Askersunds kommun 2012

2012-10-17 Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan i Askersunds kommun 2012 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av Vindkraftgruppen. Rapporten är ett underlag till den tillståndsansökan som utförs i samband med prövning av vindkraftsutbyggnad vid Gärdshyttan, ca 7 km sydväst om Zinkgruvan i Askersunds kommun och syftar till att kartlägga risker för naturvärden i samband med en exploatering. Vindkraftsparken beräknas omfatta fem vindkraftverk. Syfte Inventeringen syftar till att kartlägga naturvärden i etableringsområdet för vindkraft. Med utgångspunkt från inventeringen kan slutsatser dras angående påverkan på naturvärden vid anläggning av vindkraft och rekommendationer kan utformas för att undvika negativ påverkan. Rapportproduktion och fältarbete Författare till rapporten är Sofia Nygårds som även har utfört fältinventeringen. Fältarbetet genomfördes den 4 oktober 2012. Sofia Nygårds är ekolog med goda kunskaper om kärlväxter och kryptogamer. Sofia Nygårds har tidigare erfarenhet av nyckelbiotopsinventering. Figur 1. Etableringsområdet vid Gärdshyttan, Askersunds kommun, är kuperat och domineras av yngre tallbestånd. Foto: Sofia Nygårds. ECOCOM AB Storgatan 27 392 32 Kalmar 0480-98 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se

Områdesbeskrivning Etableringsområdet för vindkraftspark Gärdshyttan är beläget ca 7 km nordväst om Zinkgruvan i Askersunds kommun, omedelbart norr om den befintliga vindkraftsparken Södra Kärra (Figur 2). Området är kuperat och högre partier med berg i dagen, branter och lodytor varvas med fuktigare svackor (Figur 1). Några mindre sjöar och våtmarker förekommer i området. Tall dominerar bland trädslagen tillsammans med gran. Bland lövträden förekommer mest yngre träd av björk, asp, sälg, rönn och al. Hela etableringsområdet präglas av produktionsinriktat skogsbruk och består till stora delar av tall- och granplanteringar i olika stadier. Gamla och döda träd är sällsynta. Figur 2. Utsnitt ur Sverigekartan över etableringsområdet för vindkraftspark Gärdshyttan i Askersunds kommun. Bakgrund Vindkraftens påverkan på naturvärden Vindkraft har påverkan på mark- och vegetationsförhållanden i samband med anläggning och underhåll. I allmänhet innebär en anläggning av vindkraft att fält-, busk- och trädskikt fullständigt förstörs i anläggningsytan, men det är i regel fråga om relativt små arealer. Dock finns risk att även omgivande habitat kan förstöras och försämras. I samband med vindkraftsanläggning tillkommer också vägbyggen och dragning av kabelledning. De vägar som anläggs vid vindkraftsetableringar i skogslandskapet kan jämföras med de skogsbilvägar som byggs i skogsbygd. I skogslandskapet anläggs varje år ca 2500 km nya vägar, av vilka endast en mindre andel utgörs av vägar med anknytning till vindkraftsetableringar. Vägar medför kanteffekter på de omgivande biotoperna. Därmed förändras förutsättningarna för många djur och växter i närheten av vägar. Kanteffekten ökar ju större kontrasten är mellan vägen och den omgivande miljön (Kotliar & Wiens 1990, Angelstam 1992). En stor kontrast mellan biotoper kan förstärka fragmenteringseffekten. Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan 2012 Sida 2 av 8

Många av skogslandskapets mossor och lavar påverkas negativt av de förändringar i hydrologi, ljus- och temperaturförhållanden som en ny väg innebär (Seiler 1994). Hur långt kanteffekterna sträcker sig in i de omgivande biotoperna skiljer sig mellan arter och mellan biotoper. Skogsbilvägar utgör en miljö som ofta bryter av mot det omgivande skogslandskapet och kan fungera som livsmiljö och spridningskorridor för hävdgynnade växter och pollinerande insekter. Avgörande för vilken biologisk mångfald som är knuten till en skogsväg är hur vägen har anlagts och hur den sköts (Lennartsson & Gylje 2009, Winqvist 2003).Vid vägbyggen förekommer dikning eller annan dränering av vattenmiljöer. Dikning är ett stort hot mot våtmarker. En dränering av en våtmark ger stora förändringar i artsammansättningen och påverkar myrens biologiska mångfald. Skog Många arter är knutna till skog och andra trädbärande miljöer. Förutsättningarna för artrikedomen i skogen är främst knutna till inslag som lövträd, död ved samt gamla och grova träd. Beroende av hur lång tid ett skogligt ekosystem förekommit på en plats kan man tala om lång eller kort kontinuitet. För många arter, särskilt de med begränsad spridningsförmåga, är lång kontinuitet av avgörande betydelse (Nitare 2000). Områden som är och har varit trädbevuxna sedan år 1700 benämns som kontinuitetsskogar (Skogsstyrelsen 2004). Dessa kan vara opåverkade av mänsklig aktivitet eller vara starkt präglade av exempelvis bete eller lövtäkt. Denna typ av skog hyser ofta en hög biologisk mångfald. Fjärranalys Metod för fjärranalys En enkel analys av kända värden genomfördes innan fältinventeringen baserat på data som erhölls från Skogsstyrelsens GIS-tjänster; Skogens pärlor (Skogsstyrelsen 2012a) och Skogens källa (Skogsstyrelsen 2012b). Följande material studerades: Natura 2000-områden, naturreservat, naturvårdsavtal, biotopskydd, sumpskogsinventeringen, nyckelbiotoper och naturvärden. Resultat av fjärranalys Ur analysen framkom att kända värden där det finns uppenbar risk för negativ påverkan vid en vindkraftsetablering saknas inom det område som omfattas av naturvärdesinventeringen. Däremot angränsar inventeringsområdet runt vindkraftverk 3 i sydöst till en nyckelbiotop bestående av gammal granskog. Fältinventering Inventeringsområde Inventeringsområdet omfattar all yta inom en radie av 100 m runt de planerade vindkraftverken samt ytan 30 m på vardera sidan av nya planerade vägar och 10 m på vardera sidan av vägar som kan komma att förstärkas (Figur 4). Arealen av inventeringsområdet är cirka 30 ha. Den närliggande nyckelbiotopen som identifierades i fjärranalysen har inte besökts i denna fältinventering eftersom den ligger utanför inventeringsområdet. Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan 2012 Sida 3 av 8

Metod för fältinventering Inventeringsområdet har inventerats genom okulärbesiktning i fält. Inventeringen är i första hand inriktad på att identifiera värdefulla miljöer som ingår i inventeringsområdet. Metoden för fältinventeringen följer i stort Skogsstyrelsens manual för inventering av nyckelbiotoper (Norén et al. 2002), där skogsområden klassas enligt en tregradig skala (Tabell 1). Identifierade värdefulla miljöer klassas som a) nyckelbiotop (NB) b) naturvärde (NV) eller c) flora- och faunalokal (FF) och förs till förekommande biotopkategori. Områden som inte når upp till klasserna a-c benämns triviala (TR) och behandlas inte vidare. Klassningen utgår från en samlad bedömning av områdets struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö (Norén et al. 2002). I första hand används skogliga strukturer och element som naturvärdeskriterier, men även förekomst av s.k. signalarter är betydelsefullt för klassningen. Signalarter används för att visa på kontinuitet av viktiga substrat som t.ex. död ved, samt för att indikera förekomst av ovanligare rödlistade arter. Tabell 1. Översikt över naturvärdesklasser som används för att klassa värdefulla miljöer. Nyckelbiotop NATURVÄRDESKLASSER Flora- och Naturvärde faunalokal Trivialt objekt FÖRKORTNING NB NV FF TR DEFINITION* Biotoper som mer eller mindre tydligt uppvisar höga naturvärden. I biotopen ska man finna eller kunna förväntas finna rödlistade arter. Biotoper som innehåller naturvärden men där miljön inte når upp till nyckelbiotopsstandard. Objekten kan troligen bli nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Lokaler för rödlistade eller regionalt skyddsvärda arter, som inte går in under NB- eller NVkategorierna. Objekt som inte håller tillräckligt högt värde för att nå upp till någon av övriga kategorier. EXEMPEL *Enligt Norén et al. 2002. Barrskog med naturskogskvaliteter och lång skoglig kontinuitet. Granskog med vissa värdefulla strukturer men där den långa kontinuiteten saknas. Fiskgjusebo. Mer eller mindre likåldrigt gallrat granbestånd. Bedömning av objektens exploaterbarhet Ett värdefullt objekts exploaterbarhet är nära kopplat till dess bevarandevärde (d.v.s. dess naturvärdesklass) men möjligheten att genomföra en exploatering är inte identisk med naturvärdesklassen. En separat bedömning görs av hur det aktuella objektet kommer att påverkas av en exploatering. I bedömningen tas även hänsyn till om objektet är beroende av andra närliggande miljöer och om det är vanligt eller ovanligt i det aktuella landskapet mm. Bedömningen sker enligt nedanstående skala: 1) objektet bör ej exploateras 2) objektet kan exploateras med särskilda åtgärder/hänsyn 3) objektet kan exploateras med endast generell hänsyn. Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan 2012 Sida 4 av 8

Material Vid inventering användes en Getac PS236, tillsammans med extern GPS av modell Qstarz BT-Q1300S. Inventerade objekt digitaliserades i fält med ArcPad 10.0 och justeringar av de digitaliserade objekten gjordes därefter i ArcMap 9.3. Kartunderlag utgjordes av terräng- och fastighetskarta. Resultat av fältinventering Inom inventeringsområdet identifierades få värdefulla miljöer. Vid fältinventeringen påträffades åtta värdefulla objekt som alla klassades som naturvärden (Tabell 2, Figur 4). Ett av objekten har bedömts som klass 1 (bör ej exploateras) medan resterande objekt har bedömts som klass 3 (kan exploateras med endast generell hänsyn). Klass 1-objektet utgörs av en brant med barrblandskog med flera äldre tallar och björkar (ID 1; Figur 3). Resterande objekt är grova äldre barr- eller lövträd som är, eller har, potential att bli värdefulla substrat för ovanliga arter. Inga nyckelbiotoper eller flora- och faunalokaler identifierades under fältinventeringen. En detaljerad beskrivning av naturvärdena finns tillgänglig i Bilaga 1. Tabell 2. Översikt över identifierade värdefulla miljöer i inventeringsområdet med naturvärdesklass (NVK) och bedömning av exploaterbarhet (BED). Samtliga objekt finns markerade i Figur 4. ID BIOTOP NVK BED MOTIVERING TILL BEDÖMNING 1 Brant NV 1 Naturvärden i branten samt i den närliggande nyckelbiotopen riskerar att påverkas negativt vid en exploatering. 2 Övriga lövträd NV 3 3 Övriga lövträd NV 3 4 Övriga lövträd NV 3 5 Barrträd NV 3 6 Barrträd NV 3 7 Övriga lövträd NV 3 8 Barrträd NV 3 Figur 3. Björkhögstubbe i brant (ID 1), en av de värdefulla miljöer som identifierats under naturvärdesinventeringen. Foto: Sofia Nygårds Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan 2012 Sida 5 av 8

Figur 3. Karta över inventeringsområdet för vindkraftspark Gärdshyttan i Askersunds kommun. Värdefulla miljöer som identifierats under fältinventeringen är markerade med ID-nummer och beskrivs översiktligt i Tabell 2. Bedömning av objektens exploaterbarhet anges med röda ytor och siffror för klass 1 samt med gröna ytor och siffror för klass 3. Inga objekt i klass 2 identifierades under inventeringen. På kartan syns även de föreslagna verksplaceringarna och nya vägdragningar samt den sedan tidigare kända nyckelbiotopen. Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan 2012 Sida 6 av 8

Diskussion Övergripande bedömning Inventeringsområdet vid vindkraftspark Gärdshyttan har som helhet få värdefulla miljöer. Branten i den sydöstra delen av inventeringsområdet runt vindkraftverk 3 har brukats mindre intensivt vilket har lett till att förekomst av en del äldre tallar och björkar. Nedanför branten, precis utanför inventeringsområdet, anknyter en sedan tidigare känd nyckelbiotop med uppemot 120-årig granskog. Både den identifierade värdefulla markytan och den närliggande nyckelbiotopen skulle kunna påverkas negativt av avverkning och annat anläggningsarbete. Detta medför att exploatering i denna brant är olämplig. Övriga identifierade naturvärden motiverar inte en omlokalisering av vindkraftverk eller vägdragningar. Generell hänsyn Förslag till råd: - Spara ved, särskilt ifrån lövträd, om de tas ned. Lägg gärna veden solbelyst i högar. - Undvik att köra maskiner på lös mark. Om hjulspår uppstår, återställ dessa. Rekommendationer Den identifierade branten med naturvärde (ID 1) bör lämnas orörd. Detta innebär att hänsyn bör tas vid anläggningen av vindkraftverk 3 så att avverkning inte sker i branten. Den föreslagna placeringen av vindkraftverket borde dock inte medföra några negativa effekter på den identifierade värdefulla markytan eller den närliggande nyckelbiotopen. När det gäller de identifierade värdefulla punktobjekten bör hänsyn till dessa tas i den mån det är möjligt vid breddning av befintlig väg och anläggning av ny väg samt vid anläggning av vindkraftverk. Om träden trots allt måste tas ned bör den döda veden lämnas kvar i området, utan att kapas, så att en del av naturvärdet kan behållas. Slutsats Området Gärdshyttan har låg förekomst av värdefulla naturmiljöer, vilket till stor del beror på att ett aktivt skogsbruk har bedrivits i området. Ett befintligt väl utbyggt vägnät medför att påverkan vid vägdragningar kan minimeras. Ecocom bedömer att det finns goda möjligheter att undvika negativ påverkan på området Gärdshyttans värdefulla miljöer. Ecocom drar därför slutsatsen att en exploatering som tar hänsyn till föreslagna rekommendationer inte kommer att medföra långsiktiga negativa effekter på värdefulla naturmiljöer. Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan 2012 Sida 7 av 8

Referenser Angelstam, P. 1992. Conservation of communities - the importance of edges, surroundings and landscape mosaic structure. s. 9-70 i: Hansson, L. (red.). Ecological principles of nature conservation. London: Elsevier. Kotliar N. B. & Wiens J. A. 1990. Multiple scales of patchiness and patch structure: a hierarchical framework for the study of heterogeneity. Oikos 59: 253-260. Lennartsson T. & Gylje S. 2009. Infrastrukturens biotoper, en refug för biologisk mångfald. CBM:s skriftserie 31. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald (CBM). Nitare, J. 2005. Signalarter, Indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I. 2002. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Jönköping: Skogsstyrelsen. Seiler A. 1994. Ekologiska konsekvenser av väganläggningar - Litteraturöversikt på uppdrag av Vägverket. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. Skogsstyrelsen. 2004. Kontinuitetsskogar - en förstudie. Meddelande 2004:1. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. Skogsstyrelsen. 2012a. Skogens Pärlor. <http://www.skogsstyrelsen.se/aga-ochbruka/skogsbruk/karttjanster/skogens-parlor-/> Hämtad 2012-10-03. Skogsstyrelsen. 2012b. Skogens Källa. <http://www.skogsstyrelsen.se/aga-ochbruka/skogsbruk/karttjanster/skogens-kalla/> Hämtad 2012-10-03. Winqvist, C. 2003. Hävdgynnade arter på skogsbilvägar. Svensk Botanisk Tidskrift 97: 325-330. Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan 2012 Sida 8 av 8

Bilaga 1 En detaljerad beskrivning av de identifierade värdefulla objekten i inventeringsområdet återfinns i Tabell A1. Tabell A1. Sammanfattning av identifierade värdefulla objekt i inventeringsområdet med naturvärdesklass (NVK), bedömning av exploaterbarhet (BED) och beskrivning av objektet. Koordinater (RT90) anges för objekt bestående av enskilda träd. ID BIOTOP NVK BED BESKRIVNING X Y 1 Brant NV 1 Brant med barrblandskog där skogsbruket - - varit mindre intensivt. Flera kvarstående äldre tallar och björkar. Angränsar till en nyckelbiotop. 2 Övr. lövträd NV 3 Grövre asp med håligheter som står 651687 145464 tillsammans med tiotalet yngre aspar i vägkanten. 3 Övr. lövträd NV 3 Björkhögstubbe som står solexponerat i 651620 145537 vägkanten. 4 Övr. lövträd NV 3 Grov äldre björk som lämnats vid tidigare 651595 145492 avverkning. Den utgör ett viktigt substrat i en annars likartad granplantering. 5 Barrträd NV 3 Kvarstående grov äldre tall i en annars yngre 651590 145496 tallplantering. 6 Barrträd NV 3 Kvarstående grov äldre tall i ett fuktstråk i 651592 145502 barrblandskog. 7 Barrträd NV 3 En kvarstående grov äldre tall som står öppet i 651561 145527 vägkanten. 8 Barrträd NV 3 Tre äldre knotiga tallar i barrblandskog på en avsats vid kanten till en brant. Dessa träd har blivit kvar vid tidigare avverkning och gallring. 651506 145573 Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan 2012, Bilaga 1 Sida 1 av 1