Delredovisning av regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskap om mikroplastutsläpp från vägtrafiken

Relevanta dokument
VTI:s arbete med mikroplast

Mikroplaster och vägtrafik

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Mikroplast en ödesfråga

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

VTI:s forskningsområden

Mikroplaster från Konstgräsplaner

Mikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi

- Svenskt Vatten bedömer att den kartläggning av potentiella källor som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget i stora drag är heltäckande.

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Varifrån kommer partiklarna?

1. Hur löses problematiken med mikroplaster i urban miljö? Är frågan relevant för din organisation och arbetar ni med frågan idag?

Miljö- och energidepartementet. Er beteckning: M2017/01473/Ke

Hur ta fram en handlingsplan för att minska spridning av mikroplast?

Miljökvalitetsmål GIFTFRI MILJÖ

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast

Källor, transportvägar och effekter av mikroplaster i miljön. Mikael Olshammar

- Hur har arbetet tagits vidare?

Mikroplast i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Förekomst av mikroplaster i lakvatten från deponier Ett problem?

TEXTIL - INITIATIV OCH UPPDRAG Stockholm

Naturvårdsverkets plastarbete

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal

Projektets namn Förhindra spridning av gummigrannulat från 10 st konstgräsplaner

SKL KUNSKAPSDAG OM KONSTGRÄS OCH MIKROPLASTLÄCKAGE

Övergripande metodik för kartläggning av källor till mikroplaster

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB

Fimpa plasten och vinn kr!

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Kartläggning av mikroplaster i Stockholm - Budgetuppdrag Jenny Pirard, Avdelning för miljöanalys, Miljöförvaltningen

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Kommittédirektiv. Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort. Dir. 2014:32. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014.

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?

Så greppar Naturvårdsverket plastarbetet

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag.

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

Utlysningen syftar till att bidra till minskat läckage av plast till hav och natur, i Sverige såväl som på global nivå.

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

pwfwj Regeringsbeslut 1:16

BESTÄLLAR- GRUPP. för att minska miljöoch hälsopåverkan från konstgräsplaner Sebastian Dahlgren Axelsson

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Luftföroreningar i tunnlar

Jonas Gustafsson Marinbiolog Fiske- & vattenvårdsenheten. Mikroskräp i Skånes kustvatten

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

Protokoll Skrovmålet 2018/2020

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Mikroskräp om små saker i stora sjöar? Måns Lindell

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Dagvatten transportmedel för mikroplaster. Mikael Olshammar

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

MIKROSKRÄP I URBAN MILJÖ RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR I SNÖ. Lovisa Renberg, ÅF Heléne Österlund, LTU

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Verksamhetsplan 2013

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Så stärker vi forskningen

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Hur stort är problemet med mikroplast

Mikroplaster i och båtlivet kroppsvårdsprodukter

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad.

Skrovmålet Konferens båtbotten

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Anvisningar för ansökan

Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Tillämpningsbeslut av RA-FS 1999:1 Bevarande och gallring av forskningshandlingar

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Marint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta?

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Transkript:

Delredovisning av regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskap om mikroplastutsläpp från vägtrafiken Göran Blomqvist, Mikael Johannesson, Ida Järlskog 2018-11-29

Vad är problemet med mikroplast? Tillförseln av plastskräp i naturen ökar fortfarande. Hur utsläppen kommer att påverka djur- och växtliv är dock i dagsläget inte helt kartlagt. Man misstänker att många vattenlevande djur äter plasten i tron att det är föda, utan att sedan kunna smälta den. Plast kan fungera som en magnet för miljögifter som finns i vattnet. POP:s är hydrofoba. Foto: Julia Faranchuk

Vad ska VTI göra enligt uppdraget? 1 jan 2018 1 dec 2020, 15 Mkr via Naturvårdsverket Identifiera och utvärdera potentiellt effektiva styrmedel och åtgärder med syfte att begränsa utsläppen med fokus på de största källorna från vägtrafiken VTI ska föra dialog och samverka med berörda myndigheter. Även dialog med andra intressenter 2014-12-02 Sprida kunskap om hur belastning med mikroplaster från transportsystem påverkar omgivningar och hur dessa kan reduceras. Med fokus på spridning och flöden (ej miljö- och hälsopåverkan) 2015-12-01

Vad VTI ska göra enligt uppdraget? Följa andra länders forskning av mikroplaster. Publicera artiklar nationellt och internationellt samt delta i seminarier nationellt och internationellt. Det är angeläget att få fram ytterligare kunskap bland annat om vilka egenskaper dessa mikroplaster har, hur de relateras till vägbeläggningar, däck, fordonsteknik, körstil, typ av fordon m.m. samt hur stor andel av utsläppen som når vattendrag, sjöar, hav och åkermark.

Vad ska VTI göra mer, ej direkt uttalat? Identifiera och bedöma olika källors storlek, variabilitet över tid (avseende vägtrafiken) och deras betydelse för miljöbelastningen i olika medier. Publicera rapporter och populärvetenskapligt material på svenska och engelska Presentera och sprida resultat på vetenskapliga konferenser Presentera och sprida resultat till svenska relevanta myndigheter och andra relevanta avnämare

Avgränsning varken mikro eller plast! Mikroplast är plast < 5 mm Utgå från partiklarnas miljö- och hälsorisk samt källan vid avgränsning. Det måste t.ex. inte vara plast definitionsmässigt eller av mikrostorlek. Ingår i uppdraget: Både mikro- och nanoplast. Större delar plast som blir mikro- och nanoplast, t.ex. flagor av vägmarkering. Alla transportslag. Gummi från däck ingår. Spridning till luft, (åker)mark och vatten. Ingår ej i uppdraget: Bitumen och asfalt ingår ej (preliminärt). Avfall från vägtransportsektorn, t.ex. konstgräsplaner (Naturvårdsverkets ansvar).

Hur vi har organiserat arbetet Arbetet är organiserat i 10 delprojekt (hittills) Sju personer på VTI är hittills involverade, Samarbeten med Chalmers, GU, Norge, IVL, CEDR-projekt, Göteborgs stad Kontakter med andra myndigheter (NV, HaV, Livsmedelsverket ) Vi har kopplat regeringsuppdraget till andra forskningsprojekt: - Har sökt pengar för mer forskningsfinansiering via Naturvårdsverkets utlysning - Vi har fått pengar via Formas

Övergripande problem, utmaningar Dyra, tidsödande och komplicerade analyser Ej automatiserade, många olika och avancerade analyser Vi behöver veta både mängd (vikt), antal, typ av plast etc. Finns inga standardmetoder varken för provtagning eller analyser De som kan göra analyser har inte tid Pengarna räcker inte så långt som vi hoppades och det tar lång tid att få fram resultat Möjliga lösningar Artificiell intelligens, automatisering av analyser Identifiera markör(er) som är lättare/billigare att analysera Samarbeten

Delprojekt 1 3 1 Övergripande administration Koordinera uppdraget/projektet, styrgrupp, delredovisning etc. 2 Dialog och samverkan Samverka med myndigheter, kommuner, forskare, företag nationellt och internationellt. 3 Kommunikation Kommunikation om projektet, resultat, delprojekt etc. Vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer Presentationer Webbplats

Delprojekt 4 Kunskapssammanställning Syfte Sammanställa befintlig kunskap inom området för att: Identifiera vilken kunskap som finns respektive saknas Identifiera möjliga sätt att kunna analysera mikroplast från vägtrafik. Dvs vilka analysmetoder finns, vilka utför dem, vilka metoder bör/kan vi använda och hur kan vi samarbeta för att uppdraget och våra samarbetspartners ska få ut så mycket som möjligt av samarbetet? Baserat på detta planera våra delprojekt/aktiveter med avseende på egna mätningar, provtagningsmetoder och analysmetoder för att uppfylla uppdragets mål Vi har dock redan nu identifierat ett antal delprojekt vi behöver genomföra

4 Vad vi har gjort och hur? Förutsättning: Ny kunskap presenteras ständigt både internationellt och nationellt rapporter och artiklar i stor mängd Litteratursökning, akademisk och grå litteratur Medverkat/tagit del av information på konferenser, möten och i nätverk

4 Preliminära resultat och resultatspridning Examensarbete : Mikropartiklar från Sveriges vägtransportsektor Kan städning av vägbanan vara en möjlig åtgärd för reduktion av partiklar? (Järlskog, 2018/19, arbetet färdigt för slutredovisning, Linnéuniversitet) VTI rapport med litteratursammanställning (pågår, klar Q1 2019). - Allmän sammanställning av vad som skrivits tidigare (IVL, NV, Stockholms stad, etc.) - Emissionsfaktorer från däckslitage - Analysmetoder och vilka metoder existerande forskning har använt för analys av mikroplast från väg- och däckslitage. - Metoder/tekniska åtgärder för att minska spridning av mikroplast från vägtrafiken Flödesschema för spridning av däckslitage

Delprojekt 5: Beräkna totala mängden slitage från däck Syfte Att ge en noggrannare och mer korrekt uppskattning av det totala nationella däckslitaget Aktiviteter Genomfört litteraturstudie för att sammanställa beräkningsmetoder och datakällor från nyligen genomförda studier i Sverige, Norge och Nederländerna Ex-jobb utlagda på CTH Möte 7/12 för detaljplanering av datainsamling (SDAB, Ragnsells, DRF) Huvudsakliga arbetet utförs under 2019

5: Beräkna den totala mängden slitage från däck Mätning på däck Vikt Mil körda (om möjligt) Mönsterdjup Däcktyp Dimension Fabrikat Etc. Fordonsstatistik och information Fordonsklasser Antal fordon i klasser Dimensioner på och antal däck på olika fordonsklasser Mängd bortslitet däckgummi Information om däck Ursprunglig vikt Ursprungligt mönsterdjup Slitbaneegenskaper (densitet) Trafikdata Årliga km-antal per fordonsklass Fördelning av trafik geografiskt (land/stad, regionsvis t.ex.)

Delprojekt 6: Fältmätningar Syfte Att identifiera, karaktärisera och kvantifiera vägsystemets mikroplaster så nära källan som möjligt. Kartlägga säsongsvariationer och skillnaden mellan tätort och landsväg. Aktiviteter Provtagningar vid Testsite E18 och Stockholms innerstad före dubbdäckssäsongen Provtagning före och efter städning, stadsgata i Göteborg Provtagning vid byggarbetsplats (Chalmers, Göteborgs stad mfl.) Initierat samverkan med CEDR, NIVA, Statens Vegvesen, Chalmers, Göteborgs stad, laboratorier för analys av prover

6: Fältmätningar Testsie E18: Många parallella projekt att samordna/samarbeta med: Stockholms stad/lth: doktorand Madelene Syk provtagning i dagvatten CEDR-Microproof (TNO, Holland): provtagning av vägdagvatten, mark, sediment NIVA, Statens Vegvesen, Norge: doktorand Elisabeth Rødland, provtagning på och intill väg WDS III Chalmers/VTI: doktorand Ida Järlskog Nya projekt (forskningsansökningar i samarbete med olika parter)

Delprojekt 7: Slitagegenerering i provvägsmaskin Syfte Att generera och karaktärisera slitagepartiklar från däck så nära källan som möjligt för att erhålla ett referensmaterial och undersöka eventuella skillnader i slitage och partikelegenskaper mellan däcktyper Aktiviteter 2018 Konstruktion/modifiering av insamlingshuv Försöksplanering Däckinköp

7: Slitagegenerering i provvägsmaskin Aktiviteter 2019 Tester i VTI:s provvägsmaskin Betongbeläggning och asfaltsbeläggning för att undersöka hur däck- och bitumenpartiklar kan skiljas åt Däck ur kategorierna sommardäck, odubbade vinterdäck och dubbade vinterdäck studeras. Datasammanställning Bild: Christina Ericsson

Delprojekt 8 9 8 Spridningsberäkningar, modellering Utifrån mätningar beräkna spridning och utveckla modeller för spridningsberäkningar 9 Styrmedel och åtgärder Utifrån kunskap om generering och spridning av mikroplast från vägtrafiken föreslå kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder. - Stockholms stads åtgärdsförslag (alla källor) - Goodpoint förslag på uppdrag av NV (vägtrafik)

Delprojekt 10: Analyser Syfte Analysera mikropartiklar från provtagningar i kontrollerade förhållanden (dp 5) och fält (dp 6) Ett delsyfte är därför att identifiera möjliga analysmetoder och laboratorier som kan ta emot prover för analys. Vad vi har gjort Enkät till universitet och kommersiella labb (Sverige; Norge och Danmark) med frågor om laborativa möjligheter och samarbeten Identifierat möjliga samarbeten med universitet och kommersiella labb Identifierat analysmetoder.

10: Vad vi har gjort Vi har sökt samverkan med forskningslabb och kommersiella labb i Sverige, Norge och Danmark: Aalborgs Universitet i samverkan med IRIS i Norge har utfört analyser från en första provtagning (se WP 6). Samverkan genom att de medverkar i artikel som kommer att skrivas under 2019. Enkät till svenska, danska och norska laboratorier samt litteraturstudie som resulterat i examensarbete (Järlskog, 2018). Ansökningar tillsammans med: - Chalmers/ALS för att utveckla enklare och mer tillgängliga analysmetoder - IVL för att samverka kring provtagning och analyser Genom en beviljad FORMAS-ansökan VTI och Chalmers har vi samverkan för en doktorand (Ida Järlskog).

DP10: Vad har vi gjort Externt genomfördes mikroplastanalys med: SEM/EDS pyr-gc-ms mikroskopi På VTI:s labb har vi analyserat: Turbiditet (grumlighet) Dammängd (filtrering och glödgning). Den organiska och oorganiska andelen beräknades. Storleksfördelning genomfördes på ett urval av proverna Siktning i olika fraktioner

10: Förväntad kunskap Identifikation av lämpliga metoder som ska användas för analys av prover från bl.a. dp 5 och dp 6 Bedömning av vilka analyser vi ska göra själva, tillsammansmed andra, låta andra göra Bidra till att utveckla metoder för provtagning och analyser Analys av mängder, storleksfördelning, kategorisering av partiklar grund för kunskap om spridning och toxicitet.

Publikationer alla delprojekt (2018-11-30) Examensarbete (dp 4, dp 6 och dp10): Mikropartiklar från Sveriges vägtransportsektor Kan städning av vägbanan vara en möjlig åtgärd för reduktion av partiklar? ( Ida Järlskog) Litteratursammanställning, VTI Rapport (WP4) (klar Q1 2019): - Emissionsfaktorer från däckslitage - Analysmetoder och vilka metoder existerande forskning har använt för analys av mikroplast från väg- och däckslitage. - Metoder/åtgärder för att minska spridning av mikroplast från vägtrafiken Artikel och svensk rapport (dp 6 och dp10) om resultaten före och efter städning i avrinningsområdet för Vitsippsbäcken i Göteborg. Manuskript vetenskaplig artikel Q3 2019.