Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10



Relevanta dokument
Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun

Offentlig miljö i Arvika

KARLSKOGA KOMMUN

Kvalitetskrav för uteserveringar i Örebro

Uteserveringar i Borås Stad

REGLER FÖR UTESERVERINGAR

Stadsbyggnadsförvaltningen. UTESERVERINGAR på offentlig plats i centrala Trollhättan

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerås

Riktlinjer för uteserveringar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden Reviderad av tekniska nämnden

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Uteserveringar. Antagen av tekniska nämnden

Riktlinjer för nyttjande av offentlig plats

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

uteserveringar på offentlig plats i Täby

Riktlinjer för uteserveringar

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Råd och riktlinjer. För uteserveringar, varustånd och trottoarskyltar. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden den 10 mars 2016, 24

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden

Tillgänglighet. Fysiska hinder

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Riktlinjer för uteserveringar på gator, torg och andra allmänna platser Fastställd av kommunstyrelsen , 102

Uteserveringar i Borås Stad

Förslag till riktlinjer för uteserveringar i Kristianstad, reviderad remissutgåva,

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna

Fråga oss dekal räkning

Uteserveringsprogram

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

Villkor för uteserveringar

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR I LJUSDALS KOMMUN ljusdal.se

Kvalitetskrav för uteserveringar

Uteserveringar i Ljungby kommun

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

3. Checklista för allmänna platser

15. Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerviks kommun Dnr 2015/

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

Policy för uteserveringar i Strömstad

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Rätt skylt på rätt plats

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteservering i Umeå kommun Information och riktlinjer om ansökan och utformning

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Gäller från och med 2017 KUNGSBACKA KOMMUN. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1

Riktlinjer för markupplåtelse i Oxelösunds kommun. Antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden , 23

3. BALKONGER OCH UTEPLATSER

Sjöfartsverkets författningssamling

För bättre trafiksäkerhet. Blomlådor i gatan

3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.

Råd och riktlinjer för UTESERVERINGAR I ÄNGELHOLM ÄNGELHOLMS KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

Riktlinjer för utformning av uteserveringar i Halmstads kommun

Uteserveringar på offentlig plats i centrala Trollhättan

Skapa utemiljöer i trä Låt dig inspireras!

Villkor vid användande av offentlig plats för byggnadsställnig typ Stockholmsställnigen med tillhörande upplag, ställnigstorn eller liknande.

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Policy för papperskorgar & askkoppar

VILKA HANDLINGAR BEHÖVS NÄR JAG SKA SÖKA BYGGLOV?

1. OM ALLMÄN AKTSAMHET

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Kungsbacka kommun. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla

Riktlinjer för. uteserveringar. Eslövs kommun

REGLER FÖR UTESERVERINGAR

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT

Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum.

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Riktlinjer för basutformning för bostäder

GRANIT. Behöver illustration. Färg stativ. Väv. Reglage. Mått

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Instruktioner för montering av varmluftsolfångare

Självklar parkering 2.0

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Uteserveringar ETT SAMARBETE MELLAN HELSINGBORGS STAD CITYSAMVERKAN POLISMYNDIGHETEN

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen

Dnr 2014/ GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Brf Stureparken 2. Har Du frågor Har Du frågor angående något som tas upp i dessa regler, är Du alltid välkommen att kontakta styrelsen.

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

Kolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening

Riktlinjer och bestämmelser för Uteservering på Gotland

Konceptmanual butiksutställningar

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara

Transkript:

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar i vår kommun. I juni 2014 gjorde Kommunala tillgänglighetsrådet, KTR, en skrivelse där man önskade att Miljö- och byggförvaltningen tillsammans med Tekniska förvaltningen skulle ta fram regler och riktlinjer för uteserveringar i kommunen. Uppdraget att ta fram en uteserveringspolicy gavs av Miljö- och byggnämnden i juni 2014. Detta dokument har därefter tagits fram gemensamt av Miljö- och byggförvaltningen och Tekniska förvaltningen. Arbetsgrupp Miljö- och byggförvaltningen Tekniska förvaltningen Carina Tenngart Ivarsson Stadsarkitekt Hanna Holm Gatuingenjör Anette Andersson Teknisk assistent 2 Riktlinjer för uteserveringar

Innehåll Varför riktlinjer?...4 Riktlinjer - Sammanfattning...5 - Golvet och ytan...6 - Taket...7 - Väggarna...8 - Möblerna...9 Ansöka om tillstånd...10 Riktlinjer för uteserveringar 3

Varför riktlinjer? Användningen av centrum håller på att förändras. Inte bara i Älmhult utan på många orter utvecklas centrumkärnonrna till att erbjuda mer av en slags stadsrekreation än traditionell shopping. Vi gör kanske många inköp på andra platser än vårt centrum. Vi kör dit, gör vårt ärende och kör sen hem snabbt igen. Men vi har också ett behov att att träffa andra människor. Och att själva bli sedda. I centrum går vi. Vi flanerar. Vi möts. Vi snackar. Uteserveringar är en perfekt arena för denna stadsrekreation. Uteserveringarna blir allt vanligare. Så fort solen tittar fram tar vi chansen att njuta av den ihop med en kaffe, en bit mat eller något att dricka. Säsongen för uteserveringar blir också längre och längre. Det är inte ovanligt att man numera ser att folk sitter på uteserveringar i smällkalla vintern, under en infra- eller gasvärmare och med en filt kring benen. Målsättningen är att Älmhult ska vara en attraktiv kommun. Människors närmiljöer måste då vara tilltalande och trygga. De centrala platserna i tätorterna ska vara tillgängliga och inbjuda till sociala möten. Avsikten är att dessa riktlinjer för uteserveringar ska hjälpa oss att gemensamt göra Älmhults kommun till en behaglig och trivsam plats. Centrums karaktär skapas av hur husfasaderna, gaturummen och de offentliga rummen delas in och möbleras. Uteserveringarna är en viktig och väldigt tydlig del av detta. De bord, stolar, staket och parasoller som den enskilde näringsidkaren väljer betyder mycket för helhetsintrycket av byn. Om vi alla strävar åt samma håll kan vi på ett enkelt sätt hjälpa varandra att skapa attraktiviteten. Riktlinjerna gäller framförallt för uteserveringar på allmän platsmark där Tekniska förvaltningen upplåter mark. Naturligtvis uppskattar vi om även de som har uteserveringar på kvartersmark väljer att följa dessa, då det bidrar till det helhetsintryck som eftersträvas. Riktlinjerna är också en del i arbetet med att skapa en kommun som är tillgänglig för alla, vilket gäller alla uteserveringar oavsett mark. Miljö- och byggförvaltningen hanterar bygglovsfrågor och Tekniska förvaltningen har hand om markupplåtelsefrågor. Har ni frågor om uteserveringar är ni välkomna att kontakta oss! Se kontaktuppgifter på sista sidan. fult? vackert? tillgängligt? kaffe latte-kultur? attraktivt? fika i solen? 4 Riktlinjer för uteserveringar

Riktlinjer Sammanfattning Golv och yta Gaturummets golv är uteserveringens golv. Om uteserveringen är upphöjd ska höjdskillnaden även tas upp med en ramp inom serveringsytan. Rampen ska helst inte luta mer än 1:20. Det ska vara en fri passage på trottoar eller motsvarande 1.8 m utanför avgränsningen av uteserveringen. Inget får placeras, eller hänga ut, utanför den avgränsade serveringsytan. Tak Parasoller är att föredra. Parasoller samt markiser utan reklam är bygglovsbefriade. Fri höjd mellan markis eller parasolls nederkant och mark ska vara minst 2.5 m. Bygglov krävs för tak över uteservering. Avgränsningen bör vara max 1.2 m hög. Därutöver krävs bygglov. Om avgränsningen görs med rep måste det finnas en tvärslå på en höjd av 10-25 cm över mark. Staket som förankras i mark ska granskas av Tekniska förvaltningen. Entrén/öppningen i avgränsingen ska vara minst 1 m bred. Reklam bör undvikas. Bygglov för skyltar, s.k. skyltlov, kan krävas. Möbler De allra enklaste plastmöblerna ska undvikas. Vita plastmöbler och vissa möbler i blank metall kan blända synsvaga personer och bör undvikas. Bord och stolar ska vara flyttbara och borden ska kunna användas av personer i rullstol. Vägg Serveringen ska ha en synlig avgränsning i metall eller trä. Riktlinjer för uteserveringar 5

Riktlinjer Golvet och ytan Uteserveringar tillhör gatan och gatulivet. Det ska därför uppfattas tillhöra gaturummet och golvet på uteserveringen ska vara stadens mark. Möbler och staket ska placeras direkt på marken. Upphöjda serveringsgolv ska undvikas. De blir ofta allt för bastanta och uppfattas som fasta konstruktioner. De kan behövas om marken lutar mer än 5 % (1:20), i annat fall kan lutning och ojämnheter ofta hanteras med hjälp av justerbara stolar och bord. Uteserveringarna ska vara tillgängliga för alla. Om en upphöjd uteservering görs ska den också göras med en ramp, lutning max 1:12 (8%) och gärna 1:20 (5%), inom serveringsytan. Räkna med att 1 sittande person per m 2 och 2.5 stående personer per m 2 får plats. Tryckimpregnerat virke ska undvikas. Det måste finnas en fri passage på trottoar eller motsvarande utanför serveringsytan som är minst 1.8 m bred. Där det är väldigt trångt kan det vara möjligt att ha en bredd på bara 1.6 m, men då maximalt på en sträcka som är 5 meter. Bedömningen kan bli något annolunda i vissa fall, men bedömningen görs alltid utifrån fotgängarnas möjlighet till en trafiksäker passage. Ibland kan det eventuellt vara möjligt att räkna in en cykelbana i den fria passagen. Det är Tekniska förvaltningen som får bedöma detta från fall till fall. Den yta som utgör uteserveringen måste vara inhägnad, se under rubriken Väggar, och den måste ligga så att det är direkt uppsikt över den från restaurangens fasad. Uteserveringen måste inte placeras precis intill restaurangbyggnaden, men det är ofta att föredra ur arbetsmiljöskäl och för t.ex. den som vill ha alkoholtillstånd. Den fria passagen kan, om man vill, ligga mellan fasaden och uteserveringen. Verksamhetens alla tillbehör, som t.ex skyltar, urnor, blomsterlådor, parasoller etc. måste vara inom den angivna serveringsytan. I den fria passagen kan man inte heller ställa andra saker som tillhör verksamheten, t.ex skyltar eller papperskorgar. Serveringsytan får inte täcka något ledstråk. Marshaller är olämpligt pga olycksrisken. 6 Riktlinjer för uteserveringar

Riktlinjer Taket Målsättningen är att uteserveringen ska tillhöra gaturummet och uteserveringarna ska uppfattas som öppna och lätta enheter. Ljusa parasoller är därför att föredra framför andra typer av tak. Ibland kan en kombination med markis vid fasad och parasoller längre ut vara bra. Reklam kan göra att gaturummet blir allt för rörigt. Parasoller och markiser är bygglovsbefriade om de inte har reklam på utfallet. Om det endast är företagsnamnet som står på markisens kappa krävs inte heller bygglov. Taket får inte i någon del hänga utanför serveringsytan. Detta betyder också att parasoller inte får sträcka sig utanför avgränsningen. om markisen har ett stödben som vilar på marken. Detta bör därför undvikas. Av samma anledning är markiser med öppna sidor att föredra framför dem med slutna sidor. Markiser eller parasoller måste kunna vikas in eller ut beroende av väderlek. Vid stark sol behövs skugga. Vid oväder måste utrustningen vara väl förankrad. Markiser och parasoller kan också vara hinder för dem som passerar under eller vid sidan av. Fri höjd mellan markis eller parasolls nederkant och mark måste därför vara minst 2.5 m. Vid önskemål om stora markiser måste även räddningstjänsten tillfrågas då dessa markiser kan bli ett hinder för brandbilar. En nackdel med markiser är att uteserveringen genast uppfattas som en del av fastigheten snarare än en del av gatulivet. Detta blir ännu tydligare Riktlinjer för uteserveringar 7

Riktlinjer Väggarna Uteserveringen bör ha en tydlig inramning. Det hjälper alla att tolka situationen men är också en stor hjälp för personer med funktionshinder. Det är viktigt att stolar och bord eller annan utrustning inte utgör en snubbelrisk för passerande. För den som vill ha alkoholtillstånd ställs ofta kravet på avgränsning eller inhägnad även av polis- eller tillståndsmyndigheten. För att uteserveringen ska vara en del av gatan är det viktigt att den inte blir ett eget separat rum. Väggarna bör därför inte vara högre än 1.2 m utan hellre ca 0.9-1.0 m. Avgränsningarna får inte heller vara traditionella väggar, utan de bör vara transparenta till stor del. Traditionella trädgårdsstaket i trä är inte lämpliga i gatumiljön. Eftersom staketen inte behöver vara ett fallskydd, som på en balkong, är det tillåtet att ha stora öppningar mellan ribborna. Resultatet ska vara luftigt och mycket genomsiktligt, vilket också är viktigt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Om rep väljs bör detta vara mycket grovt. Öppningen för entré ska vara minst 1.0 m bred. Materialet ska vara enkelt och gediget, gärna metall, smide eller trä. När det gäller val av färger är ofta mörkt grå eller svart att föredra. Det är bra om både möbler och avgränsning till uteserveringen kontrasterar mot sin bakgrund, för då syns detaljerna även för personer med nedsatt syn. Vita delar eller metall som blänker mycket bör undvikas eftersom de kan blända personer med känsliga ögon eller synskador. Tryckimpregnerat virke ska undvikas. Det ska finnas en tvärslå 10-35 cm ovan mark som är fast och kan användas av synsvaga att käppa emot. Detta är speciellt viktigt om avgränsningen är av rep. Reklam är inte tillåtet. Det gör lätt gatumiljön alldeles för rörig. Tänk på att det kan krävas bygglov för skyltar, även om det handlar om det egna namnet på verksamheteten. Skyltlov krävs om skylten är större än 1 x 2 meter och ska sitta uppe mer än 72 timmar. Obelyst skyltyta om 0,25 m 2 på fasad är bygglovsbefriad. Folietryck som inte täcker mer än 20 % av glasytan är också bygglovsbefriat. Staketen bör vila löst på underlaget och de ska vara lätta att flytta. Att fästa avgränsningarna i markstenen behöver granskas av Tekniska förvaltningen. 8 Riktlinjer för uteserveringar

Riktlinjer Möblerna Valet av möbler och utrustning bör göras främst utifrån hur de passar in i den omgivande miljön. Möblerna ska vara hela och rena. De som ofta passar bra in är gjorda av metall, smide eller trä. Plastmöbler ger ofta ett allt för enkelt intryck. De enkla varianterna är dessutom känsliga för uv-ljus och bryts efter ett tag lätt, vilket är en olycksrisk för gästerna. Möblerna måste också väljas så att de ger goda förutsättningar för personer med funktionsnedsättning. När det gäller val av färger är ofta mörkt grå eller svart att föredra. Det är bra om både möbler och avgränsning till uteserveringen kontrasterar mot sin bakgrund, för då syns detaljerna även för personer med nedsatt syn. Vita möbler, eller möbler i metall som blänker mycket, bör undvikas eftersom de kan blända personer med känsliga ögon eller synskador. Om bord och bänkar eller stolar sitter ihop eller är fastgjutna, dvs är fasta möbler, blir det svårare för t.ex. en rullstolsburen person att få plats. Många äldre har stor hjälp av armstöd för att kunna resa sig på ett bra sätt från en stol. Det bör därför finnas åtminstone några stolar med armstöd. För att en rullstol ska kunna komma intill bordet bör avståndet mellan bordsbenen vara minst 80 cm, alternativt att bordsskivan sticker ut 60 cm. Bordets höjd bör vara mellan 70-85 cm. Tänk på att det då inte kan finns någon tvärslå eller motsvarande under bordet som knäna slår i. Efter stängningsdags ska möblerna förvaras så att de inte kan användas av obehöriga. När verksamheten är stängd ska inte uteserveringen vara en samlingsplats som riskerar att bli störande för intillboende. En uteservering som är en satellit till restaurangen, t.ex. placerad på andra sidan gatan på ett torg, kan ha en bar eller serveringsdisk. Dessa barer får inte bli byggnader. De måste vara genomsiktliga ovanför bardisken även när serveringen är stängd. Om det finns ett tak ska detta uppfattas som att det hänger fritt. Intrycket måste vara luftigt och siktlinjer eller vyer i gatumiljön får inte skymmas. Riktlinjer för uteserveringar 9

Ansöka om tillstånd Se till att du ansöker om tillstånd i tid. Det kan behövas ett par olika, beroende av vem som äger marken och hur du vill utforma din servering. Beställ inget material förrän du fått dina tillstånd! Säsong Kommunens utgångspunkt är att uteserveringar i huvudsak ska finnas mellan 15 mars - 31 oktober. Under övrig tid ska allt från serveringen tas bort, inklusive eventuellt trägolv eller motsvarande. Under vintern kan tillstånd ges för en mindre servering, med ett par bord och stolar och värmare i direkt anslutning till restaurangbyggnaden. Uteserveringen får inte hindra snöröjning och måste snabbt kunna tas bort eller lyftas in vid oväder. Markupplåtelse, tillstånd och bygglov Vill man ha en uteservering på kommunal mark, som är allmän platsmark (t.ex torg, gata eller trottoar) behövs tillstånd både av Tekniska förvaltningen och av polisen. Börja med att söka markupplåtelsetillstånd hos Tekniska förvaltningen. När du fått det kan du även söka tillstånd att använda marken hos polisen. Du kan också behöva bygglov. När du skickar in din ansökan om markupplåtelse hör Tekniska förvaltningen med Miljö- och byggförvaltningen om huruvida det behövs bygglov. Bygglov kan behövas dels för ändrad användning, t.ex. om man vill ha uteservering istället för gata, och dels för vissa delar av själva konstruktionen. Bygglov kan t.ex. krävas i följande fall: om du vill ha ett icke ihopfällbart tak, t.ex en markis eller parasoll som inte kan fällas in. om du vill ha en avgränsning som är högre än 1.20 m. om du vill ha en bar. om du höjer marken mer än 50 cm. Bygglov på allmän platsmark kan för denna användning bara ges säsongsvis, inte året om. Är du osäker kontakta bygglovshandläggare på Miljö- och byggförvaltningen. Vi hjälper dig gärna så tidigt som möjligt i dina funderingar! 10 Riktlinjer för uteserveringar

De handlingar som behövs för att din ansökan ska kunna behandlas är: Ifylld blankett, Ansökan för upplåtelse av offentlig mark. Den finns att ladda ner på kommunens hemsida under rubriken Blanketter, Tekniska förvaltningen. Eventuellt behövs en ifylld bygglovsansökan. Den finns att ladda på kommunens hemsida under rubriken Blanketter, Miljö och bygg. Skalenlig karta där det tydligt framgår med mått hur stor ytan ska vara och var uteserveringen ska placeras på marken. Närmsta byggnader samt trottoar och gata ska synas, liksom annat som kan påverka framkomligheten (cykelställ, belysningsstolpar, bänkar, träd m.m.). Alla mått ska anges. Lämplig skala är 1:50 eller 1:100. Foton, bilder eller beskrivningar på möbler och utrustning. Färg och material ska framgå. Vill du ha en bar behövs en skalenlig ritning i plan (ovanifrån) och fasad (från sidan). Gärna skala 1:50. Vill du förankra något i marken (t.ex. staket eller parasollfundament ) måste tekniska förvaltningen granska det. Naturgasvärmare kan kräva tillstånd av Räddningstjänsten. Kontakta oss! Tekniska förvaltningen 0476-550 00 (vx) eller tekniska@almhult.se Polisen telefonnummer 114 14 Miljö- och byggförvaltningen 0476-550 00 (vx) eller mob@almhult.se Riktlinjer för uteserveringar 11