INFORMATIONSUNDERLAG Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas

2002-12-01 INFORMATIONSUNDERLAG Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas GASKOD 1900 FLASKTYP 2012 Gasol GASKOD 1900 GASOL HYDROGEN ACETYLEN OXYGEN R SÄKERHETSPARTNER

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ALLMÄNT Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas kräver alltid speciell aktsamhet för att undvika olyckor till följd av brand och explosion. Krav från myndigheter reglerar hur hanteringen av brandfarlig gas och gasflaskor skall bedrivas för att den skall betraktas som säker. De skydds- och säkerhetskrav som följer med hanteringen av brandfarlig gas skall vara kända och beaktas av berörda personer inom verksamheten. Personer som hanterar brandfarlig gas skall samtidigt ha god kunskap om de risker som de olika gaserna medför. Med utgångspunkt från ovanstående har detta informationsmaterial utarbetats som ett kunskapsunderlag för utbildning och intern information i frågor som berör hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas samt tillhörande gasflaskor. De gaser som omfattas av informationsunderlaget är de brandfarliga gaserna: Gasol, Vätgas (hydrogen), Acetylen samt den oxiderande gasen syrgas (oxygen). Följande områden behandlas: Aktuella myndigheter samt regelverk kopplat till hantering av brandfarlig gas och gasflaskor inom er verksamhet. Ämnesspecifik information avseende de brandfarliga gaserna gasol, acetylen och vätgas (hydrogen) samt den oxiderande gasen syrgas (oxygen). Hantering och rutiner. Klassningsplaner. Handlingsplaner för brand och gasutsläpp. Dokumentet är utformat med anpassning till ett pdf-format för att göra informationen lättillgänglig och överskådlig samt lätt att distribuera. Den text som är blåmarkerad är klickbar och påvisar koppling till annan del i informationsunderlaget. 1

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING MYNDIGHETER OCH REGELVERK Med nyttjande av brandfarlig och brandunderhållande gas samt tillhörande gasflaskor följer regler och föreskrifter som anger hur hanteringen skall bedrivas för att uppnå en god skydds- och säkerhetsnivå. Nedan redovisas översiktligt de myndigheter och regelverk som främst är aktuella i samband med hanteringen inom er verksamhet. De benämningar på föreskrifter etc. som är blåmarkerade kan närmare studeras genom koppling mot respektive skrift. Inom föreskrifterna har, i de fall flera områden behandlas, de avsnitt som är mest relevanta för verksamheten är markerade med gul färgöverstrykning. Klicka på respektive symbol för att gå till aktuell myndighet och tillhörande regelverk. RÄDDNINGSVERKET, SRV ARBETSMILJÖVERKET ELSÄKERHETSVERKET SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET BRANDFÖRSVAR & BYGGNADSNÄMND 2

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING RÄDDNINGSVERKET, SRV Räddningsverkets avdelning för hantering av brandfarlig och explosiv vara reglerar, genom föreskrifter och allmänna råd, hanteringen av brandfarlig vara i enlighet med lagen och förordningen om brandfarliga och explosiva varor.. Nedan ges en översikt av de regelverk som främst är aktuella för hantering av brandfarlig gas. För kännedom finns även föreskriften för hantering av brandfarlig vätska medtagen. LBE 1988:868 FBE 1988:1145 SÄIFS 1995:3 SÄIFS 1998:7 SÄIFS 2000:2 SÄIFS 1996:6 SÄIFS 1996:3 Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Här anges ramkraven för hantering av brandfarlig vara. Förordningen om brandfarliga och explosiva varor. Här förtydligas lagens ramkrav exempelvis avseende definition av brandfarlig vara, skyldigheter vid hantering, tillstånd och föreståndarskap. Föreskrifter och allmänna råd om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Föreskriften reglerar när tillstånd för hantering av brandfarlig vara krävs. Föreskrifter och allmänna råd om brandfarlig gas i lös behållare Föreskriften anger de krav som direkt har med hantering av brandfarlig gas i lösa behållare att göra. Krav enligt kapitel 4, hantering av behållare, är av stor vikt att känna till. Föreskrifter och allmänna råd om brandfarliga vätskor Föreskriften anger de krav som direkt har med hantering av brandfarlig vätska. Riskutredning, förvaring, avskiljning, invallning mm behandlas. Föreskrifter och allmänna råd om klassning av riskområden vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Föreskriften anger när klassning av riskområden i anslutning till hantering av brandfarlig vara skall ske. Som exempelunderlag har generella klassningsplaner tagits fram, se vidare avsnittet klassningsplaner. Föreskrifter om förbudsanslag och varningsanslag samt märkning av rörledningar vid hantering av brandfarliga varor. Här anges kraven på utformning och placering av förbudsanslag och varningsanslag samt märkning av rörledningar. Se även AFS 1997:11 angående varselmärkning och varselsignalering. 3

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING SÄI-INFO 2000:5 PM Laboratorier (Tillgänglig på UMU websidor) SÄI-INFO angående gasolanläggningar i skolor. Skriften utgör ett informationsunderlag för hantering av gasol inom skolan/undervisningsverksamhet. PM angående hantering av brandfarlig vara på laboratorier. Anger lämplig hantering inom laboratoriemiljö. Hanterade mängder, förvaring, utförande dragskåp, klassningskrav mm behandlas. 4

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ARBETSMILJÖVERKET Arbetsmiljöverkets författningssamling med föreskrifter och allmänna råd (AFS) preciserar med utgångspunkt från arbetsmiljölagen de krav som ska ställas på arbetsmiljön. Dessa föreskrifter behandlar även hantering av gaser och gasflaskor samt organisationsrelaterade frågår vilka i flera delar tangerar hanterings- och säkerhetsrutiner. Nedan ges en översikt av de regelverk som främst är aktuella för hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas samt gasflaskor: AFS 2001:4 AFS 1997:7 AFS 2000:4 AFS 1997:11 AFS 2000:42 AFS 2001:1 Gasflaskor Föreskriften behandlar generellt hantering av gasflaskor avseende förvaring, användning, tillsyn, utrustning etc. Brand- och utrymningsrelaterade frågår behandlas som del i samtliga arbetsmiljöaspekter. Gaser Föreskriften tar närmare upp de direkta riskerna och åtgärdskrav kopplat till hantering av olika gaser såsom brandunderhållande och kondenserade gaser. Frågor kring riskbedömning, kunskap om ämnen, varningsutrustning, förbrukning, förvaring etc. behandlas och sammanfaller till stor del med kraven i AFS 2001:4. Kemiska arbetsmiljörisker Föreskriften behandlar generellt åtgärder för att förebygga att farliga kemiska ämnen som förekommer i en verksamhet medför ohälsa eller olycksfall. Brandfarlig gas omfattas genom risken för brand och explosion. Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatsen Föreskriften redovisar hur skyltar vid förbud, påbud, varning etc. skall vara utformade. Se även SÄIFS 1996:3. Arbetsplatsens utformning Föreskriften tar generellt upp utformningen av arbetsmiljön där främst avsnitten skyddsanordningar och nödutrustningar, larm och utrymning samt särskilda risker vid brand är aktuella vid hantering av brandfarlig gas. Systematiskt arbetsmiljöarbete Föreskriften behandlar övergripande hur arbetsgivaren systematiskt skall arbeta med verksamheten för att undvika och förebygga ohälsa och olycksfall. Koppling till gashantering är bland annat riskbedömningar, kunskaper om agerande vid olycksfall såsom första hjälpen, brandbekämpning och utrymning. 5

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ELSÄKERHETSVERKET Elsäkerhetsverket reglerar genom Starkströmsföreskrifterna ELSÄK FS 1999:5 och allmänna råd bland annat kraven på elektriska anläggningar i utrymmen med explosionsrisk. Krav kopplat till hantering av brandfarlig gas utgörs främst av klassning av riskområden (klassningsplaner) samt påföljande explosionsskydd av elektriska installationer. Läs vidare utdrag från ELSÄK-FS 1999:5, avsnitt 850. Se vidare avsnittet klassningsplaner. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET BRANDFÖRSVAR & BYGGNADSNÄMND Byggnadsnämnden i Umeå utgör tillståndsmyndighet för hantering av brandfarlig vara. Räddningsnämnden utgör genom Umeå kommuns brandförsvar tillsynsmyndighet för de objekt där tillståndspliktig mängd av brandfarlig vara hanteras. Genom regelbundna tillsyner, ofta samordnade med brandsyner, sker en kontroll av hanteringen främst med utgångspunkt från SRVs föreskrifter för hantering av brandfarlig vara. 6

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ÄMNESSPECIFIK INFORMATION Klicka på nedanstående gaser för en översiktlig information om respektive gas. Se även hanteringsrutiner och klassningsplaner för generella krav vid hantering av brandfarlig gas och gasflaskor. GASOL VÄTGAS (Hydrogen) ACETYLEN SYRGAS (Oxygen) 7

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING GASOL Allmänt Gasol är en sammansättning av till största delen propan (C 3 H 8 ) samt mindre delar av butan (C 4 H 10 )och etan (C 2 H 6 ). Gasen är färglös och har en, genom tillsatt luktmedel, karaktäristisk lukt. Gasol är en tung gas och kan vid utsläpp tränga ner i lågt liggande utrymmen. Gasen förvaras under tryck kondenserad (vätska) i gasflaskor. Vanligt förekommande flasktyper är de mindre blåmålade s k campingflaskorna (1,2 och 2 kg) samt de större silvergrå flaskorna benämnda P6, P11, P19, P45 där siffran anger vikten (kg). Inom er verksamhet täcker generellt campingflaskorna normalt behov för undervisning. Vid centrala gasolsystem nyttjas dock de större flasktyperna. Campingflaskor Större flaskor P6, P11 Risker vid hantering Gasol betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning kan medföra en gasmolnsexplosion. Genom att gasen är tyngre än luft kan ansamling av gasen ske i lågpunkter vilket speciellt skall beaktas vid skydd mot tändkällor. Genom att gasen förvaras under högt tryck (7 bar) i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Onormal uppvärmning av gasolflaskorna medför en tryckökning i flaskan. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns på gasolflaskorna med vikter från P6 och uppåt, d v s de blå campingflaskorna har inte denna skyddsfunktion. Säkerhetsventilens funktion samt ett säkert gasuttag bygger på att flaskan alltid står i upprätt läge, vid liggande flaskor kan direkt uttag av vätskefasen medföra stora risker. Gasen har en kraftigt kylande effekt och utströmmande gas samt oisolerad utrustning kan ge köldskador. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Se även generell handlingsplan vid brand och gasutsläpp. Vid okontrollerade utsläpp av gasol skall lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Kontrollera alltid gashalten innan verksamhet i lokalerna återupptas. Om den utläckande gasen brinner skall släckning ske genom att gastillförseln stängs. Om den brinnande gasen släcks utan att gasflödet stoppas finns risk för en återantändning och explosion. Gasol är kvävande vid inandning genom att den tränger undan luftens syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär skall personen föras ut i friska luften. Konstgjord andning ges om andningen upphört. 8

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Hantering och lagring Se även generella hanteringsrutiner samt klassningsplaner. Gasolflaskorna skall hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Flaskorna skall alltid hanteras och förvaras stående. Vid lagring skall flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tätpropp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas. Övrig information UN-nummer 1965 Fysikaliskt tillstånd Kondenserad gas Brännbarhetsområde i luft (%) 2,2-9,5 Tändtemperatur 460 0 C Relativ densitet (luft = 1) 1,57 (tung gas) Kokpunkt < -40 0 C 9

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING VÄTGAS (Hydrogen) Allmänt Vätgas, H 2, är en färglös och luktlös gas. Gasen förvaras under högt tryck i gasflaskor. Vanligt förekommande flasktyper är på 5, 20 och 50 liter. Inom er verksamhet täcker generellt femlitersflaskorna normalt behov för undervisning. Flaskorna har svartmålad cylinder med röd topp. Risker vid hantering Vätgas betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning (knallgas) kan medföra en gasmolnsexplosion. Gasen har stor benägenhet att läcka vilket måste beaktas vid översyn av gassystemet. Genom att gasen förvaras under högt tryck (200 bar) i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Onormal uppvärmning av gasolflaskorna medför en tryckstegring i flaskan vilket kan medföra kärlsprängning. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på vätgasflaskorna. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Se även generell handlingsplan vid brand och gasutsläpp. Vid okontrollerade utsläpp av vätgas skall lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Kontrollera alltid gashalten innan verksamhet i lokalerna återupptas. Om den utläckande gasen brinner skall släckning ske genom att gastillförseln stängs. Om den brinnande gasen släcks utan att gasflödet stoppas finns risk för en återantändning och explosion. Vätgas verkar kvävande vid inandning genom att den tränger undan luftens syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär skall personen föras ut i friska luften. Konstgjord andning ges om andningen upphört. Hantering och lagring Se även generella hanteringsrutiner samt klassningsplaner. Gasolflaskorna skall hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Gasutrustningen skall kontrolleras regelbundet vad gäller funktion och läckage. Vid lagring skall flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tätpropp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas. Övrig information UN-nummer 1049 Fysikaliskt tillstånd Komprimerad gas Brännbarhetsområde i luft (%) 4,1-74,2 Tändtemperatur 560 0 C Relativ densitet (luft = 1) 0,07 (lätt gas) Kokpunkt < -50 0 C 10

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ACETYLEN Allmänt Acetylen, ibland benämnd som svetsgas, är produktnamn för etyn, C 2 H 2, vilken är en färglös gas med svag vitlöksliknande lukt. Gasen förvaras under tryck (20 bar) i gasflaskor löst i lösningsmedel (aceton eller DMF). Vanligt förekommande flasktyper är på 5, 21 och 41 liter. Flaskorna är helt målade i rödbrun färg. Inom er verksamhet täcker generellt femlitersflaskorna normalt behov för undervisning. Risker vid hantering Acetylen betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning kan medföra en gasmolnsexplosion. Gasen är instabil och börjar sönderfalla vid uppvärmning över 300 0 C (acetylensönderfall). Sönderfallet kan startas genom yttre upphettning av flaskan vid exempelvis en brand eller punktuppvärmning från en svetslåga. Sönderfall kan även startas genom ett genomgående bakslag. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på acetylengasflaskorna. Sönderfallet resulterar i en tryckstegring och våldsam söndersprängning av flaskan. Vid kraftig upphettning kan kärlsprängning ske inom 5 min. Risk kvarstår upp till 24 timmar efter avslutad upphettning. Vid misstanke om bakslag eller upphettning av acetylenflaskan över 300 0 C och påbörjat acetylensönderfall skall lokalerna utrymmas och räddningstjänsten tillkallas. Skyddsavstånd är 300 m. Explosiva föreningar kan bildas om gasen kommer i kontakt med koppar, silver kvicksilver eller mässing med mer än 70 % koppar. Genom att gasen förvaras under högt tryck i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Vid svetsning skall bakslagsskydd för acetylen finnas (rekommenderas även för syrgasen). Backventiler skall finnas på brännarhandtag för både acetylen och syrgas. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Se även generell handlingsplan vid brand och gasutsläpp. Vid okontrollerade utsläpp av acetylen skall lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Kontrollera alltid gashalten innan verksamhet i lokalerna återupptas. Om den utläckande gasen brinner skall släckning ske genom att gastillförseln stängs. Om den brinnande gasen släcks utan att gasflödet stoppas finns risk för en återantändning och explosion. Acetylen verkar kvävande vid inandning genom att den tränger undan luftens syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär skall personen föras ut i friska luften. Konstgjord andning ges om andningen upphört. 11

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Hantering och lagring Se även generella hanteringsrutiner samt klassningsplaner. Gasflaskorna skall hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Gasutrustningen skall kontrolleras regelbundet vad gäller funktion och läckage. Vid lagring skall flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tätpropp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas. Övrig information UN-nummer 1001 Fysikaliskt tillstånd Gas löst i lösningsmedel Brännbarhetsområde i luft (%) 2-82 Tändtemperatur 305 0 C Relativ densitet (luft = 1) 0,91 (följer luftrörelser) Kokpunkt < -84 0 C 12

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING SYRGAS (Oxygen) Allmänt Syrgas, O 2 (oxygen), är inte en brandfarlig gas och omfattas därför inte av kraven för brandfarlig vara. Däremot är gasen oxiderande. Gasen förvaras under tryck (200 bar). Vanligt förekommande flasktyper är på 10, 20 och 40 liter. Flaskorna har svartmålad cylinder och vit topp. Inom er verksamhet täcker generellt tiolitersflaskorna normalt behov för undervisning. Risker vid hantering Gasen är oxiderande och underlättar antändning samt påskyndar brandförloppet som kan bli explosionsartat. Vid utsläpp av syre får syrehalten aldrig tillåtas överstiga 24 % i utrymmet. Punktutsug samt god ventilation skall beaktas. Gasutrustningen skall hållas fri från olja och fett och andra partiklar för att undvika självantändning. Endast för gasen godkända tätningsmaterial och smörjmedel får användas. Genom att gasen förvaras under högt tryck i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Ventiler skall öppnas försiktigt så att gasutrustningen inte utsätts för tryckstötar och kraftig gasutströmning. Onormal uppvärmning av flaskorna medför en tryckstegring i flaskan vilket kan medföra kärlsprängning. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på syrgasflaskorna. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Se även generell handlingsplan vid brand och gasutsläpp. Vid okontrollerade utsläpp av syrgas skall lokalen utrymmas och vädras. Även kläder skall vädras. Brand i syreberikade kläder går inte att släcka genom kvävning utan måste kylas och släckas med vatten. Stäng om möjligt av gasflödet. Hantering och lagring Se även generella hanteringsrutiner samt klassningsplaner. Gasflaskorna skall hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Vid lagring skall flaskorna ha stängd ventil och påsatt ventilskydd samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas. Övrig information UN-nummer 1072 Fysikaliskt tillstånd Komprimerad gas Brännbarhetsområde i luft (%) Ej brännbar Tändtemperatur Ej brännbar Relativ densitet (luft = 1) 1,11 (följer luftrörelser) Kokpunkt < -50 0 C 13

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING HANTERING OCH RUTINER Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas kräver alltid speciell aktsamhet för att undvika olyckor till följd av brand och explosion. Personer som hanterar brandfarlig gas skall samtidigt ha god kunskap om de risker som de olika gaserna medför. Er verksamhet betraktas generellt i föreskrifterna som publik byggnad (A-byggnad) vilket medför stränga krav då personer kan förväntas vistas där de inte har kännedom om riskerna kopplat till den brandfarliga gasen. Nedan tas de huvudområden upp som speciellt skall beaktas vid hantering av brandfarlig gaser och tillhörande gasflaskor. För ämnesspecifik information, klicka här. För närmare information om myndigheter och regelverk, klicka här. Kunskap om risker med hantering av brandfarlig gas De personer som hanterar brandfarlig vara, i detta fall brandfarlig gas, skall känna till riskerna med de olika ämnena. Skyddsrutiner vid användning samt agerande vid ett olyckstillbud skall vara väl kända och övade av de personer som i form av utbildare eller i annan funktion hanterar brandfarlig gas. Personer som i sin undervisning nyttjar svetsutrustning bör ha genomgått utbildning för certifiering i heta arbeten. Tillstånd för hantering, organisation och föreståndare Inom er verksamhet, där hanteringen betraktas som yrkesmässig vid publik verksamhet, gäller nollgräns inomhus för tillståndpliktig mängd av brandfarlig gas, d v s om brandfarlig gas hanteras krävs tillstånd för detta. Tillstånd söks hos byggnadsnämnden som utgör tillståndsmyndighet. Ansökan behandlas även av brandmyndigheten varvid ett tidigt samråd med Umeå kommuns brandförsvar bör hållas om frågetecken förekommer. Då tillståndspliktig mängd av brandfarlig vara hanteras skall en föreståndare samt en ställföreträdande föreståndare utses. Föreståndaren har en övergripande kunskaps- och samordningsfunktion och skall ha goda kunskaper och god erfarenhet av de gaser som hanteras. Tillståndshavaren skall tillse att föreståndaren har tillräckliga befogenheter och de möjligheter i övrigt som krävs för att utöva föreståndarskapet. Se även skrivelse Organisation vid Umeå universitet för hantering av brandfarlig vara och kemikalieavfall. Hanterade mängder, normalt behov Hanterade mängder av brandfarlig gas skall alltid hållas på en så begränsad nivå som möjligt, d v s hamstring och större lager får inte förekomma. Normalt behov skall kunna motiveras med utgångspunkt från aktuell verksamhet. Normalt behov anger således ingen fast mängd varvid föreståndare och övriga nyttjare alltid har ett ansvar för att inga onödiga gasmängder hanteras. För er verksamhet ger normalt de mindre flaskvolymerna som finns på marknaden lämpliga mängder i de fall då inte centrala gassystem nyttjas. 14

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Rutiner vid användning av gasflaskor Hantering av flaskor med uttag av brandfarlig gas innebär alltid en förhöjd risknivå då skador vid förflyttning, fel på ansluten utrustning, okontrollerade utsläpp mm lättare inträffar jämfört med förvaring. Följande hanteringsrutiner skall beaktas vid användning: Generellt Gasflaskorna skall förflyttas säkert från förvaringsstället till klassrummet eller annan aktuell lokal. Är förvaringsplatsen inte belägen i klassrummet bör normalt stabila rullbord, rullvagn eller motsvarande nyttjas och flaskorna skall stå stabilt eller vara säkrade. Vid förflyttning skall flaskorna vara i upprätt läge med tätpropp och, om behållaren är avsedd för det, skyddskåpa och ventilskydd monterade. Innan gasflaskorna och tillhörande utrustning nyttjas bör alltid en översyn ske av utrustningen så att den är intakt och oskadad. Upptäcks skador eller förekommer misstanke om skador på flaskor skall dessa tas ur bruk, se vidare skadad och förbrukad utrustning. Motsvarande gäller även för tillhörande utrustning såsom slangar, brännare, svetsutrustning etc. Endast anpassad och godkänd utrustning för den aktuella gasen får anslutas till flaskans gasutlopp. Flaskorna skall vid gasuttag placeras på plant underlag samt vid behov säkras om risk för fall eller tippning förekommer. Vid förbrukningsstället skall annat brännbart materiel såsom papper, brännbara vätskor mm så långt som möjligt undvikas. Bänkar, bord, dragskåp och andra platser avsedda för nyttjande av den brännbara gasen skall speciellt beaktas avseende närhet till tändkällor. Se vidare klassningsplaner. Nyttjade gasflaskor skall snarats efter avslutad användning placeras i avsett förvaringsutrymme. Kontroll skall ske så att ventiler är stängda samt så att tätpropp och, om behållaren är avsedd för det, skyddskåpa och ventilskydd är på plats. Se även skrivelse Brukarinstruktion för gasflaskor. Acetylen och syrgas för svetsning Inom vissa tekniklokaler och motsvarande ingår acetylen och syrgas i en stationär, kontinuerligt använd, gassvetsutrustning placerad i ett speciellt svetsrum (permanent hetarbetsplats) som är brandtekniskt avskiljt i lägst klass EI 30 och ventilerat. Förvaring och förbrukning inom detta utrymme är normalt godtagbart, dock krävs speciellt beaktande så att dörrar (stängning och låsning etc.) och övriga brandcellsskiljande konstruktioner alltid uppfyller sin funktion. Gassvetsning skall i övrigt ske med, för ändamålet, anpassad och godkänd utrustning. Vid svetsning skall bakslagsskydd för acetylen finnas och rekommenderas även för syrgasen. Backventiler skall finnas på brännarhandtag för både acetylen och syrgas. Svetshandskar skall även finnas vid svetsplatsen. 15

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Placering av gasflaskor och rutiner vid förvaring Då gasflaskor med brandfarlig gas inte används skall de förvaras på ett säkert sätt. Utrymmet skall vara godkänt för förvaring av brandfarlig gas med beaktande av låsning, brandteknisk avskiljning, ventilation, samförvaring, klassning, säkring av flaskor, samt varningsanslag. Följande skall speciellt beaktas vid förvaring: Utrymmet skall normalt vara stängt och låsningsbart. Låsningen innebär, utöver tillgreppsskydd, även att dörrar till utrymmet är stängda. De utrymmen och skåp som är anordnade för brandfarlig gasförvaring inom er verksamhet skall vara brandtekniskt avskiljda i klass EI 30 (brandmotstånd i 30 min) varvid ingrepp som försämrar avskiljningen inte får ske. Förvaringsutrymmet skall vara försett med ventilation som säkerställer att gasen inte läcker ut i lokalerna, normalt sker ventilation direkt ut till det fria genom yttervägg. Ventilationen skall regelbundet kontrolleras så att den inte är täckt eller på annat sett är ur funktion (ev. mekanisk ventilation). Om risk finns för att flaskorna kan tippa eller falla skall de säkras genom gaskärra eller annan anordning. Säkringen skall vara utförd så att flaskan lätt kan avlägsnas utan ingrepp med verktyg. Samförvaring med andra gaser, brännbart material, giftiga ämnen och brännbara vätskor får inte förekomma. Avseende tömda flaskor och skadad utrusning se skadad och förbrukad utrustning. Vid förvaring skall kontroll ske så att flaskventiler är stängda samt så att tätpropp och, om behållaren är avsedd för det, skyddskåpa och ventilskydd är på plats. Förvaringsutrymmet samt lokalen där skåpet står skall vara försedd med varningsskyltning för gasflaskor med brandfarlig gas. Varningsskyltning för förbud mot införande av öppen eld (rökning) bedöms normalt inte behövas inom er verksamhet. Se skyltstandard nedan. 16

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Systematisk kontroll För att säkerställa att gasflaskor, gasinstallationer och förvaringsutrymmen för brandfarlig gas uppfyller säkerhetskraven skall en dokumenterad, regelbunden, kontroll av installationerna ske. Se vidare följande underlag: Checklista gasflaskor Checklista systematisk brandskyddskontroll egenkontroll Skadad och förbrukad utrustning Rutiner skall finnas som säkerställer att tömda gasflaskor så snart som möjligt tas om hand och, enligt normala rutiner, skickas tillbaka till leverantör. Vid hantering av gasolflaskor motsvarande campingstorlek (blåmålade) kan det av praktiska skäl vara läge att samordna returneringen. I detta fall skall tömda gasflaskor förvaras i ett separat skåp eller utrymme anpassat för förvaring av brandfarlig gas. Tömda gasflaskor skall i övrigt alltid hanteras på samma sätt som fyllda flaskor. Vid mekaniska skador på flaskor eller vid misstanke om annat tekniskt fel på gasutrustningen skall denna tas ur bruk. Skadade flaskor skall skickas till leverantören. Vid kraftiga skador skall leverantören kontaktas för rådfrågning om vidare hantering. Tillbudsrapportering Tillbud där risk för personskada eller mer omfattande tekniska skador på någon del av gasinstallationerna förelegat skall tillbudsrapportering ske. Se vidare blankett Arbetsskada/Tillbud som underlag till rapportering. 17

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING KLASSNINGSPLANER I de fall där öppen hantering av brandfarlig gas medför risk för att en antändbar gas/luft-blandning kan bildas skall, som en del i den totala riskbedömningen, klassningsplaner finnas för hanteringen. Klassningsplanen har som främsta funktion att ange inom vilka områden (zoner) brännbar gasblandning kan förekomma varvid tändkällor genom elektrisk utrustning mm kan undvikas. Förekommer elektrisk utrustning inom klassat utrymme skall de normalt vara explosionsskyddade. Zonerna anger följande: Zon 0 Zon 1 Zon 2 Riskområde inom vilket en explosiv gasblandning förekommer ständigt eller långvarigt (ej aktuellt i dessa fall). Riskområde inom vilket en explosiv gasblandning förväntas förekomma vid normal hantering. Riskområde inom vilket en explosiv gasblandning inte förväntas förekomma vid normal hantering, och om den likväl förekommer, i så fall endast sällan och kortvarigt. Ventilation En avgörande faktor för klassningens omfattning är utformningen av ventilationen i anslutning till gashanteringen. För att tillgängligheten på ventilationen skall kunna betraktas som bra, och därmed medföra minskade klassningskrav, krävs normalt separat ventilation som är försedd med reservkraft samt reservventilation. Finns inte dessa funktioner kan förregling nyttjas vilket innebär automatisk frånkoppling av elutrustning om ventilationsflödet blir för litet eller upphör. Finns inte någon av ovanstående skyddsfunktioner skall normalt skydd mot tändkällor beaktas enligt redovisade klassningsplaner nedan. Generella klassningsplaner Som exempel har följande tre generella klassningsplaner tagits fram: 1. Dragskåp. Inom dragskåpet samt 0,5 m utanför och under öppningen gäller krav enligt zon 2. Se klassningsplanen. 2. Arbetsbänk, laboratoriebänk eller annan yta utan inbyggnad. Generellt gäller zon 2 inom 0,5 m avstånd i sidled, över och under bänken vid hantering av lösa gasflaskor. Vid fast uttag gäller zon 2 inom en sfär med radien 0,5 m runt uttaget. Se klassningsplanen. 3. Ansluten gasflaska med vätgas, gasol eller acetylen. Zon 1 gäller med en radie på 0,5m runt anslutningsventilen och zon 2 omfattar en radie på 1,5 utanför zon 1. Runt regulator med säkerhetsventil gäller zon 2 med en radie på 1,5 m. För uttag gäller zon 2 inom en sfär med radien 0,5 m runt uttagets mynning. Se klassningsplanen. 18

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING HANDLINGSPLAN VID BRAND OCH GASUTSLÄPP Allmänt Planering är en förutsättning för att handla rätt vid brand och gasutsläpp. Handlingsplaner för gasutsläpp, brand och utrymning behöver därför utarbetas av organisationen. En generell handlingsplan som täcker alla verksamheter och situationer är omöjlig att framställa, dock går det att isolera de funktioner som måste utföras för att klara av situationen. Se följande två exempel på handlingsplaner: Handlingsplan vid brand i byggnad. Handlingsplan vid gasutsläpp med eller utan gasbrand. För ämnesspecifik information, klicka här. Observera att handlingsförfarandet i planerna inte alltid behöver utföras i strikt ordning. Redovisad handlingsordning exempelvis med Först på plats, Hjälpare och Övriga utgör dock en tänkt grund, en röd linje med Rädda Larma Varna Släck som utgångspunkt. Dock kommer alltid en egen bedömning av situationen in där brandens eller gasutsläppets storlek, brandens lokalisering, antal personer på plats påverkar handlingsordningen. Samtidigt agerande då det finns flera i personalen på plats kräver att man tydligt gör klart vem som larmar, släcker mm. God kännedom om planens innehåll är därför, naturligtvis, av yttersta vikt. En fungerande handlingsplan En handlingsplan skall uppfylla nedanstående punkter för att fungera i praktiken: Dokumenterad Ett måste för att informationsöverföring till personal, både vid nyanställning samt repetitionsutbildningar ska kunna hållas med alla personal. Välkänd av personalen En handlingsplan skall normalt inte fungera som en manual när det väl händer. Givetvis kan man läsa planen i en akut situation men grundtanken är ju att planen är väl inövad redan från början. Prövad under realistiska förhållanden Det är mycket viktigt att omsätta planerna i praktiken. Genom att testa planen under realistiska förhållanden går det att upptäcka eventuella fel och funktionsbrister i planen. Regelbundet övad Enda möjligheten att hålla planen aktuell och personalen uppdaterad är att genomföra övningar. Frekvensen beror på verksamheten, personalomsättningen, riskbild och andra specifika faktorer. För många räcker det med, som riktvärde, att omsätta planen fullt ut en gång per år. Information till nyanställda i mellantiden skall beaktas. 19

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Begrepp och funktioner i handlingsplanerna Nedan behandlas generella frågor som har med agerande vid brand, gasutsläpp och utrymning att göra. Var brinner det? Det finns många olika alternativ till upptäckt av brand. Det kan röra sig om att råka gå förbi och se att det brinner, känna röklukt, höra det automatiska brand- och utrymningslarmet osv. För anläggningar med automatiskt brandlarm och en fungerande brandskyddsorganisation finns det goda möjligheter att förkorta tiden till upptäckt av brand. Rädda direkt hotade personer Här avses exempelvis skadade personer som befinner sig i själva brandrummet eller personer som befinner sig i direkt närhet av brandhärden eller gasutsläppet. Denna åtgärd gäller alltid som första prioritet. Personen, personerna skall föras till så säker plats som situationen medger. Inledningsvis kan detta vara i korridoren utanför den innestängda branden i rummet eller i en annan brandcell. Stänga in branden eller gasutsläppet Finns möjlighet att stänga dörren till brandrummet kommer detta väsentligt att förbättra evakueringssituationen varför detta utgör en tidig åtgärd. En stängd dörr begränsar brandens syretillförsel samt förhindrar att stora mängder brandgaser tränger ut i lokaler som måste nyttjas för utrymning. Kan inte ett gasutsläpp stängas av fördröjer en stängd dörr effektivt gasspridning vidare i byggnaden. Larma till SOS Alarm på telefon 112 Tveka inte på att larma om minsta osäkerhet finns om att branden eller gasutsläppet inte går att stoppa av egen kraft. Det är bättre att larma en gång för mycket än att chansa. Det kostar naturligtvis inget att larma även om det visar sig att brandförsvarets insats ej behövs. Brandförsvaret kommer normalt på plats inom 5 10 min från larm (gäller Umeå tätort) och SOS larmar även ut ambulans och polis samtidigt. SOS kommer att fråga efter: - Vem som ringer, - Var man ringer ifrån, - Vilket telefonnummer man ringer ifrån, - Var pågår själva olyckan (om man ringer från annan byggnad), - Finns några personer i fara eller skadade. Denna intervju tar lite tid och kan ibland upplevas lite frustrerande, men samtidigt som intervjun pågår larmar annan operatör ut styrkorna så det är mycket viktigt att svara på frågorna så bra som möjligt. Varna och starta evakuering Personal som ej har en direkt uppgift skall generellt alltid så snart som möjligt evakuera till säker plats. Säker plats är optimalt ute i det fria eller i annan brandcell så långt från branden eller gasutsläppet som möjligt. Bestämda återsamlingsplatser nyttjas för ordnad samling av personal och elever. 20

BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Släck branden Generellt gäller att när alla personer är på säker plats kan ett eget släckförsök genomföras. Givetvis kan samtidig släckning och evakuering ske om det finns flera från personalen på plats. OBS! I vissa lägen då branden upptäcks tidigt (liten brand) och lätt kan släckas med befintliga släckredskap skall naturligtvis brandsläckningen genomföras direkt sunda förnuftet råder. Motsvarande gäller även vid tidig upptäckt av ett gasutsläpp. Vidta direkta skadeavhjälpande åtgärder I många fall, om det inte brinner i direkt närhet (inom avdelningen), medger byggnadens brandtekniska skydd viss tid till att stänga av gas, föra ut gasflaskor, stänga dörrar, nödstoppa processer mm. Detta kräver dock god kännedom om byggnaden man befinner sig i avseende det brandtekniska skyddet (främst brandcellsgränser). Föreligger osäkerhet om den egna utrymningssituationen gäller generellt så snabb utrymning som möjligt. Möt upp brandförsvaret Finns möjlighet att någon kan möta upp brandförsvaret är detta en stor fördel som kan förkorta styrkans insatstid avsevärt i vissa fall. Utryckningsbefälet vill främst veta: - Finns det personer kvar i brandlokalerna? - Var brinner det - våning, avdelning och rum (om möjligt)? - Var är bästa (närmaste vägen) in dit? - Finns det några speciella risker gasflaskor mm? 21

A KLASSNINGSPLAN Klassningsexempel dragskåp Allmänt Klassningsplanen utgör ett generellt exempel för hantering av brandfarlig gas i anslutning till dragskåp där tillgängligheten på ventilationen inte är tillräcklig eller förregling saknas. 0,5m Den mängd brandfarlig gas som hanteras framme i dragskåpet skall vara så liten som möjligt. A Drag skåp Ämne Temperaturklass Explosionsgrupp Hydrogen T1 IIC Gasol T1 IIA Acetylen T2 IIC Riskområden, Zonindelning Plan Zon 0 Zon 1 Zon 2 0,5m EXEMPEL R Sektion A-A SÄKERHETSPARTNER C Copyright, Säkerhetspartner Norden AB 090-774300 Dat. 02-03-27

0,5m Gasol FLASKTYP 2012 GASKOD 1900 A A KLASSNINGSPLAN A Klassningsexempel arbetsbänk Flyttbart gasuttag på bänk 0,5m A Fast gasuttag på bänk Allmänt Klassningsplanen utgör ett generellt exempel för hantering av brandfarlig gas i anslutning till arbetsbänk, laboratoriebänk eller annan arbetsyta utan inbyggnad där tillgängligheten på ventilationen inte är tillräcklig eller förregling saknas. Arbetsbänk Arbetsbänk 0,5m Den mängd brandfarlig gas som hanteras framme på bänkar skall vara så liten som möjligt. Ämne Temperaturklass Explosionsgrupp Hydrogen T1 IIC Gasol T1 IIA Acetylen T2 IIC Riskområden, Zonindelning Plan Plan Zon 0 Flyttbart gasuttag på bänk Fast gasuttag på bänk Zon 2 Zon 1 Zon 2 0,5m 0,5m 0,5m Gasuttag EXEMPEL R Sektion A-A SÄKERHETSPARTNER C Copyright, Säkerhetspartner Norden AB 090-774300 Dat. 02-05-08

KLASSNINGSPLAN Klassningsexempel för ansluten gasflaska med vätgas, gasol eller acetylen Allmänt Klassningsplanen utgör ett generellt exempel för hantering av brandfarlig gas genom ansluten gasflaska med acetylen, vätgas eller gasol där tillgängligheten på ventilationen inte är tillräcklig. De gasflaskor som nyttjas skall volymmässigt alltid kunna motiveras gentemot normal förbrukning. Ämne Temperaturklass Explosionsgrupp Vätgas T1 IIC Acetylen T2 IIC Gasol T1 IIA Zon 2 Zon 2 Riskområden, Zonindelning 1,5m 0,5m Zon 0 0,5m Regulator med säkerhetsventil Gasuttag Zon 1 Zon 2 1,5m Zon 1 runt anslutningsventil Zon 2 utanför Zon 1 EXEMPEL R SÄKERHETSPARTNER C Copyright, Säkerhetspartner Norden AB 090-774300 Dat. 02-05-07

Handlingsplan vid brand Diskussionsunderlag, situationer LÄGE 1 Larmsignal från brandlarm, ej konstaterad brand. LÄGE 2 Upptäcker brand. - Sök igenom de närmaste lokalerna. - Genomför direkt skadebegränsande åtgärder (avstängning gas, processer mm). - Ta kontakt med de närmaste personerna inom avdelningen för information om läget. Ej konstaterad brand Konstaterad brand AGERANDE ENLIGT HUVUDHANDLINGSPLAN UTRYMNING TILL ÅTERSAMLINGSPLATS

Handlingsplan vid brand Exempel på huvudhandlingsplan för ett första agerande vid brand FÖRST PÅ PLATS Rädda direkt hotade personer till säker plats. Stäng in branden om möjligt. Meddela närmaste person(er) vad som har hänt. Släck branden om möjligt. HJÄLPARE Aktivera brandlarmet om så inte redan är gjort. Varna/meddela personer i närheten. Ring 112 för information till brandförsvaret. Möt upp brandförsvaret. Vad har hänt? Speciella risker? ÖVRIGA Vidtag skadebegränsande åtgärder. Utrym Anslut till återsamlingsplatsen.

Action Plan in case of emergency Subject of discussion, situations Situation 1 Alert from fire alarm, not stated fire. Situation 2 Fire Discovered. - Search through rooms closest to you. - Undertake actions for damage reduction (shut off gas, processes etc.) - Contact your nearest colleagues inside the section for further information. No stated fire Fire is discovered ACT ACCORDING TO ACTION PLAN EVACUATE TO ASSEMBLY STATION

Action Plan Action Plan, first action in case of fire, subject of discussion FIRST AT SITE Rescue imminent threatened persons to a safe place. Close doors etc. to prevent spread of fire. Notify your colleagues and inform about what has happened. Extinguish the fire if possible. HELPER Activate the fire alarm if not already activated. Warn/notify persons close to you. Call 112 to give information to the Fire Brigade. Meet up with the Fire Commander What has happened? Specific risks? OTHERS Undertake actions for damage reduction Evacuate Go to the Assembly Area.

Handlingsplan vid okontrollerat gasutsläpp Exempel på handlingsplan för ett första agerande vid gasutsläpp - RÄDDA DIREKT HOTADE PERSONER - UTRYM LOKALEN - LARMA BRANFÖRSVARET PÅ TELEFON 112 OM INTE UTSLÄPPET HAR KUNNAT BEGRÄNSAS Ej brinnande gas Brinnande gas Om möjlighet finns: - STÄNG AV GASEN - ELIMINERA EVENTUELLA TÄNDKÄLLOR - VÄDRA UT GASEN Om möjlighet finns: - SLÄCK BRANDEN ENDAST GENOM ATT STÄNGA AV GASEN - FLYTTA UT ANDRA HOTADE GASFLASKOR

UMEÅ UNIVERSITET Rektor 1 (2) BESLUT 2002-10-15 Dnr:353-1738-02 Organisation vid Umeå universitet för hantering av brandfarlig vara och kemikalieavfall Bakgrund Universitetet är ansvarigt för att all hantering med brandfarlig vara sker på ett säkert sätt och ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska förebyggande åtgärder för att förhindra att brand uppkommer, att explosiv gasblandning uppstår och antändning av explosiv gasblandning. Till brandfarliga varor hänförs brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor samt de brandfarliga fasta varor, självantändande varor, varor som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, oxiderande varor och organiska peroxider, som Räddningsverket anger. Farligt avfall (kemikalieavfall) definieras med EWC-koder i avfallsförordningen. Rektor, som är mottagare av aktuellt samlingstillstånd för hantering av brandfarlig vara, är ytterst ansvarig för att universitetets verksamhet med brandfarliga varor sker i enlighet med gällande lagstiftning. Genom delegation klargörs ansvaret för särskilda åtaganden till prefekt/motsv, föreståndare för hantering av brandfarlig vara (bilaga 1) samt de som är sysselsatta i verksamheten. Universitetets kemikonsult har en rådgivande funktion. Prefekt/motsv, som bedriver verksamhet med brandfarliga varor inom sin institution/motsv ansvarar för att verksamheten fungerar i enlighet med aktuella föreskrifter. Detta innebär bl a att; utse föreståndare för hantering av brandfarlig vara inom sitt verksamhetsområde svara för att riskutredning görs samt att säkerheten fortlöpande kontrolleras ansvara för att dem som sysselsätts i verksamhet med brandfarliga varor upplyses om de risker som kan vara förenliga med verksamheten och att de har erforderlig kunskap ansvara för att det i verksamheten uppkomna kemikalieresterna hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och universitetets interna föreskrifter Föreståndare för hantering av brandfarlig vara vid respektive institution som bedriver verksamhet med brandfarliga ska säkerställa att; verksamheten drivs enligt gällande föreskrifter och eventuella villkor i tillståndet och se till att lokala föreskrifter för arbetet med brandfarliga varor inom institutionen utarbetas och fastställs i samråd med kemikonsulten teknisk kontroll av anläggning utförs enligt gällande föreskrifter och villkor anvisning finns för underhåll och drift av anläggning anvisningar finns för hantering av brandfarlig vara klassningsplaner finns och är aktuella rutin för olycks- och tillbudsrapportering finns personalen har utbildning och kompetens för förekommande arbeten och erhåller den fortbildning som behövs UMEÅ UNIVERSITET S-901 87 UMEÅ Telefon: 090-786 50 00

2 (2) Vidare åligger det föreståndaren att: ansvara för institutionens/motsv kontakter med Brandförsvaret inom sitt ansvarsområde ansvara för igångsättning av ny verksamhet (anläggning) med beaktande av gällande regler avbryta verksamheten om den inte kan drivas på ett säkert sätt rapportera till prefekt/motsv samt till universitetets brandskyddssamordnare om aktiviteter inom sitt ansvarsområde t ex avvikelserapporter, rapporter om behov av åtgärder Kemikonsulten är universitetets expert i frågor rörande brandfarliga varor och kemikalieavfall och ska som sådan: Bistå universitetets brandskyddssamordnare vid utarbetande av gemensamma föreskrifter för universitetet samt biträda vid utarbetande av lokala föreskrifter vid enskilda institutioner Medverka till att adekvata skyddsåtgärder för personal, studenter och miljö tillämpas Övergripande svara för att det kemikalieavfall som produceras omhändertas och slutdeponeras på ett miljö- och säkerhetsmässigt korrekt sätt. Vara rådgivande vid etablering eller större förändringar av verksamhet med brandfarliga varor Vara rådgivande till föreståndare för hantering av brandfarlig vara, institutioner och universitetets brandskyddssamordnare i frågor som rör arbete med brandfarliga varor och kemikalieavfall. De som är sysselsatta i verksamhet med brandfarliga varor ska: Följa gemensamma och lokala föreskrifter för verksamhet med brandfarliga varor Använda de skyddsanordningar som är avsedda för verksamheten Beslut Med anledning av ovanstående beslutas härmed om organisation vid Umeå universitet för hantering av brandfarlig vara och kemikalieavfall enligt ovan. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad, rektor i närvaro av prorektor professor Gunnel Gustavsson och stf universitetsdirektör Sune Karlsson efter föredragning av miljösamordnare Marie Adsten Inge-Bert Täljedal Marie Adsten UMEÅ UNIVERSITET S-901 87 UMEÅ Telefon: 090-786 50 00

Organisation och föreståndare för hantering brandfarlig vara vid Umeå universitet år 2002 Inge-Bert Täljedal Rektor Ytterst ansvarig Stellan Marklund Universitetets kemikonsult och expert brandfarlig vara Kemiska institutionen Marie Adsten Miljösamordnare och kontaktperson lagstiftning och tillståndsfågor Tord Oscarson Prefekt Institutionen för Fysik Föreståndare är Tomas Gustavsson Bengt Järvholm Prefekt Folkhälsa och klinisk medicin Föreståndare är Nils-Göran Lundström Lars Forsgren Prefekt Farmakologi och klinisk neurovetenskap Tommy Olsson Prefekt BMG Åsa N-son Lindgren Prefekt Institutionen för Kemi Göran Roos Prefekt Medicinsk biovetenskap Sten Hammarström Prefekt Klinisk Mikrobiologi Lars Ericson Prefekt Institutionen för Ekologi ochgeovetenskap Föreståndare är Erik Nyholm Stellan Marklund Föreståndare Säkerhetshuset Kenneth Österlund Föreståndare Kemiförrådet Göran Samuelsson Prefekt Institutionen för Fysiologisk botanik Föreståndare är Tomas Hiltonen Sven Bergström Prefekt Molekylärbiologi Björn Biber Prefekt Kirurgisk och preoperativ vetenskap Kristina Wiklund Administrativ föreståndare Umeå Marina Forskningscentrum Margareta Molin Prefekt Odontologi Föreståndare är Göran Sjögren Gisela Dahlqvist Prefekt Klinisk Vetenskap Roger Henriksson Prefekt Strålningsvetenskaper Charlotte Nygren Prefekt kostvetenskap Föreståndare är Ove Schedin (gasol) och Marianne Gustavsson Tor Ny Prefekt Medicinsk kemi och biofysik Elisabeth Sauer-Eriksson Prefekt UCMP Föreståndare är Lars Nilsson Janove Sehlin Prefekt Integrativ Medicinsk Biologi Krister Stoor Tf prefekt arkeologi och samiska studier Föreståndare är Noel Broadbent Roland Spolander Prefekt konsthögskolan Bengt Palmgren Prefekt designhögskolan Föreståndare är Tapio Alakörkkö Jan-Sören Andersson Prefekt estetiska ämnen Föreståndare är Ove Schedin (gasol) och Karl-Gunnar Rehn Ingegerd Zackrisson Matematik och naturvetenskapl ämnen Föreståndare är Ove Schedin Staffan Andersson Tillämpad fysik och elektronik Föreståndare för hantering av brandfarlig vara är utsedd av respektive prefekt/motsv enligt ovan, vilken har ansvar över områden som förtydligas i separat förteckning 1

UMEÅ UNIVERSITET Kemiska Institutionen Kemiförrådet 901 87 UMEÅ Brukarinstruktion gasflaskor Härmed intygas att jag tagit del av brukarinstruktion: checklista gasflaskor. Datum Namnteckning Namnförtydligande Institution/motsv Personnummer - Tubernas placering. är placerad i gastub rumsnummer är placerad i gastub rumsnummer Umeå Universitet, Kemiförrådet 901 87 Umeå. Telefon: 090-786 51 80. Telefax: 090-786 68 21. E-post:Fredrik.Tobiasson@chem.umu.se

UMEÅ UNIVERSITET CSG/Arbetsmiljökommittén INSTRUKTION 2000-02-29 Brukarinstruktion för hantering av gaser och gasflaskor Bakgrund I all verksamhet där gas hanteras skall en riskbedömning göras. Kravet på detta finns enligt 3 kap. 2a arbetsmiljölagen där arbetsgivaren görs skyldig att fortlöpande undersöka risker i verksamheten och vidta åtgärder till följd av detta. Regler om riskbedömning finns bland annat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Laboratoriearbete med kemikalier (AFS 1997:10) och om Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2000:3) samt Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) När det gäller föreskrifter om gaser och gasflaskor i laboratorieverksamhet finns dessa bland annat i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Gaser (AFS 1997:7), om Gasflaskor (AFS 1998:7) och om Laboratoriearbete med kemikalier (AFS 1997:10). Samtliga Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter finns tillgängliga på internet under adressen: http://www.av.se Riskbedömning För att klara av att göra en riskbedömning måste man först identifiera vilka riskkällor som finns i verksamheten. Dessa kan t. ex vara farliga eller hälsovådliga ämnen, elektriska apparater, tryckbärande anordningar, tillfällig inhyrd arbetskraft eller avsaknad av erforderlig utbildning. Det är viktigt att man bedömer sannolikheten i att riskkällan hanteras eller fungerar på ett oönskat sätt och försöker uppskatta vilka konsekvenser som ett fel kan orsaka. Slutligen görs en värdering där det fastställs om riskerna kan accepteras eller om förebyggande åtgärder måste till. Se t ex Gaser AFS 1997:7. Gaser För närvarande finns det 6 st gaser som distribueras till uttagsposterna via centrala rörsystem. Dessa gaser är vätgas, gasol, helium, nitrogen, argon och tryckluft. För gaserna vätgas, gasol, helium, nitrogen och argon finns övervakningssystem som registrerar gasförbrukning och övervakar att förbrukningen av vätgas och gasol inte överstiger uppskattade maximalt tillåtna momentanflöden. Om detta inträffar, eller om byggnaden blir strömlös, stängs gasförsörjningen av vätgas och gasol automatiskt. Den kan sedan inte återupptas förrän kemiförrådets personal åtgärdat felorsaken. Rev 2002-01-11 UMEÅ UNIVERSITET S-901 87 UMEÅ Telefon: 090-786 55 51 Telefax: 090-786 74 75 Datorpost: annalena.sjolund@adm.umu.se