6.6.204 # 3262 Dnr 3487/6/204 I kraft från och med den 6 juni 204 tills vidare Denna föreskrift ersätter föreskriften av den 25 juni 203 (Dnr 244/6/203) Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM) Statens ämbetsverk på Åland ANVISNING FÖR KONTROLL AV SPECIALSTÖD 204 Landsbygdsverket utfärdar föreskrifter om förfarandena vid kontroll av specialstöd. Föreskrifterna gäller övervakning av hampa och provtagning av THC-halten i hampbestånd samt övervakning av det nationella stödet för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen, transportstödet för sockerbeta och övervakning av det nationella stödet för renhushållning som utbetalas enligt antalet djur.
2 Innehåll inledning... 3 2 Övervakning av hampa... 4 2. Kontroll av uppgifter gällande arealen med hampa, utsädesmängden och sorten... 4 2.2 Insamling av THC-prover... 6 2.3 Skickande av prover och övervakningsresultat samt skörd... 6 2.4 Genomförande av övervakning... 7 2.5. Påföljder... 8 2.6 Tidtabell för övervakningen och inlämnande av rapporterna... 9 3 Nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen... 0 3. Allmänt om granskning av bisamhällen... 0 3.2 Kontroll av ansökan... 0 3.3 Kontroll på plats... 3.4 Tidtabell för övervakningen och sändandet av rapporter... 4 4 Inspektioner av transportstöd för sockerbeta... 5 4. Allmänt... 5 4.2 Administrativ kontroll... 5 4.3 Kontrollens innehåll... 5 5 Nationellt stöd per djur för renhushållning... 7 5. Kontroll av att stödvillkoren per sökande uppfylls... 7 Rättsnormer och rättspraxis... 9
3 INLEDNING Denna anvisning handlar om kontrollerna av specialstöd. Anvisningen är avsedd för närings-, trafik- och miljöcentralerna. Anvisningarna gäller hampa, biodling, transportstöd för sockerbeta och renhushållning. Kontrollerna av specialstöd avviker inte från kontrollerna av andra arealstöd vad tillvägagångssätten beträffar. Denna anvisning tar inte upp de sedvanliga kontrollrutinerna. Till exempel beskrivs ansvarsfrågorna i anslutning till kontrollverksamheten, det kartmaterial som används och säkerheten under kontrollerna i publikationen Anvisning för åkerövervakning. Vid utförandet av kontroller ska tjänstemännen fästa uppmärksamhet på jävsaspekter. Vid närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) ska man dessutom följa ett sådant förfarande att inspektionen av gårdsbruksenheter som innehas av personal vid enheten Landsbygd och energi utförs av en tjänsteman vid en annan NTM-central. Anvisningen innehåller så få direkta citat ur olika bestämmelser som möjligt. Eftersom det ändå är fråga om en anvisning som handlar om kontroller av flera stödsystem anges normerna i fotnoterna. Detta är till hjälp för tjänstemän som funderar på tolkningsfrågor och behöver ytterligare upplysningar. Om en odlare önskar utreda lagenligheten i en åtgärd som en tjänsteman vid NTM-centralen utfört vid en kontroll, tillämpas i första hand omprövningsförfarandet i 54 i lagen om verkställighet av jordbruksstöd vid överklagandet. Ett eventuellt besvär efter omprövningsförfarandet avgörs av landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd. I denna anvisning används förkortningen JSM för jord- och skogsbruksministeriet, Mavi för Landsbygdsverket, Evira för Livsmedelssäkerhetsverket och NTM-centralen för närings-, trafik- och miljöcentralen. Vad som i denna anvisning sägs om NTM-centralen tillämpas också på Statens ämbetsverk på Åland. Anvisningen har utarbetats inom kontrollenheten för jordbruksstöd vid Mavis kontrollavdelning. Förvaltningslagen 434/2003 28.
6.6.204 # 3262 Dnr 3487/6/204 2 ÖVERVAKNING AV HAMPA Kontrollerna på plats omfattar minst tre procent av de producenter av hampa som omfattas av jordbruksstöd och minst 30 procent av den areal som är avsedd för jordbruksproduktion av hampa. Vid kontroller av hampproduktion mäter man odlingsarealerna och tar prover av hampbeståndet för bestämning av halten av tetrahydrokannabinol, dvs. THC, samt kontrollerar att hampsorten är stödberättigande, mängden utsäde, att hela skiftesarealen används för odling av hampa, att garantibevis skickats till kommunen och såningstid. 2 Vilka omständigheter som ska utredas vid kontrollen framgår även av inspektionsprotokollet för produktion av hampa. Efter kontrollen registreras kontrolluppgifterna på samma sätt som vid normal åkerkontroll i Stödtillämpningen på övervakningskörning 530 och kontrollen verifieras. Alla arealbaserade stöd som odlaren har ansökt om för skiftet i fråga har överförts till övervakningskörningen. Gårdarna för kontroll väljs ut genom riskanalys och slumpmässigt urval. Vid riskanalysen betonas stora skiften med hampa. Odlarens namn kan eventuellt finnas flera gånger på övervakningslistan eftersom odlaren kan ha flera skiften som övervakas och varje skifte anges på sin egen rad. Utöver uppgifter om skiften innehåller listan den sammanlagda arealen för varje hampsort. 2. Kontroll av uppgifter gällande arealen med hampa, utsädesmängden och sorten Odlaren ska producera hampa till ett godtagbart ändamål. Produktion i narkotikasyfte är kriminaliserad 3, men halten THC i stödberättigande sorter är så låg (<0,2 %) att dessa inte kan användas i narkotikasyfte. Odlaren är skyldig att visa att han har sått frön av en stödberättigande sort på arealen. Detta gör odlaren genom att bifoga det ursprungliga garantibeviset eller en bestyrkt kopia av garantibeviset för de frön som använts till sin stödansökan. Odlingsarealerna för hampa ska således sås med certifierat utsäde och inget eget utsäde får användas 4. Odlaren ska lämna in garantibeviset för utsädet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.6.204. 4 Mängden utsäde (kg/ha), såningsdatumet och hampans användningssätt (fiberframställning/pressning av olja/annan användning) ska ha anmälts till kommunen i tilläggsuppgifterna på jordbruksskiftesblankett 02B senast 8.5.204 eller på anmälan om ändringar av såningsarealer 7 senast 6.6.204. Kommunen sparar dessa uppgifter i stödtill- Rådets förordning (EG) nr 73/2009 artikel 39 punkt och kommissionens förordning (EG) nr 22/2009 artikel 30 punkt och punkt 2 stycke a. 2 Kommissionens förordning (EG) nr 22/2009 artikel 40. 3 Strafflagen 39/889 50 kap. 4 Rådets förordning (EG) nr 73/2009 artikel 39. 5 Kommissionens förordning (EG) nr 22/2009 artikel 3.
lämpningen senast 9.6.204. Om såningen har skett under tiden 7 30.6.204 ska såningsdagen ha meddelats skriftligt till kommunen med en fritt formulerad anmälan senast.7.204. 5 Det centrala vid kontrollen av växtbeståndet av hampa är att den odlade sorten är stödberättigande. Gårdsstöd kan beviljas endast för odling av stödberättigande hampsorter. 2 Förteckningen över stödberättigande sorter återfinns vid behov i nummer C379A av Europeiska unionens officiella tidning, publicerad den 28 december 203. Tidningen är tillgänglig på adressen http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/sv/txt/pdf/?uri=oj:c:203:379a: FULL&from=SV. Hampsorterna finns i punkt 63 på sidan 2. Sorterna i förteckningen har listats i Inspektionsprotokollet för hampproduktion, så den ovan nämnda förteckningen behövs inte vid kontrollen. Sorten Finola har varit stödberättigande i Finland från och med 3 20 och sorten Tiborszallasi från och med 203. Sorterna Finola och Tiborszallasi blev stödberättigade inom hela EU 29.4.203. Garantibeviset som påvisar utsädets ursprung kan gälla hampafrön som används av fler än en odlare. Även i detta fall är spårbarheten av utsädets ursprung det väsentliga. En av odlarna ska ha lämnat in det ursprungliga garantibeviset till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och med detta en förteckning över odlare som sått samma utsäde (namn och lägenhetssignum). Andra odlare ska ha lämnat in en undertecknad kopia av garantibeviset till myndigheten senast 30.6.204. 4 Om någon av dessa odlare inte har lämnat in sitt garantibevis för att påvisa utsädets ursprung, anses odlaren ha låtit bli att bevisa användningen av stödberättigande utsäde. Användningen av icke stödberättigande utsäde leder till att stöden avslås för arealen i fråga. Odlaren är skyldig att lämna tillräckligt exakta uppgifter om odlingsarealen för hampa. Uppgifterna om odlingsareal bör vara så specificerade att arealen kan identifieras utgående från dem. 5 I samband med provtagningen mäts skiftenas areal med en GPSanordning eller fastställs elektroniskt med hjälp av en kartkorrigering för de skiften där provtagning för THC-bestämningar utförs. De uppmätta arealerna sparas efter gårdsbesöket i likhet med normal arealövervakning i Kartturi. Arealfel ska omedelbart meddelas till Landsbygdverkets enhet för kontroll av jordbruksstöd så att man kan säkerställa att arealkravet (30 %) gällande kontrollerna uppfylls. Ifall det vid övervakningen av skiftet med hampa upptäcks brister i andra stödvillkor (miljöstöd eller tvärvillkor, t.ex. att dikesrenarna är under en meter breda) utvidgas övervakningen till en övervakning av stödvillkoret i fråga. I detta fall förs gården till exempel till urvalskörningen för tvärvillkor 5083. Närmare föreskrifter finns i Anvisningen för åkerövervakning. Rådets förordning (EG) nr 73/2009 artikel 39 punkt 2. 2 Kommissionens förordning (EG) nr 20/2009 artikel 0. 3 Kommissionens förordning (EG) nr 33/20 artikel. 4 Mavis föreskrift 9/4 om ansökan om gårdsstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket, avtal om miljöspecialstöd för jordbruket, bidrag för stärkelsepotatis, bidrag för proteingrödor och oljeväxter och om anmälan av de arealer och kontraktsarealer samt mängder som ligger till grund för stöden eller ersättningarna år 204 9. 5 Kommissionens förordning (EG) nr 22/2009 och statsrådets förordning 59/2007.
6 2.2 Insamling av THC-prover THC-bestämningarna utsträcks till all produktion av hampa oberoende av vilken jordbruksproduktion det gäller. NTM-centralen ska försäkra sig om att proverna samlas vid den föreskrivna tiden. När tidpunkten fastställs gäller det att beakta växtbeståndets såningstid och andra faktorer som inverkar på växtbeståndet. 2 Prov av växtbeståndet kan tas under en relativt kort period. Perioden börjar 20 dagar från det att växtbeståndet börjat blomma och slutar 0 dagar efter att blomningen upphört. För att säkerställa rätt tidpunkt för att samla in proverna ska NTM-centralens inspektör följa med hampbeståndets utveckling under växtperioden. Det rekommenderas att man tar fotografier av hampbeståndet i samband med provtagningen. Med hjälp av fotografierna går det senare att verifiera att provet togs vid rätt tidpunkt. 3 Provtagningen av sorten Finola, som är vanlig i Finland, skiljer sig från de andra hampsorterna: provet tas inom 55 75 dygn från såningen. Således kan de tidigaste proverna tas redan i slutet av juni om såningen har gjorts t.ex. den sista veckan i april. För andra sorter föreskrivs rätt provtagningstidpunkt i bilaga I till förordning 22/2009. På grund av växtbeståndets livscykel förläggs kontrollen främst till juli september. Hampsorten nämns på övervakningslistan för varje skifte som ska övervakas. 2.3 Skickande av prover och övervakningsresultat samt skörd NTM-centralen skickar proverna till Evira, där de analyseras. Proverna skickas i papperspåse för att provet inte ska fördärvas. Proverna levereras i första hand otorkade i separata provpåsar till adressen Livsmedelssäkerhetsverket, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors. På paketadresskortet kan man till exempel skriva Foderprov. Provet levereras till laboratoriet så att torkningen vid Evira kan inledas inom 48 timmar från provtagningen. Prover ska därför inte skickas till laboratoriet i slutet av veckan. Man ska särskilt se till att uppgiften om jordbruksskifte hålls med provet genom att bifoga jordbruksskiftets signum, odlarens namn och adress samt kontaktuppgifter till personen som skickat provet till provpåsen. En kopia av ett korrekt ifyllt inspektionsprotokoll kan levereras till Evira när alla nödvändiga arealuppgifter och andra omständigheter har utretts. Inspektionsprotokollet behöver alltså inte nödvändigtvis bifogas till provpåsen, utan kan levereras t.ex. som en skannad pdf-fil till Eviras registratorskontor på adressen heli.haverinen@evira.fi eller till postadressen ovan. Säkerställ att jordbruksskiftets signum anges på inspekt- 2 3 Rådets förordning (EG) nr 73/2009 artikel 39 punkt. Kommissionens förordning (EG) nr 22/2009 artikel 40 punkt 4 första stycket: odlaren fortsätter odla hampa "under normala odlingsförhållanden enligt lokal praxis under minst tio dagar efter det att blomningen har upphört". Kommissionens förordning (EG) 22/2009, bilaga I: förfarande gällande åtgärder före analys av THC-halt i hampväxtbestånd samt förfarande gällande analys.
ionsprotokollet för att inspektionsprotokollet och provet kan kopplas till varandra. Nämn i följebrevet till e-postmeddelandet eller brevet att det är fråga om analys av hampprov, då Tiina Putkonen är ansvarsperson på Evira. 7 Hampan kan skördas tidigast 0 dagar efter att blomningen upphört. Ett separat skördetillstånd behövs alltså inte utan hampan kan skördas efter denna tid. Stödet för ett skifte avslås, om det kan konstateras att odlaren skördat tidigare än 0 dagar från det att blomningen upphört. De erhållna resultaten från bestämningen av THC-halterna inverkar på vilket förfarande som tillämpas på insamlingen och analysen av prover av en enskild sort nästa år. Dessutom kan resultaten inverka på vilka sorter som på EU-nivå fastställs som stödberättigande under senare år. 2 2.4 Genomförande av övervakning Före övervakningen När övervakningslistan har kommit från Mavi granskas de odlare som ska granskas inom den egna NTM-centralens område och odlarnas övervakningsskiften. Stödansökan med bilagor skrivs ut från det elektroniska arkivet och efter det gör man upp en plan för övervakningen av skiftena. Om garantibeviset för utsäde inte har lagrats i arkivet ska det begäras av kommunen. Skiftena följs upp för att fastställa rätt övervakningstidpunkt, se punkt 2.2. Om såningsdagen inte har uppgetts, ombeds kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kontrollera såningsdagen hos odlaren. Om övervakning eller provtagning av någon anledning inte kan utföras (t.ex. skördeskada, odlaren har inte lämnat in garantibeviset till kommunen eller skiftet har såtts som ett blandbestånd med flera hampsorter el. dyl.), ska detta omedelbart meddelas till Mavi för att man ska kunna granska huruvida övervakningsskyldigheten uppfylls och behovet av ett eventuellt tilläggsurval. Före kontrollbesöket kan man anteckna uppgifter om kontrollbesöket i punkt på inspektionsprotokollet, sökandens uppgifter i punkt 2 och den odlade hampsorten i punkt 3, ifall utsädets garantibevis har erhållits från kommunen och uppgifterna i det överensstämmer med uppgiften om sort på övervakningslistan. Som bilaga till inspektionsprotokollet används bilaga B till övervakningsprotokollet för arealbaserade stöd (resultat per jordbruksskifte) som körs med rapport IA_RR584 från Stödtillämpningen före övervakningen. Arealuppgifterna sparas i Kartturi, då de också uppdateras i Stödtillämpningen och i Stödtillämpningen kan man efter att resultaten sparats köra övervakningsresultatet, bilaga D. Före kontrollbesöket körs nödvändiga protokollbilagor (B och D) från Stödtillämpningen med rapporten IA_RR584 (bilagor för arealövervakning). De anmälda arealerna för skiften med hampa, bas- och jordbruksskiftens signum, anmälda arealer, såningsda- Kommissionens förordning (EG) 22/2009 artikel 40 punkt 4 2 Kommissionens förordning (EG) 22/2009 artikel 40 punkt 3.
gar och använda utsädesmängder från blankett 02 B och bilaga B i ansökan antecknas i punkt 4 i inspektionsprotokollet för hampa. Den använda hampsorten antecknas från övervakningslistan och uppgiften jämförs med tilläggsinformationen på blankett 02 B. 8 Kontrollbesök Hos odlaren kontrollerar man under kontrollbesöket de använda skiftena, skiftenas läge och hampsorter enligt skifte och konstaterar de anmälda arealerna i bilaga B. Om odlaren har flera skiften och eventuellt flera hampsorter försäkrar man sig om varje sorts läge enligt skifte. I punkt 2 antecknas utöver uppgifter om odlaren även syftet för produktionen av hampa. I punkt 3 ringar man in de hampsorter som används efter att dessa har säkerställts hos odlaren. Man konstaterar att odlaren på alla skiften med hampa har använt certifierat utsäde vars garantibevis återfinns och att de använda sorterna omnämns i förteckningen på inspektionsprotokollet. Uppgifterna i punkt 4 säkerställs av odlaren: jordbruksskiftessignum, sorter och såningsdag samt mängden utsäde samt anmälda arealer. Skiftet mäts med GPS eller med hjälp av Kartturi och den uppmätta arealen antecknas. Prover på hampbestånd insamlas i enlighet med bilaga I till kommissionens förordning (EG) Nr 22/2009. Genomsnittet i de prover som togs 203 överskred inte gränsvärdet på 0,20 %, så under 204 samlas proverna in enligt förfarande A, där man ska samla in 50 prover från varje skifte. 2 Från varje utvald växt tas en del som är minst 30 centimeter lång och har minst en honställning. Provet tas dagtid och så att man får ett urval som är representativt för skiftet; prov tas dock inte utefter fältkanterna. Under kontrollen konstateras huruvida alla jordbruksskiften med hampa odlas alltigenom med stödberättigande sorter och kryssar för rätt ställe i punkt 4 i inspektionsprotokollet. Dessutom verifierar man utsädets garantibevis och antecknar huruvida bevisen har lämnats in till kommunen senast 30.6.204. I punkt 5 antecknas övervakningens resultat genom att kryssa för vederbörande punkter. I tilläggsinformationen i punkt 6 antecknas vid behov tilläggsuppgifter från de övriga punkterna i inspektionsprotokollet samt odlarens anmärkningar om kontrollen. I inspektionsprotokollet antecknas till sist ort, datum och underskrifter. 2.5. Påföljder Eventuella arealpåföljder för de stöd som odlaren sökt bestäms i enlighet med kommissionens förordning 22/2009 och statsrådets förordning 59/2007. Påföljderna redogörs i kapitel 7.3 i Övervakningsföreskriften för arealbaserade stöd 204 (påföljder som orsakas av felaktig areal). För jordbruksskiftet avslås gårdsstödet, miljöstödet, kompensationsbidraget, bidraget för proteingrödor och oljeväxter och de nationella åkerstöden 2 Kommissionens förordning (EG) 22/2009, bilaga I: åtgärder före analys av THC-halt i hampväxtbestånd samt förfarande gällande analys. Kommissionens förordning (EG) 22/2009 bilaga I.
med anmärkningskod 23 för jordbruksskiften om man vid övervakningen konstaterar att odlaren har använt en icke stödberättigande sort. Stöden avslås med anmärkningskod 24 för jordbruksskiften om odlaren inte har lämnat garantibeviset till kommunen senast 30.6.204. Avslagskoderna används endast om man vid övervakningen konstaterar att kommunen inte har avslagit stöden av ovan nämnda anledningar. 2.6 Tidtabell för övervakningen och inlämnande av rapporterna Inspektionsbesöken ska utföras så att proverna från hampbeståndet kan samlas in vid föreskriven tidpunkt. Närmare information ingår i stycke 2.2. Övervakningarna ska registreras och verifieras i Stödtillämpningen senast 4..204. Inspektionsprotokollet för produktion av hampa och bilagorna B och D skickas till odlaren för underskrift om man inte har fått en underskrift på kontrolldagen. Kontrollrapporterna och bilagorna i original förvaras vid NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland. NTM-centralen/Statens ämbetsverk ska skanna inspektionsprotokollen och bilagorna i pdf-format och skicka dessa så snart som möjligt efter kontrollen till Mavis registratorskontor på e-postadressen kirjaamo@mavi.fi. I följebrevet ska hänvisas till diarienumret 3487/6/204 för denna övervakningsföreskrift. I följebrevet till rapporten meddelar NTM-centralen samtidigt om att provtagningen har slutförts. Evira rapporterar THChalterna i proverna till Mavi. Även NTM-centralerna får resultaten till kännedom. 9 Tilläggsuppgifter Övervakning: Tiina Koivula, överinspektör, Mavi, 0295 3 2374 (tiina.koivula@mavi.fi) Stödvillkor: Raija Kangassalo, överinspektör, Mavi, 0295 3 2427, (raija.kangassalo@ mavi.fi) Prover: Tiina Putkonen, specialforskare, Evira, 0400 353 89 (tiina.putkonen@evira.fi) Kommissionens förordning (EG) nr 22/2009 artikel 23.
0 3 NATIONELLT STÖD FÖR BIODLING SOM UTBETALAS ENLIGT ANTALET BISAMHÄLLEN 3. Allmänt om granskning av bisamhällen Minst fem procent av de sökande som ansökt om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen (stödtyp 2420) ska tas ut för kontroll. Landsbygdsverket väljer ut de biodlare för vilka kontroll ska utföras på plats genom urval. Utöver dem som tagits ut i urvalet granskar NTM-centralen nya biodlare som under det föregående året inte har ansökt om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen. Vid kontrollen utreds om sökanden uppfyller alla villkor för betalningen av nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen. Under kontrollen går man igenom biodlarens ansökan, frågorna i protokollet Inspektionsprotokoll för stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen 204 och granskar bisamhällena på ort och ställe. De bisamhällen som berättigar till stöd iakttas bäst när producenten ännu inte har skördat honungen. Därför är det mest befogat att utföra kontrollen före mitten av augusti. 3.2 Kontroll av ansökan Stödet söks hos NTM-centralen med blankett 204. Före kontrollen på plats fyller man på kontoret i punkt Utgångsinformation och punkt 2 Kontroll av ansökan i inspektionsprotokollet. Vid kontrollen säkerställs att sökanden uppfyller förutsättningarna för stödet (ålders- och LFöPL-krav) och att biodlaren har fogat en karta som anger bigårdarna och antalet bisamhällen i dem (bilaga ) till ansökan. Om placeringen av ett bisamhälle inte framgår av ansökan eller om biodlaren flyttar ett bisamhälle så att dess placering inte motsvarar placeringen som angetts på kartan i bilaga ska biodlaren ha skickat NTM-centralen en aktuell karta över bisamhällenas placering. Dessutom kontrollerar inspektören att biodlaren till sin ansökan har fogat nödvändiga uppgifter som grund för beviljandet av stöd, dvs. någon av bilagorna 2-4 och sätter ett kryss i respektive punkt i protokollet. Också eventuella ytterligare uppgifter kan skrivas i protokollet. Bilaga 2 är en kopia av skattedeklarationen för den senast verkställda beskattningen (202) eller den beskattning som föregick denna (20), där inkomsterna från biodlingen framgår samt vid behov en kopia av de anteckningar som förts över biodlingsinkomsterna och biodlingsutgifterna. Bilaga 3 är en kopia av skattedeklarationen för det beskattningsår (203) som föregår ansökningsåret samt vid behov en kopia av anteckningarna om biodlingsinkomsterna och biodlingsutgifterna. Bilaga 4 är ett intyg över anskaffningsutgifterna i samband med biodlingen ifall sökanden har börjat utöva biodling under det år som stödet söks eller föregående år (en kopia av skattedeklarationen och vid behov anteckningar om utgifterna). Ett villkor för beviljandet av stöd är att biodlaren har fått inkomster från försäljning av biodlingsprodukter och att han eller hon har visat upp en utredning över inkomsterna och utgifterna i samband med biodlingen eller att en biodlare som inlett verksamheten år 204 eller 203 har tillräckligt med an- Statsrådets förordning 297/204 om övervakning av nationella stöd för växtproduktion och husdjursskötsel 204, 4 5 mom. och lagen om verkställighet av jordbruksstöd 92/203 22.
skaffningsutgifter som hör samman med inledandet av verksamheten. Stödet betalas inte, om de senaste eller näst senaste beskattningsuppgifterna inte visar att biodlaren har fått inkomster från försäljning av biodlingsprodukter. Om biodlaren emellertid har inlett produktionen av honung det år som föregår ansökan om stöd eller efter det, och beskattningsuppgifterna därmed inte visar att sökanden har fått inkomster från biodlingen, ska sökanden med hjälp av dokument, inköpskvitton och på andra motsvarande sätt visa att inledandet av biodlingen har orsakat kostnader. Om biodlaren inte kan visa att vederbörliga kostnader har uppkommit, avslås stödet. 3.3 Kontroll på plats NTM-centralen behöver nödvändigtvis inte kontrollera biodlarens samtliga bisamhällen för vilka stöd söks. Förfarandet är lämpligt i synnerhet för de biodlare som har ett stort antal bisamhällen på ett vidsträckt område. När man avgränsar antalet bisamhällen som ska kontrolleras väljs genom slumpmässigt urval ut minst hälften av de bisamhällen för vilka biodlaren ansöker om stöd. Kontrollen ska utsträckas till att gälla sökandens samtliga bisamhällen om en kontroll som baserar sig på urval visar att fler än två bisamhällen är sådana att stödvillkoren inte uppfylls eller att kvoten mellan de bisamhällen som inte uppfyller stödvillkoren och de stödberättigande bisamhällena är större än fem procent. 2 Exempel. Inga Inspektör gör ett urval på Hans Honungs biodling för kontroll av stödet för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen. Hans har ansökt om stöd för 30 bisamhällen. Av dem tar Inga ut 6 för kontroll genom slumpmässigt urval. Under kontrollbesöket framgår det att stödvillkoren inte uppfylls för två bisamhällens del. Förhållandet mellan de bisamhällen som inte uppfyller stödvillkoren och de bisamhällen som är stödberättigande är minst 2 00 % 7,4 % 28 Inga utvidgar kontrollen till att omfatta Hans alla bisamhällen. Under kontrollbesöket fylls i punkterna 3-5 i protokollet. I punkt 3 Kontroll på plats antecknas om kontrollen gäller sökandens samtliga bisamhällen eller om kontrollen är urvalsbaserad. I punkt 3. Antalet bisamhällen antecknas antalet samhällen som uppgetts i ansökan och antalet samhällen som konstaterats vid kontrollen. Beviljandet av stöd förutsätter att biodlaren i egenskap av ägare, arrendator eller med stöd av nyttjanderätt enligt testamente eller motsvarande fång innehar minst 5 bisamhällen under produktionsperioden (.6 30.9.204). I punkt 3. antecknas om detta stödvillkor uppfylls. För att försäkra sig om att detta stödvillkor är uppfyllt kan inspektören använda sig av ex- 2 Statsrådets förordning 240/204 om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 204 3 4-5 mom. Statsrådets förordning 297/204 om övervakning av nationella stöd för växtproduktion och husdjursskötsel 204 6 2 mom.
empelvis kartbilaga till ansökan om stöd för biodling, en uppgift från fastighetsregistret och ett arrendeavtal. Om antalet bisamhällen har minskat under produktionsperioden.6 30.9.204, antecknar inspektören orsaken/orsakerna i punkt 3.2 i protokollet och kontrollerar att biodlaren har anmält saken till NTM-centralen och att utredningen är tillförlitlig. Om utredningen visar sig vara ovederhäftig godkänns den inte som ytterligare grund för ansökan och stödet sänks i fråga om de förstörda bisamhällena. Stödet sjunker inte om antalet bisamhällen har minskat på grund av djursjukdomar, rovdjursskador eller någon annan motsvarande exceptionell orsak och biodlaren har lämnat en tillförlitlig utredning om saken till NTM-centralen. I fråga om djursjukdomar ska veterinärintyg läggas fram. Biodlaren ska meddela om minskningen av antalet bisamhällen på grund av ovan nämnda orsak innan kontakt tas om stödkontrollen och inom 0 dygn från det att antalet minskade. I annat fall kan anmälan inte beaktas. Stöd för samhällen som förstörts under produktionsperioden betalas oavsett antalet förstörda och återstående bisamhällen. Exempel. En björn förstör fyra av Brita Biodlares 85 bisamhällen under produktionsperioden 204. Dessutom berättar hon att en sommarstorm har fällt ett träd som förstört två bisamhällen. Brita underrättar omedelbart NTM-centralen om saken. NTMcentralen tar ut ansökan i sitt eget urval. Karin Inspektör konstaterar vid kontroll på plats att Brita har 79 bisamhällen som producerar honung. Eftersom Brita emellertid inte har lämnat någon tillförlitlig utredning om stormskadornas följder betalar NTM-centralen betalar nationellt stöd för biodling för 83 bisamhällen. Om antalet bisamhällen har minskat utanför produktionsperioden, antecknar inspektören orsaken i punkt 3.3. och räknar ut hur mycket antalet har minskat. Dessutom kontrollerar inspektören att sökanden har lämnat in en utredning av minskningen av antalet bisamhällen. Om antalet samhällen har minskat på grund av djursjukdom, ska biodlaren också ha fogat ett veterinärintyg till sin ansökan (bilagorna 5 och 6). Om antalet bisamhällen har minskat och biodlaren har lämnat en utredning över detta, måste man vid kontrollen säkerställa att utredningen är tillförlitlig. Om utredningen lämnas in efter ansökningstidens utgång eller om den visar sig vara osaklig eller ovederhäftig godkänns den inte som ytterligare grund för ansökan. I detta fall betalas inget som helst stöd för bisamhällen som förstörts under vinterperioden. Stödet sänks inte om antalet bisamhällen på grund av utvintringsskador, djursjukdomar eller någon annan motsvarande exceptionell orsak som inte beror på biodlaren har minskat under vinterperioden med minst en tredjedel av det antal som biodlaren har ansökt om stöd för år 203 eller som NTM-centralen har konstaterat vid 203 års kontroll (om detta antal är mindre än det ansökta). Stöd kan dock beviljas för ett bisamhälle som förstörts under vinterperioden, även om minskningen inte gäller minst en tredjedel av kuporna, om skadan har förorsakats av ett 2 Statsrådets förordning 240/204 om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 204 4
rovdjur. 3 Stöd för de förstörda bisamhällena betalas inte om antalet bisamhällen har minskat med mindre än en tredjedel. I vederbörligt motiverade fall grundar NTM-centralen stödet på det sedvanliga antalet bisamhällen som grund under högst två på varandra följande stödår. 2 När det gäller obetydliga vinterskador är det således biodlaren som får stå för skadan. Exempel. Bill Biman har år 203 ansökt om och fått nationellt stöd för biodling för 20 bisamhällen. En björn som vaknat ur sin vintersömn våren 204 förstörde 45 av Bills bisamhällen. Bill ansökte på basis av det sedvanliga antalet om stöd för 20 bisamhällen och fogade en utredning om det skedda till sin ansökan. NTM-centralen anser att utredningen visar att antalet bisamhällen har minskat med minst en tredjedel på grund av rovdjursskada. Därmed kan stöd betalas enligt det sedvanliga antalet bisamhällen, trots att minskningen är mindre än en tredjedel. Bill betalas år 204 stöd för 20 bisamhällen. I punkt 3.4 Skötsel av bisamhällen antecknas om bisamhällena har skötts så att de kan ge en normal skörd, vilket är ett villkor för att stöd ska beviljas. 3 Granskningen utförs på nivån för ett enskilt bisamhälle. Om det upptäcks brister antecknas i protokollet hur många bisamhällen som inte har skötts på det sätt som krävs i förordningen och vid behov antecknas ytterligare information. I punkt 3.5 kan man skriva in andra anmärkningar och vilka bisamhällen som kontrollerades på basis av eventuellt urval. I punkt 4 Kontrollresultat och eventuella observerade brister sätts kryss i enlighet med vad som konstaterades vid kontrollen. I punkt Stödvillkoren uppfylls sätts ett kryss om alla förutsättningar för att bevilja stödet uppfylls. Om biodlaren inte uppfyller ålderskravet sätts ett kryss i punkt 2. Då beviljas inget stöd alls. Om biodlaren inte har lämnat någon utredning om inkomsterna eller anskaffningsutgifterna sätts ett kryss i punkt 3, eller om biodlaren inte innehar minst 5 övervintrade bisamhällen under produktionsperioden sätts ett kryss i punkt 4 och inget stöd beviljas. Om antalet samhällen under produktionsperioden stannar under 5 stycken till följd av en godtagbar exceptionell orsak (djursjukdom, skada som orsakas av rovdjur eller annan motsvarande orsak som inte beror på biodlaren) och biodlaren kan påvisa den faktiska orsaken till inspektören, sjunker stödet inte (kryss i punkt ). Om biodlaren däremot inte visar att antalet har minskat under 5 på grund av ovan nämnd orsak, utbetalas inget stöd alls (kryss i punkt 4). Om det vid kontrollen konstateras färre bisamhällen än vad som uppgetts i ansökan sätts 2 3 Statsrådets förordning 240/204 om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 204 5 2 mom. Statsrådets förordning 240/204 om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 203 5. Statsrådets förordning 240/204 om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 204 3 3 mom.
ett kryss i punkt 5, varvid stödet sänks till att motsvara antalet konstaterade samhällen. Om antalet bisamhällen utanför produktionsperioden har minskat med mindre än en tredjedel och det inte gäller en skada som orsakats av ett rovdjur, sätts ett kryss i punkt 6. Stödet sänks till att motsvara det konstaterade antalet bisamhällen. Men om antalet bisamhällen på grund av en skada som orsakats av ett rovdjur har minskat med mindre än en tredjedel sätts ett kryss i punkt 7, varvid stöd kan beviljas för ett förstört bisamhälle. Om biodlarens utredning om minskningen av antalet samhällen inte är tillförlitlig, sätts ett kryss i punkt 8 och stödet sänks till att motsvara det antal bisamhällen som godkänts vid övervakningen. I punkt 8 sätts ett kryss om det observerades brister i skötseln av bisamhällen. Dessutom antecknas hur många samhällen som inte har skötts på vederbörligt sätt. Om det vid kontrollen konstaterades att ett eller flera bisamhällen inte har skötts så att det vore möjligt att få normal skörd från detta samhälle, sänks stödet i enlighet med antalet vanskötta bisamhällen. 4 3.4 Tidtabell för övervakningen och sändandet av rapporter Övervakningen av nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen och registreringarna i Stödtillämpningen ska utföras senast 3.8.204. Inspektionsprotokollet skickas till biodlaren för att undertecknas om underskriften inte inhämtades på kontrolldagen. Inspektionsprotokollen och bilagorna i original förvaras vid NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland. NTM-centralen/statens ämbetsverk ska skanna in inspektionsprotokollen och bilagorna i pdf-format och så snart som möjligt efter övervakningen skicka dem till Mavis registratur med e-postadressen kirjaamo@mavi.fi. I följebrevet ska hänvisas till diarienummer 3487/6/204 för denna övervakningsanvisning. Ytterligare information Övervakning: Tiina Koivula, överinspektör, tfn 0295 3 2374, tiina.koivula@mavi.fi Stödvillkor: Merja Uusi-Laurila, överinspektör, 0295 3 2444, merja.uusi-laurila@mavi.fi
5 4 INSPEKTIONER AV TRANSPORTSTÖD FÖR SOCKERBETA 4. Allmänt Transportstödet för sockerbeta är ett nationellt finansierat stöd som betalas till sockerbetsodlare som kompensation för de kostnader som transporten av sockerbetor orsakar. Stödet bestäms på grundval av avtalsmängden i odlingsavtalet om sockerbeta och transportsträckans längd. Odlingsavtalet ska gälla regleringsåret 203 204. Transportsträckan är det genomsnittliga transportavståndet från de olika leveransplatserna till fabriken längs kortaste trafikerbara vägrutt. Stödet beviljas som stöd av mindre betydelse, dvs. de minimis-stöd. De minimis-stöd kan inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter beviljas till ett belopp om högst 5 000 euro per sökande och alla de minimis-stöd sammanlagt till ett belopp om högst 200 000 euro per sökande under tre beskattningsår. Den sökande är skyldig att uppge tidigare mottagna de minimis-stöd då han eller hon ansöker om stöd som beviljas i form av de minimis-stöd. 2 Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fattar beslut om beviljandet av transportstöd för sockerbeta och betalar ut stödet. Genom kontroller av stödsystemet säkerställer man att kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har behandlat ansökningarna korrekt. 4.2 Administrativ kontroll NTM-centralerna har som uppgift att kontrollera de odlaransökningar som tagits ut till Mavis urval och registreringsuppgifterna om stödet. Till kontroll tas varje år ut minst fem procent av de odlare som ansökt om stöd. Odlarna väljs ut genom slumpmässigt urval, ett kommunspecifikt riskbaserat urval och ett jordbrukarspecifikt riskbaserat urval som viktats med transportsträckan och avtalskvoten. Urvalsmetoden har antecknats på övervakningslistan och den antecknas vid inspektionen också på inspektionsprotokollet. För kontrollen har Mavi utarbetat ett protokoll som fylls i för var och en kontroll. Kontrollerna ska vara utförda och registrerade i Stödtillämpningen senast 8.8.204. Enligt en preliminär uppskattning inleds uppsamlingarna för utbetalning 3.8.204. NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland förvarar de ursprungliga inspektionsrapporterna och lämnar så snart som möjligt efter kontrollen en kopia av protokollet till den kommun dit stödansökan har lämnats in samt skickar rapporten som en inskannad pdf-fil till Landsbygdsverkets registratorskontor på e-postadressen kirjaamo@mavi.fi. I följebrevet till rapporten ska hänvisas till diarienumret för denna övervakningsanvisning. 4.3 Kontrollens innehåll Kontrollerna är dokumentkontroller där man jämför uppgifterna i odlarens ansökan med registreringsuppgifterna i Stödtillämpningen. Som material används kopior av handlingar som begärts av kommunen (blankett 78 och eventuella bilagor). Vid kontrollen säkerställs att kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har behandlat ansökan på påkal- 2 3 i statsrådets förordning 24/204 4 i statsrådets förordning 24/204
lat sätt i samband med mottagandet och handläggningen. Särskilt avseende fästs vid datum för inlämnande av ansökan och att ansökan är fullständig: ansökan innehåller vid tidpunkten för kontrollen alla uppgifter på så sätt att den inte behöver kompletteras. Dessutom säkerställs att kommunen har dragit rätt slutsats om vilken dag ansökningsblanketten lämnades in och att ansökan har förkastats vid eventuell försening, om ansökan ankommit till kommunen efter 30.4.204. Det stödbelopp som betalas till producenterna baserar sig på sockerfabrikens uppgifter om den odlarspecifika mängden socker enligt avtalet och transportsträckan. Vid kontrollen jämförs den mängd som producenten ansökt om och den mängd som registrerats i Stödtillämpningen och som ligger till grund för stödet. Dessutom jämför man den sökandes uppgifter om de minimis-stöd med uppgifterna i registren över dessa stöd (situationen för de minimis-stöd för den produktionsareal för jordbruksprodukter som beviljats lägenhetssignumet kan tas ut från stödtillämpningen med koden IA_RR5) och försäkrar sig om att gränsen 5 000 euro för de minimis-stöd har beaktats för sökandens del. Också sökandens ålder ska kontrolleras så att den inte utgör något hinder för beviljandet av stöd. Med lägenhetssignumets hjälp kan man i Stödtillämpningen kontrollera åldern hos dem som är delaktiga i gården. Om kontrollen visar att sökanden eller kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har gått felaktigt till väga när ansökan behandlades görs en notering i punkt 4 i protokollet om vilken betydelse den observerade bristen har. De gårdar som tas ut i det första urvalet (i början av juni) registreras centraliserat hos Landsbygdsverket i Stödtillämpningen på körning nr 58. Eventuellt görs ett ytterligare urval senare. När dokumentkontrollen av gården har utförts vid NTM-centralen registreras övervakningsuppgifterna i Stödtillämpningen och övervakningen verifieras. Med hjälp av de uppgifter som registrerats i Stödtillämpningen följer Mavi med hur övervakningarna framskrider, och därför måste man försöka se till att registreringarna är uppdaterade. 6 Ytterligare information Övervakning: Tiina Koivula, överinspektör, tfn 0295 3 2374, tiina.koivula@mavi.fi Stödvillkor: Lea Anttalainen, överinspektör, tfn 0295 3 2423, lea.anttalainen@mavi.fi
7 5 NATIONELLT STÖD PER DJUR FÖR RENHUSHÅLLNING Nationellt stöd per djur för renhushållning för renskötselåret 204 205 kan betalas till hushåll som bedriver renskötsel i regionerna C3 och C4. Det stödbelopp som betalas ut baserar sig på antalet livrenar i renlängden vid utgången av renskötselåret 203 204 (3.5.204), förutsatt att nedan nämnda villkor uppfylls. Renköp som har skett under det aktuella renskötselåret (203 204) kan beaktas när stöd beviljas. 2 Kontrollerna av det nationella stödet per djur för renhushållning riktas till olika dokument. 5. Kontroll av att stödvillkoren per sökande uppfylls Vid kontrollen säkerställs att sökanden uppfyller alla förutsättningar för beviljandet av stöd. När detta utreds kan man ta hjälp av de handlingar som myndigheterna och renbeteslagen förfogar över. Källorna vid kontrollen är uppgifter i befolkningsregistret (fastställande av familjeförhållandena), tidigare års stödansökningar, renlängder (vid behov också köpebrev som gäller renar, tavlor och häften där de inräknade renarna antecknats och dokument över försäljning av slaktdjur), listor över skaderenar, slaktplaner med tillhörande dokument samt en redogörelse för inkomsterna och utgifterna för rennäringen. Vid kontrollen jämförs uppgifterna i de nämnda källorna med stödansökan och stödbeslutet samt säkerställs att hushållet uppfyller de föreskrivna förutsättningarna, de personer som hör till hushållet eller de personer som äger de renar för vilka stödet söks inte har fyllt 65 år före ingången av 204, barn och fosterbarn som hör till hushållet inte har fyllt 8 år före ingången av 204, sökanden för anteckningar över inkomsterna och utgifterna för sin rennäring, Om den sökande inte har ansökt om stöd året innan förutsätts det inte att han har anteckningar om inkomster och utgifter för renhushållningen, sökanden har ansökt om stöd på blankett 227 hos NTM-centralen eller hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där sökandens renbeteslag (eller merparten av det) är beläget 3, medlemmarna i hushållet äger sammanlagt minst 80 livrenar enligt renlängderna 4. 2 3 4 Statsrådets förordning xxx/204 om utbetalning av stöd per djur för renskötselåret 204/205 2 mom. Statsrådets förordning xxx/204 om utbetalning av stöd per djur för renskötselåret 204/205 3 2 mom. Landsbygdsverkets föreskrift xx/4 om ansökningstiden för och ansökan om stöd som utbetalas per djur 204 för renskötselåret 204/205 2. Statsrådets förordning xxx/204 om utbetalning av stöd per djur för renskötselåret 204/205 3 mom.
8 Stödet beviljas inte om någon av de ovan nämnda omständigheterna inte uppfylls för sökandens del, ansökan lämnas in till myndigheten efter 3.8.204, det största tillåtna antalet renar som fastställts för renbeteslaget eller en delägare i det överskrids, delägaren borde ha slaktat en ren enligt den årliga slaktplan som renbeteslaget godkänt, 2 renen är förstörd, dvs. den betraktas som en skadad ren. 3 I lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (559/200) föreskrivs inte särskilt om hur stödet för renhushållningen ska sänkas vid försenade ansökningar. Därför tillämpas den allmänna grunden för sänkning av stöd som föreskrivs i 6 mom i lagen. En förutsättning för utbetalning av stöd att ansökan lämnas in inom utsatt tid. 4 Ytterligare information Övervakning: Tiina Koivula, överinspektör, tfn. 0295 3 2374, tiina.koivula@mavi.fi Stödvillkor: Merja Uusi-Laurila, överinspektör, tfn 0295 3 2444, merja.uusi-laurila@mavi.fi 2 3 4 Statsrådets förordning xxx/204 om utbetalning av stöd per djur för renskötselåret 204/205 3 samt mom. samt Jord- och skogsbruksministeriets förordning 450/200 om märkesdistrikt och högsta tillåtna antal. Statsrådets förordning xxx/204 om utbetalning av stöd per djur för renskötselåret 204/205 3 4 mom. Rättspraxis styrs till denna del av landsbygdsnäringarnas besvärsnämnds avgöranden från år 2000 och 2003 (dnr 20//2000 och 60//2003). Landsbygdsverkets föreskrift xx/4 om ansökningstiden för och ansökan om stöd som utbetalas per djur 204 för renskötselåret 204/205.
9 RÄTTSNORMER OCH RÄTTSPRAXIS Europeiska gemenskapens lagstiftning Rådets förordning (EG) nr 73/2009 (om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd och stödsystem för jordbrukare) Kommissionens förordning (EG) nr 20/2009 (om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd) Kommissionens förordning (EG) nr 2/2009 (om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009) Kommissionens förordning (EG) nr 22/2009 (om verkställighet av det integrerade administrations- och kontrollsystemet) Kommissionens förordning (EG) nr 33/20 Kommissionens förordning (EU) nr 408/203, om tillämpningen av artiklarna 07 och 08 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn Kommissionens förordning (EU) nr 407/203 om tillämpningen av artiklarna 07 och 08 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse Nationell lagstiftning Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (559/200) Lagen om verkställighet av jordbruksstöd 92/203 Strafflagen (39/889) Förvaltningslagen (434/2003) Statsrådets förordning 297/204 om övervakning av nationella stöd för växtproduktion och husdjursskötsel 204 Jord- och skogsbruksministeriets förordning 48/204 om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 204 Landsbygdsverkets föreskrift 9/4 om ansökan om gårdsstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket, avtal om miljöspecialstöd för jordbruket, bidrag för stärkelsepotatis, bidrag för proteingrödor och oljeväxter och om anmälan av de arealer och kontraktsarealer samt mängder som ligger till grund för stöden eller ersättningarna 204. Landsbygdsverkets föreskrift 33/4 om ändring av Landsbygdsverkets föreskrift om ansökan om gårdsstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket, avtal om miljöspecialstöd för jordbruket, bidrag för stärkelsepotatis, bidrag för proteingrödor och oljeväxter och om anmälan av de arealer och kontraktsarealer samt mängder som ligger till grund för stöden eller ersättningarna 204. Landsbygdsverkets föreskrift 3/3 om ansökningstiden för och ansökan om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen 203 Landsbygdsverkets föreskrift om ansökningstiden för transportstöd för sockerbeta 203 Texterna i parentes efter rådets och kommissionens förordningsnummer är inte officiella förordningsnamn. De hänvisar här endast till området för respektive förordning.
(6/4) 20 Statsrådets förordning 240/204 om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 204 Statsrådets förordning 24/204 om transportstöd för sockerbeta för 203 Landsbygdsverkets föreskrift xx/4 om ansökningstiden för och ansökan om stöd som utbetalas per djur för renskötselåret 204/205 (föregående 4/202). Statsrådets förordning xxx/204 om utbetalning av stöd per djur för renskötselåret 204/205 Jord- och skogsbruksministeriets förordning 450/200 om märkesdistrikt och högsta tillåtna antal renar