Renhållningsordning för Västerviks kommun. Avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07

Renhållningsordning för Västerviks kommun Avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07

Västervik Miljö & Energi AB Kontaktuppgifter Sofia Ahl, tfn 0490-25 70 60, e-post sofia.ahl@vastervik.se Rickard Wester, tfn 0490-25 70 61, e-post rickard.wester@vastervik.se Formgivning & foto Phia Bergdahl, kommunledningskontoret Tryck Grafiskt Tryck AB

Förord Avfallshanteringen är en viktig del i samhällets omsättning av råvaror, näringsämnen och energi. Därför är också avfallshanteringens betydelse för miljön stor. Genom att utnyttja resurserna effektivt, förändra konsumtionsmönster och förlänga produkternas användningstid kan vi minska mängden avfall och påverkan på miljön. I Sverige är vi duktiga på att källsortera och återvinna avfall. Mer än 95 procent av hushållsavfallet återvinns som energi, material eller näring. Ungefär 50 procent av hushållsavfallet i Sverige behandlas genom förbränning. Cirka 35 procent av hushållsavfallet materialåtervinns. Biologisk avfallsbehandling står för drygt 10 procent av den totala mängden behandlat hushållsavfall. Mindre än 5 procent av hushållsavfallet deponeras. Den största utmaningen framöver blir att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökande avfallsmängder, att förebygga att avfall uppkommer. Avfallsområdet genomgår ständigt förändringar. Det är viktigt att vi bevakar och hänger med i den internationella och nationella utvecklingen. Det kan handla om framtida behandlingsformer och prioriteringsordningar men också om nya återvinningsmöjligheter och insamling av materialströmmar. Västerviks kommun vill vara med och ta sitt ansvar genom att bidra till minskad påverkan på miljön. I de mål och åtgärder som finns i avfallsplanen finns uttryckt att vi ska arbeta för att minska mängden avfall och dess farlighet. Vi ska se till att det avfall som uppkommer sorteras och tas om hand på bästa sätt. Det är det minsta vi kan göra för oss själva och för framtida generationer.

Sammanfattning Renhållningsordningen består av en avfallsplan samt lokala föreskrifter om avfallshanteringen i Västerviks kommun. Avfallsplanen innehåller uppgifter om avfallet i kommunen samt de åtgärder som föreslås för att minska avfallets mängd och farlighet. De lokala föreskrifterna innehåller bestämmelser om hur avfallet ska sorteras, förvaras och hämtas. Här följer en sammanfattning av avfallsplanens innehåll: I kapitel 1 i avfallsplanen beskrivs arbetsgången som varit samt hur samråd och miljöbedömning har genomförts. I kapitel 2 presenteras internationella, nationella och regionala mål för avfall. Dessa utgör ett ramverk när de lokala målen skapas. För Västerviks kommun finns också en rad inriktningsmål som fungerar som plattform för de lokala målen. Under perioden 2009-2014 ska vi arbeta med följande punkter: Kopplingen mellan konsumtionsmönster och avfall. Insamlingssystem för farligt avfall. De totala avfallsmängderna ska inte öka. Främja återanvändning. Utsortering av matavfall för produktion av biogas. Öka materialinsamlingen. Kommunkoncernen ska föregå med gott exempel när det gäller källsortering. Avfallshanteringen i skärgården ska ses över. Rätt saker ska gå till energiåtervinning. En handlingsplan för att åtgärda avslutade avfallsupplag. Handlingsplanen, i kapitel 3, beskriver de åtgärder som kommer att genomföras inom de olika målområdena. Handlingsplanen beskriver även på vem huvudansvaret för åtgärderna ligger och hur vi mäter att åtgärden genomförts. Slutligen finns även tidplan och bedömning av resursbehov för respektive åtgärd. I kapitel 4 beskrivs hur de nya målen ska följas upp och hur den föregående avfallsplanen har följts upp. Det senare sker i och med en genomgång av handlingsprogrammet för perioden 2002 2008. I kapitel 5 beskrivs fakta och förhållanden i Västerviks kommun som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Dessutom beskrivs insamlingssystem, avfallsmängder och återvinning när det gäller hushållsavfall (monopol) samt övrigt avfall (konkurrens). I Västervik finns ett antal avslutade avfallsupplag, både efter kommunal och efter industriell verksamhet, arbetet med dessa beskrivs i kapitel 6. I kapitel 7 beskrivs ansvarsfördelningen när det gäller förpackningar och returpapper, som den ser ut i dagsläget. Här redogörs också för det informationsarbete som bedrivs för att förebygga att förpackningsavfall uppstår. 5

Innehållsförteckning 1 Inledning... 9 1.1 Arbetsgång...9 1.2 Samråd...9 1.3 Miljöbedömning...9 2 Mål... 10 2.1 Internationellt perspektiv...10 2.2 Nationella miljökvalitetsmål...10 2.3 Regionala mål...11 2.4 Inriktningsmål för Västerviks kommun...11 2.5 Lokala mål...11 3 Handlingsplan... 13 4 Uppföljning... 18 4.1 Uppföljning av nya mål...18 4.2 Uppföljning av föregående avfallsplan...18 5 Nulägesbeskrivning... 21 5.1 Bakomliggande faktorer...21 5.1.1 Kommunfakta...21 5.1.2 Avfallsorganisationen...21 5.1.3 Renhållningstaxan...23 5.1.4 Information och kommunikation...23 5.1.5 Samverkan...23 5.2 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (monopol)...24 5.2.1 Kärl- och säckavfall...24 5.2.2 Grovavfall och trädgårdsavfall...25 5.2.3 Matavfall...25 5.2.4 Latrinavfall...25 5.2.5 Slam...25 5.2.6 Farligt avfall...25 5.3 Övrigt avfall (konkurrens)...25 5.3.1 Avfall som omfattas av producentansvar...26 5.3.2 Bygg- och rivningsavfall...27 5.3.3 Jord och schaktmassor...27 5.3.4 Industriavfall...27 5.3.5 Farligt avfall...27 5.3.6 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten...27 5.3.7 Hamnavfall...27 5.4 Behandlingsanläggningar...28 5.4.1 Målserums avfallsanläggning...28 5.4.2 Återvinningscentralerna (ÅVC)...28 5.4.3 Stegeholmsverket...28 5.4.4 Stena Recycling...28 5.4.5 Lucerna avloppsreningsverk...28 6 Avslutade avfallsupplag... 30 6.1 Inventering och riskbedömning...30 6.2 Plan för åtgärder...30 6.3 Ansvarsfördelning...30 7 Materialåtervinning... 31 7.1 Ansvarsfördelning...31 7.2 Förebyggande arbete...31 Lokala föreskrifter om avfallshantering för Västerviks kommun... 33 Bilagor... 45 Miljöbedömning...46 Statistik...48 Hämtningsområden...49 Återvinningscentraler och -stationer i Västerviks kommun...50 Avslutade avfallsuppdrag...51 Förteckning över avslutade avfallsuppdrag i Västerviks kommun...52 Sorteringsbilaga...57 Ordlista...60

1 Inledning Varje kommun ska, enligt Miljöbalken, ha en aktuell renhållningsordning med tillhörande avfallsplan och lokala föreskrifter. Planen ska innehålla uppgifter om avfall i kommunen samt kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen är både en beskrivning av vad som händer med avfallet i Västerviks kommun idag och en handlingsplan med mål och åtgärder för de kommande åren. I en avfallsplan ska kommunen alltså beskriva den nuvarande och den planerade framtida hanteringen av avfall. Här, i kapitel 1, beskrivs arbetsgången som varit samt hur samråd och miljöbedömning har genomförts. 1.1 Arbetsgång Teknisk Service, Västerviks kommun, har tagit fram detta förslag till renhållningsordning för åren 2009 2014. Projektgruppen har bestått av tjänstemän från Miljö- och byggnadskontoret, Teknisk Service, Kommunledningskontoret och Västervik Miljö & Energi AB. Som projektgruppens bollplank har en referensgrupp funnits, bestående av personer från olika intresseorganisationer. Styrgruppen har bestått av personer från presidierna för Kommunstyrelsen, Miljö- och byggnadsnämnden, Tekniska nämnden samt styrelsepresidiet för Västervik Miljö & Energi AB. 1.2 Samråd Samråd har genomförts i och med ett remissförfarande våren 2009. Förslaget till renhållningsordning har skickats ut till 35 olika instanser, så som kommunala nämnder och bolag, politiska partier, angränsande kommuner, fastighetsägare samt andra intressenter. Dokumentet visades under april månad på biblioteken i Gamleby och Västervik. Annons om samråd samt utställning publicerades i VästerviksTidningen. Dokumentet har även funnits för nedladdning på Västervik Miljö & Energi AB:s webbplats. Vi har fått in tio stycken yttranden. De inkomna synpunkterna har diskuterats i styrgruppen och motiverade ändringar har genomförts. 1.3 Miljöbedömning Syftet med att göra en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Genom att göra en miljöbedömning kan eventuella alternativ belysas. Avfallsplanens mål och åtgärder kan också vara av stor betydelse för hur nationella och regionala miljömål kan nås. Den här avfallsplanens påverkan på miljön redovisas genom en översiktlig miljöbedömning av de effekter som målen medför. Miljöbedömningen genomförs genom en beskrivning av ett nollalternativ, det vill säga de följder som skulle kunna bli om planen/målen inte genomförs. Dessutom görs en bedömning av hur målen för Västerviks kommun kan bidra till att nationella och regionala miljömål nås. Miljöbedömningen finns som bilaga 1. 9

2 Mål I kapitel 2 presenteras internationella, nationella och regionala mål för avfall. Dessa utgör ett ramverk när de lokala målen skapas. För Västerviks kommun finns också en rad inriktningsmål som fungerar som en långsiktig plattform för de lokala målen. 2.1 Internationellt perspektiv EU: s beslut sätter ramarna för den svenska avfallshanteringen. EU: s nya ramdirektiv för avfall antogs den 20 oktober 2008 och omfattar tidigare direktiv om avfall, farligt avfall och spillolja. Det nya ramdirektivet innebär att medlemsländerna ska arbeta för att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan från avfallsproduktion ska brytas. Dessutom innebär det i korthet att: Avfallshierarkins fem steg införs som en prioriteringsordning för avfallshanteringen: 1. Avfallsminimering 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiutvinning 5. Deponering Medlemsstaterna ska tillämpa det hanteringsalternativ som ger bäst miljönytta men kan avvika från hierarkin utifrån ett livscykelperspektiv och med hänsyn till övergripande effekter. Direktivet ger kriterier för när avfall kan upphöra att vara avfall. Det gäller främst papper, glas, metall, däck, textilier och granulat för återanvändning. Genom direktivet lagstiftas också det nya begreppet biprodukter. Ett material som uppstår i en tillverkningsprocess kan anses som biprodukt om det finns en garanterat fortsatt direkt användning som inte kräver fortsatt bearbetning. Nya återvinningsmål för medlemsstaterna är att till 2020 ska 50 procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 procent. För att öka högvärdig återvinning ska medlemsstaterna, när det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt rimligt, uppmuntra till källsortering genom separat insamling och det gäller senast till 2015 åtminstone för papper, metall, plast och glas. Medlemsländerna ska själva eller i samverkan med andra länder se till att det finns en infrastruktur för såväl deponering som återvinning, inklusive energiåtervinning, av hushållsavfall. Infrastrukturen ska syfta till att avfallet kan tas om hand så nära uppkomsten som möjligt. Bioavfall får ökad betydelse och medlemsstaterna ska uppmuntra separat insamling av bioavfall för rötning eller kompostering. 2.2 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagens miljömål är de övergripande, styrande målen för den miljömässiga aspekten av av- 10

fallshanteringen. Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation (år 2020) ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Vårt välstånd ska byggas på en effektiv användning av naturens resurser, samtidigt som utnyttjandet ska vara i enlighet med kretsloppsprincipen. Det betyder att man varken ska förgifta naturen eller utnyttja den mer än vad som är långsiktigt hållbart. En bättre och mer resursbevarande hantering av produkter och avfall är en nödvändig förutsättning för att detta ska nås. Miljömål 15: God bebyggd miljö, handlar bland annat om avfall. Där står i delmål 5 att den totala mängden genererat avfall inte ska öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier mm återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. 2.3 Regionala mål Även på regional nivå är utgångspunkten för miljömålsarbetet de av riksdagen antagna 16 miljökvalitetsmålen samt de drygt 70 nationella delmål som beskriver den miljö vi vill ha i samhället inom en generation. Kalmar län har 93 regionala miljömål. För avfall gäller: Avfall (2010/2015) Det som gäller särskilt för regionen är att avfallshanteringen ska vara effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. De nationella miljömålen för avfall kompletteras med följande (kursivt): Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Återanvändning av produkter ska uppmuntras. Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling, bland annat för produktion av biogas. 2.4 Inriktningsmål för Västerviks kommun Inriktningsmålen för Västerviks kommun är mål som vi vill arbeta med under en längre tidsperiod än avfallsplanens giltighetstid vilken är sex år. De är grundläggande och skapar en plattform från vilken det konkreta avfallsarbetet ska starta. Målen utgår från EU: s avfallshierarki, Sveriges avfallsplan och Strategisk plan för Västerviks kommun. Målen tar även hänsyn till de olika behandlingsalternativ som finns att tillgå i kommunen. Avfallets farlighet och mängd ska minska: den totala mängden avfall ska minska och farligt avfall ska tas ur kretsloppet. Avfallshanteringen ska ses som en viktig del i samhällets infrastruktur. Materialflödena i kommunen ska kännetecknas av resurshushållning och kretsloppstänkande. Den kommunala avfallshanteringen ska vara kostnadseffektiv. Avfallshanteringen i kommunen ska förknippas med god service. Arbetsmiljön för renhållningspersonalen ska ständigt förbättras. 2.5 Lokala mål Västerviks kommun har tio lokala mål som ska verka för att minska den negativa påverkan på miljön. Målen är mätbara och struktureras efter avfallshierarkin. 11

Minska avfallets mängd och farlighet 1. 2014 ska minst 80 procent av hushållen ha kännedom om kopplingen mellan konsumtionsmönster och avfall. De ska också ha kunskap om vad de kan göra för att minska mängden avfall i hushållet. 2. 2012 ska minst 80 procent av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall. 3. 2014 ska de totala avfallsmängderna i kommunen (per capita) inte ha ökat jämfört med 2010. Återanvändning 4. 2011 ska vi ha utrett möjligheter att främja återanvändning, t.ex. genom bytardagar eller återanvändningscontainer. Materialåtervinning 5. 2014 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas tillvara som resurs och användas för produktion av biogas. 6. 2014 ska materialåtervinningen i kommunen ha ökat med 20 procent jämfört med 2010. 7. 2012 ska minst 80 procent av alla kommunala verksamheter 1, där utrymme finns, ha källsortering vid fastigheten. 2014 ska siffran vara 100 procent. 8. 2010 ska avfallshanteringen i skärgården ha setts över och en åtgärdsplan ska presenteras. Energiutvinning Vi ska elda rätt saker 9. 2012 ska förutsättningarna för att rätt saker går till energiutvinning ha förbättrats. Deponering 10. 2014 ska en handlingsplan finnas för att åtgärda avslutade avfallsupplag. I handlingsplanen ska ansvarsfördelning, åtgärder, tidsram och förslag på finansiering finnas med. 1 Primärkommunala verksamheter och kommunalägda bolag. 12

3 Handlingsplan Handlingsplanen beskriver de åtgärder som kommer att genomföras inom de olika målområdena. De föreslagna åtgärderna kan vara viktiga för flera mål, en åtgärd kan alltså ha positiv inverkan på flera olika mål. Handlingsplanen beskriver på vem huvudansvaret för åtgärderna ligger och hur vi mäter att åtgärden genomförts. Slutligen finns även tidplan och bedömning av resursbehov för respektive åtgärd. Som en första åtgärd, för att skapa ett nolläge, genomför vi en kundundersökning bland hushållen i kommunen. Enkäten kan med fördel kompletteras med en plockanalys på insamlat hushållsavfall, den brännbara fraktionen/restfraktionen. Dessa båda insatser skapar en bra startpunkt för fortsatt arbete med mål och åtgärder. Med hänsyn till arbetet för att minska klimatpåverkan och att uppfylla nationella och regionala miljömål har vi, utöver ordinarie verksamhet, valt att fokusera på följande mål och åtgärder: Mål Åtgärd Ansvar Sätt att mäta Tidplan Resursbehov 0. Startpunkt Enkät och plockanalys 1. 2014 ska minst 80 procent av hushållen ha kännedom om kopplingen mellan konsumtionsmönster och avfall. De ska också ha kunskap om vad de kan göra för att minska mängden avfall i hushållet. 1.1 Grön stadsdel eller gröna familjer som goda exempel att informera om till allmänheten. Västervik Miljö & Energi AB Kommunstyrelsen Att så gjorts 2009 Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2014 Stort 1 2 Miljöprofilsområde: ett mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart bostadsområde eller livsstil. 13

Mål Åtgärd Ansvar Sätt att mäta Tidplan Resursbehov 1. 1.2 En ny renhållningstaxa ska utformas till 2010. Den ska vara tydlig och enkel och vid behov upprättas i en populärversion. Det ska tydligt framgå hur renhållningstaxan styr mot minskade avfallsmängder och återvinning. 1. 1.3 Anordna en skoltävling som syftar till att bygga kunskap om avfall och konsumtionsmönster. 1. 1.4 Satsning på utbildning och åtgärder för minskad nedskräpning. 2. 2012 ska minst 80 procent av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall. 2.1 Utreda olika alternativ och sedan om möjligt införa ett insamlingssystem för farligt avfall, t.ex. insamlingsrunda eller samlaren. 2. 2.2 Säkerställa kompetensen angående hantering av farligt avfall hos personalen på återvinningscentralerna (ÅVC) genom regelbundna utbildningar. 2. 2.3 I tillsynen av verksamheter ska extra krut läggas på att främja miljövänliga produkter och kemikalier. Västervik Miljö och Energi AB Västervik Miljö & Energi AB Tekniska nämnden Västervik Miljö & Energi AB Västervik Miljö & Energi AB Miljö- och byggnadsnämnden Att så gjorts 2009 Litet, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2014 Mellan Att så görs 2009 och framåt Att så gjorts 2012 Mellan Att så görs 2009 och framåt Att så görs 2009 och framåt Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Litet, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. 1 3 Mindre, vanligt förekommande farligt avfall, t. ex. glödlampor, batterier och småelektronik. 14

Mål Åtgärd Ansvar Sätt att mäta Tidplan Resursbehov 3. 2014 ska de totala avfallsmängderna i kommunen (per capita) inte ha ökat jämfört med 2010. 3.1 Utvärdera och förbättra FNI. Antal anslutna hushåll och insamlade mängder returmaterial (även mängder från återvinningsstationerna). 3. 3.2 Kommunal policy, varje enhet tar fram förslag på åtgärder för att minska sitt avfall. 3. 3.3 Anpassa upphandlingskraven, kommunen ska föregå med gott exempel. 4. 2011 ska vi ha utrett möjligheter att främja återanvändning, t.ex. genom bytardagar eller återanvändningscontainer. 4.1 Se om det eventuellt går att samordna med Altonas verksamhet. 4. 4.2 Kommunen ska uppmuntra till återanvändning och samarbeta med föreningar, skolor och lokalt näringsliv i detta arbete. 5. 2014 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas tillvara som resurs och användas för produktion av biogas. 5.1 En insamling av matavfall ska utredas och införas. 5. 5.2 Verksamheter ska rekommenderas att sortera ut matavfall. Olika tekniker ska utredas. Västervik Miljö & Energi AB Samtliga nämnder och styrelser Kommunstyrelsen har huvudansvar men samverkar med samtliga nämnder och styrelser. Västervik Miljö & Energi AB Västervik Miljö & Energi AB Västervik Miljö & Energi AB Västervik Miljö & Energi AB Att så gjorts 2009 2011 Att så gjorts 2009 2010 Att så gjorts 2009 2010 Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2011 Litet, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2011 Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2013 Stort, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så görs 2010 och framåt Litet, ingår i ordinarie verksahetsbudget. 15

Mål Åtgärd Ansvar Sätt att mäta Tidplan Resursbehov 6. 2014 ska materialåtervinningen i kommunen ha ökat med 20 procent jämfört med 2010. 6.1 Det ska finnas möjlighet för hushåll och verksamheter att lämna plast och metall på återvinningscentralerna (ÅVC). 6. 6.2 Ökad information till verksamheter om utsortering av material, främst plast. 6. 6.3 Förbättra servicen för hushållen att lämna grovavfall, t.ex. insamlingsrunda eller ökade öppettider på ÅVC. 7. 2012 ska minst 80 procent av alla kommunala verksamheter, där utrymme finns, ha källsortering vid fastigheten. 2014 ska siffran vara 100 procent. 7.1 Gå igenom verksamheternas behov, planera och starta sorteringsarbetet. (Eventuellt kan en projektanställning behövas.) 7. 7.2 Sortering i det offentliga rummet ska införas, i lämpligt utförande, på strategiska platser. 8. 2010 ska avfallshanteringen i skärgården ha setts över och en åtgärdsplan ska presenteras. 8.1 Avfallshanteringen ska utredas med ett helhetsgrepp. Arbetet ska ske i projektform, eftersom många intressenter är inblandade i frågan: VMEAB, KS, kultur- och fritid, länsstyrelsen, miljö- och bygg osv. Västervik Miljö & Energi AB Västervik Miljö & Energi AB Västervik Miljö & Energi AB Samtliga nämnder och styrelser. Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Att så finns 2010 och framåt Att så finns 2009 och framåt Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Litet, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2013 Stort, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2014 Mellan/stort Att så gjorts 2010 Mellan, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2009 Mellan, utreds vidare av projektgruppen. 1 4 Materialåtervinningen är utöver återvinningen av förpackningar och returpapper, och gäller främst för plast och metall. Jmf mål i avfallsdirektivet: papper, metall, plast och glas. 5 Primärkommunala verksamheter och kommunalägda bolag. 16

Mål Åtgärd Ansvar Sätt att mäta Tidplan Resursbehov 9. 2012 ska förutsättningarna för att rätt saker går till energiutvinning ha förbättrats. 10. 2014 ska en handlingsplan finnas för att avslutade avfallsupplag. I handlingsplanen ska ansvarsfördelning, åtgärder, tidsram och förslag på finansiering finnas med. 9.1 Förbättra tillgängligheten på återvinningscentralerna (ÅVC) genom tydlig skyltning, utbildad personal och ev. utökade öppettider. 10.1 Kommunala deponier men också enskilda verksamheters nedlagda deponier. 8. 8.2 Minst en mottagningsstation för latrin från fritidsbåtar ska finnas i kommunen 2010. Den ska vara strategiskt placerad vid någon av de större gästhamnarna/marinorna. Kommunstyrelsen Västervik Miljö & Energi AB Kommunstyrelsen Att så finns 2009 2010 Mellan Att så gjorts 2012 Stort, ingår i ordinarie verksamhetsbudget. Att så gjorts 2014 Mellan 17

4 Uppföljning I kapitel 4 beskrivs hur de nya målen ska följas upp och hur den föregående avfallsplanen har följts upp. Det senare sker i och med en genomgång av handlingsprogrammet för perioden 2002 2008. 4.1 Uppföljning av nya mål Genom att ha kolumnerna Sätt att mäta och Ansvar i handlingsplanen beskriver vi hur de nya målen ska följas upp och vem som har ansvar för avrapporteringen. Genomförda aktiviteter och utvärdering av hur åtgärderna har verkat i riktning för att uppnå målen, avrapporteras till bolagsstyrelsen för Västervik Miljö & Energi AB och sedan vidare till kommunfullmäktige (senast i juni) en gång per år. Uppgifter om avfallsmängder, i bilagorna, ska också uppdateras årligen. Om uppföljningen leder till att mindre ändringar behöver göras i planen får dessa enligt bestämmelserna i lagstiftningen beslutas av kommunstyrelsen medan större ändringar ska beslutas av kommunfullmäktige. Bilagan med statistik samt kartan över återvinningsplatser i kommunen får uppdateras utan att kommunfullmäktige behöver fatta ett nytt beslut. För att följa upp hur vårt miljöarbete bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen finns ett system av nyckeltal i kommunens hållbarhetsbokslut, som bilaga till kommunens ekonomiska årsredovisning. Västerviks kommun arbetar med att sprida hållbarhetsarbetet ut i hela organisationen genom att ställa krav på hållbarhetskonsekvensanalyser vid alla strategiska beslut och genom att nyckelbegrepp ingår i kommunens viktigaste styrande dokument, den strategiska planen. I strategisk plan och kommunens budget ska medel för åtgärder på kort och på lång sikt avsättas så att de lokala miljömålen kan uppfyllas. 4.2 Uppföljning av föregående avfallsplan Nedan följer en genomgång av handlingsprogrammet för perioden 2002 2008: Teckenförklaring = Målet är uppnått. = Målet är delvis uppfyllt. = Målet är inte uppnått. 18

Åtgärd År Ansvar Resultat Kommentar 1. Åtgärder för Målserumsdeponin enligt det nya miljötillståndet, miljöbalken samt ambitionerna om fortsatt drift även efter år 2008. 2. Taxan ska konstrueras så att återvinning, återanvändning, lokal kompostering och energiutvinning föredras. 3. Ett nytt system för ökad insamling av farligt avfall ska introduceras. 4. Ett system för fastighetsnära insamling av hushålls- och producentansvarsavfall ska utvecklas genom försök och sedan introduceras storskaligt. 5. En särskild avfallsrådgivare anställs, som ska arbeta med information, rådgivning och hjälp till renhållningskunderna. 6. Avfallsfrågorna ska införas i detaljplanearbetet och bygglovsprövningen, så att områden och lokaler anpassas till källsortering av hushållsavfall vid ombyggnation och nyproduktion. 7. Tidigare riskklassificering av nedlagda avfallsupplag kompletteras och kostnadsuppskattas. 8. Ansvarsförhållandet samt kostnader för undersökningar och återställning av nedlagda riskklassificerade avfallsupplag klargörs. 9. Erforderliga åtgärder ska vara genomförda på nedlagda äldre avfallsupplag. 2002 2008 Tekniska nämnden/västerviks Värmeverk AB 2004 Tekniska nämnden/västerviks Värmeverk AB 2002 2003 Tekniska nämnden/västerviks Värmeverk AB 2003 2004 Tekniska nämnden/västerviks Värmeverk AB 2002 Tekniska nämnden/västerviks Värmeverk AB 2003 Miljö- och byggnadsnämnden 2004 Tekniska nämnden Åtgärderna är genomförda. Genomfört i och med ny taxa med FNI (fastighetsnära insamling). Röd box (FA-box) har delats ut till villahushåll och fritidshus. Infört för alla villahushåll i kommunen från 2009. Tjänsten finns sedan 2003. Det har inte fungerat fullt ut och det har funnits brister i bygglovsprövningen. Riktlinjerna vid planläggning och bygglovsprövning behöver skärpas. Frågan har införts som ett inriktningsmål för kommunen. Frågan har inte prioriterats och därför har målet inte uppnåtts. Nytt mål finns med i den nya avfallsplanen. 2004 Kommunstyrelsen Se ovan, åtgärd nr. 7 2006 Enligt Kommunstyrelsens beslut ovan. Se ovan, åtgärd nr. 7 19

Åtgärd År Ansvar Resultat Kommentar 10. Möjligheterna till alternativt omhändertagande av slam undersöks. 11. Kontakt med grannkommunerna för att nå ett regionalt samarbete avseende framtida deponier, anläggningar för rötning av biologiskt avfall, samt en lösning på frågan hur avloppsslam ska tas om hand. 12. Altona utvecklas för försäljning av bygg- och rivningsavfall. 13. Mottagningsstationer för avfall (även farligt avfall) anlägges vid hamnar och marinor i samverkan med Sjöfartsverket. 14. Löpande uppföljning av hushållsavfall samt producentansvarsinsamlingen, att redovisa i kommunens miljöbokslut. 15. Nya rötkammare mm vid Lucerna avloppsreningsverk, för bättre biogasproduktion samt mottagning av även storköksavfall. 16. Mobilt reningsverk för effektivare och mer miljöanpassad tömning av 3-kammarbrunnar. 17. Försök med utökade öppettider på Målserum och övriga återvinningsgårdar. 2001 Tekniska nämnden 2003 Tekniska nämnden Olika möjligheter har undersökts men var inte ekonomiskt möjliga 2003. Nya försök är på gång under 2009. Samarbete har funnits angående latrintömning i regionen. Resultatet blev dock privat entreprenör. 2003 Socialnämnden Verksamheten för en tillbakadragen tillvaro. Frågan berörs i den nya avfallsplanen. 2003 Verksamhetsutövaren/Sjöfartsverket Kommunstyrelsen/Turism Ingen har tagit ansvaret och drivit frågan. Finns med i den nya avfallsplanen. En tydlig ansvarsfördelning är ett måste. 2002 Kommunstyrelsen Sker årligen. 2004 Tekniska nämnden 2005 Tekniska nämnden 2003 Tekniska nämnden Det har tagit tid att genomföra den här åtgärden. Nya rötkammare är under uppbyggnad i skrivandets stund. Försök har gjorts under planperioden. En ny upphandling är på gång. Mindre utredningar har gjorts och små förbättringar har genomförts. Frågan berörs i den nya avfallsplanen. 20

5 Nulägesbeskrivning I kapitel 5 beskrivs fakta och förhållanden i Västerviks kommun som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Dessutom beskrivs insamlingssystem, avfallsmängder och återvinning när det gäller hushållsavfall (monopol) samt övrigt avfall (konkurrens). 5.1 Bakomliggande faktorer Invånarantal, avfallsorganisation, renhållningstaxa och information är exempel på faktorer som har effekt på avfallsmängder och -hantering i Västerviks kommun. 5.1.1 Kommunfakta Västerviks kommun ligger i nordöstra delen av Småland, ca 28 mil söder om Stockholm och 14 mil norr om Kalmar. Till ytan är Västerviks kommun södra Sveriges största kommun med sina 1 900 km². Tre fjärdedelar av kommunens markareal är skog. Åkermark och sjöar står för en tiondel vardera, resten är betesmark och övriga ytor. Västerviks kommun har ca 55 mil kust mot Östersjön. I kommunen bor ungefär 36 000 invånare. Drygt 21 000 bor i centralorten Västervik, 3 000 i Gamleby, 1 300 i Ankarsrum och 1 300 bor i Överum. Övriga invånare bor i de mindre tätorterna eller på landsbygden. Enligt befolkningsprognosen för Västerviks kommun 2008 2025, kommer befolkningsutvecklingen att vara positiv fram till 2020. Därefter spås en svag negativ trend. Stora arbetsgivare i kommunen är bland andra Ankarsrum Industries, Akzo Nobel Nippon Paint, DuPont Powder Coatings, Elfa Sweden, Findus Wienerbagarn, Gunnebo Industrier, Slip Naxos, Naxo Flex, Saab Barracuda, Totebo, Överums bruk, Västerviks kommun, Landstinget i Kalmar län, Kriminalvården, Försäkringskassan och Skatteverket. Västervik är en sommarstad med många turister. Här anordnas evenemang som Visfestivalen, och MC-dagarna. Skärgården och naturen i kommunen är också fina turistattraktioner. Under sommaren fördubblas befolkningen i kommunen genom turism och fritidsboende. 5.1.2 Avfallsorganisationen Kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för renhållningen i Västerviks kommun. Kommunfullmäktige beslutar om renhållningstaxa och avfallsföreskrifter och har därmed det yttersta ansvaret för kommunens avfallshantering. Miljö- och byggnadsnämnden har ansvaret för tillsynen. Se figur 1. 21

Figur 1. Organisationsschema, Avfallshanteringen i Västerviks kommun Enligt 15: e kapitlet i miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, med undantag för sådant avfall där det finns ett producentansvar. Till hushållsavfall räknas också därmed jämförligt avfall från företag och annan verksamhet, det kan till exempel vara matavfall, kontorsavfall och avfall från fikarum. Annat avfall från företag och andra verksamheter har företagen själva skyldighet att ordna omhändertagandet av. Kommunen har dock planeringsansvaret för allt avfall som kan uppkomma, alltså inte bara för hushållsavfallet utan även för avfall från verksamheter i kommunen. Hanteringen av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av dem som kommunen anlitar för ändamålen, i nuläget är det Västervik Miljö & Energi AB (se figur 1). Uppdraget gäller för permanenta bostäder och fritidshämtning samt hämtning av hushållssopor, latrin, slam från trekammarbrunnar och tömning av septitankar. Arbetsuppgifterna avser även därmed jämförligt avfall från affärer, kontor och restauranger med flera. Västervik Miljö & Energi AB är helägt bolag av Västerviks kommun. Avfallshantering tillsammans med fjärrvärmedistribution är ena delen av bolagets verksamhetsområden, den andra delen består av fjärrvärmeproduktion, se figur 2. Avfallsdelen innefattar insamling av avfall samt drift av Målserums avfallsanläggning och de fyra återvinningscentralerna. Personalstyrkan utgörs av renhållningschefen och föreståndaren för behandlingsdelen, maskinförare och sorteringspersonal på Målserums avfallsanläggning. Dessutom finns hämtningspersonal med arbetsledning. Det finns också åtta mindre entreprenörer knutna för hämtning i glesbygd och skärgård under framförallt sommarperioden. Figur 2. Organisationsschema, Västervik Miljö & Energi AB 22

5.1.3 Renhållningstaxan Taxan påverkar hur avfallshanteringen ser ut och är ett styrmedel för att uppmuntra till mer källsortering. För renhållningstaxan gäller självkostnadsprincipen. Det betyder att kommunen inte får ta ut en högre avgift för verksamheten än vad den kostar kommunen, man får med andra ord inte göra någon vinst på renhållningstaxan. Taxan är uppdelad i en grundavgift och en kärlavgift. Grundavgiften täcker kostnaderna för administration, återvinningscentralerna (ÅVC), farligt avfall och information. Kärlavgiften täcker kostnaderna för insamling, transport och behandling av hushållsavfallet. När det gäller kärlavgiften väljer villahushållen i Västerviks kommun mellan ett sorteringsalternativ och ett basalternativ. Sorteringsalternativet innebär att hushållet lovar att sortera ut förpackningar och returpapper och lämna dessa till återvinning. Basalternativet tillåter att dessa slängs i sopkärlet, men avgiften är då högre jämfört med sorteringsalternativet. Farligt avfall ska alltid sorteras ut, oavsett alternativ. Genom att välja den frivilla tjänsten fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och returpapper får man hämtning av de sex fraktionerna 6 vid grinden. När det är enkelt att sortera är det också lätt att minska mängden hushållsavfall till förbränning. Det kan i sin tur ge en lägre kärlavgift eftersom färre och/eller mindre sopkärl kan väljas. Även flerbostadshus kan välja att ha FNI. 5.1.4 Information och kommunikation Information och kommunikation är viktigt för att skapa engagemang och förståelse. Mål och syfte för kommunikationen angående avfall i Västerviks kommun är: att ge tydlig och bra information om avfallshanteringen i kommunen. att bidra till ökad kunskap om avfall kopplat till miljöfrågor. att visa att branschen är framåtriktad och aktivt driver miljöfrågor. att på bästa sätt uppfylla det informationsansvar som finns. I samband med FNI ges information om sortering och återvinning till kunden. Stor fokus ligger även på information om varför det är viktigt att sortera och återvinna avfall. Regelbunden information sker via Sorteringsbladet, som skickas ut till alla villahushåll i kommunen två gånger om året. Även lägenhetskunder med full sortering får Sorteringsbladet. Via VMEAB: s webbplats kan kunderna själva söka information om avfallshantering och återvinning. Utöver den konstanta informationen sker kampanjer en eller ett par gånger om året. De genomförs såväl på egen hand som i samarbete med andra aktörer så som Avfall Sverige. Genom kampanjer kan vi få lite extra uppmärksamhet kring särskilt aktuella avfalls- och miljöfrågor. 5.1.5 Samverkan Inom avfall och återvinning finns en rad olika forum för samverkan där Västervik Miljö & Energi AB deltar. På regional nivå finns def.waste. Det är en ekonomisk förening med ca 25 medlemskommuner i d-, e-, f- och h-län, se figur 3. Föreningens syfte är att samarbeta i vardagliga avfallsfrågor. Arbetsgrupper finns inom områdena farligt avfall, information och kundtjänst, arbetsledning samt taxefrågor. 1 6 Pappersförpackningar, förpackningar av färgat och ofärgat glas, plastförpackningar, metallförpackningar samt returpapper. 23

Figur 3. Medlemskommuner def.waste 2005 På nationell nivå finns Avfall Sverige, den svenska branschorganisationen för avfallshantering och återvinning. Avfall Sverige har omkring 400 medlemmar, främst kommuner, kommunalförbund och kommunbolag. Organisationen representerar kommunmedlemmarna gentemot politiker, beslutsfattare, myndigheter och EU. De anordnar också seminarier och kurser inom ämnesområdet. Avfall Sverige driver även nationella informationskampanjer som samordnas med det lokala informationsarbetet. Även på länsnivå finns olika typer av samverkan, bland annat genom Länsstyrelsen i Kalmar län och genom Regionförbundet i Kalmar län. Genom dessa organisationer kan kommunerna i Kalmar län utbyta erfarenheter. 5.2 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (monopol) Här redovisas uppgifter om var hushållsavfallet uppkommer, vilka insamlingssystem som används och hur detta avfall återvinns eller bortskaffas. Insamlade mängder hushållsavfall redovisas i bilaga 2. 5.2.1 Kärl- och säckavfall Den största delen av hushållsavfallet uppkommer vid villor och flerfamiljsbostäder. Hushållsavfallet samlas huvudsakligen in i plastkärl. En- och tvåfamiljshus kan välja kärlstorlek för detta avfall, 140, 190 eller 370 liter. Flerfamiljsbostäder kan välja behållarstorlek upp till container 8 m³. Det finns även möjlighet att ha djupbehållare upp till 5 m³. En- och tvåfamiljshus med helårsabonnemang har hämtning varannan vecka. Flerfamiljsbostäder inom Västerviks och Gamlebys tätorter har som norm hämtning en gång i veckan. I de andra hämtningsområdena är det däremot hämtning varannan vecka som gäller. För att se hur hämtningsområdena ser ut, se de lokala föreskrifterna och bilaga 3. Abonnenter som bor i skärgården har säckhämtning. Säckarna hämtas med båt av entre- 24

prenörer. Säckar används även i Loftahammar samt på ett fåtal andra platser i kommunen där hämtning med kärl är omöjlig. Ett sommarabonnemang ger tolv hämtningar då kärl används och sexton hämtningar vid säckanvändning. Hämtningen sker från april till oktober enligt ett särskilt körschema. Fraktionen går, efter malning på Målserums avfallsanläggning, till energiåtervinning i Stegeholmsverket i Västervik. 5.2.2 Grovavfall och trädgårdsavfall Liksom hushållsavfallet i kärl och säck kommer det mesta av grovavfallet från villor och flerfamiljsbostäder. I kommunen finns fyra stycken bemannade återvinningscentraler (ÅVC): Ankarsrum, Gamleby, Loftahammar och Överum. Dessutom finns Målserums avfallsanläggning i Västervik. Se bilaga 4. Hushållen får själva transportera grovavfallet till dessa anläggningar. Det går även att beställa budning av detta avfall mot en avgift. Lägenhetshushåll kan i de flesta fall lämna sitt grovavfall vid fastigheten och fastighetsägaren ordnar transport/hämtning av avfallet till Målserum eller till ÅVC. Grovavfallet sorteras i två fraktioner. Den brännbara fraktionen mals på Målserums avfallsanläggning och transporteras till Stegeholmsverket för energiåtervinning. Det icke brännbara grovavfallet deponeras på Målserums klass II deponi. Trädgårdsavfall som uppkommer i privata trädgårdar komposteras ofta i anslutning till trädgården, men kan också lämnas till Målserums avfallsanläggning för kompostering. 5.2.3 Matavfall I dagsläget finns det ingen central insamling av matavfall i Västerviks kommun. Matavfallet läggs i det vanliga sopkärlet för hushållsavfall och skickas till energiåtervinning. En del villahushåll har dock egen varmkompost och kan på så sätt välja ett mindre sopkärl, eftersom mängden hushållsavfall till förbränning minskar. 5.2.4 Latrinavfall Det är främst fritidshus som har hämtning av latrinavfall. När det gäller hantering av latrinavfall från hushåll som saknar kommunal VA-anslutning och inte heller har trekammarbrunn sker hämtningen i behållare av engångstyp och med samma intervall som sommarhämtningen. Latrinbehållarna mellanlagras på Målserum och därefter töms kärlen i en mobil latrinbehandlingsanläggning. De tömda behållarna skickas till förbränning och latrinet tas om hand på Lucerna avloppsreningsverk i Västervik. Det går även att ansöka om att kompostera detta avfall. Tillstånd för kompostering av latrin ges av miljö- och byggnadsnämnden. 5.2.5 Slam Slamhämtning från trekammarbrunnar sker från fritidshus och från hus med enskilt avlopp, där kommunalt avlopp inte finns. Hämtningen av slam sker minst en gång om året och utförs av en entreprenör. Slam från reningsverket komposteras tillsammans med bland annat trädgårdsavfall på Målserums avfallsanläggning. Produkten används sedan som konstruktionsmassor till den gamla deponin på Målserum. Den som på ett miljömässigt och hygieniskt tillfredsställande sätt kan avvattna, tömma och kompostera slammet kan beviljas att själv ta hand om det samma. Tillstånd för egen slamtömning söks hos miljö- och byggnadsnämnden. 5.2.6 Farligt avfall Farligt avfall från hushåll lämnas på Målserums avfallsanläggning eller på någon ÅVC. Det går även att beställa budning av det farliga avfallet, mot avgift. Det farligt avfallet sorteras och skickas sedan till rätt återvinning, förvaring eller destruktion. Läkemedelsavfall och kasserade kanyler ska lämnas på Apoteket. 5.3 Övrigt avfall (konkurrens) Nedan presenteras en översiktlig beskrivning av övriga avfallsslag, hur fraktionerna återvinns eller bortskaffas. Insamlade mängder övrigt avfall på Målserums avfallsanläggning och på ÅVC redovisas i bilaga 2. Eftersom kommunen inte har ansvar för detta avfall saknas heltäckande statistik. 25

5.3.1 Avfall som omfattas av producentansvar Producentansvar gäller för närvarande för förpackningar av glas, papper, plast och metall, för returpapper, batterier, däck och bilar, samt för elektriska och elektroniska produkter. Producentansvaret betyder att varje bransch är ansvarig för insamling och återvinning eller bortskaffande av dessa produkter. Producenterna ska även tillhandahålla insamlingssystem för att underlätta insamling och sortering av det här avfallet. Producentansvaret regleras i miljöbalkens 15: e kapitel samt i förordningar som lyder under balken. Miljöbalkens definition av en producent är: den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning, den som i yrkesmässig verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. Förpackningar och returpapper Syftet med producentansvaret är att förpackningar ska framställas på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas till den nivå som krävs för att upprätthålla en god säkerhets- och hygiennivå. Förpackningar ska därför utformas, framställas och saluföras på ett sådant sätt att de kan återanvändas, material- eller energiåtervinnas, så att inverkan på miljön begränsas när förpackningsavfallet eller restprodukterna från hanteringen av förpackningsavfallet bortskaffas. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) är en sammanslutning av materialbolagen Plastkretsen, Svensk Returkartong, Metallkretsen, Pressretur och Svensk Glasåtervinning. FTI organiserar materialbolagens insamling, som sker via återvinningsstationer. Det finns ca 20 återvinningsstationer i Västerviks kommun, oftast placerade vid affärscentra, se bilaga 4. Återvinningsstationerna är till för förpackningar och returpapper från hushållen i kommunen. I Västerviks kommun erbjuds hushållen att ha fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar (FNI). Denna tjänst är frivillig och riktar sig främst till villahushållen, men även flerfamiljshus och verksamheter har möjlighet att välja FNI. Returmaterialet som samlas in mellanlagras på Målserum för vidare transport eller lämnas till av FTI utsedd mottagare. Alla insamlade förpackningar och tidningar går till materialåtervinning. Batterier Från 1 januari, 2009 gäller producentansvar för alla typer av batterier. De nya reglerna ger producenterna ansvar för insamling, borttransport, förbehandling och återvinning av batterier som blir avfall. En skillnad är att även icke miljöfarliga batterier ska återvinnas enligt den nya lagstiftningen. Den nya förordningen innebär också att det införs ett förbud mot att deponera eller förbränna avfall som utgörs av eller innehåller batterier. Insamlingsmålet till år 2012 är 65 procent, vilket är i nivå med Sveriges nuvarande insamlingsgrad. Därefter skärps insamlingsmålet och till 2016 ska 85 procent av det totala antalet sålda batterier samlas in. Kommunen ansvarar för insamling av batterier från hushåll. Insamlingsplatser i Västerviks kommun är batteriholkar, ÅVC och Målserums avfallsanläggning. Blybatterier över 3 kg ska lämnas till återförsäljare. Batterierna transporteras sedan till återvinningsanläggningar. Kvicksilverbatterier går inte att återvinna utan slutförvaras i bergrum. Bilar och däck Sedan juni 2007 omfattas alla bilar av producentansvaret, vilket innebär att tillverkaren eller den som fört in en bil i Sverige är skyldig att återta den och se till att material och delar från bilen återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Bilarna lämnas hos auktoriserad bildemonterare. Svensk Däckåtervinning AB har ansvaret för att organisera insamling och återvinning av alla kasserade däck. Däcken lämnas till återförsäljare eller till Målserums avfallsanläggning. Enstaka kasserade däck kan lämnas till ÅVC. Elektriska och elektroniska produkter El-kretsen AB är näringslivets servicebolag för insamling och återvinning av elektriska och elektroniska produkter. Insamlingen och återvinningen sker genom det rikstäckande systemet elretur. Systemet innebär att El-kretsen har avtal med kommunerna om att ta emot uttjänta elprodukter. Elavfall lämnas på ÅVC eller Målserums avfallsanläggning. Avfallet sorteras och lämnas sedan till rätt återvinning eller behandling. 26

Övrigt För lantbruksplasten finns ett frivilligt producentansvar. Insamlingen sköts av Svensk Ensilageplast Retur AB (SvepRetur) och målet är att 70 procent av den använda plasten ska samlas in. Av den insamlade plasten ska minst 30 procent återvinnas till nya produkter. Resten går till energiåtervinning. Insamlingen sker ett par gånger om året via särskilda mottagningsplatser, i Västerviks kommun är det Lantmännen Maskin i Gamleby. 5.3.2 Bygg- och rivningsavfall Bygg- och rivningsavfall tas emot på Målserums avfallsanläggning och på ÅVC. De senare är dock i första hand till för hushållens behov, vilket innebär att de endast kan ta emot mindre mängder avfall från företag och verksamheter. Den utsorterade brännbara fraktionen mals för att sedan transporteras till energiåtervinning i Stegeholmsverket. Grövre volymer virke flisas för att sedan komposteras. Osorterat byggavfall sorteras av personalen på Målserum. På Målserums område finns Altona. Genom att lämna bygg- och rivningsavfall där kan det återanvändas. 5.3.3 Jord och schaktmassor Jord och schaktmassor tas emot på Målserums avfallsanläggning. Förorenad jord lagras och behandlas på för ändamålet avsedd platta på Målserum. Efter analys omhändertas jorden antingen lokalt på deponin som konstruktionsmaterial, efter att ha renats och behandlats på plats, eller så skickas den till annan anläggning för rening eller annat omhändertagande. Uppriven asfalt lagras på Målserum. En del används som konstruktionsmaterial av renhållningen medan en mindre del återanvänds av asfalttillverkare. Asfalt som innehåller farliga ämnen kan inte tas emot på Målserum. 5.3.4 Industriavfall Avfall som uppkommer på företag och i verksamheter brukar delas upp i branschspecifikt och ej branschspecifikt industriavfall. Det branschspecifika avfallet är sådant som har med den specifika verksamheten att göra, till exempel processavfall och spill. Det ej branschspecifika industriavfallet är till exempel emballage och förpackningar. Kommunen har inte ansvar för att samla in avfall från företag och saknar därför heltäckande statistik för detta avfall. Företagen ordnar själva omhändertagandet av sitt avfall och flera entreprenörer finns verksamma i kommunen. 5.3.5 Farligt avfall Farligt avfall kan lämnas på Målserums avfallsanläggning eller om det är mindre mängder på ÅVC. Riskavfall från sjukhus och andra vårdinrättningar samt från veterinärer omhändertas i särskild anläggning för ändamålet. Asbestavfall från rivningsarbeten transporteras till särskild plats på Målserum, där det omedelbart deponeras och täcks över. Elavfall som suttit fast monterat i en fastighet ingår inte i producentansvaret för elavfall. Exempel på sådant avfall är varmvattenberedare och värmepumpar. Detta avfall tas emot på Målserum mot avgift. 5.3.6 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten I Västerviks kommun finns 18 stycken kommunala reningsverk. Slam, rens och sand ifrån dessa tas om hand på Målserums avfallsanläggning. Efter kompostering kan slammet användas som konstruktionsmaterial till täckning av den gamla deponin. Visst slam kan återföras till jordbruket. Rens från sandfång tvättas i en speciell anläggning vid Lucerna avloppsreningsverk. Därefter kan materialet användas som konstruktionsmaterial. Gallerrenset pressas och lämnas sedan som brännbart avfall. 5.3.7 Hamnavfall Allt avfall från fartyg och fritidsbåtar tas om hand av den som tar in hamnavgift eller motsvarande generell avgift. I övriga hamnar ansvarar fastighetsägaren för avfallet. Den ansvarige ska se till att nödvändiga mottagningsanordningar finns tillgängliga och uppfyller de krav som ställs, samt att en aktuell avfallshanteringsplan finns enligt SJÖFS 2001:12 respektive 2001:13. 27