Hela denna Hela denna bilaga bilaga är en är annons en från Stockholms stad 1 EUROPAS MILJÖHUVUDSTAD 2010 Den gröna och blå staden Inte bara vanligt VATTEN Vi har ett friskt och hälso samt dricks vatten i våra kranar sid 4 SAMLING I PARKERNA Just nu är Stockholms parker som mest inbjudande. Tillsammans ansvarar vi för att ta hand om våra gröna vardagsrum. sid 16 MILJÖANPASSA DITT BÅTLIV Så kan du på egen hand bidra Vår hälsa påverkas positivt av att andas frisk luft och att vistas i det gröna till en bättre miljö till sjöss. sid 6 Lars-Åke Janzon sid 20 SLK502
2 Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad IIIIIIIIIIIIIII EUROPAS MILJÖHUVUDSTAD IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII CYKLA i stan Att ta sig runt i Stockholm på cykel är både smidigt, ekonomiskt och nyttigt. Dessutom finns flera stationer med cykelpumpar runtom i staden. Här kan du fylla på luft snabbt och enkelt: Farsta strands pendeltågsstation, Brattfosgatan Karlbergs station, Norrbackagatan 1 3 Raoul Wallenbergs torg, Nybroplan Slussen, vid Guldgränd Stadsgårdsleden vid Stora Tullhuset Spånga station Strandvägen, på kajsidan Banérgatan/ Grevgatan Stureplan Södra Hammarbyhamnen, vid Luma Västertorps T-bana, Västertorpsvägen 70 Åkeshovs T-bana, Bergslagsvägen Årstabergs station Älvsjö pendeltågsstation LÄS MER om att cykla i Stockholm på www.stockholm.se/cykla. Här hittar du bland annat Cykelrese planeraren, information om lånecyklar och cykelkartor. Europas miljöhuvudstad 2010 Utmärkelsen Europas miljöhuvudstad ges till den stad som visar vägen till ett miljövänligt stadsliv och kan påvisa konsekventa resultat när det gäller uppfyllda miljönormer, ett ständigt engagemang, ambitiösa åtgärder, miljöförbättringar och en hållbar utveckling. Städerna bedöms utifrån tio olika miljökriterier: klimatförändringar, lokala transporter, grönområden, luftkvalitet, buller, avfall, vatten, avlopp, hållbart utnyttjande av skog och mark, biologisk mångfald och miljöstyrning. 35 städer ansökte om Städerna bedöms utifrån tio olika miljökriterier priserna för 2010 och 2011. Nästa års miljöhuvudstad blir Hamburg. Den här tidningen är den andra bilagan Stockholms stad gör på temat Årets miljöhuvudstad, och här vill vi lyfta fram våra grönområden, våra vatten och hur vi på bästa sätt kan ta del av dessa. En annonsbilaga från STOCKHOLMS STAD www.stockholm.se Pia Stenervall svarar på frågor om innehållet, 08-508 29 255, pia.stenervall@stockholm.se EN STAD FÖR ALLA Stockholmarna är engagerade för sin stad. Det menar fi nansborgarrådet Sten Nordin som själv gillar långa promenader på Söder med franska bulldogen Balder. Jag tror att vi stockholmare tillsammans kan skapa de stora förändringarna i samhället, säger han. n stor stad kräver mycket för att hålla sig vacker, ren och attraktiv. Varje kvadratmeter är värdefull. Sten Nordin tycker att en av hans viktigaste punkter som finansborgarråd har varit att se till att vi kan bevara våra grönområden. Grönska behövs för allas trevnad, och för att få en frisk och klar luft. Därför har jag lovat 15 000 nya träd under de kommande fyra åren, och jag vill att vi fortsätter att anlägga fler badplatser längs Stockholms strandkanter. Bostäder måste vi bygga i närheten av kollektivtrafikpunkter så att vi kan spara ytor på stan. Som hundägare är han glad över att nästan alla bostadsområden i staden ligger inom 300 meter från ett grönområde. Och så ska det fortsätta vara. När vi planerar nya bostadsområden finns alltid lämpliga grönområden, gångstråk och behållare för plock-upppåsar med i planeringen. Vad säger de utländska gäster som kommer hit? Jag får ständigt höra att Stockholm är en fantastisk stad. Och vi marknadsför oss också med att vi har nära till naturen och vattnet, med parker där man kan göra allt från att sola och leka med barnen till att spela kubb och grilla på kvällarna. Kan vi göra något ännu bättre? Vi måste alla ta vårt ansvar att plocka upp efter oss. Tillsammans med Stiftelsen Håll Sverige Rent är Stockholms unga ute en dag varje år och plockar skräp, och jag tror att det långsiktigt gör att barn lär sig att plocka upp efter sig. Som förälder bör man föregå med gott exempel, och som företag kanske man borde sponsra arrangemanget? Vi har otroligt vackra parker och torg som vi tillsammans ska njuta av, och staden satsar stora summor på papperskorgar och städning. Men det kan aldrig vara för mycket begärt att man tar med sig sitt skräp när man går från platsen. Ska vi kunna ha en vacker huvudstad även i framtiden behöver vi alltså ta personligt ansvar för det. Det är vi själva som skapar förändringarna vi vill ha, menar Sten Nordin. Vill vi exempelvis ha fler bostäder och samtidigt bevarad grönska, då ska vi tillsammans hitta lösningar för det. Det finns ett fantastiskt driv i den här staden. Staden satsar stora summor på papperskorgar och städning Foto: Peter Hoelstad -makes you visible Projektledare: Anders Söderberg +46 073 699 11 89 anders.soderberg@marknadsmedia.se Textansvarig: Mats Hellström Säljare: Rickard Moritz, Jan Malmgren Grafisk form: Otto Degerman Omslagsbild: Heléne Grynfarb Repro: JMS Tryck: DNEX vxl +46 18 490 11 00 www.marknadsmedia.se är FN:s och EU:s internationella temaår för biologisk mångfald. Syftet är att öka förståelsen och kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse för livet på jorden. Ekosystem, arter och genetisk variation utarmas i dag 100 till 1 000 gånger snabbare än för 50 år sedan. Därför lyfter både FN och EU frågan om hur man ska kunna värna och nyttja naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt, vilket är avgörande för att samhällen ska kunna fortleva och utvecklas. Sveriges arbete med frågan ligger i framkant och har betydelse för EU:s fortsatta resonemang. Under året samlar FN världens länder för diskussion om mål och visioner gällande biologisk mångfald efter 2010. Att det blev just i år beror på att EU och FN har haft som mål att förlusten av den biologiska mångfalden ska stanna av just detta år. Men än är vi inte där och fl er och större insatser krävs därför.
VI TYCKER INTE HOLY DIVER ATT MAN SKA LÄGGA FÖR MYCKET ENERGI PÅ SITT BOENDE. Vi bygger våra hus för att dom ska stå i hundra år. Minst. Då vill man ju gärna att det finns någon värld kvar då också. Vårt strå till stacken är att bygga och inreda så klimatsmart det bara är möjligt, som här i Bolinder strand, nära Mälaren och Görvälns naturreservat t ex. Det gör vi bland annat med välisolerade väggar, energisnåla fönster och system för värmeåtervinning. I lägenheterna finns dessutom individuell varmvattenmätning. För ett genomsnittshushåll motsvarar den här energibesparingen ca 2500 kronor per år. Men så har vi också blivit ledande i Europa när det gäller lågenergihus. LÄS MER OM BOLINDER STRAND OCH ANDRA KLIMATSMARTA BOSTÄDER PÅ JM.SE
4 Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad IIIIIIIIIIII DEN BLÅ STADEN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Vattnet från Östra Mälaren skyddat INTE BARA VANLIGT VATTEN Stockholms kranvatten är av världsklass. Vi har ett friskt och hälso samt dricksvatten i våra kranar säger Jan Ekvall, ansvarig för vattenproduktion på Stockholm Vatten. illräckligt för att fylla Globen fyra gånger, så mycket vatten producerar Stockholm Vattens två vattenverk Lovö och Norsborg på en vecka. Det behövs för att försörja över en miljon stockholmare med kranvatten. Men det är inte vilket vatten som helst. Kranvattnet i Stockholm har, i olika kundundersökningar, fått toppbetyg av stockholmarna själva. Samtidigt uppfyller det med råge Livsmedelsverkets krav på kvalitet. Stockholmsvattnet är dessutom ett av de billigaste i landet, cirka 1 öre/liter kostar det. Och det är Mälaren som är nyckeln. Tack vare Mälaren har vi en god och Foto: Sverker Lovén säker vattenförsörjning. Råvattenkvaliteten är bra vilket gör reningsprocessen förhållandevis okomplicerad. Dessutom är mängden vatten att ta av i princip obegränsad, säger Jan Ekvall. Att Östra Mälaren sedan ett och ett halvt år tillbaka dessutom klassas som vattenskyddsområde gör att vatten försörjningen säkrats även på sikt. För att dagligen kunna garantera god vatten försörjning i regionen finns dessutom en reservvattentäkt, Bornsjön, som kan användas om det skulle bli till fälliga problem med vattentillförseln från Mälaren. Det är viktigt att vi har en reservvattentäkt, för att minska sårbarheten. Det har fiskats i Stockholms ström i över 750 år. Från Riddarfjärden till Djurgården sträcker sig fiskeområdet som kan göra de flesta fritidsoch sportfiskare nöjda. Fisket i Stockholm city är unikt. Jag vet ingen annanstans i världen där man kan fi ska lax inne i stan, säger Joakim Sandgren Om det händer någonting i Mälaren, till exempel en stor fartygsolycka som gör Mälarvattnet obrukbart, så har vi en backup. Även det använda vattnet tas väl omhand innan det släpps tillbaka ut i naturen. I avloppsreningsverken i Bromma och Henriksdal renar Stockholm Vatten avloppsvattnet i flera steg innan det släpps vidare ut i Östersjön. Här ställs hårda krav på reningsprocessen för att avloppsvattnet inte ska skada miljön. En god och fungerande vattenhållning är en viktig del av infrastrukturen och för samhällsutvecklingen. Det ger livskvalitet, säger Jan Ekvall. Visst nappar det i stan! som fi skat i Strömmen sedan 1995. Han är en av många som ofta och gärna tar med spinnspöt in till stan. Favoritställen är vid Sagerska palatset och utanför Operan. Ett 30-tal fi skarter gör Stockholms ström till det artrikaste vattnet i regionen. Förutom lax går det till exempel att fi ska havsöring, nors, strömming och abborre. Varje vår gör Vattenfall, Stockholms stad och fi skeklubben Strömstararna stora utsättningar för att det goda fi sket ska hålla i sig. Närmare två miljoner människor, eller hela 90 procent av invånarna, i Stockholms län får sitt dricksvatten från Östra Mälaren. Och för att långsiktigt säkra kvaliteten på vattnet i kranarna inrättade Länsstyrelsen för ungefär ett och ett halvt år sedan ett vattenskyddsområde där. Vattenkvaliteten är bra och därför är det viktigt att vara särskilt rädd om vattnet, säger Lars Åkerblad på Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Vattenkvaliteten är bra och därför är det viktigt att vara särskilt rädd om vattnet Lars Åkerblad De tre stora vattenverken i området Görvälns, Norsborgs och Lovö vattenverk som ägs av Norrvatten och Stockholm Vatten levererar numera Mälarvatten som skyddats genom striktare regler för markanvändningen i området. Särskilda föreskrifter som förhindrar föroreningar från olika typer av verksamheter, till exempel industrier, lantbruk, dagvatten- och avloppsanläggningar och väg- och byggprojekt. Även privatpersoner måste ta hänsyn till reglerna vid till exempel kemikaliehantering. Att säkra kvaliteten på dricksvattnet är oerhört viktigt för stockholmarna, för samhällsutvecklingen i hela regionen och för vattenförsörjningen på sikt, säger Lars Åkerblad. Den största jag fått i Strömmen vägde drygt 15 kilo. IIIIIIIIIIII GÅ OCH FISKA IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Foto: Stockholm Vatten Joakim Sandgren Utan utsättningar tningar av lax och havsöring skulle vi inte ha något att fi ska på. Sedan 25 år tillbaka gäller fritt hand redskapsfi ske i Strömmen. Mete, spinn, pimpel och fl uga är tillåtet utan fi skekort. Och jodå, visst nappar det! Jag har fått många stora laxar under åren, den största jag fått i Strömmen vägde drygt 15 kilo. Jag fi skar alltid för att fånga dröm fi s ke n, säger Joakim Sandgren.
Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad 5 Redaktionell annons från Veidekke Veidekkes klimatkloka byggbodar banar väg för Stockholm Nyligen gick startskottet för det första flerbostadshuset som minskar koldioxidutsläppen med ungefär hälften. Det är Veidekkes projekt Snökristallen med 36 lägenheter i Västertorp som invigdes vid en ceremoni tillsammans med Stockholms finansborgarråd Sten Nordin och miljöborgarråd Ulla Hamilton. Finansborgarrådet Sten Nordin och miljöborgarrådet Ulla Hamilton visar på ett symboliskt sätt att de nya bostäderna i Västertorp kan halvera koldioxidutsläppen. Konceptet kallat TellHus samlar de mest energieffektiva åtgärderna, vilket innebär bland annat klimatskal, energieffektiva fönster och anslutning till fjärrvärme, liksom åtgärder som gör det lättare för de boende att leva klimatklokt. Tillsammans leder detta till cirka en halvering av koldioxidutsläppen och energianvändningen. Att bygga en halv meter tjocka väggar för att få ett varmt och tätt hus är inte svårt. Det svåra är att bygga så att det samtidigt som vi bygger klimatklokt också blir ekonomi, inte bara för byggaren, utan även för de boende och ur ett miljöperspektiv, säger Veidekkes teknik- och miljöchef Johnny Kellner. Samtidigt som det nya bostadshuset nu växer upp, går Veidekke ett steg vidare i sitt arbete med klimatkloka lösningar. För att minska el- och värmeanvändningen under byggtiden, har Sveriges första energisnåla byggbodar utvecklats i samarbete med Cramo. Genom att ansluta byggbodarna till fjärrvärme i stället för el räknar Veidekke med att kunna minska koldioxidutsläppen under byggtiden med cirka 85 procent. Enligt beräkningar som de båda företagen har gjort, använder Sveriges cirka 40 000 bodar tillsammans runt 300 miljoner kwh per år. Dagens byggbodar som värms med el står tillsammans med belysning för cirka 70 procent av den el som används på byggarbetsplatsen. Ett normalt projekt med tio byggbodar genererar cirka 60 ton koldioxid. Det är lika mycket som 40 bensindrivna bilar släpper ut på 1 000 mils körning. Med fjärrvärme kan utsläppen reduceras till cirka nio ton, en minskning med cirka 85 procent. Det här är ett lysande exempel på vad som kan hända när företag gemensamt utvecklar nya metoder. Vi ställer nu krav på att byggbodarna i vårt nya miljöprofilområde Norra Djurgårdsstaden ska vara fjärrvärmeanslutna, sade miljöborgarrådet Ulla Hamilton i samband med invigningen av bostadsprojektet Snökristallen. TellHus-konceptet är ett klimatklokt boende som både halverar hushållens koldioxidutsläpp och minskar energianvändningen. Allt utan att tumma på design eller boendekomfort. Redan under själva byggproduktionen kan vi minska elanvändningen med befintlig teknik säger Johnny Kellner, teknik- och miljöchef på Veidekke, som tillsammans med Cramo utvecklat klimatsmarta byggbodar som minskar koldioxidutsläppen under byggtiden med cirka 85 procent. Foto: Ryno Quantz. Journalist: Peggy Häggqvist Besök oss gärna på www.veidekke.se
6 Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad IIIIIIIIIIII DEN BLÅ STADEN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Vilket är ditt favoritställe i det gröna och blå Stockholm? Foto: Peter Knutson Joakim Larsson (M), Ytterstads- och bostadsbolagsborgarråd Akalla 4H-gård är ett kontrastrikt smultronställe i Norra Järva. Med höghusen i bakgrunden kan man hälsa på kaniner, getter och hästar och sedan fortsätta till det natursköna Järvafältet. Foto: Peter Knutson Kristina Alvendal (M), Stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd Café Lyran i Bredäng. Mitt i grönskan med en underbar utsikt över vattnet. Närmare hemmet ligger Tegnérlunden, med fåglar, harar, gröna träd och porlande vatten. Madeleine Sjöstedt (FP), Kultur- och idrottsborgarråd Jag slår mig gärna ner i Gunilla Bandolins Observatorium konstverket vid Hammarby sjöstad. Vatten och folkliv vid ett av Stockholms nya, miljömedvetna, bostadsområden. Miljöbarometern miljöfakta om Stockholm Hur är vattenkvaliteten i sjön Trekanten, eller luftkvaliteten på Horns gatan? Det kan Miljöbarometern ge svar på. I faktabasen på internet har Stockholms stad samlat data från olika miljömätningar i staden. Syftet med sidan är att öka insynen i stadens miljöarbete och öka tillgången till miljöinformation om bland annat vatten- och luftkvalitet, kemikalier, avfalls- och energistatistik. Till exempel går det att få reda på hur vattenkvalitén är i sjön strax intill där man bor. Miljöbarometern är som ett smörgåsbord för den vetgirige miljö intresserade, säger redaktör Mikael Lindell. BESÖK www.stockholm.se/miljobarometern En hjälpande hand för vattendragen Sjörestaureringar är ett sätt att komma tillrätta med problem med föroreningar och igenväxning av sjöar. Stockholm Vatten gör lyckade insatser i fl era av stadens vattendrag. Flaten och Långsjön är bra exempel. Där har man tillsatt aluminiumsulfat för att binda fosfor till botten. När fosfor läcker ut i vattnet gör det annars att det blir sådär geggigt och tråkigt, säger Christer Lännergren på Stockholm Vatten. Muddring är ett annat vanligt men kostsamt exempel på restaureringsmetod. Ytterligare ett sätt att hålla sjöarna friska är att tillsätta syrerikt dricksvatten för att sätta fart på vattenströmningen och förhindra algblomning. Miljöanpassa ditt båtliv ritidsbåtarna är ett självklart inslag i Stockholms stadsbild. Det finns omkring 40 000 fritidsbåtar och över 70 båtklubbar och marinor. Och eftersom en ren och frisk natur är en förutsättning för ett rikt båtliv, är det viktigt att alla drar sitt strå till stacken. Man kan miljöanpassa sitt båtliv på egen hand, säger Magnus Lindqvist på Stockholms stads miljöförvaltning. Det finns fyra huvudområden att fokusera på. Välj biologiskt nedbrytbart bränsle om du kan. Giftiga färger på båtbottnar orsakar stora problem, så ta reda på vilka som är minst skadliga. För dig som är intresserad av att använda båtbottentvätt finns flera möjligheter i eller i närheten av Stockholms län. Lämna allt farligt avfall till speciella insamlingsställen och tänk på att inte störa djur, växter och andra människor. Septiktankar (båttoaletter) får inte tömmas i vattnet, och för att under lätta hanteringen av det här avfallet kommer Stockholms stad nu att ta fram fler tömnings platser. Stockholms stad har länge jobbat hårt med att sprida information om båtlivets miljöpåverkan, bland annat i samarbete med Svenska båtunionen, Naturskyddsföreningen och vattenmuseet Aquaria. Läs mer på: www.hsr.se och, om farligt avfall, på: www.stockholm.se/avfall 40 000 fritidsbåtar fi nns i Stockholm Foto: Miljöförvaltningens bildbank Foto: Miljöförvaltningens bildbank
Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad 7 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Nya färjeleder i Stockholm Att åka kollektivt på vatten är ett klimatsmart transportsätt. Hos Trafi kverket pågår utredningar kring möjligheterna att öppna tre nya färjeleder i Stockholm. KLIMATET I FOKUS FÖR EUREST SERVICES Klimatfrågor är viktiga för Eurest Services. Genom vårt deltagande i Klimatpakten utgör vi en aktiv del i Stockholms stads klimatarbete och fortsatta miljö förbättringar. I VÅR DAGLIGA VERKSAMHET som leverantör av måltidstjänster och supporttjänster bedriver vi ett arbete som är inriktat på att minimera verksamhetens miljöpåverkan och att se till att befintliga resurser används på ett ansvarsfullt sätt. På så sätt skapar vi förutsättningar för ett mer hållbart samhälle. Ett effektivt sätt att minska den klimatpåverkan vår verksamhet ger upphov till är att minska matavfallsmängderna och på bästa sätt ta hand om det avfall som ändå uppstår. Genom kompostering eller rötning bidrar vårt matavfall till stora miljövinster i form av utvinning av näring och energi. Vårt arbete belönades nyligen med ett pris för bästa projekt bland företag i Europa inom EU-projektet Europa minskar avfallet. Det är oerhört glädjande att få ett europeiskt erkännande för våra insatser. Det sporrar oss att jobba vid are med att hitta effektiva lösningar, säger Jonas Siljhammar, VD Eurest Services AB. Nu tittar vi också på hur vi kan minska energi åtgången och hur vi kan tillföra energi till oss själva exempelvis genom att låta bilen stå och promenera till jobbet. Ett val som gör alla till vinnare. n led för dispenstrafik utreds mellan Slagsta och Tyska botten (tidigare tänkt Bällsta). Den ska avlasta Essingeleden och Ekerö och startar med en försöks period i väntan på förstärkning av Essingeleden. De andra två färjelederna ska öppnas för bil-, cykel- och gångtrafikanter. Den ena, mellan Bergs oljehamn (i Nacka) och Frihamnen, ska minska sårbarheten vid störningar i trafiknätet och göra att trafikanter slipper åka igenom Stockholm. Den andra, mellan Färingsö och Lövsta, ska avlasta Brommaplan och Essingeleden och minska Mälaröarnas sårbarhet. Förhoppningen är att alla tre leder öppnas på försök under 2011. För mer information kontakta: Jonas Siljhammar, VD Eurest Services AB, 08-440 75 08 eller gå in på www.eurestservices.se Program för renare vatten Stockholms vattenområden ska ha en god vattenkvalitet och vara attraktiva platser för avkoppling och rekreation. Det är målen för Stockholms vatten program som omfattar stadens alla sjöar och vattendrag, Östra Mälaren och Saltsjön. Programmet innehåller åtgärder för hur vattenkvaliteten kan förbättras och hur områdena kan utvecklas ur rekreationssynpunkt. Många åtgärder har genomförts, pågår eller planeras. Som exempel byggs reningsanläggningar som tar hand om förorenat dagvatten från trafi kleder och industriområden, vilket minskar belastningen på vattenområdena. Många restaureringsåtgärder har också genomförts. Vattenprogrammet, som övergripande styrs genom EU:s vattendirektiv, genomförs åren 2006 2015. Läs mer på: www.stockholm.se/vattenprogrammet och www.stockholmvatten.se/vattenvard Nu installerar vi avfallskvarnar på prov.
8 Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad Vilket är ditt favoritställe i det gröna och blå Stockholm? Foto: Magnus Fröderberg Ewa Samuelsson (KD), Äldreborgarråd Djurgården med sina stora strövområden och närheten till vatten. Mitt i staden men ändå en känsla av avskildhet. Vattnet ger mig en stor frihetskänsla. Jag kan ta en Vaxholmsbåt eller härliga simturer. Lotta Edholm (FP), Skolborgarråd Jag cyklar gärna genom staden och över de olika broarna på sommarkvällarna. Närheten till vattnet och de naturupplevelser man kan få uppleva ger verkligen ett mervärde för mig som storstadsbo. Yvonne Ruwaida (MP), Oppositionsborgarråd Jag gillar caféet på Kultur - husets tak: grönt med växter och odlingar och klimatsmart med vindkraft och solceller och blått med himmelsvid utsikt över Stockholm. Foto: Eric Freudental, Glashus 1 FÖRE EFTER LUGNET längs träbryggorna Förutom Ekbacken och några enstaka grönytor så fanns det inte mycket att utgå från när den gröna planeringen för Hammarby sjöstad ritades upp. I dag är stadsdelen en av Stockholms mest eftertraktade och populär inte minst för sina vackra promenadstråk. laneringen av de gröna ytorna i Hammarby sjöstad utgår från Stockholms eget mönster med parker kopplade till de stora esplanaderna. Huvudgatan fungerar som en grön ryggrad med tre parallella gröna stråk som följer esplanadens välvda linje. Vattenstråket är det innersta och det mest karaktäristiska för stadsdelen med sina träbryggor och moderna bostadshus. Allt är centrerat kring vattnet i Hammarby sjöstad och vi har försökt skapa så många vattenutblickar som möjligt. Dels genom promenadstråk men också genom att ha uppbrutna kvarter ut mot vattnet, säger Kristina Menyes Nyman, landskapsarkitekt på Stockholms stads exploateringskontor. I dag är Hammarby sjöstad en stadsdel utvecklad med moderna miljö lösningar som ofta får stå som förebild både vid nationella och internationella nybyggen. Men för tio år sedan såg det minst sagt annorlunda ut. OMFATTANDE SANERINGSARBETE Då var det ett nedgånget industriområde, Sickla udde var en kåkstad full med plåtskjul och verksamheter utan bygglov. I Lumaområdet låg den gamla glödlampsfabriken och läckte kvicksilver. Det krävdes ett enormt saneringsarbete innan det ens gick att påbörja bygget. Många hade bara släppt ut sitt avfall rakt i naturen, berättar Kristina Menyes Nyman. Sickla udde delades upp i tio gånger tio kvadratmeter stora rutor. Sedan grävdes marken upp en halvmeter i taget och jordprover togs vartefter. Mycket av jorden kunde renas på plats men i området kring Luma fick speciella åtgärder vidtas på grund av kvicksilverförekomsten. EKOLOGISKA SPRIDNINGSKORRIDORER Alla grönytor i Hammarby sjöstad är mer eller mindre sammanlänkade. Det är viktigt för att olika djur, insekter och mikroorganismer ska kunna fortplanta sig. Ekbacken med sina gamla och väl bevarade ekar ingår i Nackareservatet och sköts med omsorg för att främja den biologiska mångfalden. Två ekodukter har byggts över Södra Länken för att vägen inte ska skapa en barriär mellan grönområdena. Det finns faktiskt fler arter av både växter och djur i Ekbacken sedan ekodukterna, de växtbeklädda broarna över Södra Länken, tillkom och insatser med röjning och parkskötsel gjorts, berättar Kristina Menyes Nyman. Hammarby sjöstad ska stå helt klar någon gång efter 2015. Då ska det gå att promenera längs med vattnet runt hela Hammarby sjö.
Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad 9 Foto: Peter Knutson Ulla Hamilton (M), Miljö- och trafikborgarråd Nationalstadsparken är en fantastisk kombination av 1700- talet och det moderna Stockholm. Ståtliga träd, underbara promenadvägar, historiska byggnader och öppna gröna ytor i kombination med klippor och vatten. Ståtliga träd, underbara promenad vägar, och historiska byggnader Edvard Lundberg, 23 år Jag utnyttjar de vackra promenadstråken varje dag eftersom jag både bor och jobbar i Hammarby sjöstad. Det är fi na omgivningar här och jag brukar jogga runt Sickla udde. En annan aktivitet jag ska börja med är fi ske, i kanalen kan man få både havs- och laxöring. Moa Jegers, 30 år På vintrarna brukar jag åka skidor i Hammarbybacken, den här vintern var det helt fantastiskt där. Annars tycker jag om att promenera längs vattnet och stanna till för en fi ka. Det är lite synd att det inte fi nns fl er platser för barnfamiljer att vistas på. Ulrika Åstedt, 29 år Jag är hundvakt och här fi nns det många olika promenadstråk att utnyttja. Framför allt är det träspångarna längs vattnet som jag tycker om. Det är så rofyllt och stilla, man får nästan en lite kontinental känsla. Kerstin Spångmark, 59 år Jag promenerar ofta här och det är själva atmosfären jag tycker om, man har lyckats integrera husen med vattnet på ett fi nt sätt. Ibland fortsätter jag ända ut mot Hellasgården i Nacka friluftsområde. Det är också trevligt att kunna utnyttja färjorna, speciellt på sommaren. Foto: Maria Bergenheim Pelle Andersson, 34 år med sonen Sigge 1,5 år Jag är nyinfl yttad och håller precis på att lära känna omgivningarna. Eftersom jag är föräldraledig så har jag hittills mest utnyttjat lekparker och andra områden som är barnanpassade. Ekbacken är ett fi nt och trevligt ställe, tycker både jag och Sigge. Nu tilläggsisolerar vi våra vindar.
10 Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad TEXT: MARIA BERGENHEIM IIIIIIIIIIII DEN GRÖNA STADEN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Vilket är ditt favoritställe i det gröna och blå Stockholm? Foto: Peter Knutson Ulf Kristersson (M), Socialborgarråd Alla underbara grönområden och vackra vattenspeglar. De bidrar till att Stockholm växer och frodas med nya invånare, bostäder och företag varje år. Här bor så många människor för att de verkligen vill det. Carin Jämtin (S), Oppositionsborgarråd Rosendal är en riktig oas som man kan promenera till direkt från innerstan. Det är bra fi ka, lugnt, stilla och himla fi nt faktiskt. Ann-Margarethe Livh (V), Oppositionsborgarråd Eggeby gård är en oas mitt på Järvafältet där gammal folkparkstradition möter nya spännande kulturformer. Det känns som om tiden stått stilla sedan slutet av 18oo-talet. Bild: Aaro Designsystem Upprustning av parkområdena i Hjorthagen Parallellt med planeringen av Norra Djurgårdsstaden ses de angränsande natur- och parkområdena över för att tåla en större användning. Bland annat ska en ny parklek byggas i den befi ntliga Hjorthagsparken nedanför stålglasklockorna. Där ska också fotbollsplanen rustas upp och ytor för skateboard och andra uteaktiviteter anläggas. Stockholms stad samarbetar med Kungliga Djurgårdens Förvaltning och planerar även för upprustning av gångvägar och utveckling av natur- och kulturmiljöerna vid Fisksjöäng norr om Husarviken. Bild: Dynagraph AB Här planeras grönskan i minsta detalj! Norra Djurgårdsstaden ska bli en av världens mest miljöanpassade stadsdelar. De nya bostäderna byggs och utvecklas för att klara framtidens klimat och en unik hänsyn tas till omgivningarnas känsliga naturmarker. tockholms nya stadsdel Norra Djurgårdsstaden ska stå klar år 2030. Totalt planeras det för 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser, de första 700 bostäderna börjar byggas 2011. Utvecklingsområdet sträcker sig från Husarviken i norr till Loudden i söder och angränsar till Kungliga Nationalstadsparken som innehåller flera känsliga naturområden. Här finns till exempel norra Europas största bestånd av gamla ekar och vid Husarviken finns känsliga våtmarker. I miljöprogrammet för området finns detalj beskrivningar för alla olika åtgärder som ska vidtas. Christina Wikberger arbetar som utredare på Stockholms stads miljöförvaltning: En unik insats som planeras är att det kommer att anläggas en spridningskorridor. Det är ett 50 meter brett grönområde med olika typer av växtlighet som ska förstärka möjligheten för eklevande arter och groddjur att sprida sig mellan norra och södra Djurgården, säger hon. Växtligheten som planeras ska förstärka den biologiska mång - falden Christina Wikberger GRÖNA TAK OCH VÄGGAR Inne i den nya stadsdelen planeras de gröna ytorna omsorgsfullt. Eftersom stadsdelen kommer att bli ganska tätt bebyggd är det viktigt att utnyttja ytorna maximalt och att använda grönska på ett smart sätt. Till exempel ska delar av husen kläs med både gröna tak och gröna väggar. Växterna bidrar till att spara energi genom svalka och minskad vindhastighet i tät bebyggelse. Det handlar om att anlägga sådan typ av grönska som både är trevlig för de boende och som fyller andra nyttiga funktioner, säger Christina Wikberger. Växtligheten som planeras ska förstärka den biologiska mångfalden. Att plantera mycket träd och växter och skapa vattenmiljöer är också ett sätt att fördröja dagvattnet. Allt görs med tanke på framtidens klimat med ökad nederbörd. Lösningarna ska vara hållbara och grönskan som bäst tjugo till trettio år fram i tiden. Den största utmaningen är att hitta åtgärder som håller i längden, menar Christina Wikberger. Norra Djurgårdsstaden kommer att bli en levande stadsdel med många människor i farten. Det betyder att de gröna ytorna måste hålla för ett stort slitage, säger hon. Redan om två år beräknas de första inflyttningarna ske i Norra Djurgårds- staden. Läs mer på: www.stockholm.se/norradjurgardsstaden
Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad 11 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Foto: Eric Freudental, Glashus 1 Per Ankersjö (C), Gruppledare i Stockholms stadshus Vitabergsparken är min Stockholmspärla! Jag tar ofta med mig barnen dit och tar en fi ka och njuter av närheten till natur, kulturkåkar och skyskrapor i en skön blandning. Dagvatten hanteras bäst lokalt När det regnar bildas dagvatten som för med sig föroreningar från luft, hustak, torg och vägar. Stockholms stad har tagit fram en dagvattenstrategi för att minska föroreningarna i regnvattnet innan det rinner ut i sjöar och vattendrag. agvatten är regn- och smältvatten som rinner av hårda ytor som till exempel asfalt, betong, berg och sten och når ledningsnät, sjöar och vattendrag. I naturen infiltreras det mesta regnvattnet i marken och tas upp av växtlighet. Men i en stad rinner stora mängder dagvatten snabbt av från tak, vägar och torg och måste ledas bort i ledningar. I dagvattnet följer föroreningar med. Regnvatten som rinner från vägbanan drar med sig föroreningar från bilars avgaser, rost, bromsbelägg, däck och smörjoljor, säger Jens Fagerberg, utredningsingenjör på Stockholm Vatten. Utmed de stora infartslederna till Stockholm har Trafikverket under många år arbetat med att ta hand om och rena dagvattnet från vägarna. De äldre delarna av staden, framför allt innerstaden, har ett system som leder både dagoch avloppsvatten till avloppsreningsverken i Henriksdal och Bromma. I de nyare delarna av staden, främst ytterområdena, är det bara avloppsvattnet som leds till reningsverken, dagvattnet leds i stället direkt ut i sjöar och vatten drag. Dagvatten som leds till avloppsreningsverk gör att det vid höga flöden blir sämre rening. Kraftig nederbörd gör också att man ibland tvingas släppa ut orenat avloppsvatten från ledningsnätet, för att inte gator och källare ska översvämmas, säger Jens Fagerberg. Problemet med dagvattnet som går direkt till en sjö eller vattendrag är att det Natur, kulturkåkar och skyskrapor i en skön blandning för med sig ämnen som är skadliga för exempelvis fiskar och växter. Det bästa sättet att ta hand om dagvattnet är att så långt som möjligt göra det på plats. I nya bostads- och exploateringsområden används LOD-lösningar, lokalt omhändertagande av dagvatten. GRÖNSKA HJÄLPER TILL Det handlar om att fördröja dagvattnet för att undvika stora flöden och att rena det från föroreningar så nära källan som möjligt. Mycket grönska och växtlighet hjälper till att suga upp vatten, säger Jens Fagerberg. LOD kan också skapa fina rekreationsmiljöer och bidra till att främja den biologiska mångfalden. Till exempel genom att leda vattnet till en anlagd damm i en park eller trädgård. Arbetet med dagvatten handlar till stor del om att begränsa källorna till föroreningar. Vid vägbyggen och i nya exploateringar ska byggmaterial med så liten miljöpåverkan som möjligt väljas. I befintliga miljöer får man hitta andra lösningar. Jens Fagerberg: På flera ställen inne i Stockholm finns avsättningsmagasin under marken. Det är stora betongbassänger dit dagvattnet från högtrafikerade vägar leds och renas från föroreningar. Ett annat sätt att skydda Stockholms vatten är att anlägga bassänger direkt i sjöar eller öppna dammar på land. Dessa fångar då på samma sätt som avsättningsmagasinen upp de föroreningar som följer med dagvattnet. VÄRLDENS GRÖNASTE I VARJE NYBYGGD HYRESRÄTT, i varje liten byggsten och från golv till tak, finns en grön tanke. En omtanke och ett förhållningssätt om att skapa ett grönare Stockholm. På Familjebostäder sträcker vi oss längre än vad gällande lag kräver. Vår energiförbrukning ska vara 30 procent lägre än Boverkets norm, vilket också ställer höga krav på våra byggentreprenörer. Redan förra året byggde vi Stockholms stads första lågenergihus med energismarta lösningar som halverade energiförbrukningen i jämförelse med gällande byggnorm. Med vårt miljöprestandaindex sätter vi miljöbetyg på varje byggprojekt; från byggvaror till energiförbrukning och avfallshantering. Sedan fortsätter vi att förbättra detta index i varje nytt hus vi bygger. Så bidrar Familjebostäder till världens grönaste stad. Läs mer om vårt miljöarbete: www.familjebostader.com/miljo Nu rustar vi upp våra hus för miljöns skull.
12 Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad Det gröna och blå 4 Hans nsta n atur urre rese serv at STOCKHOLM Stockholm kryllar av parker, vackra vyer, spännande lekplatser, promenadstråk och goda initiativ för en bättre 9 miljö. Här listar vi några av de hundratals möjligheter till rekreation eller sevärdheter som staden bjuder in till. Illustration: Svenska Grafikbyrån ÅVC Lövsta 17 Kallhälsparken, Järfälla la TENSTATA 17 Gribbanparken, n Spånga 11 Järvafältet E18 RINKEBY Lekplatser Naturreservat Återvinningscentraler 1. NORR MÄLARSTRAND FREDHÄLL En promenadsträcka på 2,7 km via Norr Mälarstrand, Rålambshovsparken och Fredhällsparken. Nya Kristinebergs strandpark ger dessutom parkstråket en direkt förbindelse till Ulvsundasjön. 2. ÅRSTA HOLMAR Tre holmar som hänger samman med spångar. Här fi nns Årsta holmars gård från 1700-talet som i dag drivs som pensionat och konferensanläggning. Även fårbete bedrivs på öarna. 3. KOLONITRÄDGÅRDAR I Stockholms stad fi nns 80-talet medlemsföreningar som är anslutna till FSSK, Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar. 40 av dessa är för odlingslotter och 39 är för stuglotter. Totalt har föreningen omkring 7 600 medlemmar och 4 000 odlingslotter. Den största ligger i Skarpnäck. 4. NATURRESERVAT I kommunen fi nns hela sju naturreservat: Flatens, Sätraskogens, Grimsta, Hansta, Kyrksjöslättens och Judarskogens naturreservat, samt Nackareservatet. Störst av dessa är Flatens naturreservat i söder där det fi nns möjligheter till klättring, bad, promenader i både skog och öppna marker med fi n utsikt över sjön. I kommunen finns hela sju naturreservat 5. MILJÖOBELISKER Sedan 1994 står ett miljömonument på Strandvägen. Verket består av två obelisker som visar vatten- respektive luftkvaliteten. Miljömonumentet restes som en påminnelse om vårt gemensamma ansvar för miljön och initiativet kom från Kung Carl XVI Gustaf. 6. NATIONALSTADSPARKEN 1995 utsågs området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården till nationalstadspark och 2009 fi ck området det offi ciella namnet Kungliga Nationalstadsparken. Parken är tio gånger så stor som Hyde Park i London och här fi nns slott, slottsparker, naturskogar, stränder, vattenområden och ängar där Highland Cattle, långhåriga kor, betar. 7. BELLEVUEPARKEN Är en del av Nationalstadsparken som från högsta punkten bjuder på en fi n utsikt över Brunnsviken. Populär plats för pulkaåkning, bollspel, naturlekar, picknick och promenader. En upprustning för att göra parken ännu fi n a r e p l a n e r a s. 8. I UR OCH SKUR På Åsögatan 68 ligger förskolan Tummen som är en I Ur och Skur-förskola. Tanken med I Ur och Skur-förskola är att barnen ska få lära sig av naturen. Barnen är utomhus hela tiden och meningen är att de ska få en inbyggd känsla för skog, träd, luft och vatten. Pedagogiken och idén är svensk och den första I Ur och Skur-förskolan öppnade 1985 i Stockholm. 9. ÅTERVINNINGS - CENTRAL I BROMMA Stockholm har fem återvinningscentraler i Lövsta, Bromma, Vanadisberget, Östberga och Vantör. Där kan man som privatperson lämna in farligt avfall samt grov- och elavfall. Bromma återvinningscentral är stans nyaste och rymligaste. I Stockholm fi nns det också 14 miljöstationer där man kan lämna in farligt avfall som till exempel färg och kemikalier. De ligger ofta i anslutning till en bensinstation. Dessutom har Stockholm stad en mobil miljöstation som åker runt och samlar upp mindre elavfall och farligt avfall. Läs mer på www.stockholm.se/avfall 10. RASTA HUNDEN Stockholms hundägare är väldigt duktiga på att använda hundbajspåsar vilket bidrar till att Stockholm är en ren och vacker stad. Vi är faktiskt ledande i världen tillsammans med Schweiz i sättet att plocka upp efter våra hundar. Vi är faktiskt ledande i världen tillsammans med Schweiz i sättet att plocka upp efter våra hundar 4 Grimsta naturreservat Kyrksjölötens naturreservat 4 4 SKÄRHOLMEN 4 9 ÅVC Bromm ma Judarskogens naturresereservat Sätraskogens naturreservat SUN 17 HÄ E4 FRU
Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad 12. JÄRVA CYKLA FÖR KLIMATET! 11. TIDENS VÄG En bit levande historia i en två kilometer lång vandring på Järvafältet. Här får du veta mer om vattnets betydelse, hur landskapet såg ut efter istiden, hur man bodde och vilka djur som fanns på gårdarna. KEVING KEV INGEE 14. SINNENAS TRÄDGÅRD VID SABBATSBERG Järva firar miljöhuvudstadsåret och världsmiljödagen mellan den 30 maj och 5 juni genom att ordna cykelkurs för vuxna och meckar- och cykelkörkort för barn. Den 5 juni inbjuds alla att tillsammans med meteorologen Per Holmgren, artisten Staffan Lindberg och kabaréartisterna Jonsson och Nilsson cykla för klimatet. E18 E20 20 0 Se hela programmet på BERGSHAMRA 13. SKANSEN n ke svi nn Bru Nationalstadspa stadsparken enn 6 SOLNA STORA SKUGGAN LID IDINGÖ NGÖ NG NDBYBERG HJORTHAGEEN BBellevueparken elle ellevueparken ellevueparke ken 7 O serva rie Observatorielun lunden 17 1 7 Vasaparken Vasa asapark apaa k På Skansen kan man se allt från älgar, lodjur och björnar till giftiga ormar. Skansen öppnades 1891 och är världens äldsta friluftsmuseum. De har i uppdrag att bevara mångfalden i det svenska kulturarvet samt bevara en biologisk mångfald av främst nordiska djur. Här invigdes också Miljöhuvudstadsåret 2010. 9 ÅÅVC Vanadisberget Vanadi Båtm BBåtmanstorpet, tman tm m BBrom rom mm ma n ark 17 1 7 Teessinparken 10 10 Kungsträdgården ungsträ trä rä ochh Strömparterren Strö SSinnenas enas ass trädgård tr trä tträd trädgå ädg dgår Strandvägen St dväg ä n KUNGSHOLMEN KU UN E4/E20 18 18 16 1 Nor orrr Mälar Mäla M lar ars rstrand strand Riddarholmen iddarholmen arholmen STO ESSIN SSTORA ESSINGEN N NG 13 Skkansen DJURGÅRDEN 13 LILJEHOLMEN L LMEN 2 ÖRNSBERG ÄGERSTEN STEN SÖDERMALM MAALM NACKAA HHAMMARBY RBY BYY 17 1 7 ÅÅrsta Års Årst staa Holmar Ho H Sickla Sick la park ÅRSTA HAMMARBYHÖJDEN MMARBYHÖJDEN 20 BBjörkha 20 khagen 4 ENSKEDE Nacka naturreservateet /E20 9 ÅÅVC Östberga UÄNGEN ÄLVSJJÖ 18. STOCKHOLMSPAVILJONGEN Ligger i Kungsträdgården och här kan du den 6 19 juni möta miljöhuvudstadsåret. Deltar gör Stockholms stad tillsammans med SL, Trafikverket och Fortum. KÄRRTO TORP 20. EKOBYN I BJÖRKHAGEN I Björkhagen ligger en av Stockholms ekobyar, Understenshöjden. Den miljöanpassade ekobyn består av 44 hushåll. Uppvärmningen 17 1 7 Bandhagen av husen sker genom solfångare och via en värmecentral GUBBÄNGEN eldad med pellets. Allt avfall källsorteras, biologiskt HAGSÄT HAG SÄTRA RA avfall komposteras och resten9gårååv tillc VVa återvinningsåvc ant ntö tör ör stationerna. Allt miljöarbete är samordnat. HÖK Ö ARÄ ARÄNGE ÄNGE NGEN ENN 19. STOCKHOLMS STADSMUSEUM 17 1 7 Skarp rpnäck 3 4 SSKKKÖÖNDA NDALL Flat aten teenns naatu turr turr rres eser es e va er vat ÄLTA ÄLTA ÄLT Stockholms stadsmuseum håller flera olika stadsvandringar, till exempel Stockholms väg till miljöhuvudstad. Hör om hur staden har hanterat miljöfrågorna från 1500-talet fram till år 2010 då Stockholm är miljöhuvudstad! Möt våra ledande forskare 6ID 3TOCKHOLMS UNIVERSITET VERKAR yver FORSKARE INOM HUMANIORA JURIDIK NATURVETENSKAP OCH SAMHiLLSVETENSKAP (ir KAN DU MyTA NkGRA AV DEM +LIMATTiLTET I 6ASAPARKEN 4RiFFA VkRA FORSKARE OCH STUDENTER I +LIMATTiLTET I 6ASA PARKEN 4ESTA UTRUSTNINGEN SOM POLARFORSKARE ANViNDER HyR OM DEN SENASTE EXPEDITIONEN TILL!NTARKTIS Gk TIPSPROM ENADEN MED ½NA PRISER UPPLEV MINIVULKANEN INKLUSIVE ASKMOLN OCH LiR OM ALGBLOMNINGEN I dstersjyn MED MERA SyNDAG JUNI KL OCH HELA EFTERMIDDAGEN WWW SU SE!LMEDALEN SEMINARIER OM INTEGRATION OCH DEN FRAMTIDA LiRARROLLEN 5NDER!LMEDALSVECKAN ARRANGERAR 3TOCKHOLMS UNIVERSITET TVk SEMINARIER,iRARNA FRAMTIDEN OCH FORSKNINGEN OM VILKA KRAV SOM SKA STiLLAS Pk FRAMTIDENS LiRARE MkNDAG JULI KL OCH 0UNKTERA BALLONGEN FyRDOMAR OCH FAKTA KRING INTEGRATION ONSDAG JULI KL Foto: Yanan Li 8 Kungsträdgården är tillsammans med Humlegården Stockholms äldsta bevarade park. En gång i tiden låg slottet Makalös här med en inhägnad lustgård som bara hovet hade tillträde till. Vid ena änden av parken ligger Strömparterren, som är en del av Helgeandsholmen. Här finns en skulptur, Solsångaren, av Carl Milles, och platsen ska 2010 bli en arena för musik och fest vid festivalen Love Stockholm 2010 i samband med bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Herr Daniel Westling. Spännande lekplatser för barn finns överallt i staden, både stora och små. Ballongen i Skarpnäck erbjuder rörelsehindrade barn särskild träning, Båtmanstorpet i Bromma välkomnar särskilt barn med synnedsättning, Gribbanparken i Spånga är även anpassad för barn med autism eller liknande funktionsnedsättningar. Lättillgängliga lekplatser finns även ibland annat Bandängen, Observatorielunden, Tessinparken och Sickla park. 19 RRyssgården, 19 Åsöga Åsögatan s sögatan 16. KUNGSTRÄDGÅRDEN OCH STRÖMPARTERREN 17. LEKPLATSER Sluussen SSlussen E4/E20 15. TORNFALKENS HÄCKNINGSPLATS 5 15 1 5 LILLA LLA ESSING ESSINGEN E GEN Sinnenas trädgård intill Sabbatsbergs sjukhusområde är ett ställe att koppla av på för den som för en stund vill komma bort från stadens puls. Här finns många olika sorters träd och andra växter samt ett café som håller öppet på fredagar. Ett ovanligt stadsdjur är tornfalken. I Riddarholmskyrkan på Riddarholmen kan vi se tornfalkarna häcka och föda upp sina ungar i det högsta tornet. www.stockholm.se/hallbarajarva Järva 12 12 13
14 Bröllopsblomster i stan När Kronprinsessan Victoria skrider till altaret den 19 juni ska Stockholm bada i vackra blommor. På Stockholms stads trafi kkontor är blomsterplaneringen inför bröllopet i full gång. Det blir blommor över hela staden. Nu är det full fart! säger landskapsarkitekt Britt-Marie Alvem. Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad Vackra blommor på Stockholms gator och torg ger varje år liv och färg åt stadsbilden, bland annat brukar omkring 100 000 vårblommor planteras ut. Kompositioner och färger varierar från år till år och är alltid en överraskning för stockholmarna. Så även ett kungligt bröllopsår som detta. 100 000 vårblommor planteras ut varje vår för att ge liv och färg åt staden LANTBRUKET EN KVART FRÅN CITY Vårsådden kom i gång lite senare i år på grund av den långa vintern. Men nu är man i full färd med vallskörden på 4H-lantbruket Hästa Gård. Möt bonden och mångsysslaren Tom Meurling som driver Stockholms enda jordbruk.... jag är en utrotningshotad art Foto: Heléne Grynfarb Ute på Järvafältet betar sedan någon månad tillbaka kor och får från Hästa Gård. Trots att gården är omgiven av trafikerade vägar och inte ligger långt från E18, så råder det ett behagligt lugn som man vanligtvis bara hittar ute på landet. Vid horisonten tornar de höga miljonprogramsbostäderna och Kista Science Tower upp sig. Tom Meurling möter ofta förvåning när han berättar att han arbetar som bonde i Stockholm. Jag brukar skoja och säga att jag är en utrotningshotad art. Många tycker att det är lite speciellt att arbeta på en bondgård endast femton minuter från city, säger han. Hästa Gård är ett ekologiskt och KRAV-anslutet lantbruk som förser Stockholms övriga 4H-gårdar med foder året om. Förutom gräs, korn och havre odlar Tom Meurling med sina tre kollegor också dinkelvete och nakenhavre. Gården håller ett hundratal kor, drygt femtio får, hästar, ägghöns och kycklingar. Hästa Gård är Stockholms närmaste lokalproducent. I gårdsbutiken säljer vi både lammkött och nötkött, ägg, dinkelvete och våra egenuppfödda kycklingar som jag lovar är en smaksensation, berättar Tom Meurling. VÅRDAR KULTURMARKER Förutom uppgifterna som följer med lantbruket, arbetar Tom Meurling mycket med skötsel av natur- och kulturmarker. Naturen kring Järvafältet är ett gammalt odlingslandskap med anor ända från bronsåldern. Här finns bland annat Igelbäckens kulturreservat som är ett populärt utflyktsmål. Järvafältet med omnejd betyder mycket för dem som bor i närheten. Framför allt är det strövområdena som används till promenader, cykelutflykter och joggning. På vintrarna anlägger vi också skidspår vilket är ett av de mest uppskattade jobb man kan ha, försäkrar Tom Meurling. Betesdjuren på Hästa Gård används till att hålla kulturlandskapet öppet. Sorten Highland Cattle med sina karaktäristiskt utåtstående horn är speciellt lämpliga för känsliga våtmarker. På uppdrag av Stockholms stad sköter Tom Meurling om Skogvaktarkärret som är en fågelvåtmark och Hästa damm som anlagts för att bevara olika groddjur. Den uppmärksamme kan få se en lite annorlunda skräphantering runt Järvaområdet. Vi brukar tömma papperskorgar med häst och vagn. Jag gör ofta olika typer av uppdrag där man får användning för hästen, säger Tom Meurling. 1637 ton bröllopsbestyr.* Under drygt 2 års tid har vi renoverat Norrbro. Nu står Stockholms äldsta stenbro äntligen klar igen, och Norrbro kan åter användas, inte minst av sommarens bröllopskortege. * Bestående av svensk granit. Sh bygg arbetar i huvudsak med entreprenadverksamhet inom renovering, om- och tillbyggnad av infrastruktur och hus samt avancerade stenarbeten. Vi har drygt 300 anställda i Uppsala och Stockholm, och omsätter cirka 600 miljoner kronor.
Hotellobbyn på Elite Hotel Stockholm Plaza. Siemens en del av ett klimatsmart Stockholm Vi har lösningarna för att skapa ett grönt och hållbart samhälle säger Ulf Troedsson, koncernchef för Siemens i Sverige. Ulf Troedsson, koncernchef för Siemens. Stockholm är en grön och klimatsmart stad. Men i en tid av urbanisering står världens städer inför stora miljöutmaningar. För att uppnå målet att bli fossilbränslefritt 2050 krävs en helhetssyn där man tittar på byggnader, belysning, transporter, vatten, avfallshantering med mera. Städer söker partners som kan erbjuda helhetslösningar. Vår unika miljöportfölj gör Siemens till en perfekt partner för en hållbar stadsutveckling, säger Ulf Troedsson. Byggnader står för cirka 40 procent av städernas energianvändning. Kommuner, landsting, fastighetsägare och industrier är några exempel på kunder där Siemens erbjuder tjänster för energibesparingar. Exempelvis har Elite Hotel Stockholm Plaza lyckats halvera CO2-utsläppen i ett sam arbete med Siemens, säger Ulf Troedsson. Investeringarna tjänades in efter bara fyra år. I ett fossilbränslefritt samhälle får förnybar energi såsom vind- och solkraft större betydelse. Fossilfritt innebär också en övergång till elbilar vilket kräver en an passning av elnäten. Smarta elnät tar hand om den förnybara elen på bästa sätt och kan anpassas till ett samhälle med elbilar där laddstolpar blir en del av det smarta elnätet, fortsätter Ulf. I hela Siemenskoncernen finns ett stort engagemang för klimatfrågorna. FAKTA Siemens Sverige Siemens utvecklar innovativa och högteknologiska lösningar inom områdena industri, energi, hälso- och sjukvård. Siemens har funnits i Sverige sedan 1893 och har idag cirka 4 900 anställda. Omsättningen var 2009 unge fär 21 miljarder kronor. Siemens är världens största leverantör av miljövänliga produkter och lösningar som bidrar till att skapa en hållbar framtid. En tredjedel av omsättningen kommer från miljöportföljen. Målsättningen är att miljöportföljen ska öka med 10 procent varje år. MÅNGA SYSSLAR MED KLIMATFRÅGAN. VI SATSAR PÅ KLIMATSVARET. KLIMATSMART VATTENKRAFT Höga elpriser och osäkerhet inför framtiden har fått HSB Stockholm att ingå ett avtal med Luleå Energi. Avtalet omfattar egna fastigheter, medlemsföreningar och enskilda medlemmar som får rabatt på elpris och halverat pris på den fasta avgiften. Inköpsmodellen bygger på att man årligen köper in behovet av el när Nordiska elbörsens pris är som mest fördelaktigt. I vanliga fall får man välja om man vill ha miljömärkt el, i avtalet med Luleå Energi är det omvänt. Vill man inte ha vattenkraftel så får man välja bort. Samarbetet med Luleå Energi innebär även att utveckla andra tjänster inom miljöområdet. MINSKADE KOLDIOXIDUTSLÄPP Mellan 2008 och 09 minskade vi koldioxidutsläppen med 4 800 ton. Våra 3 200 lägenheter har klimatkompenserad fjärrvärme. Genom klimatkompensering bidrar vi till anläggningar i bl a Kina och Indien som tillverkar el utan klimatpåverkan, t ex vindkraftverk. Många av våra medlemsföreningar har anslutit sig till klimatneutral fjärrvärme. MINSKAD ENERGIFÖRBRUKNING Vi ställer höga krav på oss själva att hushålla med resurser genom minskad energiförbrukning i egna fastigheter och effektivare transporter. I våra egna fastigheter minskade vi värmeförbrukningen med 5% under 2009. Vår bensinförbrukning har minskat med över 20%. Utfasning av fossildrivna fordon pågår till förmån för gas och elfordon i linje med vår ISO 14001-certifiering, säger miljöchef Malte Sigemalm. MISSA INTE TÅGET! HSB KLIMATTÅGET TILL STOCKHOLM C DEN 16 OKTOBER. LÄS MER PÅ HSB.SE.
16 Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad Vi gillar vatten! Foto: Maria Bergenheim I Stockholm vill många bo med vattnet alldeles inpå knuten. Genom att knyta an nybebyggelse med vattnet, genom trevliga miljöer, badbryggor och strandpromenader, tillförs boendet och tillvaron en extra dimension. Hammarby sjöstad och Årstadal är bra exempel. Här anstränger man sig för att bygga attraktiva stråk med torg och platsbildningar utmed vattnet, säger Ulf Lindahl på Stockholms stads exploateringskontor. Så småningom kommer man nog att kunna bada i Årstaviken vid Tantolunden. Det pågår diskussioner kring att göra det till offi ciellt strandbad. Strandpromenaderna tillhör de mest uppskattade park- och naturmiljöerna i Stockholm och därför är det viktigt att göra områdena runt stränderna till något som alla kan ha glädje av. Särskilt populärt är det i dag att bygga sjönära bostäder vid gamla hamn- och industri områden Särskilt populärt är det i dag att bygga sjönära bostäder vid gamla hamn- och industriområden. Men att exploatera stadens naturstränder ska man vara försiktig med, menar Ulf Lindahl. De bör bevaras för framtiden och inte bebyggas. Förutom värdet de har för människornas fritid och avkoppling har strandområdena mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. IIIIIIIIII NJUT UTE IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII FLERA NYA BAD Strandväskan packad, kylbagen klar. Brassestolen under armen och solglasögonen på. Men vart bär det av? I Stockholm fi nns nu 28 officiella strandbad att välja på. I år har det tillkommit fyra nya. rnberget, Ormberget, Skrubba friluftsbad och Fredhällsklipporna är de nya officiella strandbaden i Stockholms stad. Stockholm är en storstad precis vid vattnet och det finns förstås ett stort intresse för att kunna bada. Tanken med att ha många officiella strandbad är att det ska vara tryggt att bada i Stockholm, både ur hygien- och säkerhetssynpunkt, säger Jerzy Slazak, på Stockholms stads miljöförvaltning. Kvaliteten på vattnet vid de officiella strandbaden är god. Det visar badvattenproverna som miljöförvaltningen tagit. Prover som man fortsätter att ta vid de officiella baden under hela sommarsäsongen. De olika stadsdelarna ansvarar i sin tur för att hålla baden rena, faciliteter som toaletter och duschar igång och strandbottnarna fria från faror. Baden ska vara en plats där man kan koppla av och få den rekreationstid man behöver. Tanken med att ha många officiella strandbad är att det ska vara tryggt att bada Jerzy Slazak I en stad omgiven av vatten finns förstås fler ställen att ta ett dopp på för utom de utpekade badplatserna. Sedan två år tillbaka är det till exempel tillåtet att bada på vissa ställen inom Stockholms hamnområde. Men det är viktigt att komma ihåg att man badar där på egen risk. Där tas inte prover på vattnet och där kontrolleras inte badplatsen på samma sätt som vid de officiella baden, säger Jerzy Slazak. Information om strandbadens vattenkvalitet nås via Stockholms stads webbplats: www.stockholm.se Foto: Miljöförvaltningens bildbank Håll stadens gröna vardagsrum rent Visste du att det finns cirka 11 000 papperskorgar i Stockholm? Det räcker gott och väl till skräpet som blir kvar efter en härlig picknick i någon av stadens parker. Sommaren är här och picknicksugna stockholmare samlas i parker och grönområden för att äta tillsammans och umgås. Tyvärr betyder sommaren också att det är högsäsong för nedskräpning. Därför sätter Stockholms stad in mer maskinstädning, fl er manuella skräpplockarinsatser och tätare papperskorgstömningar. Papperskorgarna i de mest välbesökta parkerna kommer att tömmas två gånger per dag. I år görs dessutom en arbetsmarknadspolitisk insats med 400 450 praktikanter som så kallade Stockholmsvärdar och 250 300 sommar jobbande ungdomar som parkvärdar. Värdarna förstärker den normala städstyrkan och kommer att städa under dagtid på vardagar. GEMENSAMT ANSVAR Staden lägger stora resurser på städning. Trots detta plockar stadens renhållningsarbetare upp 5 000 ton skräp varje år. Det är i snitt sex kilo skräp per stockholmare. Varför är vi så dåliga på att plocka undan efter oss? Jag tror att det fi nns en viss nonchalans hos många människor, för det handlar inte om att papperskorgarna inte räcker till. Det måste till en attitydförändring där känslan i stället ska vara att vi tillsammans hjälps åt att vårda vår stad, säger Kenneth Kempendahl, parkingenjör på Södermalms stadsdelsförvaltning. Stockholmarna själva verkar hålla med. I förra årets medborgarundersökning svarade varannan stockholmare att nedskräpningen beror på de enskildas beteende och attityder. Endast 9 procent anser att stadens städning är det främsta skälet till nedskräpning. Foto: Yanan Li
KSL samlar kommunerna i miljöarbetet FÖR KOMMUNFÖRBUNDET Stockholms Län inne bär miljöarbetet ständigt nya utmaningar. Nu tittar man till exempel på möjligheten att omvandla matavfall till biogas. Det gäller att man hela tiden blir ännu bättre och lyckas lösa nya typer av miljöproblem, säger Anders Ekegren, ordförande i Samhällsbyggnadsberedningen och kommunalråd i Solna. KSL är en ideell organisation som samlar alla 26 kommuner i Stockholms län. En stor del av arbetet handlar om att främja samarbeten mellan kommunerna, vilket är en förutsättning för ett effektivt miljöarbete. I dag jobbar vi till exempel tillsammans med kommunernas avfallsbolag och vattenbolag med fordons gasen. Där har vi framför allt tittat på hur man skulle kunna göra fordonsgas av matavfallet. Många vill köpa en bil som drivs på fordonsgas men tillgången är väldigt begränsad i den här regionen, konstaterar Anders Ekegren då vi ses på KLSs kontor på Söder malm. En annan medvetenhet i dag Ja, att man jobbar tillsammans och ser vad det finns för kompetens i de olika kommunerna. Vi försöker se till att kommunerna arbetar med energifrågorna på ett helt annat sätt än tidigare exempelvis genom temainriktade seminarier, fokusgrupper och nätverksgrupper. Vi jobbar även med väldigt praktiska saker, till exempel att se till att vi får ett system där du kan lämna ditt avfall i den återvinningsstation som ligger närmast. Det kan ju vara så att den ligger i en annan kommun och då gäller det att ha ett flexibelt system. Han säger att det i dag finns en annan medvetenhet kring miljöfrågorna än för fyra-fem år sedan. I dag vill framför allt många företag profilera sig som miljö vänner. Det har skapat en väldigt stark utvecklingsprocess. Det som hänt är verkligen ganska revolutionerande. Det är en bekräftelse på att det arbete man lagt ned är rätt och riktigt. Att det har resulterat i ett antal saker. Vid en internationell jämförelse är miljöfrågorna väldigt stora i Sverige. Men utmärkelsen är också någonting som förpliktar. Man får aldrig luta sig tillbaka, säger Anders Ekegren. Stockholms vatten behöver förbättras 80 procent av Stockholms läns sjöar behöver bli friskare. Med nya mål och åtgärder ska vattenkvaliteten förbättras, både i huvud staden och i resten av Norra Östersjöns vattendistrikt. Vi är det minsta vattendistriktet men har flest påverkade vatten, vilket är en utmaning, säger Lennart Sorby vid Vattenmyndigheten för Norra Östersjön. För Norra Östersjöns vattendistrikt och inte minst för Stockholm är vattnet en stor tillgång. Men för att det ska förbli det måste vi hjälpas åt att göra vattnet renare. EU:s vattendirektiv togs fram i början av 2000-talet i syfte att säkra en god vattenkvalitet i Europa. Med direktivet som måttstock genomfördes en kartläggning av ytvattnet i Sverige. Det visade sig att hälften av våra sjöar, vattendrag och kustnära vatten har kvalitetsbrister. I Norra Östersjöns vattendistrikt - som omfattar Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanland och södra Dalarnas län finns ett ännu större åtgärdsbehov. Mellan 70 och 80 procent av ytvattnet inom distriktet når inte kvalitetskraven. Därför måste vi ändra vår syn på vattenmiljöerna, säger Lennart Sorby. För att möta de högt ställda kraven från EU så har Vattenmyndigheterna arbetat fram förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för landets fem vattendistrikt. Med dessa styrinstrument hoppas man uppnå god vattenkvalitet. Främst handlar det om att kommuner och myndigheter behöver ställa högre krav på verksamheter som påverkar vattenmiljön negativt. Det handlar till exempel om ökade krav på avloppsreningsverk, enskilda avlopp och jordbruk som släpper ut för mycket kväve och fosfor, vilket leder till övergödning. Problemen i Stockholms län handlar i huvudsak om just övergödning, men även fysiska ingrepp i vattenmiljön är vanligt. Detta kan till exempel leda till att fiskens lek- och uppväxtområden förstörs eller att vandringsvägar skärs av. Anette Björlin jobbar vid enheten för miljöanalys på Länsstyrelsen i Stockholm. Som privatperson kan man göra mycket. Man kan sluta tvätta bilen på uppfarten och inte tömma båttoaletten i vattnet. En annan sak att tänka på nu när våren är här är att inte använda bekämpningsmedel i trädgården. Anette Björlin vill uppmuntra kommuner och föreningar att söka bidrag för lokala vattenvårdsprojekt, så kallat LOVA-bidrag. Från och med i år avsätter regeringen 120 miljoner kronor per år för lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön. Främst handlar det om att minska utsläppen av fosfor och kväve, något som kan göras genom att till exempel anlägga våtmarker eller installera båtlatrintömningsstationer. Många tror att vårt vatten håller hög kvalitet, men det finns stora brister. Det måste vi inse och försöka åtgärda, säger Anette Björlin.
Stan är full av vatten av och för företag - från idé till export Miljöteknik för tillväxt är ett treårigt (2009 2011) samarbetsprojekt där näringslivsfrämjande organisationer arbetar tillsammans för att påskynda tillväxt och exportmognad hos små och mellanstora miljöteknikföretag i Stockholm-Mälardalsregionen. Stockholm Hamnentreprenad tar hand om service och underhåll i och invid vatten. Vi säkerställer att det finns en fungerande vattenmiljö året om. Vi sköter om, underhåller och anlägger nytt så att din stad ska vara ren och vacker. Vi arbetar ständigt med att försöka minska negativ miljöpåverkan genom att använda miljöklassade maskiner, återvinna material och utnyttja energi på ett effektivt sätt. Vi vet att det vi gör i den offentliga miljön har stor betydelse både för dagens samhälle och kommande generationer. Nyckelorden är erfarenhetsåterföring och samverkan. Arbetet bygger på kunskap och sker i förtroendefull samverkan med våra medarbetare, kunder och leverantörer. www.miljoteknikfortillvaxt.se FINANSIÄRER stheab.se INGÅR I PEABKONCERNEN Konsten a effek visera befintliga byggnader Idag är det ingen konst a bygga energieffek va byggnader. I stället ligger den stora utmaningen i a effek visera redan existerande byggnader. Humlegården har sedan 2004 lagt ner e stort arbete på dri sop mering som le ll a de minskat energiförbrukningen för uppvärmningen per kvadratmeter i sina fas gheter med 26 procent. PROGNOSER VISAR ATT av de byggnader som finns om 20 år kommer cirka 90 procent utgöra byggnader som redan finns idag. I dagens samhälle, där miljön är ständigt i fokus, finns det därför massor a göra med de byggnader som idag pryder vårt samhälle. O a tänker man i projekt. Man talar sällan om långsik g dri sop mering. A inte sköta en fas ghet är ungefär som a köpa en miljöbil och sedan inte bry sig om a du själv påverkar förbrukningen genom di sä a köra, säger dri - och teknikchef Per Rosén. Från 2004 2009 minskade energiförbrukningen för upp värmning i Humlegårdens fas gheter med 26 procent. 2008 sa e de även besparingsmål för elförbrukningen, vilket under de första två året ledde ll en besparing på drygt 10 procent. Per Rosén menar a personalen är en nyckel i denna stora förändring. Vi har valt a satsa på egen dri personal. Genom a ha den tekniska kompetensen inom företaget så får vi medarbetare som bryr sig om byggnaderna på e annat sä, jämfört med om vi skulle hyra in personal. Lars Dahlman jobbar som installa onstekniker inom Humlegården. Han berä ar a han är glad över a vara en del av en infrastruktur där företaget sparar mycket d och pengar. Alla fas gheter är anslutna ll e intra nät, vilket gör a de kan ärrstyra och ärrövervaka alla byggnader. På så sä kan vi direkt på morgonen se så a allt ser ve gt ut. Om det ll exempel skulle vara problem med ven la onen i en fas ghet så kan vi upptäcka och åtgärda de a innan hyresgästerna kommer på morgonen, förklarar han medan han visar upp hur systemet funkar på datorn. Per Rosén säger a när vi förvärvar fas gheter från andra bolag brukar Humlegården i normalfallet sänka energiförbrukningen för uppvärmningen med 15-25% och i vissa fall har sparat mer än 35 procent i en byggnad genom dri sop mering. Det vik gaste är a vi jobbar långsik gt. Vi ska sköta fas gheterna väl och de ska vara billiga a driva. De a hänger o a ihop. Visst kräver det lite investeringar för a få igång infrastrukturen, men på sikt gör de a väldigt mycket. Vi köper och förvaltar fas gheter på lång sikt och med e stort miljöansvar.
Waxholmsbolaget arbetar intensivt tillsammans med olika aktörer på marknaden för att testa och utveckla bättre drivmedel för fartyg. Förhoppningen är att byta ut dagens diesel klass 1, mot en helt förnybar diesel. Lyckas vi med det skulle det minska vårt nettotillskott av koldioxid upp till 80 %! Vi håller också på att byta ut våra motorer och installera ny teknik i våra fartyg för att effektivisera förbränningen. Det betyder både minskad bränsleförbrukning och renare avgaser. Waxholms ångfartyg Bara genom att installera bränsledatorer i våra fartyg har vi kunnat sänka toppfarten och minska bränsleförbrukningen med 10 % och ändå komma fram i lika god tid som vanligt. Korta fakta om långsiktig sjöfart Waxholmsbolaget är skärgårdens livsnerv med över 4 miljoner passagerare och 7 000 ton gods per år. Det ger oss inte bara ett särskilt ansvar, utan också styrkan och möjligheten att driva på miljöanpassningen inom sjöfarten i Stockholms län. Läs mer i vår broshyr Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön. Den finns att ladda ner på www.waxholmsbolaget.se Hydrodynamiskt taklandskap. Forskningsprojekt fi nansierat av Vetenskapsrådet. Designteam: Marcelyn Gow, Ulrika Karlsson, Tobias Emilsson, Jonah Fritzell. FORSKNING FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad vid KTH har i år initierat två tvärdisciplinära forskningskluster. Syftet är att synkronisera den ledande forskning kring hållbarhetsfrågor som sker inom skolans sju institutioner. VI BEHÖVER BYGGA tvärdisciplinära forskningskluster inom skolan för att stärka vår förmåga att svara på de komplexa utmaningar som dagens urbana utveckling kräver, säger Katja Grillner, professor i arkitektur och skolans prodekan. Den byggda miljön står för cirka 40 procent av den sammanlagda energiförbrukningen i Sverige. Det fi nns en enorm potential att genom innovativ forskning minska denna förbrukning, menar Katja Grillner. Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, en av 11 skolor inom KTH, bedriver utbildning, forskning, utvecklings- och innovationsprojekt inom en samhällssektor som står för cirka 60 procent av Sveriges BNP. Vi satsar hårt på att vara världsledande inom detta forskningsområde. Vår forskning bedrivs inom sju institutioner och sex forskningscentra. För att åstadkomma en dynamisk integration av den spetsforskning som idag bedrivs fokuserar vi nu urban hållbarhet och design och teknik för en hållbar byggd miljö i två problemorienterade kluster. Skolan driver en mångfald projekt med fokus på hållbarhetsfrågor som berör alltifrån vattensystem och kemikaliespridning, CO2-förvaring, transportsystem, byggnadsmaterial till stadsplanering, fastighetsutveckling, miljöhistoria och arkitektur. Ett av de senaste projekten är inspirerat av namibiska skalbaggar. Gästprofessorerna Ulrika Karlsson och Marcelyn Gow har, i samband med ett idéprojekt för campusutveckling i nationalstadsparken som forskare från KTH-arkitektur och Stockholms universitet drivit, tagit fram en innovativ taklösning som kombinerar spjutspetsarkitektur med klimatfrågor, energi och vattenhantering. Det hydrodynamiska gröna taket är modellerat efter en namibisk skalbagge som stöter bort och samlar ihop regndroppar som landar på dess rygg. Biomimetik, att försöka efterlikna djur och växter inom ingenjörs konsten, blir allt populärare inom arkitekturen. Arkitekter idag förstår att de måste tänka hållbart. Arkitekturskolor i hela världen skriver om sina utbildningsplaner för att alla årskurser måste genomsyras av ett hållbart tänkande, säger Ulrika Karlsson, arkitekt och gästprofessor på KTH.
20 Kultur I DET GRÖNA Parkteatern på Stockholms stadsteater når varje sommar runt 160 000 människor genom spelplatserna i ett 20-tal olika parker runtom i staden. Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad Vi är hela Stockholms kvartersteater. Vi fl yttar på oss och vill erbjuda någonting för alla generationer, både för vana teaterbesökare och för nya nyfi kna, säger Linda Zachrison, verksamhetschef och konstnärlig ledare. Från början av juni till slutet av augusti erbjuds turnéer, egna arrangemang och gästspel med bland annat dans och musik, pjäser och barnevenemang helt gratis. Under miljöhuvudstadsåret lyfts miljötemat särskilt fram i olika föreställningar. Spel program fi nns på: www.stadsteatern.stockholm.se/parkteatern Foto: Alexander Kenney 160 000 människor besöker parkteatern! Parkteatern gästas varje år av Kungliga Operan. Här under Konsert- och dansmånaden i Vitabergsparken 2009. Naturens viktiga plats i storstan I en stad fyller naturen många funktioner. Det handlar om allt från rekreation till bättre lokalklimat och minskad bullernivå. Vår hälsa påverkas positivt av att vi andas frisk luft och vistas i det gröna. I en storstad blir tillgång till grönska extra viktig. Vem vill inte kunna slå sig ned i en park för en stunds avkoppling och höra fåglar kvittra och vinden susa i träden? Ljudet av rinnande vatten har en lugnan de effekt på människor, säger Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Sverige har godkänt FN:s Riokonvention som slår fast att vi ska skydda olika arter och arbeta för att förstärka den biologiska mångfalden. En förutsättning för att lyckas är att det fi nns sammanhängande grönområden med rätt växter representerade. Våra svenska arter är inte anpassade till utländska träd och växter. Därför är det viktigt att plantera inhemska sorter. Om vi vill se nässelfjäril, påfågelöga eller amiralfjäril inne i Stockholm så behövs exempelvis nässlor, säger Lars-Åke Janzon. Mycket grönska ger också renare luft. Mjuka markytor är bullerdämpande och träd och buskar bidrar till att absorbera trafi kljud. Men naturens plats i storstan är begränsad och utmanas hela tiden av nya byggnationer. Trots det fi nns det typiska innerstadsdjur som inte kräver särskilt mycket grönska. Svart rödstjärt är en något sällsynt småfågel som klarar sig bra. Så fort det fi nns ett litet grönområde hittar vi även våra två vanligaste fågelarter, lövsångare och bofi nk. Det räcker med att gå ut i Berzelii park så sitter de där och sjunger, säger Lars-Åke Janzon. BRÄCKT VATTEN SMAKAR SOM TÅRAR Barn som vistas mycket i naturen blir friskare, får bättre grovmotorik och en djupare förståelse för miljön. Det menar Anna Krusic som är en entusiastisk ledare för Natursnokarna, Naturskyddsföreningens barn- och familje verksamhet i Stockholm. Just den här torsdagskvällen är det djuren i staden och råttsafari som står på programmet för Natursnokarna. Ledaren Anna Krusic ska tillsammans med en grupp barn försöka snoka rätt på den råttfamilj som brukar hålla till under trapporna utanför Stockholms stadsmuseum. De har laddat upp med både ost och bröd. Det ska bli jättespännande, inte läskigt alls, tycker Kevin, 5 år, som aldrig tidigare har sett en råtta. Natursnokarna vänder sig till barn mellan 5 och 12 år. Syftet är att komma ut i naturen och genom olika aktiviteter träffas och ha roligt tillsammans med andra barn och vuxna. Anna Krusic är geovetare i botten och brinner för att ge barn ett personligt förhållande till naturen. För att få en känsla för naturen måste man uppleva den. Jag tror att det görs bäst genom att ha roligt, det får inte vara för mycket pekpinnar utan helt enkelt aktiviteter som uppskattas av barn, säger hon. AKTIVITETER OCH EXPERIMENT I våras undersöktes den tropiska regnskogen genom ett besök i Fjärilshuset i Hagaparken. Förutom fjärilar finns där bananträd som sedan jämfördes med våra svenska träd. Natursnokarna har också jämfört sötvatten från Riddarfjärden med bräckt vatten från Saltsjön, då konstaterades det att bräckt vatten smakar som tårar. Barn tycker om att göra praktiska experiment. I vintras gick vi ut och letade efter djurspår. Vi hittade uppätna kottar från ekorre och hackspett och även spår från rådjur, hund och människa, säger Anna Krusic. Fågelskådning är en annan uppskattad och återkommande aktivitet. I våras gick utflykten till Isbladskärret, som är en av Stockholms artrika fågelsjöar. FÖRBÄTTRAD HÄLSA Anna Krusic har också hunnit med att arrangera geocaching under året. Det är en typ av skattjakt med hjälp av GPS där man via internet får koordinater till en speciell plats. På platsen finns en gömd skatt som kan vara en burk med suddgummin, knappar eller andra småsaker. Det ska bli jättespännande, inte läskigt alls Kevin, 5 år Det är spännande och väldigt uppskattat av både barn och vuxna. Man tar sig till nya platser som man kanske aldrig skulle ha besökt annars, säger Anna Krusic. Barn som trampar runt i naturen bland stenar och trädrötter får bättre grovmotorik och det finns också studier som visar att mycket dagsljus minskar risken för närsynthet. Men tillbaka till Stadsmuseet och råttsafarin. Hur gick det egentligen, fick ni syn på några råttor? Tyvärr inte, men vi såg tydliga spår efter dem, både under trappan och i deras egen restaurang (läs: papperskorg)! Foto: Heléne Grynfarb