BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG
Svenska folket bedömer regeringens arbete Fråga: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Fem svarsalternativ: Mycket bra; Ganska bra; Varken bra eller dåligt; Ganska dåligt; Mycket dåligt. 70 60 50 40 30 20 10 Bra 53 56 50 18 12 16 Dåligt 54 31 18 43 28 48 26 43 39 28 23 42 33 34 29 28 25 45 41 33 29 17 18 37 25 3 37 26 24 35 33 35 34 47 22 59 15 52 19 47 23 44 25 38 38 26 27 35 28 Dåligt 0 1986 1987 1988 1989 1990 1992 1993 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 2016 2017 S-regering B-regering S-regering B-regering S/MP-regering Kommentar: Svarsalternativen är: mycket bra"; "ganska bra"; "varken bra eller dåligt"; "ganska dåligt" samt mycket dåligt. Resultaten redovisar andel svarande som angett "mycket" eller "ganska bra" respektive "mycket" eller "ganska dåligt". Åren 1991, 1994, 2006 och 2014 var det regeringsskifte mitt i undersökningsperioden och de har därför uteslutits. Procentbasen utgörs av de som har besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2017.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2017. Bedömningen av regeringens arbete bland olika partiers sympatisörer 100 80 60 40 S 40 S 59 MP 50 V 46 20 0-20 -40-60 V -8 MP -20 C -23 L -30 KD -40 M -50 SD -60 KD -1 C -3 L -8 M -28 SD -61-80 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 2016 2017 S-regering B-regering Kommentar: Svarsalternativen är: mycket bra"; "ganska bra"; "varken bra eller dåligt"; "ganska dåligt" samt mycket dåligt. Resultaten redovisar andel svarande som angett "mycket" eller "ganska bra" respektive "mycket" eller "ganska dåligt". Åren 2006 och 2014 var det regeringsskifte mitt i undersökningsperioden och de har därför uteslutits. Procentbasen utgörs av de som har besvarat frågan. S/MP-regering
Svenska folkets bedömning av hur bra eller dåligt en regering sköter sin uppgift ett år före ett val har ett samband med hur det senare går i valet Procentenheters förändring i ett regeringsblocks röststöd 15 10 B =.12 Konstant = -4.1 R 2 =.45 5 0-5 S98-17/-3,5 B94-21/-5,3 B10 S02 +26/+1,1 +23/±0,0 S88 +36/+3,0-10 S06-13/-6,8 S91-35/-9,0 B14 +19/-9,8-15 -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 50 En sittande regerings betygsbalans: % bra minus % dåligt Kommentar: Resultaten visar utfallet av en regressionsanalys med förändringar i olika regeringsblocks valutfall som beroende variabel. Förändringen har mätts som ökningar eller minskningar i procentenheter i jämförelse med föregående val. Regeringsblock har definierats som V/S/MP 1988, 1992, 2002 och 2006 och som C/FP/KD/M 1994, 2010 och 2014: betecknade S respektive B. Regeringarnas betygbalans bygger på en SOM-fråga om hur människor tycker regeringen sköter sin uppgift och anger andel bra-svar minus andel dåligt-svar. I ovanstående analys har regeringarna betygsbalans beräknats ett år före respektive val. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2017.
OPINION OM MIGRATION OCH RELIGION MARIE DEMKER
Inställning till flyktingmottagning 1990-2017 Andelen bra förslag samt dåligt förslag att ta emot färre flyktingar 1990-2017 (procent) 70 60 50 53 40 Bra förslag 30 Dåligt förslag 20 23 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Inställning till flyktingmottagning efter partisympati Andelen bland partisympatisörerna som angivit att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, 1995-2017 (procent) 100 90 96 80 70 68 60 50 40 49 44 41 30 20 21 18 10 0 1995 1998 2003 2008 2013 2015 2017 V S MP C L M KD SD
Stöd för religionsfrihet och flyktingmottagning bland dem som ser invandringen som hot (2017) 100 90 80 Hot mot svensk kultur och svenska värden? (procent) 94 83 83 76 70 60 50 40 41 62 60 49 30 20 21 21 25 16 10 0 Invandrare i Sverige skall fritt kunna utöva sin religion här Religionsfrihetens ställning i Sverige är hotad Bra förslag att ta emot färre flyktingar Hot helt riktigt Hot delvis riktigt Hot delvis felaktigt Hot helt felaktigt
BIBLIOTEKSBESÖK OCH LÄSNING I SVERIGE CATARINA ERIKSSON OCH KATARINA MICHNIK; LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM, HÖGSKOLAN I BORÅS
Presentationens fem punkter: Trenden för biblioteksbesök Biblioteksbesök vs. användning av internet Vem besöker biblioteken? Eller: hur ser sambandet ut mellan biblioteksbesök och olika grupper Trenden för bokläsning Bokläsningens fördelning på olika format
Trenden för biblioteksbesök Sedan början av 2000-talet: En nedåtgående trend av fysiska biblioteksbesök. Digitala biblioteksbesök ökar MEN uppväger inte den nedåtgående trenden av fysiska biblioteksbesök. Andelen aktiva låntagare är lägre än andelen fysiska biblioteksbesökare > människor använder bibliotek till mycket mer än till att låna böcker.
Frågan gällande biblioteksbesök: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Besökt bibliotek. Sju svarsalternativ som sträcker sig från Ingen gång till Flera gånger i veckan. Frågan gällande biblioteksärenden via internet: Hur ofta har du de senaste 12 månaderna gjort följande på internet? Gjort biblioteksärenden. Sju svarsalternativ som sträcker sig från Ingen gång till Dagligen.
Biblioteksbesök vs. användning av internet Enligt vissa tidigare studier: risk finns för att digitala aktörers tjänster prioriteras framför bibliotekens. Enligt andra tidigare studier: samband finns mellan användning av bibliotek och användning av internet. Vår sambandsprövning visar: det beror på typ av internetanvändning: Något starkare samband mellan biblioteksbesök och informationssökning på internet än mellan biblioteksbesök och användning av sociala medier respektive mellan biblioteksbesök och att ta del av nyheter på internet.
Vem besöker biblioteken? Eller: hur ser sambandet ut mellan biblioteksbesök och olika grupper Utbildningsnivå Fyra kategorier från Max grundskola till Examen från högskola/ universitet Kön Kvinna Man Annat Ålder 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Var man bor Fyra kategorier från Ren landsbygd till Storstad Hushållens totala inkomst Tre kategorier från Max 300 000 kr till Mer än 700 000 kr Biblioteksbesök X X X X Frågan gällande biblioteksbesök: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Besökt bibliotek. Sju svarsalternativ som sträcker sig från Ingen gång till Flera gånger i veckan.
Frågan gällande läst bok: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Läst bok. Tillgång till surfplatta ingår i frågan: Har du för närvarande tillgång till något av följande i ditt hushåll? Surfplatta. Läsning av e-bok bygger på frågan: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? I diagrammet visas användning av e-bok totalt någon gång per år eller oftare. I samtliga ovanstående frågors fall används en 7-gradig skala från Ingen gång till Flera gånger i veckan.
Bokläsningens fördelning på olika format Frågan gällande läsningens fördelning på olika bokformat: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? I diagrammet anges andelen som har läst/lyssnat minst någon gång under de senaste 12 månaderna.
Kontaktuppgifter Om frågor finns om biblioteksbesök: Catarina Eriksson (catarina.eriksson@hb.se) Katarina Michnik (katarina.michnik@hb.se) Om frågor finns om läsning: Lars Höglund (lars.hoglund@jmg.gu.se) Eva Wahlström (eva.wahlstrom@hb.se)
ÄR SVENSK DEMOKRATI (O)JÄMLIK? MARIA OSKARSON PROFESSOR I STATSVETENSKAP GÖTEBORGS UNIVERSITET
Argumentet Delaktighet och politiskt deltagande förutsätter åtminstone ett visst mått av engagemang och intresse Den som inte är intresserad söker ingen information Den som inte har förtroende litar inte på budskapet Om dessa båda förhållningssätt systematiskt skiljer sig åt mellan grupper är det politiska (subjektiva) medborgarskapet ojämlikt
Fyra förhållningssätt till politik, kvalitativt olika Högt politiskt intresse Lågt politiskt intresse Högt politiskt förtroende Integrerade Lojala Lågt politiskt förtroende Skeptiska Alienerade
Alienationsindex Index för av förtroende för regering, riksdag, partier samt politiker. Cronbch s alpha 2017 0,85 Subjektivt politiskt intresse (mycket+ganska intresserad samt ganska + mycket lite intresserad)
Fyra förhållningssätt till politik alienerade; 30,5 Integrerade; 22,9 lojala; 9,5 Källa: SOM2017 Antal respondenter 1612 Skeptiska 37,2
Fyra förhållningssätt till politik 2007-2017 50% 45% 40% Skeptiska 35% 30% 25% 20% 15% 10% V a l e t 2 0 1 4 Alienerade Integrerade Lojala 5% 0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2007-2017
120 100 80 60 40 20 0 Inte diskuterat politik senaste 12 mån aldrig läser morgontidning integrerade lojala skeptiska alienerade Nöjd med svensk demokrati Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017
90% Mycket + ganska stort förtroende för: 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% dagspress Radio/TV Integrerade lojala skeptiska alienerade Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017
30 Alienerade 25 Balans alienerade - integrerade 26 24 20 15 10 12 11 10 16 9 20 8 5 0 3 3-5 -10-6 -15-13 -20 Integrerade -25 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017-19
40 Alienerade 35 Balans alienerade - integrerade 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 Integrerade Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017
60% Ideologisk placering 50% 40% 30% 20% 10% 0% Klart till vänster Något till vänster Varken till vänster eller till höger Något till höger Integrerade lojala kritiska alienerade Klart till höger Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017
45% Partisympati hösten 2017 bland integrerade respektive alienerade 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Integrerade alienerade Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017
60% Integrerade: S, M eller SD bästa parti 2007-2017 60% Alienerade: S, M eller SD bästa parti 2007-2017 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Integrerade S Integrerade M Integrerade SD Alienerade S Alienerade M Alienerade SD Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2007-2017
Mycket + Ganska bra förslag 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åsiktsskillnader Integrerade Alienerade Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017
Politikens två dimensioner Vänster-Höger Minska inkomstskillnaderna Införa Euro Mer sjukvård i privat regi Satsa mer på friskolor GAL/TAN Ta emot färre flyktingar Satsa mer på miljövänligt samhälle Minska försvarsutgifterna Öka antalet poliser Eigenvalue 2,11 Eigenvalue 1,45 N=1541, 2 faktorer, varimax
0,3 Skeptiska 0,2 Alienerade 0,1 0-0,15-0,1-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 GAL/TAN Lojala -0,1-0,2-0,3 Integrerade -0,4-0,5 Vänster/Höger Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017
Slutsatser Det går att urskilja olika förhållningssätt till politik Förhållningssättet till politik har tydligt samband med socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer Förhållningssättet till politik spelar roll för medieförtroende och nyhetsvanor Förhållningssättet till politik har samband med politiska attityder, framförallt i vissa sakfrågor
De politiskt integrerade med stort politiskt intresse och högt förtroende är de mest aktiva, men de är långt ifrån politiskt representativa Bland dem som syns och hörs minst är den politiska alienation (lågt förtroende + lågt intresse) mest utbredd
VILKA ÄR SVENSKA FOLKETS VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM? JOHAN MARTINSSON
Vilka är de viktigaste samhällsproblemen 2017?
Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2017 (2016 i parentes) #1Invandring/integration 43 (45) #2Sjukvård 37 (29) #3Skola/utbildning 30 (34) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?
Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2017 (2016 i parentes) #1Invandring/integration 43 (45) #2Sjukvård 37 (29) #3Skola/utbildning 30 (34) #4Lag och ordning 17 (12) #5Sociala frågor 15 (12) #6Äldrefrågor 14 (14) #7Miljö/energi 10 (9) #8Arbetsmarknad 9 (13) #9Bostadsfrågor 5 (6) #10Demokrati/rättigheter 5 (3) #11Ekonomi 4 (6) #12Familjepolitik 3 (2) #13Skatter 3 (2) #14Svensk utrikespolitik 3 (4) #15Styrelseskick/politik 2 (2) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?
Viktiga samhällsfrågor: invandring / integration Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 60 53 50 45 43 40 30 26 27 20 14 20 15 14 10 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: sjukvård Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 23 35 42 29 26 33 24 29 37 15 10 15 5 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: skola/utbildning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 22 32 38 18 21 24 40 34 30 15 10 10 10 5 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: lag och ordning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 4 5 12 17 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: lag och ordning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 12 16 9 12 26 14 16 12 19 15 16 9 4 5 12 17 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: social frågor/problem Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 13 21 11 17 12 15 5 0 6 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: äldrefrågor Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 24 20 15 10 14 10 16 16 14 18 14 14 5 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: miljö och klimat Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 23 24 20 15 10 7 15 15 12 9 10 5 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: miljö och klimat Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 42 39 35 30 25 22 30 23 24 20 15 10 12 7 15 12 9 10 5 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: arbetsmarknad Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 70 60 60 52 50 40 40 46 38 38 33 30 22 24 21 20 10 8 15 13 9 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Viktiga samhällsfrågor: ekonomi Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 70 60 50 40 30 33 24 40 29 20 14 17 10 7 6 8 7 6 4 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017
Dagordningen idag inför valet 2018 Frågor som nu står högst på medborgarnas dagordning är Invandring/integration, sjukvård och skola. Bland frågorna som ökat mest ser vi lag och ordning / brottslighet Frågor som tidigare varit viktiga som miljö och arbetslöshet/ekonomi har nu hamnat tydligt i skymundan Allt tyder på att vi kommer få en valrörelse som toppas av några frågor vi inte är vana debattera i valrörelser: invandring och lag och ordning
Gynnar denna dagordning specifika partier? Korta svaret: Ja. Statsvetenskaplig forskning om väljarbeteende har länge utgått från att det är så Idéen är att partier har historiskt betingade hemmaplansfrågor (sakfrågeägarskap) De tävlar sedan om att sätta dagordningen till sin favör
Gynnar denna dagordning specifika partier? Inte riktigt så enkelt: senare forskning har visat att frågeägarskap är mer rörligt än vi tidigare trott och kan förloras och vinnas Frågeägarskapet har flera delkomponenter: prioritering, kompetens, sakpolitik väljarna uppskattar För att gynnas av att en fråga står högt på dagordningen måste väljarna uppfatta att partiet har någon av de tre komponenterna
Vilka partier har i nuläget sakfrågeägarskapet i de viktigaste frågorna? Invandring / integration : Sjukvård: Skola / utbildning: Lag och ordning: Inget politiskt block tycks tydligt gynnas av väljarnas dagordning i nuläget
Vilka skillnader finns mellan partiernas väljare?
Invandring / integration bland olika partiers väljare (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 39 35 30 40 49 39 50 72 43 Alla
Sjukvård bland olika partiers väljare (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 38 42 27 47 41 40 31 33 37 Alla
Skola bland olika partiers väljare (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 33 34 29 41 41 34 29 18 30 Alla
Lag och ordning bland olika partiers väljare (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 8 15 10 17 21 21 20 25 17 Alla
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Ung Till höger Hög inkomst I större stad
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Ung Äldre Till höger Till vänster Hög inkomst I större stad
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Kvinna Ung Äldre Äldre Till höger Till vänster Till vänster Hög inkomst Hög inkomst I större stad Högutbildad
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Kvinna Man Ung Äldre Äldre Äldre Till höger Till vänster Till vänster Till höger Hög inkomst Hög inkomst Ej högutbildad I större stad Högutbildad
Sammanfattning Medborgarnas dagordning genomgår stora förändringar över tid. Ibland mycket snabbt. Det finns klara i vilka frågor olika sociala och politiska grupper prioriterar Tillsammans med bilden av vilka partier som har bäst politik formar dessa skillnader de politiska partiernas möjlighet att få stöd för sin politik i valen Ett ideologiskt jämnt läge Den aktuella dagordningen gynnar inte tydligt något särskilt politiskt block
Vad händer nu? Forskarantologi nr. 72 Sprickor i fasaden släpps 26 juni. Almedalen Visby 8 juli 09:00 Västsvenska arenan 11:00 Statsvetenskapligt forum Rapporter / Svenska trender /publicerat www.facebook.com/sominstitutet @SOMinstitutet Samverka med SOM-institutet SOM-undersökningarna 2018 Medborgarpanelen
TACK OCH PÅ ÅTERSEENDE SOM-INSTITUTET, GÖTEBORGS UNIVERSITET