2014-06-12 LERUMS KOMMUN REVISORERNA



Relevanta dokument
Fastställd LERUMS KOMMUN REVISORERNA

LERUMS KOMMUN REVISORERNA

REV LERUMS KOMMUN REVISORERNA

Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen

LERUMS KOMMUN REVISORERNA

Revisionsplan Stenungsunds kommun Revisorerna

Fastställd Reviderad LERUMS KOMMUN REVISORERNA

BB» LERUM LERUMS KOMMUN REVISORERNA

Fastställd LERUMS KOMMUN REVISORERNA

Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad

Beslutad Reviderad senast LERUMS KOMMUN REVISORERNA

Revisionsplan Uppdrag. Öckerö Kommun REVISORERNA

Revisionsplan 2015 för Grästorps kommun

Revisionsplan 2014 för Uddevalla kommun och dess helägda bolag och stiftelser

Revisionsplan 2018 UDDEVALLA KOMMUN

Revisionsplan Uppdrag

Revisionsplan 2016 för Uddevalla kommun och dess helägda bolag och stiftelser

Diarienummer REV Revisionens ramplanering 2018 Revisorskollegiet Västra Götalandsregionen

Kommunrevisorerna Revisionsplan 2017

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning

Revisionsberättelse för ansvarsfrihet för nämnder och styrelser för år 2014.

REVISIONSPLAN Beslutad av revisorerna Kommunrevisionen

NORA KOMMUN KOMMUNREVISORERNA

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Härnösandsmodellen. en effektiv kommunal revision

Revisorerna i Nacka kommun

7,)RGerValSslOtonerpn skommun

Revisionsplan 2018 för Lysekils kommun och dess helägda bolag

Revisorerna

Kommunal revision. Utbildning Uddevalla kommun

Revisorerna. Revisionsstrategi. Antagen

Göteborgs Stads räkenskaper och bokslut Granskningsplan för 2017

REVISORERNA Bilaga till revisionsberättelsen

REVISIONSPLAN Inledning. Uppdrag och mål

Revisionsstrategi

Revisionsplan 2018 Fastställd:

Lerums kommun. Uppföljning av 2014 års granskning avseende kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa

Lekmannarevision Norra Kajen Exploatering AB

Granskning av årsredovisning

Revisionsplan 2017 Landstinget Dalarna

REVISIONPLAN

Granskning av delårsrapport 2017

Revisionsberättelse för år 2013

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna

Årsrapport NU-sjukvården Diarienummer REV

Rev. Revisionsplan Antagen av Solna stads revisorer

Kommunstyrelsen Granskningsplan för 2016

Bilaga 1. Till kommunfullmäktige i Svedala kommun

Granskning av delårsrapport Rättviks kommun

Revisionskontoret har upprättat förslag till Årsredovisning 2016 för Stadsrevisionen enligt bilaga.

Lekmannarevision MittSverige Vatten AB & Sundsvall Vatten AB

Granskning av delårsrapport Överkalix kommun

Regionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag

Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Lerums kommun. Årlig grundläggande granskning 2014

Granskning av delårsrapport 2018

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Revisionsplan 2015 Sollefteå kommun

Granskning av delårsrapport 2016

Revisorernas uppdrag regleras i kommunallag, aktiebolagslag, god revisionssed, fullmäktiges reglemente till revisorerna samt i ägardirektiv.

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

KOMMUNREVISIONEN REVISIONSPLAN

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsstrategi Beslutad:

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Granskning av delårsrapport 2017

Involvera fullmäktige i revisionens riskanalys

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Internbudget 2019 med plan Kommunens revisorer

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna

Reglemente för revisorerna i Knivsta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 57,

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Revisionsstrategi. Fastställd

Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens.

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Lekmannarevision Mitthem AB

Årsredovisning Kommunens revisorer. Årsredovisning 2018, Kommunens revisorer, tertial 3 1(5)

Granskning av delårsrapport 2018

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente

Granskning av delårsrapport 2018

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2014

Kommunrevisionen. Revisionsplan Antagen av kommunrevisionen den 18 januari 2017

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Ansvarsprövning mm. Skyrevs årsstämma

Landstinget Dalarnas revisorer

Granskningsplaner för samordningsförbunden

Ägardirektiv för Elmen AB

REVISIONSSTRATEGI LANDSTINGET HALLAND

Granskning av delårsrapport 2017

Reglemente för revisorerna

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun

Revisionsplan Östersunds kommun. 21 maj 2012

Revisionsplan

REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017

Transkript:

2014-06-12 LERUMS KOMMUN REVISORERNA Revisionsplan 2014 E 1

Revisionsplan för Lerums kommun 2014. Förslag till revisionsplan baseras på årets väsentlighets- och riskanalys, genomförda granskningar 2012 och 2013, de förtroendevaldas protokollsgranskningar, kommunanalys samt kompletterande information i databaser, verksamhetsplaner och andra dokument relevanta för uppdraget. Revisionens arbete med väsentlighet och risk Som grund för revisorernas revisionsplan utgör väsentlighets- och riskanalysen en viktig del. Revisionen inhämtar information och kunskap om nämnder, styrelse, bolag och beredningars arbete med ett brett anslag. Dialogen med myndighetsnämnder, kommunstyrelse och beredningar som en del i den årliga grundläggande granskningen är också en viktig del i detta arbete. De valda revisorerna träffar även kommunfullmäktiges presidie vid några tillfällen under året för att utbyta information av betydelse för uppdraget. Analysen av väsentlighet och risk utgår från revisionens syfte. Analysen startar med att fastställa väsentliga verksamhetsområden inom respektive nämnd och styrelse. Det innebär att det görs en sammanvägning av: Storleken på resurserna som verksamheten tar i anspråk Om det finns mål från fullmäktige som påverkar verksamhetsområdet Om det finns uppdrag från fullmäktige inom verksamhetsområdet (verksamhetsplan, beslut, reglemente mm) Andra kriterier som påverkar bedömningen av väsentlighet, aktualitet, tidigare brister m m Dessa kriterier ligger sedan till grund för en klassificering av verksamhetsområdet som väsentligt respektive ej väsentligt. Det är framförallt inom dessa väsentliga områden som vi identifierar och bedömer risker och hur de hanteras. Inom de fastställda väsentliga verksamhetsområdena identifieras de risker som kan försvåra kommunens möjligheter att: Bedriva en ändamålsenlig verksamhet Upprätthålla en ekonomiskt tillfredsställande verksamhet Uppvisa rättvisande räkenskaper Upprätthålla en tillräcklig intern kontroll Verksamhetsrevision Grundläggande årlig granskning Den grundläggande årliga granskningen innebär att revisorerna gör en grundläggande granskning av kommunens nämnder med starkt fokus på kommunstyrelsen. Detta innebär att revisorerna på en övergripande nivå förhåller sig till om nämndens verksamhet är ändamålsenlig och bedrivs utifrån god ekonomisk hushållning samt tillräcklig intern kontroll. Syftet med granskningen är att utifrån en övergripande nivå ge svar på hur nämnder mottar, genomför och återredovisar de av kommunfullmäktige beslutade målen och uppdragen. 2

Den årliga granskningen omfattar flera steg och genomförs löpande under revisionsåret genom bl.a: Att löpande ta del av grundläggande dokument, t ex: - Mål- och budgetdokument - Ekonomi- och verksamhetsrapporter - Delårsrapporter - Bokslut - Protokoll 1 Att kommunicera med den verksamhet som granskas Att bedöma om ansvarig nämnd/styrelse skapat förutsättningar för tillräcklig styrning och uppföljning (hur säkerställer nämnden att tagna beslut tydligt framgår av protokoll, rutiner för återanmälan av beslut). Att granska nämnders och styrelsers återrapportering till kommunfullmäktige och bedöma om den ger en rättvisande bild av uppnådda resultat i förhållande till fastställda mål och beslutade åtaganden. Detta görs främst i samband med granskning av delårsoch årsbokslut. Att granska nämnders och styrelser hantering av tillsynsmyndigheters tillsynsrapporter. Intern styrning och kontroll är en viktig utgångspunkt för de förtroendevalda revisorernas uppdrag enligt KL 9 kap. 9. I samtliga sammanhang där revisionen värderar styrelse och nämnders arbete skall därmed ett internkontrollperspektiv finnas. Den grundläggande granskningen kommer att genomföras löpande under året och anpassas till kommunens organisation. Detta innebär att granskningen kommer att genomföras sektor för sektor. Bland annat sker intervjuer med respektive sektorchef. Syftet är att öka tydligheten och kvaliteten i den grundläggande granskningen. Uppföljning av tidigare års granskningar Som en del av den årliga grundläggande granskningen avser de förtroendevalda revisorerna att kontinuerligt och efter cirka två år följa upp de fördjupade granskningar som genomförts. Fördjupade granskningar och övriga fokusområden och granskningsinsatser Fördjupade projekt avser granskningar inom specifika områden som berör kommunen centralt eller en eller flera nämnder. Valet av fördjupningar bestäms utifrån den väsentlighets- och riskanalys som genomförts enligt ovan. Revisorernas arbetsätt innebär att det i denna plan fastställs att genomföra nedanstående granskningsinsatser. Utöver dessa granskningar kommer det löpande att ske prioriteringar och eventuella beslut om ytterligare granskningsinsatser. Granskning av kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa I vilja och mål 2011-2014 framgår att Lerums vision 2025 är att vara Sveriges ledande miljökommun. Visionen är uppbyggd av tre ledord; hållbarhet, kreativitet och inflytande. I viljeinriktningen för hållbarhet finns sju mål för ett socialt hållbart samhälle och i budgeten för 2014 finns sex av målen medtagna. I verksamhetsplanen, som är kommunstyrelsens 1 Nämndernas protokoll läses företrädelsevis av de förtroendevalda revisorerna vilka ansvarar för att relevanta frågor tas upp till diskussion löpande under året. 3

uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget, framgår en plan för social hållbarhet och folkhälsa. I planen uppges att hälsa är en drivkraft för hållbar utveckling och att kommunstyrelsen tagit fram fem områden och mål för att förbättra den sociala hållbarheten och folkhälsan i kommunen: Öka andelen som rör sig fokus tillgängliga bostäder, aktiva transporter och grönområden Öka andelen som äter SMART* fokus medborgare Ökat socialt deltagande fokus äldre kvinnor och män samt mötesplatser Minska ohälsa bland unga kvinnor och män fokus fler flickor och pojkar med godkända betyg Minska andelen kvinnor och män som missbrukar fokus alkohol, tobak och cannabis *SMART står för S = Större andel vegetabilier, M = Mindre andel tomma kalorier, A = Andelen ekologiskt ökar, R = Rätt kött och grönsaker, T = Transportsnålt Målen inom social hållbarhet och folkhälsa involverar flera sektorer och verksamheter i kommunen. Inom Västra götalandsregionen finns dessutom samarbetsavtal upprättade mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och kommunerna som reglerar bland annat samverkan och samfinansiering av lokala folkhälsoinsatser och folkhälsoråd. Samverkan är komplext och revisorerna vill genom granskningen få en uppfattning om hur kommunstyrelsen styr, leder och följer upp arbetet med social hållbarhet och folkhälsa. Riskerna med ett icke ändamålsenligt arbete är betydande, då målen styr direkt mot den av fullmäktige antagna visionen och påverkar såväl kommuninvånarnas hälsa liksom kommunens arbete med att uppnå en hållbar utveckling. De förtroendevalda revisorerna har fullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag till styrelse och nämnder som utgångspunkt i hela revisionsprocessen, det vill säga i planering, granskning och prövning. Genom att revisorerna granskar verksamheten och prövar hur styrelsen fullgör sitt uppdrag bidrar de till att fullmäktiges beslut följs. Kommunstyrelsens ledning, styrning, uppföljning och kontroll är centrala delar i revisorernas grund för ansvarsprövning och kommer att belysas i denna granskning Förstudie av grundsärskolan och gymnasiesärskolan Av skollagen följer att grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning eller begåvningsmässig funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Gymnasiesärskolan är till för ungdomar som slutat grundskolan eller grundsärskolan och, på grund av utvecklingsstörning eller begåvningsmässig funktionsnedsättning, inte har förutsättningar att klara gymnasieskolans kunskapskrav. Gymnasiesärskolan ska ge eleverna en anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier, personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det är kommunens ansvar att utbildning i grundsärskolan såväl som gymnasiesärskolan erbjuds för alla elever som har rätt till sådan utbildning. Vidare är kommunen ansvarig för att mottagandet till grundsärskolan eller gymnasiesärskolan föregås av en utredning omfattande en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Grundsärskolan i Lerum bedrivs i två av kommunens grundskolor, Rydsbergsskolan samt Knappekullaskolan. Gymnasiesärskolan bedrivs i Lerums Gymnasiesärskola. 4

Med bakgrund av revisorernas väsentlighets- och riskanalys har revisorerna identifierat ett behov av att få en ökad kunskap om hur särskoleverksamheten bedrivs och fungerar i Lerums kommun. Förstudie av överförmyndarnämndens uppföljning av ställföreträdare Enligt föräldrabalken 19 kap. väljs av kommunfullmäktige en överförmyndare eller överförmyndarnämnd för varje kommun. Överförmyndarnämnden skall enligt 16 kap. föräldrabalken utöva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Ofta ansöker överförmyndaren om att god man eller förvaltare ska utses. Tingsrätten fattar sedan beslut. Enligt föräldrabalken ska en god man eller förvaltare vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. En ställföreträdare har stora befogenheter när det gäller beslut om den enskildes tillgångar. Att säkerställa att ställföreträdare är lämpliga för sitt uppdrag är därför viktigt och ställer krav på ett väl utvecklat system för kontroll och uppföljning. Med bakgrund av revisorernas väsentlighets- och riskanalys och den dialog som förts med överförmyndarnämnden har revisorerna beslutat att genomföra en förstudie avseende överförmyndarnämndens uppföljning av ställföreträdare. Fördjupad uppföljning av tidigare års granskningar År 2012 genomförde revisorerna i Lerums kommun 2 fördjupade granskningar som resulterade i ett antal rekommendationer. Under 2014 avser revisorerna att följa upp vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationerna i följande granskningar: Granskning av kommunstyrelsens övergripande styrning, uppföljning och kontroll samt Granskning av uppföljning av LSS-platser och personlig assistans. Uppföljning av utvalda mål och uppdrag i verksamhetsplanen För att få en förståelse för vad som ligger till grund för bedömningen av vilken färg mål och uppdrag får i kommunens bokslutsrapport kommer revisionen att välja ut och följa några av verksamhetsplanens mål och uppdrag. Utveckling av den interna kontrollen inom Lerums kommun Revisionen avser att följa kommunens arbete med den interna kontrollen genom att löpande ha dialog med förvaltningsledningsstabens internkontrollansvarige samt att följa de identifierade utvecklingsområden som har identifierats. Redovisningsrevision För granskning av räkenskaperna av nämnder och styrelse kommer granskningen att utgå ifrån en separat väsentlighets- och riskanalys. Därefter väljs en optimal granskningsansats med inriktning på finansiella flöden och/eller substansgranskning av enskilda poster. Nytt för 2014 är att Rådet för kommunal redovisning har reviderat rekommendationen om materiella anläggningstillgångar vilket inneburit ett tydligare krav på komponentavskrivningar. Beträffande bolagen och bolagskoncernen skall dessa följa det nya redovisningsreglementet (K3) under förutsättning att bolaget/koncernen definieras som ett stort bolag/stor koncern. Vi har för avsikt att under året följa detta arbete och dess implementering. 5

Granskning av delårsbokslut Delårsbokslutet skall granskas och rapport skall lämnas inför behandlingen i fullmäktige. Granskningen skall svara på frågan om resultaten i rapporten är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten. Syftet med vår granskning är även att identifiera och kommunicera eventuella risker, budgetavvikelser och andra problemområden på ett tidigt stadium. Utgångspunkten för vår granskning är kommunallagen och de rekommendationer som tagits fram av SKYREV (Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer) och SKL (Sveriges kommuner och landsting). Dessutom kommer vi att följa de särskilda riktlinjer för delårsrapporter som fastställts i överenskommelse med kommunen. Vi kommer att lämna en redogörelse i de fall vi identifierar risker och problemområden i god tid så att eventuella åtgärder kan vidtas före bokslutsarbetet. Löpande redovisningsrevision I huvudsak kommer vår inriktning att omfatta följande moment: En genomgång av väsentliga rutiner: Löneprocessen inkluderande pensionsredovisning Bokslutsprocessen Anläggningstillgångar - årets investeringar och avskrivningsprinciper m m Inköp/utbetalningar Exploateringsredovisning Övriga granskningspunkter kommer bland annat att omfatta: Kontoanalyser av känsliga konton Kostnadsföring/aktivering Representation/gåvor/utbildning etc. Läsning av leverantörsfakturor Korrekt attestering Moms etc. Rörelsegiltighet Bokslutsgranskning Bokslutet kommer att granskas med utgångspunkt ifrån de risker vi bedömer kvarstår i verksamheten med beaktande av våra iakttagelser från granskning av intern kontroll. Vi kommer att granska kommunkoncernens årsredovisning med däri ingående verksamhetsredovisning, balans- och resultaträkningar, finansieringsanalys samt noter. Lekmannarevision av kommunens bolag Lekmannarevisionen av kommunens bolag omfattar en årlig granskning av bolagen. Utgångspunkt för granskningen är det kommunala ändamålet, bolagsordning, ägardirektiv och andra styrdokument. En viktig utgångspunkt är också Lerums kommuns riktlinjer för ägarstyrning. Lekmannarevisorerna ska förhålla sig till och bedöma om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. 6

Lekmannarevisorernas granskning består av en grundläggande granskning av hur bolagens verksamhet förhåller sig till det kommunala ändamålet och övriga styrdokument samt deras system för styrning, uppföljning och intern kontroll. Den grundläggande granskningen omfattar bl.a. följande moment: Löpande genomgång av styrelseprotokoll och handlingar Insamling, genomgång och översiktlig analys av väsentliga styrdokument Översiktlig genomgång av system för styrning, uppföljning och intern kontroll Uppföljning av åtgärder utifrån föregående års granskning Lekmannarevisorerna beslutar också vid behov utifrån sitt väsentlighet- och riskarbete om genomförande av fördjupade granskningar avseende bolagen. Resultatet av granskningarna sammanställs i en granskningsredogörelse som ligger till grund för lekmannarevisorernas uttalande i granskningsrapporten. Övriga revisionsuppdrag KB Hedehem Aspenäs Villastad AB Stiftelsen Sociala samfonden Stiftelsen Skolstyrelsens samfond Stiftelsen Kulturfonden Stiftelsen Bröderna Anderssons donationsfond Stiftelsen J T Bergs minne Lerums tennisklubb 7