EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap
Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges Stort tack till Patrik Juhlin från P-dyk samt ett extra stort tack till alla dykare: Johan Asplund, Jan Christensen, Marcus Gyllemalm, Ingemar Nilsson och Christer Doeleman.
SAMMANFATTNING Spökgarn är fiskeredskap som på olika vis förlorats i haven och som fortsätter att fiska år efter år till ingen nytta. Förlorade nät och annan fiskeutrustning verkar ha en tendens att ansamlas kring vrak. Dels kan det bero på att drivande och förlorade nät fastnar i vraken, eller så sker det ett direkt fiske på vraken, eftersom vraken också fungerar som artificiella rev för fisk. Håll Sverige Rent har i det här projektet rensat åtta vrak utanför Sveriges sydkust från spökgarn, både för att bärga garnet och för att ta reda på mer om förekomsten av spökgarn på och vid vrak. Dykningarna visar att det finns stora mängder garn vid de utvalda vraken vid sydkusten, där hundratals kilo fisk fångats i onödan. Vid dykningarna bärgades 4470 meter garn. En viktig slutsats av projektet är att det krävs ytterligare insatser vad gäller spökgarn vid och på vrak, både för att bärga garnen och för att skaffa mer kunskap om mängd och förekomst. En annan viktig iakttagelse av projektet är att mängden nyare spökgarn som bärgats vid vrak är högre än i jämförelse med de spökgarn som tagits upp vid draggningsinsatser med fiskebåt. De spökgarn som hittats vid draggningsinsatser i den fria vattenmassan eller på botten ofta har varit äldre än 15 år, medan näten som bärgats från vrak till största delen har varit yngre än 10 år. Det kan vara en indikator på att tillförseln av spökgarn i den fria vattenmassan eller på botten avtar, medan problemet med spökgarn vid vrak är mer aktuellt.
BAKGRUND Håll Sverige Rent har genomfört ett projekt med syfte att rensa vrak från förlorade fiskeredskap även benämnt som spökgarn. Dykningarna har genomförts i Sydkustens fiskeområde i samarbete med P-Dyk, som ansvarat för dykarbetet. Projektet har finansierats med medel från Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond. Vad är spökgarn? Spökgarn är ett begrepp för fiskeredskap som blivit kvar i havet och som fortsätter att fånga fisk i onödan under lång tid och där fisken utsätts för ett onödigt lidande. Det handlar om alla möjliga fiskeredskap, som exempelvis fiskegarn, fiskenät och trål men även burar, mjärdar och andra typer av instängningsredskap. Redskapen kan ha fastnat i något på botten som stenar eller vrak. De kan också ha tappats bort och sedan blivit kvar i havet. Garnen tillverkas av olika plastmaterial som bryts ned väldigt långsamt, vilket innebär att de kan fortsätta fiska i många år. Åldern på spökgarnen är inte helt lätt att fastställa, men en indikator är att man förr använde flöten eller kork gjord av frigolit. Den typen drar åt sig vatten och blir till slut så pass tunga att dessa sjunker. Nyare garn och nät har flöten eller korkar som är gjorda av plast och i de flesta moderna näten använder man sig av en flytlina istället. Fångsteffektiviteten för garnen minskar efter några månader till omkring 10 procent av den ursprungliga effektiviteten. Effektiviteten efter två år är fortfarande omkring 5 procent. 1 Dock visar studier att fångsteffektiviteten för spökgarn som fastnat på vrak förmodligen är högre. 2 Det är inte bara för fisk som spökgarnen har en negativ påverkan. Spökgarnen kan även fånga och utgöra fara för olika marina däggdjur, som tumlare och sälar samt olika typer av sjöfåglar som kan trassla in sig. Spökgarn som fastnat på vrak kan dessutom utgöra en livsfara för de sportdykare som dyker på vrak. Om en dykare fastnar i ett spökgarn kan det få ödesdigra konsekvenser. Även för sjötrafik och fiskare kan spökgarnen utgöra ett problem med intrasslad utrustning och propellrar. 1 P-O Larsson och Daniel Valentinsson, Fiskeriverkets Havsfiskelaboratorium samt Vesa Tschernij, Iconex AB (2003): http://www.havet.nu/dokument/o2003spokfiske.pdf 2 Revill A.S and Dublin G. 2004: The Fishing capacity of gillnets lost on wrecks and on open ground in UK coastal waters. Fisheries Research, 64 (2003): 107-113.
Spökgarn i Östersjön Förekomsten av spökgarn i Östersjön har länge varit känd, och i Sverige har olika projekt drivits sedan slutet av 90-talet med syfte att inventera och bärga spökgarn. Exempelvis bedrev stiftelsen Håll Sverige Rent tillsammans med KIMO Baltic Sea ett projekt år 2012, som resulterade i att 4580 meter nät och trål togs upp. 3 Sammanlagt i de olika projekten som genomförts tidigare har man fått upp miltals av nät och trål från Östersjön. Fokus har i dessa projekt legat på spökgarn som legat på botten alternativt drivit fritt ute i havet. För att få upp dessa har man draggat med hjälp av fiskebåtar. Merparten av de garn som tagits upp i dessa projekt har varit äldre än 15 år. 3 Varför spökar det i Östersjön, Kimo Baltic Sea och Stiftelsen Håll Sverige Rent (2012): http://www.hsr.se/ sites/default/files/content_media/spokgarnsrapport_20121206.pdf
Spökgarn på vrak i Östersjön Det finns omkring 20 000 kända vrak i Östersjön, och en uppskattning är att det kan finnas mer än 100 000 vrak på Östersjöns botten. 4 Många av dessa vrak finns inte utmärkta på sjökort, utan det krävs hög lokalkännedom för att ha vetskap om dess position. Förekomsten av spökgarn på vrak verkar vara hög. Bland annat visar ett projekt som genomförts i Polen och Litauen av WWF Polen att förekomsten av spökgarn på vrak är omfattande. I WWF-projektet uppskattades mängden spökgarn på vrak inom den polska ekonomiska zonen till 270-810 ton och inom den litauiska ekonomiska zonen till 67-100 ton. 5 Ett annat projekt som genomfördes år 2006-2007 visade att det fanns garn och trålduk vid nästan samtliga vrak som undersöktes utanför Sveriges sydkust. Projektet finansierades av Sveriges lantbruksuniversitet och genomfördes av P-dyk, som även filmade vraken. Hur spökgarnen fastnar på vraken kan ha olika förklaringar. En förklaring är att fiskaren förlorat ett nät till havs som sedan drivit och fastnat på vraket. En annan är att fiskare inte haft vetskap om att det finns ett vrak på den positionen och därför fastnar med exempelvis en trål. Dessutom finns möjligheten att fiskaren avsiktligt har satt nät och garn över vraket eftersom det finns en hög koncentration fisk där. Förlorar en fiskare sina redskap försöker de som regel att plocka upp dem eftersom det naturligtvis är kostsamt att förlora dem. Dock är fiskarens möjligheter att få upp redskapen när de väl har fastnat i ett vrak små, eftersom de ofta trasslat in sig rejält i vraket. Risken är stor för att fisk fastnar i spökgarn vid vrak. Vraken fungerar både som rev och barnkammare åt fisken som söker sig dit för skydd. Spökgarnen som sitter på vrak tenderar också att vara mer uppspända än nät som sjunkit till botten eller driver fritt, vilket gör att dess förmåga att fånga fisk är högre i jämförelse med ett nät eller trål som sjunkit till botten. Spökgarnen kan också blockera luckor och andra ihåligheter på vraket och fångar därför fisken när den försöker ta sig ur vraket. En ytterligare aspekt med förlorade garn och trål är att det finns en risk att fiskaren skadar vraket vilket kan innebära läckage av drivmedel eller att farlig last tar sig ut i den fria vattenmassan vid bärgningsförsök av fiskeredskapet. Dessutom kan vraken skadas, vilket innebär att ett möjligt kulturarv skadas och att historiska värden går förlorade. Foto: Anders Nordgren Foto: P-dyk 4 http://www.sjohistoriska.se/sv/kusten-runt/marinarkeologi/vrak-i-ostersjon/ 5 Collecting ghost nets in the Baltic Sea, WWF Polen (2013): http://www.balticsea2020.org/english/images/ Bilagor/Ghost_net_EN_final.pdf
METOD Håll Sverige Rent anlitade P-dyk för att genomföra arbetet med att plocka upp och rensa utvalda vrak från spökgarn. Ett dyklag bestående av fem yrkesdykare (två dykpar och en reservdykare) och en skeppare genomförde under två sommarveckor rensningar av åtta vrak i Sydkustens fiskeområde. Dykningarna utfördes från M/S Baltic Explorer. Alla vrak som rensats på garn har legat på ett djup omkring 35-40 meter. Dykarens arbetssteg har varit: Dykare filmar eller åka runt vraket med undervattensskoter för att skapa en överblick och få en planeringsfilm över om och hur spökgarn och trål sitter fast på vraket. Första dykteamet börjar samla ihop och paketera spökgarnet med draglina som man fäster med en svinrygg (en knop), samt att man sätter lyftsäckar (30, 60, 100, 500 kg lyftkraft beroende på uppgiften) och skär och klipper loss spökgarnet från vraken. Vid arbeten med vajrar och liknande kan det vara nödvändigt att använda handdrivna hydrauliska verktyg. Efterföljande dykteam färdiggör och tar spökgarnet till ytan med hjälp av lyftsäckarna eller vinsch från ytan. Spökgarnet tas ombord på fartyg för transport till hamn. OBS! Den största risken med rensningar av vrak är att fastna i garn och nät vid ett dyk och därmed få ont om andningsgas. Sportdykare ska därför aldrig dyka på ett vrak utan ordentlig träning eller utrustning.
RESULTAT Totalt kunde 4470 meter nät, garn och trål tas upp från sammanlagt åtta vrak. Flera av dessa spökgarn uppskattades vara yngre än 10 år. Det resultatet skiljer sig från tidigare projekt då man draggat efter spökgarn med hjälp av fiskebåtar, där man istället kunnat konstatera en minskad förekomst av nät yngre än 15 år. Mängden fisk i några av de upptagna spökgarnen var väldigt hög. Uppskattningsvis innehöll samtliga upptagna nät över 300 kg fisk, framförallt olika plattfiskar och torsk. Fisken har befunnit sig i olika stadier, allt från total förruttnelse till levande fisk som kunnat räddas. En iakttagelse var att det nät som innehöll mest fisk satt fast i ett vrak där stora delar av nät drev fritt ut i vattnet. Merparten av nät och trålduk som har tagits upp har gått till förbränning. Dock har omkring 1000 meter nät kunnat återanvändas av lokala fiskare i Ystad. Även en markeringsboj har kunnat tas om hand. DATUM VRAK MÄNGD (m) TYP ÅLDER FÅNGST TYP AV FÅNGST 2014-06-30 Icke Else 150 nät, garn < 10 20-30 torskar, 1 spätta torsk, plattfisk 2014-07-01 Pråmen 20 trål < 5 ingen fisk - 2014-07-02 Pråmen 20 trål < 5 ingen fisk - 2014-07-03 SS Pan 20 trål < 5 ingen fisk - 2014-07-04 Inge 20 nät, garn < 5 en fisk plattfisk 2014-08-04 Sandhamn Vraket 1000 nät, garn < 5 100kg torsk, plattfisk 2014-08-05 Lervraket Skillinge 100 nät, garn < 20 enstaka torsk * Sandhamn Vraket 2000 nät, garn < 5 200kg torsk, plattfisk 2014-08-06 Jakobus Fritzen 40 trål > 30 enstaka torsk, plattfisk 2014-08-07 Jakobus Fritzen 100 trål > 30 ingen fisk - 2014-08-08 Candya 1000 nät, garn < 20 enstaka plattfisk
Foto: Anders Nordgren
SLUTSATS Foto: P-dyk En viktig slutsats är att det krävs ytterligare insatser vad gäller spökgarn vid och på vrak, både för att bärga spökgarnen och för att skaffa mer kunskap om mängd och förekomst. Såvitt Håll Sverige Rent känner till har inget annat projekt där en systematisk rensning av ett flertal vrak från spökgarn genomförts tidigare. En stor del av kunskapen finns lokalt och det saknas en övergripande bild och förståelse för situationen i Sverige och i Östersjön. Yrkesfiskare, dykare, sportfiskare, marinarkeologer och förvaltande organisationer torde kunna bidra med viktig information och kunskap. Dykningarna visar att det finns stora mängder spökgarn vid de utvalda vraken vid sydkusten, där hundratals kilo fisk fångats i onödan. Dock vet vi inte hur det ser ut på andra ställen utmed kusten. En viktig iakttagelse av det här projektet är att mängden nyare spökgarn som bärgats vid vrak är högre i jämförelse med de spökgarn som tagits upp vid draggningsinsatser med fiskebåt, exempelvis i Kimo Baltic Sea och Håll Sverige Rents projekt 2012. De spökgarn som hittats i den fria vattenmassan och på havsbotten har många gånger varit äldre än 15 år, medan spökgarn som fastnat på vrak till största delen varit yngre än 10 år. Detta kan vara en indikator på att tillförseln av spökgarn ute i den fria vattenmassan och på havsbotten avtar, medan problemet med spökgarn vid vrak är mer aktuellt. En förklaring skulle kunna vara att det förekommer ett aktivt fiske på och vid vrak. Resultatet från det här projektet är inte med säkerhet representativt för vrak i andra delar av Östersjön. Dock visar andra projekt, som exempelvis WWF:s projekt i Polen och Litauen, en hög förekomst av spökgarn vid vrak. En reflektion är att det finns ett växande intresse för vrak bland turister, både för att dyka vid och som ett bra ställe att fiska vid. Spökgarn är dock ett stort problem både för dykningen och för sportfisket, och genom att bärga spökgarn öppnas nya möjligheter för turismen....spökgarn ute i den fria vattenmassan och på havsbotten avtar, medan problemet med spökgarn vid vrak är mer aktuellt.
Håll Sverige Rent har i det här projektet rensat åtta vrak från spökgarn utanför Sveriges sydkust, både för att bärga garnet och för att ta reda på mer om förekomsten av spökgarn på och vid vrak. Projektet har finansierats med medel från Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning, öka återvinning och främja miljömedvetandet hos individer och organisationer. Arbetet bedrivs genom kampanjer och projekt, genom utbildning i skola och förskola och genom miljömärkningar. Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, 102 64 Stockholm, Tel: 08-505 263 00, www.hsr.se