Högskoleobservatorium Ett utredningsuppdrag från SUHF

Relevanta dokument
En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan

KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2)

Yttrande över betänkandet SOU 2019:6 En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan

Ökad internationalisering av universitet och högskolor

Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

Bilaga 4. Enkät till lärosäten

Beskrivning av KK-miljöprogrammet

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Internationaliseringsutredningen. Agneta Bladh 31 jan 2018

Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Verksamhetsplan för SUHF 2019

Betänkande Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Remiss gällande rapporten Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (2018:2)

Högre utbildning i Sverige

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Utredning av systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning

Några relevanta projekt på UKÄ

Remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2) Inledning Universittskanslersämbetet Box Stockholm

Ledning och styrning av forskning och utbildning

ULF försöksverksamhet. Elena Zukauskaite FoU Skola Kommunförbundet Skåne

Remissyttrande över rapporten "Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)"

Universitetskanslersämbetets yttrande över slutbetänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (U2018/04199/UH)

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

REMISSSVAR Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (SOU 2012:1)

Riksdagen, regeringen och Regeringskansliet

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Globalt engagemang en del av internationalisering av högre utbildning och forskning SUHF

Kännedomen om Sverige som kunskapsnation och kunskap om omvärlden

Yttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning

Remiss Remiss av betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

Remiss av betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Nationellt system för kvalitetssäkring av utbildning och forskning

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en. högskola

1 Remissvar: Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige Dnr LiU

Yttrande över slutbetänkande Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige

Kommittédirektiv. Ökad frihet för universitet och högskolor. Dir. 2007:158. Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education. Aktuellt i högskolepolitiken

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

FORSKA TILLSAMMANS samverkan för lärande och förbättring

Ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning

Eva Åkesson. Ordförande expertgruppen för internationalisering

ETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH

Remissvar angående Kvalitetssäkring av forskning (2018:2), ( )

Forskning i en föränderlig värld

Yttrande gällande SOU 2018:3 En strategisk agenda för internationalisering SOU 2018:3

Styrdokument för Produktion2030

Investeringar för Sverige

Tack för alla motioner!

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av styr och resursutredningen (SOU2019:6)

STRUT. SOU 2019:6 En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning

Högskolans roll och utbildningsuppdrag

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

1 Remissvar Högre utbildning under tjugo år Dnr LiU

Pär Weihed Professor in Ore Geology Director CAMM (Centre of advanced mining and metallurgy)

Verksamhetsplan för SUHF 2016

Forum för internationalisering

Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Sammanfattning. Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

Remissyttrande. Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Remiss U2009/8128/UH. Vetenskapsrådet. Utbildningsdepartementet Stockholm

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Utvecklad ledning av universitet och högskolor

Verksamhetsplan för SUHF 2018

Universitetskanslersämbetet. Anders Söderholm Generaldirektör

På dagordningen. Inledning och presentation. Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Pilotutvärderingens syfte och tidplan

Utredningen om trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare (U2015:05)

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Förslag till examensbeskrivning för konstnärlig doktorsexamen m.m.

Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning, U2015/1626/UH

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Mötesanteckningar från Universitetskanslersämbetets insynsråd

Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning. Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden

din väg in till Högskolan i Skövde

Universitetskanslersämbetets Ämbetsguide

Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen

Universitetskanslersämbetet. Anders Söderholm Generaldirektör

Uppdrag att kartlägga behovet av och informera om högskoleutbildning av relevans för den kommunala kulturskolan

Myndighetsreformen då Universitetsoch högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Slutbetänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan: Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1)

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

Kalendarium Och nyheter från UHR

Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober

Inspel till Styr- och resursutredningen (STRUT) gällande buffertinstans

Universitetskanslersämbetets yttrande över betänkandet Utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015:92)

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).

Protokoll fört vid styrelsemöte den 16 september 2015

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Transkript:

Högskoleobservatorium Ett utredningsuppdrag från SUHF 1 190313 LARS HAIKOLA (ABSENT) f d

Uppdrag Finns det ett behov av ett högskoleobservatorium för att på ett bra och kostnadseffektivt sätt ge lärosätena underlag för analys och beslut kopplat till deras verksamhet? Om det finns ett sådant behov, hur ser behovet ut dvs. inom vilka områden finns behov av insamling och samordning av data? Skulle observatoriet enbart samla in data eller skulle det även göra analyser och i så fall vilka analyser? Hur skulle ett observatorium drivas organisatoriskt och vad är en lämplig dimensionering? 2

Samt 3 - Vilka källor finns för sådan kunskap idag t ex på lärosätena och andra myndigheter i och utanför sektorn? Hur kan ett högskoleobservatorium relatera till och eventuellt komplettera data och underlag som tas fram av andra aktörer? - Hur skulle ett svenskt högskoleobservatorium kunna konstrueras på ett sätt som av olika intressenter (lärosäten, myndigheter, näringsliv mm) uppfattas trovärdigt och legitimt? - Finns några internationella förebilder eller inspirationskällor? (Exempel kan vara Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU), Research England och Office for Students, som ersatt HEFCE, eller Danmarks Forsknings- og Innovationspolitiske Råd (DfiR)).

Tidplan 4 Delrapport 190315 ( som ger underlag för diskussion kring ett eventuellt förslag om s k intermediär. ) Slutrapport 190531

Förslag just nu 5 Expertgruppen för analys av högre utbildning och forskning (SOU 2019:6) Struts betänkande Informationsnätverk (UKÄ rapport 2018:3) Plattform för omvärldsanalys (SOU 2018:78) Internationaliseringsutredningen En organisation för forskningsanalys (IVA 2014)

Bakgrund och motiv varför behövs HEobs? SUHFs ställningstaganden En ny organisation, ett hö gskoleobservatorium, fö r uppfö ljning och jä mfö rande analys dä r ba de lä rosä ten och regering har inflytande skulle vä sentligt fö rbä ttra kvalitetssystemet och samtidigt mö jliggö ra goda resultatdialoger. SUHF inspel till forskningspropositionen 2106 Det enskilda lärosätets behov av omvärldsbild Varje lärosäte har behov av en för lärosätet anpassad omvärldsbild, inte minst inför det nya kvalitetssäkringssystemet Högskolans behov av kunskap inför utvidgad dialog med regeringskansliet Egen rankningskunskap Högskolan stor och viktig Högskolan har genomgått mycket stora förändringar i modern tid. Jmf analys av andra samhällssektorer. H 77 och den breda, diversifierade högskolan Den svenska högskolan är mer komplex än de flesta i internationell jämförelse 6

Sverige i internationell jämförelse 7 Sverige skiljer sig från omvärlden genom sin svaga analyskapacitet på lärosäten, analysinstitut eller akademier och på nationell nivå/departement Jmf DK, NO, FIN, UK, NL, DE

Begravningsplatsen 8 Rådet för forskning om universitet och högskolor ( 1998) Sister ( 2009) Dagens forskning ( 2003) Internationella nyhetsbrevet (HSV, UHR, SUHF) ( 2015) Forskningspolitiska institutet (LU) ( 2013) Förslag som inte förverkligats Högskolerådet Olof Pettersson, Kunskap om kunskap Forskning och utveckling för universitet och högskolor. DS 1992:98 Institut för studier av högre utbildning och forskning Reform och Förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform SOU 1996:21

Fråga 1 9 Behövs ett högskoleobservatorium? Ja!

Sex grundvärden 10 1. Det måste finnas någon organisation eller funktion som har förmåga att genomföra självständiga, djupa och långsiktiga analyser av svensk högskola i ett nationellt och internationellt perspektiv. 2. Varje enskilt lärosäte bör stärka sin egen förmåga till analys av sin egen position i ett nationellt och internationellt perspektiv. 3. Kunskapen om den forskning om högre utbildning som faktiskt finns (det finns mer än vad som är känt) måste spridas effektivare. 4. Ett högskoleobservatorium bör vara en av många agenter som utför analyser av högskolan i samarbete med andra agenter, fr a UKÄ 5. Ett högskoleobservatorium bör ha förmåga att agera självständigt och proaktivt. 6. Ett högskoleobservatorium måste ha en långsiktig och stabil basfinansiering.

Syfte 11 Högskoleobservatoriet ska verka för sådan kunskapsbildning om högre utbildning och forskning som kan utgöra underlag för lärosätenas strategiska utveckling.

Mål 12 Högskoleobservatoriet ska genomföra långsiktiga analyser av den svenska högskolan. Detta innebär att högskoleobservatoriet ska: identifiera behov och trender inom högskolan utvärdera högskolereformer mot dess politiska mål analysera centrala frågor inom högskolan utgöra nod för kunskap om utvecklingen av den internationella högskolesektorn följa och analysera svensk högskola i ett jämförande internationellt perspektiv genom kunskapsbildning påverka utvecklingen av högskolan verka som sektorns policyinstitut

Medel Högskoleobservatoriet ska arbeta i samverkan med lärosäten och myndigheter inom högskoleområdet samt stiftelser och andra organisationer med verksamhet inom högskolan nyttja offentliga data och underlag som erhålls från stiftelser och andra organisationer med verksamhet inom högskolan också utgå från och bearbeta utredningar, rapporter och publikationer genomförda av andra organisationer vid behov inhämta nya data. 13

Arbetets karaktär 14 Arbetet inom högskoleobservatoriet ska i huvudsak genomföras som forskningsprojekt men även genom utrednings- och utvecklingsarbete Högskoleobservatoriet ska arbeta mångdisciplinärt och utan profilering mot särskild metod- eller skolbildning Högskoleobservatoriet ska verka genom debatt och opinionsbildning

Tre balansfrågor 15 Autonomi Forskning heteronomi utrednings-, utvecklings- och utvärderingsuppdrag Kunskapsbank debatt- och opinionsarena

Är högskoleobservatorium ett ansvar för staten eller för sektorn? 16 Ett möjligt svar sektorn (förslag Högskoleråd, DS 1992:98) Ett mer naturligt svar staten (Strut, SOU 2019:6) Delat ansvar = begränsat ansvar för sektorns högskoleobservatorium (SUHF 2015)

Tre nischer Analys av högskolan på nationell nivå som underlag för utvecklad dialog och överenskommelse mellan regeringskansli och lärosäte. Underlag för politiska prioriteringar (Struts förslag) 17 Forskarinitierad nyfikenhetsdriven forskning om högre utbildning (finansiering VR/UVK, VR/HS, RJ) Analys av högskolan som formuleras utifrån lärosätenas behov. (SUHF högskoleobservatorium)

Avvägningar 18 hur brett uppdrag bör ett högskoleobservatorium antaga? hur bör relationen till en eventuell analysfunktion som Strut föreslår se ut?

Strut (SOU 2019:6) 19 Det inrättas en analysfunktion med uppdraget att göra samlade och oberoende analyser och uppföljningar med syfte att ligga till grund för framtida politiska prioriteringar men även kan utgöra stöd för lärosätenas och andra intressenters egna arbete. Analysfunktionen ges i uppdrag att inkomma med en samlad analys inför propositionen för högre utbildning och forskning, och att utöver detta göra analyser av högre utbildning och forskning. Uppdraget ska vara utformat så att analysfunktionen ges mandat att själv välja frågeställningar och metoder för sina analyser samt hur de sprids.

Tillstyrk Struts förslag! 20 Det behövs en nationell analysfunktion för högre utbildning och forskning i Sverige! Dock - risk för informationsasymmetri. Expertgruppen blir i huvudsak ett verktyg för regeringen, ej lärosätena. Kan motverkas genom reglerat inflytande från lärosätena på expertgruppens sammansättning och uppdrag

Förslag 21 SUHF behöver en egen kunskapsnod SUHF bör positionera ett högskoleobservatorium utifrån ett självständigt ställningstagande, utifrån egna behov, oberoende av men i beaktande av hur en expertgrupp för analys av högre utbildning och forskning vid UKÄ utvecklas.

Organisationsmöjligheter 22 Forskningsinstitut Nätverk Expertkommitté

Expertkommitté Sammansatt av kvalificerade forskare inom HE Med kompetens o resurser att beställa forskning om HE 23 - Jmf Rådet för forskning om universitet och högskola - Jmf ESO (o delvis IFAU) - Jmf Struts analyskommitté

Frågor för diskussion i sektorn 24 Är grundvärdena rimliga? Är högskoleobservatoriets syfte, mål och medel rimliga Hur bör balansen mellan de tre balanserna avvägas? Autonomi heteronomi Forskning utrednings-, utvecklings- och utvärderingsuppdrag Kunskapsbank debatt- och opinionsarena Är det realistiskt att SUHF tar ansvaret för en nationell och heltäckande analysfunktion genom ett högskoleobs? Behövs uppdelningen i tre nischer? Finns det specifika kunskapsbehov för lärosätena som inte kan förväntas bli tillfredsställda av Struts expertgrupp? Vilken organisationsform för högskoleobservatoriet är mest realistisk? Forskningsinstitut, nätverk, expertkommitté.

25 Delrapport avlämnad 190315. Nästa steg utredaren diskuterar frågorna (föregående bild) med sektorsföreträdare under våren Slutrapport 190531