Utbildningsinspektion i Kristinehamns kommun Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan Dnr 53-2005:3225 Utbildningsinspektion i Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan, grundskolor F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan den 6 och 25 april 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Jakobsbergsskolan/Gustavsbergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Jakobsbergsskolan/Gustavsbergsskolan intervjuades elever, personal, elevstödsteam och rektorn samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1
Beskrivning av rektorsområdet Jakobsbergsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 75 Förskoleklass 21 Grundskola 135 Gustavsbergsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 78 Förskoleklass 24 Grundskola 188 Särskola 1 Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan är F 6 skolor som är belägna i centrala Kristinehamn och bildar ett rektorsområde. Rektorsområdet tillhör Centrala skolområdet tillsammans med Södermalmsskolan F 6 och Södermalmsskolan 7 9 samt förskoleområdena Vipan och Herrgården. Vid Jakobsbergsskolan bedrivs undervisningen i förskoleklass och tre åldersblandade klasser med elever i årskurserna 1 3 samt tre åldershomogena klasser med elever i årskurserna 4, 5 och 6. Vid skolan finns även tre fritidshem som tillsammans med förskoleklassen har sina lokaler i en paviljong. Skolan är cirka hundra år gammal och varsamt renoverad. Skolgården ger utrymme för elevernas lek. Gustavsbergsskolan består av paviljonger i ett plan, där varje klass har egen ingång. Undervisningen bedrivs i åldershomogena klasser för samtliga årskurser. Förskoleklassen har sina lokaler i ett hyreshus en bit ifrån skolan. Vid skolan finns även tre fritidshem. Skolgården upplevs av eleverna som liten. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Jakobsbergsskolan/Gustavsbergsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att eleverna vid skolorna ges möjlighet till utveckling och lärande i den riktning som målen för skolformen föreskriver. Både elever och personal anser att det råder en bra stämning i skolorna och intervjuade elever känner sig trygga. Alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder har, enligt personalen, åtgärdsprogram. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling bör vidareutvecklas och bedömningar göras i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. - Elevernas formella inflytande bör utvecklas (Gustavsbergsskolan). 2
- Elevernas inflytande över sitt lärande bör öka. - Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem bör utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. - Skolorna bör arbeta vidare med att förtydliga de mål för utbildningen som finns i läroplan och kursplaner. - Skolorna bör i större utsträckning diskutera pedagogiska frågor för att få en mer gemensam syn på lärandet. - Kvalitetsarbetet bör utvecklas till att bli ett bättre redskap i skolornas förbättringsarbete. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - En kvalitetsredovisning för respektive skola skall upprättas (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolorna saknar elevens val (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan präglas vid tiden för besöket av en lugn och trygg miljö som i huvudsak är fri från mobbning och annan kränkande behandling. I de fall som ändå uppstår reagerar personalen snabbt, enligt eleverna. Både elever och personal anser att det råder en bra stämning i skolorna och intervjuade elever känner sig trygga. Inspektörerna bedömer att eleverna vid skolorna ges möjlighet till utveckling och lärande i den riktning som målen för skolformen föreskriver. Elevernas kunskapsutveckling följs fortlöpande upp på olika sätt genom diagnoser, utvärderingar, samtal m.m. Tabell 1. Skolornas resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 5 för år 2005, där andelen elever som har nått målen i respektive ämne redovisas. Engelska Svenska Matematik Jakobsbergsskolan 96 % 85 % 78 % Gustavsbergsskolan 86 % 96 % 87 % Den systematiska uppföljningen och bedömningen av elevernas kunskapsutveckling är begränsad till ämnena svenska, engelska, och matematik. Bedömningen av kunskapsutvecklingen i övriga ämnen förekommer i liten omfattning såväl vid dokumentation som vid utvecklingssamtal. Inspektörerna bedömer att den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling bör vidareutvecklas och bedömningar göras i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. 3
Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) skall skolan utveckla elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former, vilket även innefattar träning i formella demokratiska arbetsformer. Även grundskoleförordningen anger att eleverna skall ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor av gemensamt intresse för eleverna. Denna träning görs bland annat i skolorna genom klassråd, där eleverna för sina synpunkter vidare till elevrådet. Vid Jakobsbergsskolan finns även rastråd och klasstödjare. Vid Gustavsbergsskolan uppger några elever att klassråd inte förekommer. Elevråd genomförs dock fyra gånger per termin, enligt rektorn, med representanter från varje klass och alltid i rektors närvaro. Inspektörerna bedömer att elevernas formella inflytande bör utvecklas vid Gustavsbergsskolan. Inspektörerna ser under besöket prov på varierade arbetsformer, både enskilt och i grupp. Elevernas inflytande över sitt eget lärande varierar beroende på hur lärarna planerar sitt arbete. Undervisningen innefattar såväl mer styrda lektioner i olika ämnen som tid för elevens eget arbete. Enligt intentionerna i Lpo 94 skall elevernas möjlighet till inflytande utvecklas så att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. Undervisningen skall bedrivas så att eleverna, genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. Eleverna säger att många lärare har planeringar som gjorts upp utan att de haft möjlighet att påverka. Vid lektionsbesök konstateras att eleverna har ett visst inflytande kring undervisningens innehåll i enskilda lektioner och ämnen. Det sammantagna intrycket är dock att eleverna har begränsade möjligheter till inflytande över sitt lärande, varför detta område bör förbättras vid skolorna. Skolverket vill uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vid besökstillfället hade Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan en handlingsplan mot mobbing och trobbing. Planerna behandlar dock inte kränkningar där vuxen kränker elev. Inspektörerna förutsätter att skolorna beaktar alla former av kränkande behandling i sitt fortsatta arbete. 4
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen I förskoleklassens verksamhet fyller leken en viktig funktion för barnens lärande och utveckling. Ett syfte med att införa förskoleklassen var att förskolan och grundskolan skulle närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskande, lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Enligt lärarna sker lite samverkan mellan förskoleklassen och skolans yngre elever eller mellan fritidshemmet och skolan. Det finns på så sätt inte möjlighet att tillvarata de olika pedagogernas kompetenser som finns i förskoleklassen och fritidshemmet, för att enligt Lpo 94 berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Inspektörerna bedömer att samverkan förskoleklass, skola och fritidshem bör utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Eleverna upplever att de lär sig mycket i skolan och säger att de går i skolan för att kunna klara sig i livet. De elever som intervjuas har svårt att beskriva vilka mål de skall nå. Mål diskuteras sällan i den dagliga verksamheten, enligt eleverna. De säger sig inte heller känna till kursplaner och läroplan. De är inte medvetna om vilka kunskaper de förväntas nå, vilket minskar elevernas möjligheter att ha inflytande över skolans inre arbete. Statens intentioner med den målstyrda skolan är att läroplans- och kursplanemål skall styra undervisningen. Kursplanemålen anger vilka kvaliteter eleverna skall utveckla i respektive ämne, valet av innehåll är sedan en fråga för rektor och lärare tillsammans med eleverna. Inspektörerna bedömer att skolorna bör arbeta vidare med att för eleverna förtydliga de mål för utbildningen som finns i läroplan och kursplaner. Flera undervisningssituationer ger eleverna stimulans och utmaningar med möjlighet att arbeta på olika sätt. Vid en av skolorna används till exempel skolans datorer i ett processinriktat arbete med att göra en skoltidning. Eleverna har i någon klass flexibel arbetstid som ger dem möjlighet att välja när de vill genomföra en del av sina arbetsuppgifter. Inspektörerna ser också exempel på pedagogiskt arbete som inte kan anses vara helt i linje med läro- och kursplanernas mål. Skolans uppdrag är enligt Lpo 94 att främja lärande och det förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp och om vad som är viktig kunskap idag och i morgon och om hur kunskapsutveckling sker. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten är av varierande kvalitet och att det finns ett behov vid skolorna att fortsätta diskutera pedagogiska frågor för att få en mer gemensam syn på lärandet. Individanpassning och stöd Utvecklingssamtal genomförs varje termin och enligt eleverna får de då en bild av hur de ligger till i skolarbetet, hur de fungerar tillsammans med sina skolkamrater och vad de behöver förbättra. Utvecklingssamtalen är förberedda av elever och föräldrar, med frågor i förväg. En gemensam mall för dokumentation finns, enligt lärarna. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Dokumentationen är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid båda skolorna har personalen under en längre tid arbetat med att 5
utarbeta ett underlag och påbörjat användandet av IUP i samband med utvecklingssamtal. Vid Jakobsbergsskolan presenterar personalen ett dokument där de använder sig av rubrikerna: Normer och värden, utveckling och lärande samt inflytande och ansvar. Dessa rubriker är väl kända av den som är bekant med Lpo 94. Inspektörerna är dock undrande över hur elever och föräldrar tolkar och förstår detta. Personalen vid Gustavsbergsskolan säger sig använda ett formulär för IUP, där bland annat elevens starka sidor och elevens mål dokumenteras. Alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder har, enligt skolorna, åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av god kvalitet. Under läsåret har ett gemensamt dokument arbetats fram vid skolorna för en inkludering av samtliga elever och för att försöka leva upp till en skola för alla. Projektet benämns Famnen och har som målsättning att elever i så stor utsträckning som möjligt får den undervisning de behöver i sin ordinarie klass. Arbetet skall bedrivas utifrån varje elevs åtgärdsprogram. Av plan och arbetsbeskrivning framgår att elever kan, vid behov av särskilda stödåtgärder, tillhöra en särskild undervisningsgrupp. Elev och förälder, som tillhör en särskild undervisningsgrupp, skall ta del av beslut med överklagandehänvisning. Skolorna har elevstödsteam där specialpedagog, skolsköterska, kurator, psykolog och rektor ingår. Teamet träffas varannan vecka och lärare kan anmäla frågor. Inspektörerna bedömer att teamet har en god bild av skolornas stödbehov, såväl när det gäller stöd för att uppnå kunskapsmålen som socialt stöd. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete För Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan har upprättats en gemensam kvalitetsredovisning för år 2005. Rektorn uppger att skolorna utvärderar utifrån kommunens prioriterade mål. Utvärderingar görs av såväl personal som elever. Alla pedagoger har, enligt rektorn, deltagit i skolornas kvalitetsarbete. I kvalitetsredovisningen beskrivs huvudsakligen genomförandet av arbetet och tydlig redovisning saknas av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Om skolornas måluppfyllelse samt analys därav blir tydlig för alla, kan kvalitetsredovisningen utvecklas till att bli ett bättre redskap i skolornas förbättringsarbete. Inspektörerna ser inte ett systematiskt kvalitetsarbete där mål, genomförande, uppföljning och utvärdering i en ständig utvecklingsprocess blir synligt i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet bör utvecklas och att en kvalitetsredovisning för respektive skola skall upprättas. Ledning och kommunikation Rektorn, som är rektor för båda skolorna, har varit anställd på skolorna i drygt fem år. Rektorn är enligt de intervjuade grupperna väl känd och förtrogen med den dagliga verksamheten. En viss tveksamhet till rektors förtrogenhet framkommer dock vid Jakobsbergsskolan, där personalen uppger att rektorn finns på skolan knappt en halv dag i veckan. Rektorn initierar och driver pedagogiska frågor, enligt personalen, i samverkan med representanter för arbetslagen. Inspektörerna bedömer dock att rektorn är förtrogen med verksamheten. 6
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Enligt grundskoleförordningen skall eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen skall syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Vid Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan genomförs inte elevens val. Inspektörerna bedömer att skolorna inom skolområdet i samverkan bör organisera undervisningen så att eleverna under sin grundskoletid får tillgång till elevens val enligt grundskolans timplan. Samtliga lärare är, enligt rektorn, behöriga och undervisar till största delen i de ämnen de är utbildade för. Inspektörerna bedömer att lärarnas formella kompetens är god. Det förekommer dock att lärare 1 7 undervisar som klasslärare. Kompetensutvecklingen styrs, enligt rektorn och personalen, av skolans, arbetslagets samt individens behov. Inspektörerna bedömer att eleverna har tillgång till böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. Vid Jakobsbergsskolan har de flesta av skolans datorer samlats till ett rum, som används flitigt av några elevgrupper. Lokalerna är anpassade till verksamheten och elever och personal har tillgång till grupprum eller andra extrautrymmen. Fritidshemmet är öppet 06.00 till 18.30. De elever som är i behov av fritidshemsplats får det upp till och med 12 års ålder. De flesta eleverna slutar dock före 12 års ålder, enligt personalen. Datum Ort 2006-11-14 Göteborg Ulla-Britt Norin Kjell Ahlgren 7