NYA FAKTA & S T A T I S T I K F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V nr 4 jan 2006 Störst andel högutbildade i växande branscher Arbetsgivarna vill ha allt högre utbildade medarbetare. Det visar en jämförelse mellan åren 1989 2003 av de sysselsattas snivå. Undersökningen visar också att olika branscher kräver olika snivå. Den högst utbildade arbetskraften finns inom de branscher som vuxit mycket de senaste 15 åren, som kunskapsförmedling, medicin och lifescience och konsulting. 19% 14% De sysselsattas snivå år 2003 3 4-årig gymnasie 21% Utbildning kortare än 3-årigt 46% Hur kommer det framtida näringslivet att se ut? Vilka branscher kommer att bära Sveriges tillväxt och hur höjer vi näringslivets konkurrenskraft? Det är några frågor som projektet Framtidens Näringsliv ska söka besvara. Initiativtagare är Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Detta nyhetsbrev är ett av fl era faktaunderlag som Nuteks analysavdelning har tagit fram till diskussionen om det framtida näringslivet.
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 4 jan 2006 Strukturomvandlingen speglas i de sysselsattas snivå Tillgång till utbildad arbetskraft för arbetsgivarna är en förutsättning för näringslivets utveckling. Om utbudet av utbildad arbetskraft motsvarar arbetsgivarnas efterfrågan eller ej har debatterats intensivt de senaste åren. Många arbetsgivare kommer de närmaste åren att vara tvungna att hantera förlusten av utbildad personal till följd av stora pensionsavgångar. Utflyttning av industriarbeten har intensifierat debatten om huruvida det är möjligt att ersätta arbeten som försvinner inom till exempel industrin med högkvalificerade arbeten. Frågan är om de arbeten som skapas i Sverige är högkvalificerade arbeten eller om de i själva verket är lågavlönade arbeten utan krav på längre. I det här nyhetsbrevet beskrivs förändringar i snivån hos de sysselsatta mellan 1989 och 2003. Förändringar i snivån indikerar förändringar i arbetsmarknadens efterfrågan på utbildad arbetskraft. Om efterfrågan på hög- och lågutbildad arbetskraft i olika branscher har förändrats är det ett uttryck för pågående strukturomvandling. Det indikerar var ytterligare omstruktureringar i näringslivet kan komma att ske. Utbildningsnivån skiljer sig åt mellan branscherna och till det finns flera förklaringar. Specialisering och ändrade produktionsförutsättningar är några. Men också den demografiska utvecklingen och förändringar i ssystemet påverkar den genomsnittliga längden på en hos de sysselsatta. Många väljer att studera längre Antalet sysselsatta med 3-4-årig gymnasie och eftergymnasial ökade kraftigt mellan 1989 och 2003. Mest ökade antalet sysselsatta med 3 4-årig gymnasie och sysselsatta med minst treårig eftergymnasial. Antalet sysselsatta med kortare än treårigt minskade kraftigt under perioden. Den generella snivån bland de sysselsatta har med andra ord stigit. En stor del av ökningen i antal sysselsatta med 3-4-årig gymnasie kan förklaras av gymnasiereformen år 1994 sammantaget med demografiska förändringar. I anslutning till gymnasiereformen 1994 utvecklades de tidigare kortare yrkesarna till treåriga gymnasieprogram. Det har skett en kraftig ökning av antalet högskolestuderande mellan 1989 och 2003. Läsåret 1989/1990 var cirka 193 000 personer registrerade vid någon högskola eller universitet. Läsåret 2003/2004 var motsvarande siffra 398 000 (källa: SCB). Det finns flera orsaker till att allt fler skaffar sig en längre. Dels är efterfrågan på utbildad arbetskraft högre idag än tidigare, dels har utbudet av högskolear ökat. Figur 1 visar hur snivån hos de sysselsatta har förändrats mellan 1989 och 2003 Figur 1 Sysselsatta per snivå, utveckling år 1989 2003 Utbildningsnivå mäts som högsta avslutade Utbildning kortare än 3-årigt och övrig 3 4-årig gymnasie 200 180, 160 140 Minst 120 3-årig eftergymnasial Index 1989 = 100 100 80 60 40 Index 1989 = 100 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Sysselsatt 20 Den som är 16 år eller äldre och förvärvsarbetar 0 anses vara sysselsatt. Man måste också vara folkbokförd i Sverige den 31 december året innan, och ha klassats som förvärvsarbetande i november det året. 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,, Antalet sysselsatta Utbildn gymna 3 4-åri Eftergy kortare Eftergy minst 3 Antalet
En del av variationerna under tidsperioden kan förklaras av förändrade definitioner och mätmetoder. År 1993 ändrades kriteriet för vilka som räknas som sysselsatta i offentlig statistik. Det förstärkte minskningen i antal sysselsatta. År 1999 ökade antalet sysselsatta med högre kraftigt. En förklaring är att antalet sysselsatta med högre ökade när man undersökte snivån hos utrikesfödda. Det är tydligt att utvecklingen för antal sysselsatta med minst treårig eftergymnasial väl följer utvecklingen för antal sysselsatta med 3-4-årig gymnasie. Med fler gymnasieutbildade ökade antalet högskolestuderande. Utbildningsnivån har ökat hos de sysselsatta Yngre personer har ofta längre än äldre, vilket innebär att demografiska förändringar höjer snivån hos de sysselsatta. 80% 70% 60% Antalet sysselsatta med eftergymnasial har som visats ovan ökat under tidsperioden. Ändå hade nästan hälften av de sysselsatta en som var kortare än 3-årigt år 2003. En tredjedel av de sysselsatta hade eftergymnasial och av dem hade mer än hälften minst en treårig eftergymnasial. I figur 2 visas de sysselsattas snivå år 1989 och 2003. Figur 2 De sysselsattas snivå år 1989 och 2003 1989 2003 Arbetslösa har kortare än sysselsatta En jämförelse av snivån hos de sysselsatta och de arbetslösa år 2003 visar att de arbetslösa hade en genomsnittligt lägre snivå än de sysselsatta. Andelen med eftergymnasial är betydligt större bland de sysselsatta jämfört med de arbetslösa, 33 respektive 20 procent. Även andelen med 3-4-årig gymnasie är större bland de sysselsatta. Detta tyder på att arbetsgivarna efterfrågar högre och att det är svårare att få arbete som lågutbildad. Utbildningsnivån har ökat även hos de arbetslösa Även om snivån för de arbetslösa är lägre än hos de sysselsatta, har snivån hos de arbetslösa liksom för de sysselsatta ökat mellan 1990 och 2003. Andelen arbetslösa med kortare än treårigt har minskat. År 1990 hade tre av fyra arbetslösa en kortare än treårigt. År 2003 hade endast hälften motsvarande snivå. Som för de sysselsatta har också andelen med eftergymnasial bland de arbetslösa ökat. Andelen arbetslösa med minst treårig eftergymnasial har mer än fördubblats under perioden. Andelen av de arbetslösa med någon form av eftergymnasial har ökat från 10 procent till 22 procent mellan år 1990 och år 2003. Även om snivån är högre hos sysselsatta än hos arbetslösa, är det alltså inte självklart att man får arbete som högutbildad. Det har blivit svårare för akademiker att få arbete, vilket ofta debatteras. Vad som heller inte speglas i denna statistik är hur många eftergymnasialt utbildade som arbetar inom yrken som inte motsvarar deras. 50% 40% Figur 3 80% De arbetslösas snivå år 1990 och 2003 30% 20% 10% 70% 60% 50% 1990 2003 0% Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,, 40% 30% 20% Av alla som var sysselsatta 1989 hade knappt 70 procent en som var kortare än treårigt, jämfört med 46 procent 2003. Andelen sysselsatta med minst 3 4- årig gymnasie var betydligt lägre år 1989 än 2003. Samtidigt hade endast 19 procent eftergymnasial år 1989 jämfört med 33 procent 2003. 10% 0% Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,, F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 4 jan 2006 Många med lång inom vård och omsorg Det finns stora variationer mellan branscherna i antal sysselsatta med högre eller lägre. Branschen vård och omsorg har flest antal sysselsatta. Av dem har drygt hälften genomgått minst treårig gymnasie. Antalet högutbildade inom vård och omsorg är högre än i de övriga branscherna, med undantag för kunskapsförmedling där antalet sysselsatta med eftergymnasial är högst. Andra stora branscher, som teknikföretag handel och infrastrukturtjänster, har jämförelsevis betydligt färre högutbildade. Tabell 1 visar antalet sysselsatta fördelade efter bransch och snivå år 2003. Inom byggindustrin och medicin och lifescience finns ungefär lika många personer med minst treårig eftergymnasial. För medicin och lifescience motsvarar detta 37 procent av de sysselsatta, medan det inom byggindustrin motsvarar endast tre procent. Tabell 1 Antal sysselsatta per bransch och snivå år 2003 Utbildning kortare än 3-4-årig Totalt 3-årigt gymnasie-,, Råvaru- och processindustri 180 898 65 164 29 914 23 258 299 234 Teknikföretag 278 096 107 035 52 937 51 562 489 630 Medicin och lifescience 5 933 3 594 3 676 7 626 20 829 Byggindustrin 158 617 53 266 15 466 7 520 234 869 Handel 257 763 149 671 57 475 35 307 500 216 Infrastrukturtjänster 224 934 120 268 60 312 64 001 469 515 Personalintensiva tjänster 182 950 108 645 40 390 33 235 365 220 Kunskapsförmedling 105 517 47 040 98 618 206 137 457 312 Vård och omsorg 297 822 118 727 109 475 147 866 673 890 Konsulting 42 479 44 790 49 793 83 300 220 362 Myndigheter och organisationer 93 166 43 951 59 559 94 159 290 835 Okänd 31 223 12 356 8 328 9 564 61 471 Totalt 1 859 398 874 507 585 943 763 535 4 083 383 Källa: SCB. Figur 4 De sysselsattas snivå i respektive bransch år 2003. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Störst andel högutbildade inom kunskapsförmedling Det är stor skillnad på de sysselsattas snivå mellan branscherna. Utbildningsnivå kan betraktas som en indikator på branschernas relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Figur 4 visar de sysselsattas snivå i respektive bransch år 2003. 20% 10% 0% Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustri Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Kunskapsförmedling Vård och omsorg Konsulting Myndigheter och organisationer Okänd Största andelen högutbildade hade branscherna medicin och lifescience, kunskapsförmedling, konsulting samt myndigheter och organisationer. I dessa branscher hade ungefär var tredje sysselsatt en treårig Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,,
eftergymnasial. Hos de sysselsatta inom råvaruoch processindustri, teknikföretag och byggindustrin var snivån lägre. I dessa branscher hade cirka sex av tio en som var kortare än treårigt. Figur 5 Andelen sysselsatta i länen med minst treårig eftergymnasial år 2003 I branscherna med störst andel högutbildade, det vill säga medicin och lifescience, konsulting samt kunskapsförmedling, hade sysselsättningen ökat med totalt 253 000 mellan åren 1989 och 2003 (se nyhetsbrev två i serien Nya fakta och statistik). Samtidigt har antalet sysselsatta i branscherna teknikföretag, råvaru- och processindustri samt byggindustrin, där snivån är låg, minskat med 360 000 under perioden. Siffrorna visar att arbetsgivarnas användning av högutbildad arbetskraft har ökat sedan 1989. Störst andel högutbildade i Stockholms och Uppsala län Antalet sysselsatta med en kortare än treårigt minskade i alla län mellan åren 1989 och 2003. Samtidigt ökade antalet sysselsatta med minst 3 4-årigt i hela Sverige. Det finns dock regionala skillnader i snivå hos de sysselsatta. Stockholms län och Uppsala län hade under åren 1989 2003 den högsta andelen sysselsatta med minst treårig eftergymnasial. En fjärdedel av de sysselsatta i dessa län hade år 2003 läst minst tre år på universitet eller högskola. I Västerbotten hade en av fem minst treårig eftergymnasial. I Uppsala och Västerbottens län är universiten en viktig förklaring till den höga snivån. Lägst andel sysselsatta med treårig eftergymnasial hade Kalmar län, Gävleborg län och Jönköpings län. Figur 5 och 6 visar andelen sysselsatta med minst treårig eftergymnasial i alla län. 12 till 14,9% 15 till 17,9% 18 till 20,9% 21% och över Allt fler läser vidare Andelen sysselsatta med lång har ökat kraftigt sedan 1989 i samtliga län. I Hallands län, Jönköpings län och Stockholms län har antalet sysselsatta med minst treårig eftergymnasial ökat med mer än 80 procent sedan 1989. Ökningen har varit nästan lika stor i Västra Götalands län, Skåne län, Västerbottens län och Blekinge län. Norrbottens län och Gotlands län har haft den lägsta ökningen av antalet sysselsatta med minst treårig eftergymnasial. Antalet har ökat med knappt 50 procent. I Dalarnas län och Jämtlands län har ökningen legat på drygt 50 procent. Källa: SCB. Nuteks bearbetning Figur 6 Andelen sysselsatta med minst treårig eftergymnasial i länen och riket år 1989 och 2003 Stockholm Uppsala Västerbotten Skåne Sverige Västra Götaland Östergötland Norrbotten Jämtland Blekinge Västmanland Örebro Gotland Västernorrland Värmland Halland Kronoberg Södermanland Dalarna Jönköping Gävleborg Kalmar 2003 1989 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 22% 24% 26% F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 4 jan 2006 Den yngre generationen har högre De som är mellan 25 39 år idag kommer de närmsta decennierna att utgöra stommen i arbetskraften. Det är viktigt att denna grupp möter arbetsgivarnas efterfrågan på och kompetens. Vid 25 års ålder är det möjligt att ha skaffat sig en treårig eftergymnasial och efter 40 års ålder är det mindre vanligt att man vidareutbildar sig. Därför visas förändringen i de sysselsatta 25 39-åringarnas snivå år 1989 2003 (se figur 7). Figur 7 De sysselsatta 25 39-åringarnas snivå år 1989 2003 Index 1989 = 100 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,, Förändring antalet sysselsatta Mellan åren 1989 till 2003 minskade antalet sysselsatta 25 39-åringar med åtta procent till 1,4 miljoner. Under samma tid halverades antalet sysselsatta 25 39-åringar med mindre än treårig gymnasie. Samtidigt fördubblades antalet sysselsatta med 3 4-årig gymnasie. Gruppen sysselsatta med en eftergymnasial som är kortare än tre år har ökat något. Det har dessutom skett en fördubbling av antalet sysselsatta 25 39-åringar i den högsta skategorin. Jämfört med totalt antal sysselsatta är det en större andel 25 39-åringar som har eftergymnasial. Nästan 40 procent har någon form av eftergymnasial, och nästan var fjärde har minst treårig eftergymnasial. Figur 8 visar andelen sysselsatta 25 39-åringar per snivå 2003. Jämför figuren med pajdiagrammet på framsidan som visar de sysselsatta 16 64-åringarnas snivå år 2003. Figur 8 Utbildningsnivån år 2003 för de sysselsatta i åldern 25 till 39 år 23% 15% 3 4-årig gymnasie 25% Utbildning kortare än 3-årigt 37%
Många unga högutbildade inom kunskapsförmedling Störst andel sysselsatta i åldersgruppen 25 39-åringar med eftergymnasial återfanns i branscherna kunskapsförmedling, konsulting samt myndigheter och organisationer. I dessa branscher hade två tredjedelar av de sysselsatta 25 39-åringarna eftergymnasial. Det är en mycket hög andel jämfört med andra branscher. Dessutom är andelen högutbildade i kunskapsförmedling, konsulting samt myndigheter och organisationer högre för gruppen 25 39 åringar än för de sysselsatta totalt i dessa branscher. Figur 9 visar hur de sysselsatta 25 39-åringarna fördelade sig mellan olika branscher och snivåer under 2003. Mer än 70 procent av alla 25 39 åringar som var sysselsatta inom kunskapsförmedling hade eftergymnasial. Det gör kunskapsförmedling till den bransch med störst andel eftergymnasialt utbildade. I branscherna råvaru- och processindustri, handel, personalintensiva tjänster och byggindustri återfinns störst andel 25 39-åringar med enbart gymnasie. Högst andel med kortare än treårigt finns inom byggindustrin. Tjänstebranscher svarar på utbudet av högutbildad arbetskraft Utbudet av högutbildad arbetskraft möts alltså främst av efterfrågan från tjänstebranscherna kunskapsförmedling och konsulting. Fortsätter dessa tjänstebranscher att öka i antal sysselsatta, kommer behovet av högutbildad arbetskraft att kvarstå hos arbetsgivarna. Många högutbildade står dock fortfarande utan arbete samtidigt som näringslivet signalerar ett ökat behov av högutbildad arbetskraft. Problemet verkar dock inte ligga i en för låg snivå hos arbetskraftsutbudet. Kanske snarare i att utbudet inte möter efterfrågan i inriktning på. Genom ett ökat utbud av högutbildad arbetskraft har tillväxtpotentialen i den kunskapsintensiva delen av näringslivet förbättrats. Man kan utgå från att den genomgripande förändringen av arbetskraftens snivå kommer att påverka näringslivets struktur för lång tid framöver. Figur 9: Utbildningsnivån för de sysselsatta mellan 25 och 39 år per bransch år 2003 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30%,, 20% 3 4-årig gymnasie 10% 0% Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustri Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Vård och omsorg Kunskapsförmedling Konsulting Myndigheter och organisationer Okänd Totalt Utbildning kortare än 3-årigt F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet, anmäl på www.nutek.se/framtidensnaringsliv FA K TA O M S TAT I S T I K E N Arbetsmarknadsstatistiken kommer från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) som hämtas från de inkomstuppgifter som företagen lämnar. För varje sysselsatt person bestäms ett huvudsakligt arbetsställe. Ett arbetsställes branschkod anges enligt standard för Svensk näringsgrensindelning (SNI). År 1993 infördes en ny näringsgrensindelning (SNI92) och definitionen av sysselsatta förändrades. Ändringen innebar en kvalitetshöjning av arbetsmarknadsstatistiken och medförde att antalet sysselsatta minskade med cirka tre procent. År 2002 ändrades näringsgrensindelningen igen (SNI2002), vilket medförde några mindre omfördelningar mellan branscherna. Definitionen av förvärvsarbetande ändrades inte. De största kvalitetsproblemen ligger i svårigheten att föra sysselsatta till rätt arbetsställe samt att hantera förändringar i näringsgrensindelningen. Jämförelser över tid kan därför vara besvärliga. Statistiken över befolkningens har hämtats från SCB:s individregister för, Befolkningens. Statistiken visar högsta för varje person och är klassificerad enligt Svensk snomenklatur (SUN). Från och med 2002 används SUN2000. Resultatet visar att mellan 1989 2003 ökade antalet sysselsatta med relativt hög snivå. En bidragande orsak till den kraftiga ökningen av antalet personer med lång är att SCB förändrat både metoden att samla in data och sättet att klassificera olika ar. Två viktiga förändringar är: Det tidigare klassificeringssystemet SUN har ersatts av den helt nya ISCED-anpassade nomenklaturen SUN2000. Ett antal nya uppgiftskällor har tillkommit till sregistret. Detta gör att snivån i landet, enligt sregistret, ökade kraftigt efter år 2000. Det är även viktigt att vara medveten om demografiska förändringar, såsom befolkningens ålderstruktur. Yngre personer har i allmänhet högre än äldre. Resultatet hänger av den orsaken intimt samman med befolkningens ålderstruktur. Demografiska effekter blir särskilt framträdande vid regionala jämförelser, eftersom det finns fler yngre i storstadslänen än i mer glesbefolkade län. För mer information om statistiken i Rams och Befolkningens www.scb.se Projektet Framtidens Näringsliv handlar om att studera strukturomvandling i näringslivet. Syftet är att beskriva trender och mönster i utvecklingen för olika branscher. Initiativtagarna till projektet, Nutek och IVA, har skapat en alternativ branschindelning där näringsgrenar med likartade utvecklingsförlopp har lagts ihop till elva olika branscher. Indelningen utgår från Sveriges officiella branschstandard (SNI). Branschen råvaru- och processindustri innehåller näringsgrenar vars utvecklingsförlopp präglas av process- och globalt efterfrågedriven strukturomvandling. I branschen vård och omsorg drivs strukturomvandlingen av förändringar i demografin. En åldrande befolkning påverkar i hög grad efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Liknande gäller för de andra branscherna i Framtidens Näringsliv. Branschen myndigheter och organisationer skiljer sig från övriga branscher eftersom utvecklingen i det området inte anses bli påverkat av strukturomvandlingar. Branschen består av myndigheter, ideella föreningar och politiska organisationer. Syftet med projektet är att studera verksamheter med liknande utvecklingsförlopp. Därför görs ingen skillnad på om företag eller anställda tillhör privat eller offentlig sektor. Alla påverkas av förändringar inom näringslivet. I tabellen nedan visas de elva branscherna med exempel på företag som ingår i respektive bransch. Branscher i Framtidens Näringsliv Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustri Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Kunskapsförmedling Vård och Omsorg Konsulting Myndigheter och organisationer Exempel på arbetsgivare SSAB, SCA, Cerealia, Boliden, Dafgårds Volvo, Munthers, Flextronics, Cabseal Astrazeneca, Biotage, Gambro, Getinge Skanska, Peab, Westbergs Bygg HM, Axfood, Lidl, Bokus SAS, Nordea, Vattenfall, TeliaSonera, Song ISS, Proffi ce, Securitas, McDonalds, Scandic Växjö Grundskola, Chalmers, EF Education Danderyds Sjukhus, Capio, Vårdcentraler, Assistantia WM Data, Ogilvy, Ramböll, McKinsey Banverket, AIK, försvaret, miljöpartiet, Röda Korset Ansvarig utgivare: KJELL JANSSON, generaldirektör. Författare: JÖRGEN LINDELL, projektledare, HANNA SJÖBERG, SIMON FALCK, TORE ENGLÉN, MARIA CORELL. Produktion: TANGO AB. Har du frågor om innehållet? Kontakta Jörgen Lindell, tel: 08-681 65 16, E-post: jorgen.lindell@nutek.se eller Hanna Sjöberg, tel: 08-681 77 08, E-post: hanna.sjoberg@nutek.se Verket för näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32, 117 86 Stockholm Tel 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26 www.nutek.se