KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY. Livscykelanalys i byggprocessen. Tove Malmqvist, KTH Byggforum, Stockholm 22 maj 2018

Relevanta dokument
Insikter från livscykelanalyser

Byggandets klimatpåverkan

Byggnadens klimatpåverkan kan minska med en genomtänkt projekteringsprocess

Status LCA och digitala modeller. Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet

BYGGANDETS KLIMATPÅVERKAN FÖR ETT FLERBOSTADSHUS MED YTTERVÄGG OCH STOMME AV KORSLIMMAT TRÄ

Byggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys

Byggandets klimatpåverkan

Hur kan klimatpåverkan beräknas och kravställas

Så använder du Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0 Martin Erlandsson

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

LCA Betongstomme vs Trästomme Betongbro vs träbro Fler miljöfördelar Konkreta miljöfördelar av att välja limträ

Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext

Byggandets klimatpåverkan

Livscykelanalys av material i byggfasen

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Byggandets klimatpåverkan

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

Varför Tyréns EPD Byggnad Varuhus Stomme Broar Infrastruktur Utveckling. Varför LCA miljödeklarationer för byggnader?

Large Valorisation on Sustainability of Steel Structures Fallstudier

Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, Sveriges Byggindustrier Rev

ÅSBOVÄGEN KLIMATFAKTA

Byggandets klimatpåverkan

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, Sveriges Byggindustrier, rev

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009

Cirkulär ekonomi ett begrepp som funnits ett tag

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

A. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA LARS ATTERFORS

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Hållbarhetsbedömning av stålkonstruktioner. Bakgrund och AMECO3. Wylliam Husson 2 december 2014

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Olika byggsystem av betong och trä där mix av material inklusive stål ger klimatfördelar

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

Strandparken med ISOVER glasull och ISOVER ULTIMATE

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av lakanskydd - En jämförande studie

Delprojekt 9 Förbättrad återvinning

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Boverkets rapport Klimatdeklaration av byggnader (2018:23)

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Byggnaders Inbyggda Energi:

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Projektets namn. Projektets effekt. Jämförelseobjekt. A. Jämförelseobjekt. ELV Robot - från tillverkning till återvinning

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BAKSIDAN AV PROTOTYPHUSET INTERIÖR OCH SJÖN MÖBLER. Helhetstänket: Möblerna är skäddarskydda för Öppet Hus ÖPPET HUS - 2 PERSPEKTIV AV PROTOTYPHUSET

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv

Svar på motion om strategi för fler byggnader av trä

19:1

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Livscykelanalys av hårdgjorda ytor

SP Zero Emission Buildings. Kristina Mjörnell, Energiteknik

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Peter Fransson avdelningschef

Miljöanpassat byggande Lukas Memborn

EPD, LCA, PCR. Exempel från bergmaterial. Per Murén NCC Industry NCC Sverige AB 1

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Testbädden Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Varsam energieffektiv renovering Tjärna ängar

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION. Upprättad, datum Reviderad, datum Revideringen avser

Onsdagsfrukost med BIM Alliance och Fastighetsägarna

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Arkitektur, materialflöden och energi i bostäder

HOPPET Ett innovationsprojekt för fossilfri byggnation.

Remissvar angående Dokumentationssystem för byggprodukter 2018:22

Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus. Underlagsrapport. Sveriges Byggindustrier

Vad kännetecknar ett hållbart material?

BVD3 Byggvarudeklaration Gyproc AquaBead

Varan består vid leverans av följande delar/komponenter och med angivna kemiska sammansättning: DX51D+Z275 Pulverlack 2,29% 0,02%* 0,20% SIS1770+Zn

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Transkript:

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Livscykelanalys i byggprocessen Tove Malmqvist, KTH Byggforum, Stockholm 22 maj 2018 tove.malmqvist@abe.kth.se

Tidigare har fokus legat på att minska miljöpåverkan från EN del av livscykeln, driftens energianvändning. Idag finns en ökad medvetenhet om att även byggskedets (och andra livscykelskedens) miljöpåverkan också behöver förstås och minimeras LCA är ett användbart verktyg!

Vad är LCA? Livscykeln Byggskedet A 1-3 Materialproduktion A 4-5 Byggfas Livscykelinformation byggnad B 1-7 Drift C 1-4 Slutskede Övrig information D Övrig miljöinfo A1 - Råmaterial A2 - Transport A3 - Tillverkning A4 - Transport A5 Uppförande av byggnaden B1 - Användning B2 - Underhåll B3 - Reparation B4 - Utbyte B5 - Renovering B6 - Energianvändning B7 - Vattenanvändning C1 - Rivning C2 - Transport C3 - Avfallshantering C4 - Sluthantering Återanvändnings-, Återvinnings- & Materialåtervinningspote ntial EN 15978: Miljöbedömning av byggnadsverk

och bedömning av miljöpåverkan Klimatpåverkan Försurning Övergödning Utarmning av naturresurser Human- och ekotoxicitet Markanvändning m.m

Men behöver inte vara så svårt Börja t ex. med klimatpåverkan Börja med de viktigaste delarna av livscykeln Börja med de viktigaste delarna av byggnaden Rätt metod för rätt syfte! LCA-trappan (Erlandsson 2017 efter en figur från Anderson et al., 2016)

Exempel - lärande Viktigaste delar av livscykeln? Viktigaste bidragen? 600 500 Slutskede (C1-C4) Driftenergi (B6) Bygg- och installationsprocessen (A5) 400 Underhåll och utbyte (B2, B4) 35% 16% Fjärrvärme El 300 200 100 Bygg- och installationsprocesse n (A5) Transport t byggplats (A4) Produktskede (A1- A3) 6% 14% 6% 23% Diesel Gasol Eldningsolja Spill 0 Kg CO2e/m2 Atemp Exempel för flerbostadshus med platsgjuten betongstomme och lätta utfackningsväggar

Bilder: Joliark Exempel lärande 2500000 2000000 Wood Steel (EU-mix) Polyeten 3,5 Plaster 3 2,5 2 Internal walls Floor structure Basement 1500000 1000000 Insulation, Rockwool Insulation, Polyurethane PUR Insulation, Polystyrene, EPS Gypsum, plaster board Glass 1,5 1 0,5 Attic incl. Roof External walls incl. windows and doors 500000 Floor mat PVC (Tarkett Eminent T) Concrete reinforced Concrete lightweight 0 0 Aluminium

Störst chans att påverka tidigt, men förbättringsmöjligheter finns i hela processen! Klimateffektiv stomme Materialreduktion Design för lång livslängd Minska påverkan från transporter Kloka och effektiva val på byggplatsen Välja miljöanpassade produkter Design för återanvändning Byggprocessen Det flexibla huset by Henning Larsen Architects [Realdania Byg] Det underhållsfria huset Leth & Gori Architects [Realdania Byg] Återvinningsbara byggdelar Förskolan Backsippan Det underhållsfria huset Arkitema Architects [Realdania Byg] Effektiv ytanvändning Herrestaskolan, Järfälla Bildexempel från: Nygaard Rasmussen, F & Birgisdottir, H. (2013). MiniCO2-husene i Nyborg. SBI: Kobenhavn Sweden builds for sustainability, Formas, 2014

Utformning för låg klimatpåverkan över livscykeln Leth & Gori Architects [Realdania Byg] Referenshuset Referenshuset Arkitema Architects [Realdania Byg] Från: Nygaard Rasmussen, F & Birgisdottir, H. (2013). MiniCO2-husene i Nyborg. SBI: Kobenhavn

Hur kan miljöpåverkan från framtida ombyggnad minimeras redan i tidigt skede? Inbyggd klimatpåverkan och energianvändning för 1 hyresgästanpassning i hela byggnaden: GWP: 62 kg CO2e/m2 Atemp CED total: 1,4 GJ/m2 Atemp (Prod. av material för nya innerväggar, ytskikt, inredning och möbler, avfallshantering av utrivet material) Inbyggd klimatpåverkan kan jämföras mot underhåll och utbyte under 50 år i SBUF-projekten Blå Jungfrun (61 kg CO2e/m2 Atemp) och Strandparken (53 kg CO2e/m2 Atemp) C. Liljenström, T. Malmqvist, Resource use and greenhouse gas emissions of office fit-outs a case study, Conference Proceedings of Central Europe towards sustainable building, Prague, June 22-24, 2016

Hur kan livscykeltänkande integreras i byggprocessen? UTHÅLLIGHETSMÅL PROCESSMETODIK BESLUTSVERKTYGET BECEREN Exempel från projektet Miljöstyrning i renoveringsprocessen (finansierat av Formas)

Analytisk process BECEREN syftar till att: I tidigt skede ge underlag för att sätta kvantifierade miljömål översiktligt pröva olika ombyggnadsåtgärder för att ge en uppfattning om deras konsekvenser för energianvändning, klimatpåverkan och livscykelekonomi

1. Var finns de stora energiförlusterna? Ex. från fallstudiebyggnaden Olsson, S, Malmqvist, T, Glaumann, M. (2016). An approach towards sustainable renovation A tool for decision support in early project stages. Building and Environment, 106, pp. 20-32.

2. Testa olika åtgärder för minskad energianvändning/klimatpåverkan

3. Iterera fram tänkbart åtgärdspaket + rimlig målnivå Ex. från fallstudiebyggnad. Byte av el-avtal BECEREN finns för nedladdning på www.ecoeffect.se

Metod efter syfte Robust LCA (följa vedertagna beräkningsstandarder) Marknadsdriven LCA (krav skall ställas så att det skall löna sig att göra gröna val) LCA för alla alla skall kunna räkna (öppet verktyg och data behövs eller skall tillhandahållas) LCA-trappan Uppföljning av ställda krav Börja testa och lär, finns stora potentialer till klimatbesparingar! Rekommendationer från projektet Verktygslåda för LCA I byggandet, finansierat av Energimyndigheten. Se slutrapport på e2b2.se

Tack! Tove.malmqvist@abe.kth.se