Renhållningsordning innehållande AVFALLSPLAN SOLLEFTEÅ KOMMUN 2009-2016. och. Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun

Renhållningsordning innehållande AVFALLSPLAN SOLLEFTEÅ KOMMUN 2009-2016 och Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 150 Kommunstyrelsen 2012-12-04 212 1(24)

Förord Enligt reglerna i 15 kap miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, med undantag för sådant avfall för vilket producentansvar gäller. De lokala reglerna för avfallshanteringen beslutas av kommunen genom den kommunala renhållningsordningen, som består av föreskrifter om avfallshanteringen och en avfallsplan. I avfallsplanen ska kommunen beskriva den planerade, framtida hanteringen av kommunens avfall. Naturvårdsverket har gett ut föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) beträffande innehållet i den kommunala avfallsplanen. Den första avfallsplanen för Sollefteå kommun antogs av kommunfullmäktige i november 1993 och avsåg perioden 1993 1995. Reviderade avfallsplaner har därefter tagits fram av kommunen dels 1999 och dels 2004. Föreliggande förslag till avfallsplan avser perioden 2009 2012. Samhällsbyggnadskontoret har va-nämndens uppdrag att ansvara för arbetet med avfallsplaneringen. VA-nämnden har fungerat som styrgrupp under processtiden. Möjligheter har funnits för allmänheten och företag att inkomma med synpunkter och förslag under processtiden. Inledningsvis har de haft möjlighet att ge synpunkter på den gamla planen. Dessa möjligheter har givits via kommunens hemsida. Redovisning har också skett inom den kommunala organisationen. Förslaget till ny avfallsplan har sammanställts av en arbetsgrupp med följande sammansättning: Hans-Åke Eriksson Elov Strömqvist Curt-Göran Forsgren Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret, avfallsansvarig Samhällsbyggnadskontoret, miljöansvarig avfall Avfallsplanens viktigaste del är själva handlingsplanen, där förslagen till åtgärder för att utveckla och förbättra avfallshanteringen i kommunen under den kommande fyraårsperioden beskrivs. Planen innehåller dessutom en beskrivning av nuvarande avfallshantering, statistik beträffande avfallsmängder mm och en uppföljning av tidigare plan. I enlighet med Naturvårdsverkets anvisningar för kommunala avfallsplaner redovisas även en miljöbedömning av planen. Representanter för hyresgäst- och fastighetsägarföreningar, företagarföreningar, återvinningsföretag, intresseorganisationer, politiska partier, länsstyrelsen, kommunens förvaltningar och medborgare har fått tillfälle att lämna synpunkter på nuvarande avfallshantering, föreslagen avfallsplan genom samråd, utställning av planen, remissbehandling, kundenkät samt information och synpunktshantering via kommunens hemsida. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Hans-Åke Eriksson Elov Strömqvist Curt-Göran Forsgren 2(24)

Innehållsförteckning AVFALLSPLAN SOLLEFTEÅ KOMMUN...1 FÖRORD...2 1. INLEDNING...7 2. MÅL OCH RIKTLINJER FÖR SOLLEFTEÅ KOMMUNS AVFALLSHANTERING...7 2.1 NATIONELLA MÅL...7 2.2 REGIONALA MILJÖMÅL...8 2.3 LOKALA MILJÖMÅL OCH ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNEN...10 3. BEFOLKNINGS- OCH NÄRINGSLIVSSTRUKTUR...11 4. NUVARANDE AVFALLSHANTERING...11 4.1 HUSHÅLLSAVFALL...11 4.1.1 Hämtningssystem för kommunalt hushållsavfall...12 4.1.2 Renhållningskostnader...12 4.1.3 Förpackningar...13 4.1.4 Återvinning av elektronik...13 4.1.5 Grovavfall...14 4.1.6 Latrin...14 4.1.7 Avfallsmängder, hushållen...15 4.2 PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL...15 4.3 BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL...15 4.4 AVFALL FRÅN ENERGIUTVINNING...15 4.5 INDUSTRIAVFALL...16 4.6 ÅTERVINNING...16 4.7 ÅTERVINNINGSSTATIONER...17 4.8 AVLOPPSSLAM...17 4.9 FARLIGT AVFALL...18 5. HANDLINGSPROGRAM 2009 2012...18 6. KOMMUNAL PLANERING...20 6.1 INFORMATION OCH SAMRÅD...20 6.2 AVFALLSPLAN 2004 2008...21 6.3 SÄKERSTÄLLANDE AV MARK FÖR AVFALLSHANTERING...21 6.4 RÖDSTA AVFALLSANLÄGGNING...21 6.5 ÅTERVINNINGSCENTRALER...21 6.6 TILLGÄNGLIGHETSPLAN...22 6.7 ÅTERVINNINGSFÖRETAG...22 7 NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG...23 8 MILJÖBEDÖMNING...23 Bilagor 1. Renhållningskarta 2. Uppföljning av avfallsplan 2004-2008 3. Nedlagda avfallsupplag Miljökonsekvensbeskrivning 4. Samrådsredovisning, kompletteras senare 5. Obligatoriska uppgifter till länsstyrelsen angående kommunens avfallsverksamhet 6. Återvinningsstationer, karta 3(24)

Sammanfattning Avfallsplan 2009-2016 Avfallshanteringen är viktig som en del i arbetet för både en bättre miljö och ett hållbart samhälle. Den kommunala avfallsplanen är ett instrument för detta arbete och har som syfte att: Påverka allmänhet och förtag till minskad avfallsproduktion och en bättre avfallshantering. Sprida information om avfallsfrågornas betydelse från miljösynpunkt. Visa på kopplingarna mellan bra avfallshantering, effektivt resursutnyttjande, hållbar utveckling och klimatpåverkan. Vara ett styrinstrument för den kommunala avfallshanteringen. Fungera som ett medel att uppnå uppsatta miljömål på både lokal, regional, nationell och global nivå. I avfallsplanen bör alla kunna hitta stöd för hur man ska kunna bidra till en minskad miljöpåverkan från avfallshanteringen. I handlingsprogrammet redovisas de åtgärder som ska genomföras under perioden 2009-2012, med inriktning mot de övergripande målen. En uppföljning av hur Avfallsplan 2004 2008 genomförts visar att åtgärderna gett flera positiva effekter: Konkreta miljöförbättrande åtgärder har utförts genom utbyggnad av lakvattenrening vid Rödsta samt påbörjade sluttäckningar av avfallsdeponier. Asbestdeponin sluttäkt enligt de nya kraven. Sanering av impregneringsanläggning i Forsmo med kommunen som huvudman. Återvinning av producentavfall och återvinning av trä och metaller har ökat genom förbättrad information. Ökad service för kommunmedborgarna genom borttagning av avgift för att lämna grovavfall vid ÅVC samt upprustning av ÅVC i Edsbacken. I Avfallsutredningens betänkande SOU 2012:56 Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering tas ett antal viktiga framtidsfrågor kring avfallshanteringen upp. Kommunerna i Sverige kommer att i stora delar påverkas om huvudalternativet beslutas. Sollefteå kommun har i samverkan med kommunerna i Västernorrland upphandlat så kallade plockanalyser. Genom plockanalyser får man fram hur mycket avfall varje hushåll producerar per vecka, en viktfördelning mellan olika produktslag och hur mycket av förpackningar som borde lämnas vid producenternas återvinningsstationer. Sollefteå kommuns nuvarande avfallsplan gäller för perioden 2009 2012. Uppgifterna i en avfallsplan ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Kommunstyrelsen har den 4 december 2012 beslutat att förlänga giltighetstiden till och med 2016 på nuvarande avfallsplan. 4(24)

För planperioden 2009 2012 redovisas nedan föreslagna åtgärder under respektive mål. För varje åtgärd anges när den senast bör vara genomförd och vilken kommunal förvaltning/nämnd som har ansvaret för genomförandet. Förslag till åtgärder År Ansvar Mängden avfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska 1 Möjligheterna till förbättrad service beträffande mottagning av farligt avfall från hushållen, t ex genom samarbete med försäljningsställen utreds. 2 Företagen i Sollefteå informeras om minimering och källsortering av bygg- och industriavfall. 2012 SBK Löpande VAN SBN SBK 3 Sollefteå kommun ska på ett positivt sätt medverka till ett ökat regionalt samarbete beträffande avfallshanteringen i länet. 2009-2012 VAN SBK 4 När branschgemensamma nyckeltal finns för kommunal avfallshantering (Avfall Sverige-projekt) föreslås att dessa införs som ett planeringsinstrument och underlag för mätbara mål även i Sollefteå kommun. 2010 SBK Avfallets klimat- och miljöpåverkan ska minska 5 Kommunen skall utreda möjligheten till utsortering och separat behandling av matavfall. I första hand från livsmedelsaffärer, restauranger samt kommunala anläggningar såsom skolor och vårdinrättningar. 2010-2012 VAN 6 Fortsätta stimulera hemkompostering genom information. Löpande SBK 7 Verka för ökad resurshushållning i samhället och ökad medvetenhet bland medborgarna om avfallshanteringens betydelse ur klimat- och miljösynpunkt. Löpande SBK Återvinning och hantering av avfall ska ske på sådant sätt att förbrukningen av ändliga naturresurser minskar 8 Ta tillvara schaktmassor i mån av tillgång, vilka läggs på upplag inom de olika avfallsupplagen som blivande täckmassor. Ta fram särskild handlingsplan för att optimera hantering och kvalitetskontroll av överskottsmassor lämpliga som täckmassor. Återvinning ska ske så nära källan som möjligt 2009 2030 2010 SBK 5(24)

9 Förutsättningarna/möjligheterna för fastighetsnära insamling av källsorterade fraktioner i hushållen utreds. 10 Fortsatt information om återvinning och återvinningsstationer för att öka återvinningsgraden Fortsatta kontakter med representanter för materialbolagen för att ytterligare förbättra återvinningsstationerna ur bl.a. tillgänglighetssynpunkt. Påverka materialbolagen att ta fram kostnadseffektiva lösningar för fastighetsnära hämtning av återvinningsmaterial vid villor. 2009 2012 2009-2012 SBK VAN SBK Alla kommunens invånare ska erbjudas bra service beträffande avfallshantering och återvinning Den höga sanitära standarden i dagens renhållning ska bibehållas 11 Genomföra kundundersökningar som underlag för åtgärder och uppföljning av förändringar. 2010 - löpande SBK 12 Utökade resurser för information och rådgivning. 2009-2012 13 Stimulera kunderna till eget omhändertagande av latrin genom information och förändrad taxa. 2009 löpande VAN KF VAN KF 14 Ombyggnad av Ramsele ÅVC. Kundanpassa mottagning och sortering av avfallet. 15 En översyn gällande tillgängligheten skall utföras för befintliga återvinningsstationer/-centraler och de enkelt avhjälpta hindren skall åtgärdas. 2009 SBK 2009-2012 FTI/ SBK Vid ny- och ombyggnationer skall tillgänglighetskraven enligt plan- och bygglagen uppfyllas. SBN Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida generationer 16 Utreda hur slammet från de kommunala reningsverken ska hanteras i framtiden. 2009-2012 SBK De förväntade miljökonsekvenserna av planen är en minskad miljöbelastning och en förbättrad hushållning med naturresurser. Avfallshanteringens miljöaspekter har beaktats under hela planprocessen, bl a genom medverkan i arbetsgruppen från avdelning miljö. Avfallsplanens mål och handlingsprogram skall medverka till positiva effekter beträffande avfallshanteringens inverkan på klimat och miljö. o Dels bedöms föreslagna mål och åtgärder bidra till att förbättra resurshushållningen i samhället o dels bedöms åtgärderna leda till en ökad medvetenhet om avfallshanteringens betydelse ur klimat- och miljösynpunkt 6(24)

1. Inledning Avfallsplanen för Sollefteå kommun är både en lägesbeskrivning av avfallsflöden, återvinning och behandling samt en handlingsplan för de kommande åren. Planen skall antas av kommunfullmäktige och innehåller både övergripande och långsiktiga mål samt konkreta åtgärder som skall genomföras till 2012. Den förra avfallsplanen gällde från 2004 t o m 2008. Planen revideras nu efter den nya lagstiftningen och de nya krav som ställs på aktörerna. Uppföljning av planen skall ske årligen. Avfallshanteringen är viktig som en del i arbetet för både en bättre miljö och ett hållbart samhälle. Avfall är på många sätt ett enkelt och synlig bevis på hur vår livsstil påverkar inte bara dagens miljö utan även förutsättningarna för framtiden. Den kommunala avfallsplanen har som syfte att: Påverka allmänhet och företag till minskad avfallsproduktion och en bättre avfallshantering. Sprida information om avfallsfrågornas betydelse ur miljösynpunkt. Visa på kopplingarna mellan bra avfallshantering, effektivt resursutnyttjande, hållbar utveckling och klimatpåverkan. Vara ett styrinstrument för den kommunala avfallshanteringen. Fungera som ett medel för att uppnå lokala, regionala och nationella miljömål. I avfallsplanen bör alla kunna hitta stöd för hur man ska kunna bidra till en minskad miljöpåverkan. 2. Mål och riktlinjer för Sollefteå kommuns avfallshantering Nedan beskrivs ett antal kommunala mål och riktlinjer för avfallshanteringen i Sollefteå som ska uppnås under avfallsplanens giltighetstid t.o.m. 2012. Det är viktigt att påpeka att målen i första hand avser de delar av avfallsflödena i Sollefteå som kommunen kan påverka. Utgångspunkt för avfallshanteringens mål och riktlinjer är de nationella, regionala och lokala miljömålen. 2.1 Nationella mål God bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö är de nationella miljökvalitetsmål med delmål som i första hand har koppling till avfallshanteringen. Följande delmål berör avfallsområdet: Den totala mängden avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. 7(24)

Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Mängden hushållsavfall har i stort sett varit konstant sedan 2004 medan mängden grovavfall har ökat. Däremot har delmålet att mängden deponerat avfall ska halveras till år 2005 uppnåtts. Andra miljömål, som berör avfallssektorn är bl a: De svenska utsläppen av växthusgaser ska för perioden 2008-2010 vara minst fyra procent lägre än 1990. Utfasning av särskilt farliga ämnen från produktionen ska ske under perioden 2003-2015 (ex kvicksilver, cancerframkallande ämnen, bly, kadmium). Arbetet mot miljömålen kan sammanfattas i tre åtgärdsstrategier: Effektivare energianvändning och transporter Giftfria och resurssnåla kretslopp Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö I den nationella avfallsplanen konstateras att avfallshanteringen idag sker betydligt mer resurseffektivt och med mindre miljöpåverkan än för tio år sedan. Deponeringen av hushållsavfall har minskat kraftigt, återvinning och energiutnyttjande har ökat samtidigt som utsläppen från förbränning av avfall minskat. Den minskade deponeringen och det ökade utnyttjandet av avfallet som en resurs minskar även utsläppen av bl a växthusgaser från avfallssektorn. Från att ha svarat för ca 4 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (framförallt metan) beräknas avfallssektorns andel ha sjunkit till ca 1 % år 2010. 2.2 Regionala miljömål Länsstyrelsen i Västernorrland antog i november 2003 Regionala miljömål för perioden 2004 2020. Efter tre års miljömålsarbete och vissa förändringar i de nationella miljömålen har en revidering av målen gjorts. Den 21 december 2006 tog länsstyrelsen beslut om de reviderade målen, med undantag av målet Levande skogar som Skogsstyrelsen fastställde den 16 oktober 2007. Ett av de övergripande regionala utvecklingsmålen är att placera länet i den europeiska frontlinjen för en hållbar utveckling. Av den 16 nationella miljömålen har fem mål betonats särskilt i Västernorrland. De fem profilmålen för Västernorrland, som bedömts ha särskild betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling i länet, är: 8(24)

Begränsad klimatpåverkan Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö God bebyggd miljö Geologisk mångfald. De länsmål som framförallt berör avfallssektorn finns inom områdena Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö: Begränsad Klimatpåverkan Länsmål 1 Senast 2010 har utsläppen av växthusgaser, mätt som koldioxidekvivalenter, från fasta anläggningar minskat med minst 10 % från 1998. Utsläppen av perfluorkarboner minskar med minst 50 % under samma period. De totala utsläppen av växthusgaser understiger då 1,7 miljoner koldioxidevivalenter /år Anmärkning: Avfallssektorn kan bidra till måluppfyllelsen genom minskning av mängden organiskt avfall till deponering, efterbehandling av nedlagda deponier och uttag och utnyttjande av deponigas från tidigare deponerat avfall. Övriga länsmål av intresse för avfallssektorn rör utfasning av fossila bränslen och drivmedel, där ersättning delvis kan ske med avfallsbaserade bränslen och biogas producerad från organiskt avfall (matavfall, slam, m m.). Frisk luft Länsmål 3 Från och med 2020 ska inte utsläpp från industrier, kommunala anläggningar eller trafik ge upphov till klagomål på besvärande lukt. Anmärkning: Minskad deponering och efterbehandling/avslutning av deponier med organiskt avfall kan minska riskerna för luktstörningar från avfallssektorn. Ökad omfattning av biologisk behandling (kompostering/rötning) av avfall innebär en risk för lukt, som måste beaktas vid planering av nya anläggningar. Giftfri miljö Länsmål 2 Länsmål 4 Senast 2015 är all aska och slam från anmälnings- och tillståndspliktiga anläggningar klassad som återföringsbar respektive behandlingskrävande och kategorierna hanteras helt separat. Minst 50 % av den återföringsbara fraktionen nyttiggörs eller förs tillbaka till kretsloppen. Den behandlingskrävande fraktionen behandlas eller mellanlagras i avvaktan på behandling. Senast 2020 är samtliga förorenade områden med riskklass 1 och 2 undersökta och vid behov åtgärdade. Anmärkning: Klassningen enligt Mål 2 ovan är beroende av Naturvårdsverkets pågående utredning angående vilka krav som ska ställas på avfallsprodukter som utnyttjas för anläggningsändamål. 9(24)

Vissa avfallsdeponier ingår som en del i förorenade områden och berörs därför av målet. God bebyggd miljö Länsmål 5 Länsmål 6 Från 2003 års nivå ska mängden deponerat avfall kontinuerligt minska fram till 2010. Senast 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Anmärkning: Mål 6 innebär att kommunerna måste satsa på utsortering och separat behandling av matavfall från hushåll. För att Miljömålen för Västernorrland ska uppnås inom avfallssektorn krävs i första hand insatser från kommunerna, som har ansvaret för hanteringen av hushållsavfallet och den större industrin som till stor del omhändertar avfallet i egen regi eller genom entreprenörer. Målen är i flera fall sektorsövergripande och kräver en samordning mellan kommunernas energi-, avfalls- och va-huvudmän och med vissa större industrier. Detta gäller t ex ett optimalt utnyttjande av avfallets energiinnehåll, skapandet av resurser för biologisk behandling av matavfall och annat organiskt avfall och utnyttjandet av aska och slam som en resurs. För att nå målen bedöms det även viktigt med en regional samordning mellan kommunerna beträffande utvecklingsarbete och behandlingsresurser. 2.3 Lokala miljömål och övergripande mål för avfallshanteringen i kommunen Kommunen har valt att i första hand arbeta med de nationella målen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap och Grundvatten av god kvalitet. Kommunen ska i samverkan utveckla en god livsmiljö för alla medborgare i stad, tätort, småort och på landsbygden. En god livsmiljö bidrar till en hållbar utveckling i hela Sollefteå kommun socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Ett av kommunens föreslagna delmål är att tydliggöra samhällsplaneringens möjligheter att främja en hållbar utveckling. Översiktsplaneringen är en av de viktigaste verktygen för miljömålsarbetet. I detta arbeta ingår avfall. Ett annat delmål är minskad energiförbrukning och här lyfts bl.a. sortering av avfall och att avfallsplanen skall vara uppdaterad. Kommunens medborgare, företag och övriga samhällsaktörer skall uppmuntras till effektivare energianvändning och sortering av avfallet. De övergripande målen för kommunens avfallsverksamhet ligger fast sedan tidigare avfallsplaner. Målen är långsiktiga och det bedöms inte som motiverat att förändra dessa inför den kommande planperioden på annat sätt än att avfallshanteringens betydelse för klimatpåverkan lyfts fram. Avfallsplaneringen är en del av kommunens samlade miljöarbete. All verksamhet inom avfallsområdet ska sikta mot följande långsiktiga mål. Mängden avfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska. Avfallets klimat- och miljöpåverkan ska minska. Återvinning och hantering av avfall ska ske på sådant sätt att förbrukningen av ändliga naturresurser minskar. 10(24)

Återvinning ska ske så nära källan som möjligt. Den höga sanitära standarden i dagens renhållning ska bibehållas. Alla kommunens invånare ska erbjudas bra service beträffande avfallshantering och återvinning. Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida generationer. I handlingsprogrammet redovisas konkreta åtgärdsförslag för perioden 2009-2012, i linje med ovanstående långsiktiga mål. 3. Befolknings- och näringslivsstruktur Sollefteå kommun är till ytan ca 5 428 km 2, med flera mindre tätorter. Befolkningsunderlaget i kommunen har från mitten av 1950-talet sjunkit från ca 35 000 invånare till dagens ca 20700 invånare. Enligt Folk- och Bostadsräkningen 2007 uppgick antalet lägenheter i kommunen då till 11 957 stycken, fördelade på 7 952 i småhus och 4 005 i övriga hus (flerbostadshus). Antalet abonnemang är 9730 st., fördelade på villor 6709 st., 2-3 lgh-hus 246 st., > 3 lgh. 316 st., fritidshus 1597 st., övriga 598 st. och avstängda 264 st. Näringslivet domineras av handel och tjänsteproduktion samt skogs- och vattenkraftverksamhet. 4. Nuvarande avfallshantering 4.1 Hushållsavfall Hushållsavfall är avfall som kommer från hushåll och likartad verksamhet. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restauranger, affärer, skolor, vårdinrättningar m.m. I hushållsavfall ingår också grovavfall, farligt avfall, latrin och slam. För hushållsavfall som omfattas av producentansvaret gäller inte den kommunala renhållningsskyldigheten. Hushållsavfall som samlas in i kärl transporteras via omlastning på Rödsta avfallsanläggning fr.o.m. 1 januari 2007 till kraftvärmeverket i Korsta, Sundsvall för energiåtervinning. Brännbart grovavfall och verksamhetsavfall förbehandlas på Rödsta avfallsanläggning. Avfallsslag och avfallsmängder redovisas i tabell 3. I Sverige idag finns det separat insamling av källsorterat matavfall i 133 kommuner. Dessa kommuner har mer eller mindre utbyggda system för insamling. I 22 av dessa kommuner sker insamling enbart från storkök och restauranger. Det vanligaste systemet för storkök är fortfarande separata kärl med någon slags innersäck. Sollefteå kommun kommer att i första hand utreda möjligheterna för storkök att sortera matavfall. Sollefteå kommun ger i dag möjlighet till partiell dispens för enskilda hushåll. Dessa hushåll tar idag hand om sitt eget matavfall. Eftersom det idag inte finns möjligheter att omhänderta matavfallet i närområdet följer Sollefteå kommun utvecklingsprojekten i Sundsvall och Östersund. För insamling av hushållsavfallet anlitar kommunen entreprenörer. Under perioden 2004-2009 har Ragn-Sells kommunens uppdrag att sköta insamling av hushållsavfall. Sundsvalls Expressbyrå svarar för transport från Rödsta avfallsanläggning till förbränningsanläggningen i Korsta, Sundsvall. För slamtömning från enskilda brunnar anlitas Bohlins Slamsugning AB. 11(24)

Kommunens ansvar för hämtning och omhändertagande omfattar allt hushållsavfall, utom det avfall för vilket producentansvar införts. Producentansvar gäller för Tidningspapper Förpackningar av papper, kartong, wellpapp, trä, plast, glas och metall Däck Bilar El- och elektronikavfall Detta avfall ska samlas in via system finansierade och administrerade av producenterna. Förpacknings- och tidningsproducenterna har gått samman och bildat Förpacknings- och Tidnings Insamlingen (FTI) för att organisera insamlingen av tidningar och förpackningar. I Sollefteå kommun finns FTI:s återvinningsstationer på 15 platser. 4.1.1 Hämtningssystem för kommunalt hushållsavfall Sollefteå kommun har kärlhämtningssystem. För att stimulera till minskade avfallsmängder har abonnenterna möjlighet att välja kärl mellan 80 och 660 liter. Avgiften baseras därför på kärlstorlek. Under 1990-talet var 190 liters kärlet det minsta valbara alternativet. Av ca 8300 abonnemang har idag 2600 abonnenter ett kärl som är 120 alternativt 80 liter. Detta stimulerar till mer återvinning av förpackningar och en mindre kostnad för abonnenten. Hämtning sker med baklastande sopbil och det normala hämtningsintervallet är 14 dagar. Samhällsbyggnadsnämnden kan bevilja partiell dispens från hämtning om vissa krav uppfylls. Antalet behållare för hushållsavfall från permanentboende (och verksamheter) uppgick 2008 till ca 7200. För fritidshus, totalt 1094 abonnemang 2008, sker hämtning från enskilda och gemensamma kärl utställda under sommarmånaderna d v s 1 maj till 30 september. Hushållsavfallet från Sollefteå kommun omlastas vid Rödsta avfallsanläggning till containerfordon och transporteras från och med 1 januari 2007 vidare till Korsta kraftvärmeverk i Sundsvall för förbränning. Förbränning istället för deponering av hushållsavfallet infördes år 2000. 4.1.2 Renhållningskostnader Kostnaderna för kommunens avfallshantering täcks via renhållningstaxan och mottagningsavgifter vid avfallsanläggningen. Deponeringsförbuden för brännbart och organiskt avfall har inneburit minskade mängder till deponi medan hushållsavfallet har ökat totalt p.g.a. grovavfallet. Införandet av mindre kärl, 120 och 80 liter till avsevärt lägre abonnemangsavgift, ger förutsättningar till att kärlsopor minskar. Grovavfall från hushåll får lämnas utan avgift vid återvinningscentralerna. Brännbart grovavfall, två kolli, kan ställas vid sopkärlet för hämtning vid ordinarie kärlhämtning. Ej brännbara sopor och el-skrot hämtas två gånger per år (vår och höst) hos abonnent. Dessa kostnader finansieras genom abonnemangsavgifterna. Kärlavgifter per år för 2008 inklusive moms. 80 liter 742 kr 120 liter 1091 kr 190 liter 1615 kr 370 liter 3070 kr 660 liter 5124 kr 12(24)

4.1.3 Förpackningar Utsorteringen av förpackningsmaterial styrs till stor del av den servicenivå Förpacknings- och Tidnings Insamlingen (FTI) erbjuder. Från 2008 finns 15 stationer med möjlighet till utsortering av tidningar samt förpackningar av glas, papper, plast och metall. 15 återvinningsstationer motsvarar inte den norm som satts upp för antalet invånare per station (1000 invånare/station). Förutom dessa har kommunen tre stycken stationer i egen regi. Enligt FTI:s statistik samlades nedanstående mängder tidningar samt förpackningar av glas, papper, metall och plast in i Sollefteå kommun 2007. Uppgifterna avser ett genomsnitt för en större region där Sollefteå ingår. Tabell 1. Återvinningsresultat beträffande de fraktioner som samlas in via FTI:s stationer Returmaterial Insamlad mängd 2007 i Sollefteå Anmärkning Glasförpackningar 13,58 kg/invånare Inkl restauranger och storhushåll, källa FTI. Pappersförpackningar, inkl. wellpapp 26,02 kg/ invånare Källa: FTI:s entreprenör IL-Recycling Metallförpackningar 1,43 kg/ invånare Källa: FTI Plastförpackningar 1,95 kg/ invånare Endast hårdplast, källa FTI:s entrepr. IL-Recycling Tidningar 39,49 kg/ invånare Källa: FTI:s entreprenör IL-Recycling Återvinning av förpackningar har ökat under åren 1999-2007,vilket illustreras i tabell 3. De större avvikelser torde bero på en inte alltför tillförlitlig statistik från FTI och dess entreprenör. I Sollefteå utför privata entreprenörer insamlingen av producentansvarsavfallet från återvinningsstationerna, på uppdrag av FTI. Materialen körs till Rödsta avfallsanläggning för mellanlagring och omlastning för att därefter transporteras vidare till återvinning. Tidningspapper, wellpapp och förpackningar transporteras sorteras och säljs till pappersbruk. Glas körs till Hammars glasbruk i Småland och utnyttjas för produktion av nytt glas och isoleringsmaterial. Plastförpackningar av hårdplast transporteras till Strömsbruk där de granuleras och används som råvara vid produktion av enklare plastprodukter som koner, vägskyltar och bullerplank. Metallförpackningarna går till Hallstahammar för framställning av bl a armeringsjärn. Återvinningsmålen för avfall med producentansvar gäller på nationell nivå och kan därför inte föras ned direkt på kommunnivå. Förutom metallförpackningar och materialutnyttjande av plastförpackningar uppfylls numera de nationella återvinningsmålen (Naturvårdsverket, Sveriges avfallsplan, 2005). 4.1.4 Återvinning av elektronik Elektriska och elektroniska produkter består av en mängd olika komponenter som till exempel plasthöljen, kablar och bildskärmar. Dessa produkter innehåller metaller och andra ämnen som kan skada miljön. Sedan 1 juli 2001 omfattas elektriska och elektroniska produkter av producentansvar, vilket medför nya behandlingssätt och rutiner. TV och radiobranschen lämnade elretursamarbetet den 1 juli 2003 för så kallade brunvaror ( TV, radio, video- / dvdapparater, stereoanläggningar mm). Från och med den 13 augusti 2005 återgick de så kallade 13(24)

brunvarorna till producentansvar. Från samma datum omfattas även kyl- och frysapparater från hushåll av producentansvar. Det elektronikskrot som kommer till kommunens mottagningsplatser, Rödsta, Ramsele, Edsbacken och Näsåker, sorteras och skickas sedan vidare till specialiserade återvinnare för demontering och omhändertagande, se tabell 2. Tabell 2. Producentansvar för elektriskt och elektroniskt avfall inklusive kyl och frys. Inlämnat till kommunens fyra mottagningsplatser. Inkluderar två fastighetsnära hämtningar/år. EWCkod Avfallsbenämning kg Mängd st. 2007 2006 2005 2004 2003 2002 200135 Vitvaror kg st. 115 198 118 031 108 847 2295 83 850 1 677 96 750 1 935 88 800 1 776 200135 Diverse elektronik kg 215 258 182 625 142 021 97 484 107 677 123 408 200121 Lysrör, lågenergilampor kg st. 200136 Glödlampor kg fat 200123 Kyl- och frysskåp kg st. Källa: Elkretsen 3 849 4 527 6 493 36 056 4 023 26 915 5 271 26 353 7 658 38 291 643 703 311 699 Ingen uppg. 4 47 400 948 83 050 1 661 99 250 1 985 1 524 1 526 1 212 Återvinning av el- och elektronikavfall ökade kraftigt då producentansvaret infördes den första juli 2001. Återvinning av el-avfall har därefter fortsatt att öka för varje år. Elkretsen har ett nära samarbete med kommunen, vilket gör att detta producentansvar integreras i kommunens övriga avfallshantering. Detta kan vara en orsak till det goda återvinningsresultatet. Elkretsen tar hand om elektriska och elektroniska produkter med producentansvar. Hos Elkretsens återvinnare kontrolleras eventuellt innehåll av miljöfarliga komponenter i maskinerna. Därefter mals de ner till mindre fraktioner för att olika material ska kunna separeras. Järnskrot utgör mer är 75 % av materialet och återvinns av stålindustrin. Även andra metaller återvinns av skrotindustrin medan farligt avfall tas omhand av specialföretag, t ex SAKAB. 4.1.5 Grovavfall Grovavfall från hushåll kan delas upp i följande kategorier; brännbart och ej brännbart avfall. Brännbart avfall kan ställas ut vid sopkärlet för hämtning på ordinarie hämtdag, max 2 kolli per gång. En förutsättning för denna service är att sopbilen kan krossa avfallet i den storlek som förbränningsanläggningen har ställt som krav. Ej brännbart avfall skall ej läggas i sopkärlet. Detta avfall, som i huvudsak består av metall, hämtas 2 gånger per år, vår och höst. Abonnenten ställer ut avfallet vid sitt kärl eller enligt annan överenskommelse. Samtliga fraktioner av grovavfall som ställs ut vid sopkärlet märks med typ av avfall. Grovavfall kan lämnas kostnadsfritt vid kommunens avfallsanläggning i Rödsta samt vid återvinningscentralerna i Ramsele och Edsbacken. 4.1.6 Latrin Latrinbehållare hämtas efter budning. Fastighetsägaren köper av kommunen godkänd latrinbehållare där hämtning och destruktion ingår i priset. Latrinbehållaren ställs vid kärlet för hushållssopor. Från fritidsbostäder sker hämtning under tiden 1 maj till 30 september. Övrig del av året ska latrinbehållarna lämnas vid Rödsta avfallsanläggning. Kommunen kommer att undersöka ny plats för mottagande av latrin efter 2008. 14(24)

Under 2007 mottogs ca 0,4 ton latrin för deponering, för vilket kommunen är beviljad dispens. Mängden har minskat kraftigt under senare år. 4.1.7 Avfallsmängder, hushållen Mängden hushållsavfall som samlas in via 14 - dagarshämtning har ökat de senaste åren främst på grund av att det brännbara grovavfallet har ökat. Högkonjunktur och ett ökat utbud av varor till lågt pris och låg kvalité kan vara en bidragande orsak. Från den 1 februari 2000 har kommunen skickat hushållsavfallet till Umeå Energi och från den 1 januari 2007 till Sundsvall Energi, där avfallet förbränns och energiutvinns. Enligt gällande förordningar och föreskrifter får brännbart och organiskt avfall ej läggas på deponi. Redovisning av avfallsmängder mottagna vid Rödsta avfallsanläggning, farligt avfall från hushåll mottagna vid kommunens fem miljöstationer samt förpackningar, returpapper, el- och elektronikavfall mottagna vid återvinningsstationer och mottagningsplatser, se tabell 3. Tabell 3. Redovisning av mottagna avfallsmängder inom kommunen 1999-2007. AVFALLSTYP / BEHANDLING 2007 ton 2005 ton 2003 ton 2001 ton 1999 ton Hushållsavfall inkl. grovsopor till förbränning 6177 5853 5322 5332 0 Hushållsavfall inkl. grovsopor till deponi 357 295 84 270 6484 Returpapper 1355 1284 1372 1340 1252 Hårdplastförpackningar 40 43-35 34 Metallförpackningar 30 24 75 22 25 Glasförpackningar 281 192 220 270 181 Vitvaror inklusive kyl och frys 163 208 175 101 51 Elektronik 220 149 113 73 29 Farligt avfall 55 47 32 25 16 Summa 8678 8095 7393 7468 8072 Summa materialåtervinning 2089 1900 1955 1841 1572 Andel materialåtervinning i procent 24 23 26 25 19 Summa energiutvinning 6177 5853 5322 5332 0 Andel energiutvinning i procent 71 72 72 71 0 4.2 Park- och trädgårdsavfall Park- och trädgårdsavfall som uppkommer i privata trädgårdar komposteras ofta i anslutning till trädgården. Trädgårdsavfall från hushåll och parkområden kan lämnas vid Rödsta avfallsanläggning. Inkommet trädgårdsavfall vid Rödsta avfallsanläggning sönderdelas före kompostering. 4.3 Bygg- och rivningsavfall Bygg- och rivningsavfall tas emot på Rödsta avfallsanläggning. Bygg- och rivningsavfall sorteras i olika fraktioner för material- och energiåtervinning. Taxan anpassas för att stimulera sortering vid källan. Jord och schaktmassor som tas emot används som konstruktionsmaterial och täckmassor av deponin för sluttäckning. Asfalt återvinns av Skanska. 4.4 Avfall från energiutvinning Vid förbränning av biobränslen bildas avfall i form av bottenaska och rökgasreningsprodukter. En del av bottenaskan kan återvinnas som jordförbättringsmedel i anläggningsjord. På Rödsta 15(24)

mottas både flygaska, som deponeras på ett separat upplag, och bottenaska som kan utnyttjas i konstruktioner och täckningsarbeten på anläggningen. Askan kommer från E.ON:s värmeverk. 4.5 Industriavfall Icke farligt industriavfall från företag i Sollefteå kan lämnas på Rödsta avfallsanläggning där det sorteras, återvinns eller deponeras, beroende på sammansättningen. Företag kan även lämna sitt avfall till andra anläggningar i eller utanför kommunen. Avfall som uppkommer på företag och institutioner brukar delas upp i branschspecifikt industriavfall och ej branschspecifikt industriavfall. Det branschspecifika avfallet är sådant som har med den speciella verksamheten att göra, t ex processavfall och spill. Det ej branschspecifika industriavfallet tillhör främst gruppen förpacknings- och emballageavfall. Deponering av industriavfall upphör från och med 1 januari 2009 vid Rödsta avfallsanläggning. TMD Friction Sweden AB tillverkar bromsband. Stoftet från tillverkningen av bromsband innehöll asbest till 1996. Nu tillverkas endast asbestfria bromsband. Rödsta avfallsanläggning är mottagare av slipdammet som läggs på deponin för icke-farligt avfall. Företaget har utfört en karaktärisering av avfallet. Sågverken i Sollefteå kommun har tidigare alstrat avfall i form av bark, sågspån och annat spill. Numera tas allt till vara och förädlas till bränsle i värmeverk mm. Zeunerts i Norrland AB har avfall i form av mäsk och drav som blandas med överskottsjäst. E.ON Värme Sverige AB. De redovisar i sina miljörapporter avfall från sina panncentraler i bl.a. Näsåker, Ramsele och Junsele. Det avfall som uppkommer vid dessa anläggningar är aska. Tankfrakt. I sin rapport redovisar företaget hämtning av miljöfarligt avfall från 16 stycken företag i kommunen, främst från olika bilserviceföretag. RagnSells hämtar farligt avfall från Sollefteå kommun och levererar till RagnSells mellanlager i Timrå. 4.6 Återvinning Producentansvar Förordningen om producentansvar för förpackningar av glas och wellpapp trädde i kraft 1994-01-01. Producentansvaret har därefter utvidgats och omfattar 2008 tidningspapper, plastförpackningar, pappers- och pappförpackningar (returkartong), metallförpackningar, avfall från elektriska och elektroniska produkter, däck, bilbatterier samt bilar. Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av producentansvaret. Producenterna ska se till att det finns lämpliga insamlingssystem och har också tillsammans med kommunen skyldighet att informera om sortering och insamling. Producenterna ska se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. Producenterna har anförtrott administrationen av producentansvaret till så kallade materialbolag eller servicebolag. Dessa är: För returpapper, Pressretur För pappersförpackningar och wellpapp, Returkartong För metallförpackningar, Metallkretsen För plastförpackningar, Plastkretsen 16(24)

För glas, Svensk Glas Återvinning För däck, Svensk Däckåtervinning För bilar, bilindustriföreningen BIL Sweden För elektriska och elektroniska produkter, El-Kretsen Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) är ett gemensamt samarbetsorgan för materialbolagen med uppdrag att arbeta med gemensamma frågor gällande skötsel och drift av återvinningsstationerna. Kommunen har ett allmänt intresse av att hushållen ska ha tillgång till ett fungerande återvinningssystem med välskötta stationer eftersom kommunen är angelägen om att källsorteringen ska fungera och kunna utvecklas. Enligt förordningen om producentansvar för förpackningar ska de kommunala avfallsplanerna innehålla uppgifter om förpackningar och om platser för insamling av förpackningsavfall. Kommunerna ska vidare informera hushållen om skyldigheten att sortera förpackningsavfall, om insamlingssystemen och om resultatet av återvinningen. Sådan information finns t.ex. i miljöalmanackan och på kommunens hemsida. 4.7 Återvinningsstationer Producenterna har 15 stationer i Sollefteå där hushållen kan lämna sina förpackningar. Under de senaste åren har kommunen påpekat att de gamla containrarna borde ersättas med nya. Enstaka behållare är nu försedd med rörelsevakt för att underlätta kontroll av fyllnadsgraden. Åtgärderna har bekostats av materialbolagen. Återvinningsstationerna redovisas i tabell 4 och på karta, bilaga 7. Tabell 4 Nr Återvinningsstation, producentansvar Återvinningsstation, producentansvar 1 Sollefteå, Gärdesgatan 11 Edsele, ICA 2 Sollefteå, Konsum Extra 12 Ramsele, busstation 3 Sollefteå, Nipvallen 13 Resele, Myre IP 4 Sollefteå, Statoil 14 Näsåker, Bilisten 5 Sollefteå, Strömsborg 15 Junsele, Söderdahlsvägen 6 Sollefteå, Söderleden Återvinningsstation, kommunens ansvar 7 Remsele, ICA Supermarket 16 Viksmon, affären 8 Undrom, Bilisten 17 Forsmo, f.d. affär 9 Långsele, Stationsgatan 18 Tjäll, f.d. Tydrens affär 10 Helgum, stationsområdet Analys och problembeskrivning Mängderna av insamlat material har ständigt ökat sedan producentansvaret började införas 1994. De mål för återvinning av förpackningar som har satts upp uppnås på riksnivå utom för plast, aluminium och PET-flaskor av engångstyp. Jämfört med riket är återvinningen av pappersförpackningar högre per invånare i Sollefteå. Återvinningen av tidningar, glas, metall och hårda plastförpackningar samt elektronikavfall ligger under rikets nivå. Måluppfyllelsen för kommunen borde vara att minst uppnå riksnivån. 4.8 Avloppsslam Slam hanteras dels som avvattnat slam från kommunala reningsverk, dels som våtslam från enskilda och kommunala slamavskiljare och trekammarbrunnar. Varje år produceras ca 1300 ton avvattnat slam från avloppsreningsverken. Det avvattnade slammet från reningsverken används för tillverkning av anläggningsjord. Huvuddelen av anläggningsjorden har och kommer att nyttjas som vegetationslager i sluttäckning av bl a avfallsanläggningarna Rödsta och Ramsele. Tungmetallhalterna i slammet från kommunens 17(24)

avloppsreningsverk analyseras regelbundet. Metallhalterna ligger under aktuella gränsvärden för alla anläggningarna. Våtslam hämtas från enskilda och kommunala slamavskiljare och trekammarbrunnar för vidare transport till slambehandlingsanläggningar. Vid anläggningarna avvattnas slammet i lagun för att senare läggas upp på frystorkyta för ytterligare avvattning. Behandlingsanläggningar i kommunen Anläggning Tillstånd beviljat Mängd Viksmon 98-04-02 5000 m 3 Ramsele 05-01-31 2000 m 3 Rå 83-01-26 1500 m 3 Edsbacken, Junsele 94-02-16 2000 m 3 Kommunen har tecknat avtal med Kramfors kommun om att kunna lämna 1000 m 3 avloppsslam för avvattning vid Gistgårdsöns slambehandlingsanläggningen. År 2007 behandlades 7893 ton oavvattnat slam. 4.9 Farligt avfall Farligt avfall är avfall som är antingen miljöfarligt, hälsoskadligt eller explosivt. Farligt avfall ska samlas in och behandlas separerat från övrigt avfall. Exempel på farligt avfall från vanliga hushåll är målarfärg, lösningsmedel, olja, gamla kvicksilvertermometrar och batterier. Kommunen har ansvar för insamling av farligt avfall från hushållen. Allmänheten kan lämna sitt farligt avfall i miljöstationerna på följande platser, Rödsta avfallsanläggning, OKQ8 Sollefteå, Junsele och Ramsele samt Bilisten Näsåker. Företag måste ha separat insamling av farligt avfall och avfallet måste hämtas av transportörer som har tillstånd enligt avfallsförordningen. Tillstånd utfärdas av länsstyrelsen till dem som kan transportera avfallet på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Kommunen erhåller årlig information från länsstyrelsen om transportörer, mellanlagrare och återvinnare/bortskaffare. Transportörer verksamma i Sollefteå, med tillstånd för hämtning av farligt avfall, är bl.a. Lundstrams Åkeri och återvinning, Ragn-Sells, SAKAB, Stena Miljö. Transportörer av farligt avfall ska föra anteckningar om bl.a. varifrån de olika avfallsslagen kommer och till vilken anläggning olika slag av avfall transporteras. Anteckningarna skall bevaras i minst ett år. Transportörer av farligt avfall har idag inget krav på redovisning till Sollefteå kommun av vilka mängder och typer av avfall som samlats in. Någon samlad statistik över farligt avfall från verksamheterna och transportörerna saknas därför. 5. Handlingsprogram 2009 2012 I handlingsprogrammet redovisas åtgärder som ska genomföras under perioden 2009-2012, med inriktning mot de övergripande målen. Förbuden mot deponering av brännbart och organiskt avfall kom under föregående perioder. För respektive åtgärd anges när den senast bör vara genomförd och vilken kommunal nämnd och förvaltning som har ansvaret för genomförandet. KF = kommunfullmäktige, KS = kommunstyrelsen, SBN = samhällsbyggnadsnämnden, VAN = va-nämnden, SBK = samhällsbyggnadskontoret. Uppföljning av hur handlingsprogrammets åtgärder genomförts kommer att ske årligen i VAnämnden och i samband med kommande revidering av avfallsplan. 18(24)

Förslag till åtgärder År Ansvar Mängden avfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska 1 Möjligheterna till förbättrad service beträffande mottagning av farligt avfall från hushållen, t ex genom samarbete med försäljningsställen utreds. 2 Företagen i Sollefteå informeras om minimering och källsortering av bygg- och industriavfall. 2012 SBK Löpande VAN SBN SBK 3 Sollefteå kommun ska på ett positivt sätt medverka till ett ökat regionalt samarbete beträffande avfallshanteringen i länet. 2009-2012 VAN SBK 4 När branschgemensamma nyckeltal finns för kommunal avfallshantering (Avfall Sverige-projekt) föreslås att dessa införs som ett planeringsinstrument och underlag för mätbara mål även i Sollefteå kommun. 2010 SBK Avfallets klimat- och miljöpåverkan ska minska 5 Kommunen skall utreda möjligheten till utsortering och separat behandling av matavfall. I första hand från livsmedelsaffärer, restauranger samt kommunala anläggningar såsom skolor och vårdinrättningar. 2010-2012 VAN 6 Fortsätta stimulera hemkompostering genom information. Löpande SBK 7 Verka för ökad resurshushållning i samhället och ökad medvetenhet bland medborgarna om avfallshanteringens betydelse ur klimat- och miljösynpunkt. Löpande SBK Återvinning och hantering av avfall ska ske på sådant sätt att förbrukningen av ändliga naturresurser minskar 8 Ta tillvara schaktmassor i mån av tillgång, vilka läggs på upplag inom de olika avfallsupplagen som blivande täckmassor. Ta fram särskild handlingsplan för att optimera hantering och kvalitetskontroll av överskottsmassor lämpliga som täckmassor. Återvinning ska ske så nära källan som möjligt 9 Förutsättningarna/möjligheterna för fastighetsnära insamling av källsorterade fraktioner i hushållen utreds. 2009 2030 2010 2009 2012 SBK SBK 10 Fortsatt information om återvinning och återvinningsstationer för att öka återvinningsgraden 2009- VAN 19(24)

Fortsatta kontakter med representanter för materialbolagen för att ytterligare förbättra återvinningsstationerna ur bl.a. tillgänglighetssynpunkt. 2012 SBK Påverka materialbolagen att ta fram kostnadseffektiva lösningar för fastighetsnära hämtning av återvinningsmaterial vid villor. Alla kommunens invånare ska erbjudas bra service beträffande avfallshantering och återvinning Den höga sanitära standarden i dagens renhållning ska bibehållas 11 Genomföra kundundersökningar som underlag för åtgärder och uppföljning av förändringar. 2010 - löpande SBK 12 Utökade resurser för information och rådgivning. 2009-2012 VAN KF 13 Stimulera kunderna till eget omhändertagande av latrin genom information och förändrad taxa. 2009 löpande VAN KF 14 Ombyggnad av Ramsele ÅVC. Kundanpassa mottagning och sortering av avfallet. 15 En översyn gällande tillgängligheten skall utföras för befintliga återvinningsstationer/-centraler och de enkelt avhjälpta hindren skall åtgärdas. 2009 SBK 2009-2012 FTI/ SBK Vid ny- och ombyggnationer skall tillgänglighetskraven enligt plan- och bygglagen uppfyllas. SBN Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida generationer 16 Utreda hur slammet från de kommunala reningsverken ska hanteras i framtiden. 2009-2012 SBK 6. Kommunal planering 6.1 Information och samråd För att avfallsplanen ska nå sitt syfte krävs att information om både planeringen, förslagen och tillgängliga system för avfallshantering görs lätt tillänglig för allmänheten och företagare. Det informationsverktyg kommunen i första hand använder är hemsidan, www.solleftea.se där aktuell information läggs ut löpande. På hemsidan finns också information om kampanjer för grovsopinsamling, farligt avfall, taxor m.m. Samhällsbyggnadskontoret har va-nämndens uppdrag att ansvara för arbetet med avfallsplaneringen. VA-nämnden har fungerat som styrgrupp under processtiden. Möjligheter har funnits för allmänheten och företag att inkomma med synpunkter och förslag under processtiden. Inledningsvis har de haft möjlighet att ge synpunkter på den gamla planen. Dessa möjligheter har givits via kommunens hemsida. Redovisning har också skett inom den 20(24)

kommunala organisationen. Förslaget till ny avfallsplan har sammanställts av en arbetsgrupp med följande sammansättning: Hans-Åke Eriksson Elov Strömqvist Curt-Göran Forsgren Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret, avfallsansvarig Samhällsbyggnadskontoret, miljöansvarig avfall Samhällsbyggnadskontoret använder möjligheten att via fakturautskicken ge kortare information om avfallshanteringen till sina abonnenter. Kommunen ger årligen ut en miljöalmanacka till samtliga hushåll inom Sollefteå kommun samt till ägare av fritidshus i kommunen, som bl.a. innehåller information om avfallshanteringen. Avfallsplanen kan användas som underlag för framtagning av riktad information till olika grupper som skolor, företagarföreningar, kommunala förvaltningar, politiska och ideella föreningar m fl. I kommunens verksamhetsplaner för respektive nämnd finns redovisat de styrdokument kommunen har. Avfallsplanen är ett av dessa styrdokument och skall ingå i den övergripande kommunala planeringen för Sollefteå kommun. 6.2 Avfallsplan 2004 2008 I avfallsplanen 2004-2008, som antogs av kommunfullmäktige den 26 april 2004, ingick dels långsiktiga övergripande mål, dels en handlingsplan för den kommande perioden. De övergripande målen har behållits sedan tidigare plan. I handlingsplanen föreslogs 17 olika åtgärder med syfte att förbättra avfallshaneringen i kommunen och närma sig de övergripande målen. I bilaga 2 kommenteras i vilken utsträckning de olika åtgärderna utförts. 6.3 Säkerställande av mark för avfallshantering Sollefteå kommun har säkerställt mark för återvinningscentralerna genom att äga fastigheterna. Senaste förvärvet gjordes för Ramsele återvinningscentral. 6.4 Rödsta avfallsanläggning De nya generella kraven som ställs i avfallsförordningen (2001:512) om deponering av avfall blir ett vägval för de flesta deponier i landet. De nya kraven innebär stora investeringar vid de deponier som avser att fortsätta motta avfall efter 2008-12-31. En stor del av nuvarande deponier kommer inte att anpassas till de nya kraven, vilket innebär att deponering upphör. Avfallsdeponering vid Rödsta avfallsanläggning kommer att upphöra 2008-12-31. Rödsta avfallsanläggning kommer därefter att enbart fungera som återvinningscentral. I framtiden kommer sortering, behandling och mellanlagring för återvinning att vara den dominerande verksamheten vid anläggningen. Ett kommande kostnadskrävande arbete är att sluttäcka de äldre deponidelarna vid anläggningen. 6.5 Återvinningscentraler Återvinningscentralerna är bemannade anläggningar för mottagning av grovavfall, brännbart avfall, bygg- och trädgårdsavfall, metaller, vitvaror, kylmöbler, lampor/lysrör, elapparater, 21(24)