2013-02-12 2013-06-18. Kompletterad med brandavskiljningsförslag 4 (sid 29)

SÄKERHET -ditt ansvar- RISKUTREDNING I HÖÖR E.ON 2013-02-12 2013-06-18. Kompletterad med brandavskiljningsförslag 4 (sid 29) Tel. 0243-134 50

Sida 2

Omfattning Denna analys är gjord för att utreda riskerna vid flytt av E.ON Gas gasolanläggning i Höör. Syftet med utredningen är att ge riskbilden för flytt av befintlig gasolanläggningen till någon av 2 nya platser som kommunen föreslagit. Ambitionen är att uppfylla samtliga myndigheters krav på riskanalyser/ utredningar. För underlag till analysen har vi besiktigat aktuella områden samt befintlig anläggningen och granskat E.ON;s organisation och dokumentation. Vi har inventerat inträffade tillbud och olyckor internationellt och i Sverige. Med stöd av ovan har ett antal skadefall tagits fram, där vi försökt bedöma sannolikheten och konsekvens för tänkbara olyckor, samt försökt beskriva ev. påverkan på yttre miljön. Utredningen redovisas enligt en modell som tidigare tagits fram genom samråd med många Länsstyrelser, Räddningstjänster, Arbetsmiljöinspektioner i landet samt Sprängämnesinspektionen (numera MSB). Vi har utfört en avvikelseanalys som redovisas enligt FALK (Förebyggande av ALlvarlig Kemikalieolycka). Vi har sammanställt dokumentationen enligt följande: Sida Avsnitt 1 Redovisning av utförd utredning med sammanfattning 5 Riskmatris 17 Utvärdering av risker 19 - - 2 Besiktning 21 - - 3 Inventering av inträffade tillbud 30 - - 4 Organisation och ledning 34 - - 5 Osäkerheter 40 - - 6 Konsekvensberäkningar 42 - - 7 Riskanalys 54 Linköping 2013-02-12 Borlänge 2013-02-12 Utförd av Kontrollerad av Tomas Bustad Hydrosafe ab Telefon 0243-134 50 Filial Spraxkya 8 E-post info@hydrosafe.se Gripgatan 15A 781 97 Borlänge www.hydrosafe.se Sida 3 582 43 Linköping Tel.direkt 0141-20 83 10

Sida 4

1. REDOVISNING AV UTFÖRD UTREDNING OCH SAMMANFATTNING Allmän orientering För hanteringen ansvarar: E.ON LPG Box 84 374 22 Karlshamn Gasföreståndare: Ersättare: Christopher Thelin Ola Svensson Gasolinstallationen består av: -1 st cisterner om 11,2 m 3 -Lossningsplats för bil -Förångarstation -Markledning för gasfas (plastledning) till kunder. Årsförbrukningen är ca 50 ton Gasolen levereras i vätskefas med bil som tankar över den kondenserade gasolen till cisternen. Separat lossningsplats finns. Från cisternen tas den kondenserade gasolen till eluppvärmd förångarstation. Placering enligt nedan. Den förångade gasolgasen leds i marknät till hushållskunder i Karlslund. Cistern 11,2 m 3 Till marknätet Slanganslutning Förångarestation Sida 5

Gasolinstallationens placering De 2 placeringarna som föreslagits av kommunen (markerat med blått) är. a: Flytt inom fastighet Höörsgård 5. Befintlig placering b: Flytt till Höörsgård 23 Sida 6

Vid besiktning av de båda förslagen framkom att alt. b inte var möjligt. Anmärkningar: För att komma in med gasolbilen måste man navigera mellan flera byggnader och trånga passager med nivåskillnader. Rundkörning med bilen är inte möjligt. Enligt regelverket skall gasolbilen kunna köra från lossningsplatsen utan att backa. Bilen bör även kunna köra till lossningsplatsen utan att backa. Området såg ut som ett mellanting av skrotgård och soptipp. Endast en väg ut finns. Detta är inte acceptabelt vid ett tillbud/olycka. En ev. räddningsinsats blir mycket svår. Vid ett ev. gasläckage blir gasolen instängt mellan fastighet och slänt vilket minskar den naturliga utspädningen med luft och ökar risken för antändning. Vi kan inte föreslå alternativ b av ovan säkerhetsskäl. Utredningen görs endast för alternativ a, Höörsgård 5. Sida 7

Förslag till placering vid flytt av anläggningen, summering. Med resultat av denna utredning föreslår vi följande placering, om anläggningen skall flyttas. SKYDDSAVSTÅND: 50 m mellan cisternmantel samt anslutning av lossningsslang till: -Material med stor brandbelastning utom anläggningen. Stor brandbelastning har vanligen t.ex. brädgård, däckupplag och cistern för brandfarlig vätska ovan mark. Avståndet kan halveras om avskiljning EI 60 finns. (Se sida 27-28) 25 m mellan cisternmantel samt anslutning av lossningsslang till: -Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet utanför anläggningen. Avståndet kan halveras om avskiljning EI 60 finns. Se sida 27-29 visar olika förslag på brandteknisk avskiljning som minskar ovan avstånd. Sida 8

Allmänt om gasol Gasol är en kondenserad petroleumgas och består dels av Butan och dels av Propan. E.ON använder Propan 95. Vid +20 o C är trycket ca 7,5 bar (ö) och vid -20 o C ca 1,5 bar(ö). Se för övrigt bif. diagram. Om gasolvätska läcker ut sänks trycket på den utrunna vätskan till atmosfärstryck varför en nerkylning till ca -40 o C sker, vilket medför att gasolvätska fryser marken och inte tränger ner och förorenar grundvattnet. Reglerna tillåter placering av gasolanläggningar ovanpå vattentäkter eftersom gasol inte löses i vatten (löslighet mindre än 0,1 %). Om gasol i vätskefas eller gasfas läcker ut kommer gasen att spädas med luft. När undre gränsen för brännbarhetsområdet, ca 2 vol-% underskrids är gasen inte längre brännbar. Brännbarhetsområdet för propan ligger mellan ca 2 och 10 vol-%. När gasol/luftblandningen ligger inom brännbarhetsområdet är den extremt brännbar och lättantändlig. Gasolgas bidrar inte till skador på ozonskiktet. Gasolgas bidrar dock till bildandet av marknära ozon. Gasolgas kan till viss del under ogynnsamma förhållanden rinna på marken, i diken och vattendrag. En utspädning sker dock kontinuerligt. Utläckt gasol bryts sakta ner i atmosfären till koldioxid och vatten. De skador gasol kan ge på miljön är indirekta skador i form av bränder. Vi ger en kort sammanfattning av de risker vi kommit fram till. För mer detaljer hänvisar vi till resp. avsnitt där mer utförliga kommentarer finns. Vi bifogar på kommande sidor några data om Gasol. Sida 9

Tekniska data för Propan 95 (Källa E.ON) Sida 10

Vätska (kondencerad gas) Gasfas Sida 11

BESIKTNING AV GASOLANLÄGGNING (Sammanfattning av avsnitt 2) LOSSNING AV GASOLBIL Vid en ev. flytt skall följande beaktas. -Lossningsplatsen skall vara avskild från övrig trafik. -Gasolbilen skall kunna köra till och från lossningsplatsen utan att backa (rundkörning). Slangarna tillhör bilen. Utbyte av lossningsslang av gummi sker 1 g/år och utbyte av kompositslang mellan bil och släp utförs enligt Energigas Sveriges anvisningar var 6:e år. Det finns ett antal rapporterade fall med skador/brott i landet på lossningsslangar, varför detta skadefall inte kan uteslutas även på denna anläggning. Skadefallet finns inritat på karta längre fram i detta kapitel. Beräkningarna finns dokumenterade under avsnitt 6, och är utförda enligt dataprogrammet GASOL, V 2,5 utarbetad av Lunds Tekniska Högskola, institutionen för brandteknik. GASOLLAGER (Vid ev. flytt kommer befintlig anläggning att flyttas i princip intakt.) I många fall refererar man till inträffade cisternsprängningar internationellt och menar att detta är den största risken på en gasolanläggning. Vi har studerat litteraturen och utredningarna kring dessa samt haft diskussioner med MSB (f.d. Räddningsverket) i ärendet vid ett flertal tillfällen och kan konstatera och informera om följande: En explosion kan inte inträffa i en cistern eftersom gasol endast brinner i en luftblandning i blandningsförhållanden 2-10 vol-% gasol i luft. I cisterner är det alltid 100 % gasol som alltså är obrännbar. En risk är dock om en försvagning av tryckkärlet (cisternen) sker genom att den påverkas av en mycket kraftig yttre brand på gasfasdelen. Om materialet uppvärms till 700-800 o C kan det förmodas brista och gasolen läcker ut och blandas med luft, varvid blandningen blir brännbar. Vid en cisternbristning kommer dock en mycket kraftig nerkylning att ske, varför endast en viss del av gasolen kommer att ligga inom brännbarhetsområdet och momentant förbrännas. All gasol kommer dock att brinna upp inom en viss tid. En omfattande brandspridning kan förmodas. Detta skadefall benämns BLEVE (Boiling Liqude Expended Vapor Explosion) och är det teoretiskt värsta fall som kan inträffa på en cisternanläggning Om man kan kyla cisternmanteln kommer cisternen med stor sannolikhet att hålla och säkerhetsventilerna öppnar för övertrycket som bildas vid värmetillskottet. För E.ONs del kan kylning ske med mobil utrustning av räddningstjänsten. Enligt plåttillverkaren håller cisternen om plåttemperaturen kan hållas under 700 o C. Det räcker att kyla brandpåverkad yta. Sida 12

VÄTSKEFASLEDNINGAR Alla vätskefasledningar är utförda i rostfritt material och finns inom inhägnaden. FÖRÅNGARSTATIONER Förångarestationen är utförd enligt SGA och EGN. GASFASLEDNINGAR Till gasnätet går en rostfri ledning med övergång till plastledning i brunn. Gasinstallationerna uppfyller kraven i EGN (EnergiGasNorm utgiven av Energigas Sverige). INVENTERING AV TILLBUD (Sammanfattning av avsnitt 3) För denna anläggning finns inga rapporterade tillbud som härrör till gasolhanteringen. Vi redovisar inträffade tillbud och olyckor från landet och internationellt för att kunna göra en så realistisk riskanalys som möjligt. Vi vill betona att med de rapporter om tillbud och olyckor som finns, den erfarenhet av gasanvändning som svensk industri har och de regler som finns i Sverige gällande gas så är gashantering en relativt säker energikälla. Gasläckage inomhus har orsakat stora materiella skador på byggnader, ofta beroende på att gaskunskap saknats eller att det förebyggande underhållet varit undermåligt eller saknats helt. Beträffande markledningar för gaser sker söndergrävningar speciellt i tätbebyggelse men antändning av gasen sker mycket sällan. Med korrekta märkningar och planritningar minskar risken. Sida 13

ORGANISATION OCH LEDNING (Sammanfattning av avsnitt 4) Följande handlingar finns upprättade. Skriftlig delegering av föreståndareansvaret Klassningsdokument finns men bör uppdateras vid flyttningen. Underhållsplan med återkommande besiktningar. Instruktioner för brand och läckage Rutiner för tillbud och olycksfallsrapportering. Personal från E.ON i Karlshamn är utbildade och ansvarar för underhåll och tillsyn. KONSEKVENSBERÄKNINGAR (Sammanfattning av avsnitt 6) Till hjälp för riskanalysen har ett antal skadefall beräknats. 1. Slangbrott på vätskefasens lossningsslang, där vi beräknat dels totalt slangbrott avstängt efter 10 sekunder. 2. En spricka på slangen med en aria motsvarande 25 % av slangarian som läcker en längre tid ( 10 minuter). Detta skadefall används som standard i landet för lossning med slang enl. SÄI (numera MSB) 3. För att belysa ett extremfall med ett flänsläckage med ett läckage på 0,5 x 20 mm där kondenserad gasol läcker ut under 25 minuter har vi gjort databeräkningar. Detta är alltså ett mycket extremt läckage. För att det skall uppstå krävs att bultförband lossar av sig själv eller att en bit packning blåser. Teoretiskt kan det uppstå efter byte av en ventil, men allt sådant arbete skall utföras med Arbetsorder som alltid förordar täthetskontroll efter avslutat arbete, varför skadefallet inte är troligt Vid ett läckage enligt ovan måste det även antändas för att förorsaka någon skada. Ingen antändningskälla finns inom området. Klassningsdokument finns upprättat 4. Som information om det teoretiskt största skadefallet har vi även beräknat en BLEVE på cisternen, 11,2 m 3. OBS! Detta är inget dimensionerande skadefall utan enbart en redovisning av det teoretiskt största skadefallet. Sida 14

Konsekvensberäkning 1: alternativ a utan EI 60-avskiljning Max gasmoln Slangbrott DN 50 billossning, avstängt efter 10 sek. Spridning (inom brännbarhetsområdet) till linjen i vindrikningen Jetflamma Fullhudskada Skadefall 1 är det skadefall som har störst konsekvens i och med läckagets storlek (förutom BLEVE, men sannolikheten för bleve är mycket liten). Vi har ritat detta skadefall på skiss och använt det som dimensionerande. Som skissen visar finns inga byggnader inom riskområdet. OBS! Ovan avstånd skall inte blandas ihop med föreskrivna skyddsavstånd. Sida 15

RISKANALYS (sammanfattning av avsnitt 6) Riskanalysen är utförd som en avvikelseanalys och redovisad enl. FALKmodellen (Förebyggande av Allvarlig Kemikalieolycka) Modell har tagits fram genom samråd med många Länsstyrelser, Räddningstjänster, Arbetsmiljöinspektioner i landet samt Sprängämnesinspektionen (nuvarande MSB.) Avvikelserna har framtagits som erfarenhetsbaserade skadefall där vi tagit hänsyn till utsläpp som uppkommit genom övertryck, skada, misstag eller via läckage i ex.vis flänsar eller ventiler. Vi har även försökt bedöma annan verksamhets påverkan på gasolanläggningen, den så kallade dominoeffekten. Studier av inträffade olyckor och tillbud inom branschen finns även med i bedömningarna. Ett antal skadefall har belysts och bedömts av Hydrosafe i samråd med E.ON. Vi har systematiskt vägt in tänkbara orsaker till avvikelser samt bedömt sannolikheten och konsekvenser för skadefallen. Skador på miljön och egendom har även medtagits i analysen. Sannolikhet x konsekvens = RISK Bedömningarna har införts i riskmatriser på kommande sida. Vi vill betona att denna förenklade typ av riskanalys kan verka grov, men vår erfarenhet är att den dock speglar riskbilden relativt bra på ett överskådligt och förståligt sätt. Målsättningen är att man skall få insikt om eventuella risker med gasolhanteringen samt intilliggande verksamhet så att säkerheten kan hållas på en hög nivå, vilket denna metod ger en bra bild över. För fasställande av sannolikhet och konsekvens har vi där det varit möjligt använt statistik och i övrigt använt erfarenhetsbaserade uppskattningar delvis med hjälp av Handbok för riskanalyser utgiven av SRV. Det blir kvalificerade gissningar ibland, men eftersom olyckor är sällsynta för gasolanläggningar anser vi att detta trots allt speglar verkligheten. Vi anser att denna metod ger godtagbar noggrannhet men en viss osäkerhet finns givetvis i alla bedömningar. Det viktigaste för säkerheten är att anläggningen drivs och underhålls på ett bra sätt av kompetent personal. Eftersom E.ON Gas AB är ett utpräglat gasföretag besitter företaget stor kompetens inom området. Sida 16

RISKMATRIS Nummer från analysen X Möjlig riskminskning SANNOLIKHET LIV o HÄLSA Mycket låg Mindre än 1 gång/1 milj år Låg 1 gång/1000 år- 1 gång/1 milj år Medel Ca 1 gång/100 år Stor Cirka 1 gång/10 år Mycket stor Mer än 1 gång vartannat år MILJÖ Mycket låg Mindre än 1 gång/1 milj år Låg 1 gång/1000 år- 1 gång/1 milj år Medel Ca 1 gång/100 år Stor Cirka 1 gång/10 år Mycket stor Mer än 1 gång vartannat år EGENDOM Mycket låg Mindre än 1 gång/1 milj år Låg 1 gång/1000 år- 1 gång/1 milj år Medel Ca 1 gång/100 år Stor Cirka 1 gång/10 år Mycket stor Mer än 1 gång vartannat år KONSEKVENS Mycket liten Övergående lindriga skador Liten Enstakade skadade Medel Enstaka svårt skadade Stor Enstaka dödsfall eller flera svårt skadade Mycket stor Flera dödsfall eller 10-tals svårt skadade 1 2 3 4 5 1 1 3 2.2 2 4 2.1 3 4 5 Mycket liten Ingen sannering 1 1 2.2 3 Liten Medel Svår sanering stor utbredning Stor Mycket stor Mycket svår sanering,mycket stor utbredning 1 2 3 4 5 4 2 2.1 3 4 5 Mycket liten <0,1 milj kr 1 1 2.2 3 Liten 0,1-1 milj kr Medel 1-10 milj kr Stor 10-100 milj kr Mycket stor >100 milj kr 1 2 3 4 5 4 2 2.1 3 4 5 (1-4) Acceptabel risk Ingen åtgärd behövs. Kan förbättringar göras bör åtgärd vidtagas. (5-12) Moderat risk Åtgärd skall vidtas och handlingsplan upprättas om åtgärden inte kan vidtas inom rimlig tid (15-25) Oacceptabel risk Åtgärd skall vidtas omedelbart och handlingsplan upprättas. Betydliga resurser behövs Sida 17

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKERNA Förslag till åtgärder för att minska riskerna från avsnitt 2 2.1 Avstånd mellan cistern och slanganslutning från bil skall vara enl. regelverket 2.2 Avblåsningsledningar riktas FRÅN cisternen. 2.3 Flänsar som kan rikta ett läckage mot cisternen förses med skydd. 2.4 Kontroll av flänspackningar mellan cisternen och första avstängningsventil. 2.5 Rörmärkning utförs enligt nya regler före 2015. Sida 18

UTVÄRDERING AV RISKER Liv och Hälsa Vid lossningsarbeten kan inte skador uteslutas på personal som utför arbetet. Sannolikheten är dock mycket liten. Yttre miljö Gasolen i sig, i de mängder som i dessa fall hanteras, bedöms inte utgöra någon potentiell fara av större betydelse för yttre miljön. Den består i huvudsak av förhållandevis enkla kolväten i form av propan, C3H8, samt butan, C4H10, som i gasfas relativt lätt bryts ner i atmosfären. Den sannolikt största effekten som gasolhanteringen kan orsaka torde vara de indirekta konsekvenser som kan uppstå vid plötsliga utsläpp av gasol i kombination med antändning. Brand kan uppstå i omgivningen. Trots förebyggande åtgärder måste vi räkna med att brand kan uppstå, och uppstår den inriktas insatserna främst på att begränsa och släcka elden. Vår uppfattning är att inte ens en storbrand kan anses riskera att slå ut ekosystem i någon betydande omfattning. En annan risk för påverkan kan ligga i själva släckinsatsen vid brand. Risken för att skador skall uppstå efter vattenkylning bedöms som liten. Vid gasolbrand används normalt endast vatten vid insats. Skum och liknande kommer endast i fråga för att skydda annan anläggning. Därvid kan man anse att risken för utsköljning av kemikalier vid släckningsinsats också är liten. Sekundära brandhärdar Släckning av sådan sekundär brand utförs av normala släckningsinsatser och som släckmedel används oftast vatten. Sekundära bränder kan ske på följande material: -Trä/ved -Målarfärg -Plast -Olja Om brand uppstår kan förbränningen ge upphov till olika typer av gaser, exempelvis CO2, CO, NOx, HCl, SO2 varav de senare i kontakt med vatten kan bilda syrlighet. Det förorenade vattnet kan transportera med sig brandrester till mark samt till dagvattensystemet. Denna anläggning påverkar miljön relativt lite vid en ev. brand. Egendomsskadorna Vi har inte funnit några anmärkningsvärda risker. Sida 19

SAMMANFATTNING AV REFERENSER Vi har tagit hänsyn till lagar, normer och branschstandard vid våra bedömningar om risker. Vi refererar bl.a. till: -Cisternanvisning VI, för tankbilar -Cisternavisning III gäller för den fasta cisternen -Rörledningar utförs och kontrolleras enl. AFS 1999:4 samt AFS 2005:3 -Förångare utförs enligt Processkärlsanvisningarna -Handbok för Riskanalyser ingående i RIB. -Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:4) om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas. -Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) -Skyltar och Signaler (AFS 2008:13) Anläggningen skall vara utförd enligt Svenska Gasföreningens normer SGA (Större GasolAnläggningar) samt EGN (EnergiGasNormerna) vilket gör att den uppfyller gällande regelverk. Det dataprogram som har använts för skadefallen är GASOL. V 2.5, utarbetad av Tekniska Högskolan i Lund, institutionen för brandforskning. Olyckor har studerats bl.a. via Brandforsk projekt 731-921 samt via kontakter med SRV BEx (nuvarande MSB) samt branschfolk. Hydrosafe ab, som har utfört utredningen, har mer än 40 års erfarenhet av storskalig gashantering och medverkar kontinuerligt i det svenska och europeiska normarbetet i bl.a. Svenska Gasföreningen samt SIS. Hydrosafe har utfört mer än 200 riskutredningar för gas- och kemikalieinstallationer och är den största gasutbildaren i landet för föreståndare för brandfarliga gaser och har godkända kurser av Svenska Gasföreningen. Hydrosafe har även utbildat många räddningstjänster i Gasolkunskap. Sida 20

2 BESIKTNING Vi redovisar här vissa säkerhetsaspekter för bedömning av riskbilden. Avstånd Enligt SÄIFS 2000:4 gäller följande avstånd. Avstånd för cisterner 10-100 m 3 skall användas. Som framgår av tabellen kan de flesta avstånd halveras om man utför en EI 60- avskiljning mellan cistern/lossningsplats och omgivningen. En gasolcistern får dock inte invallas på alla sidor. Vi föreslår vid ev. uppsättande av avskiljningar att det sker på max 2 sidor så att ett ev. läckage späds ut med omgivande luft på ett effektivt sätt. Minsta tillåtna avstånd till väg Väg med trafik som överstiger 2500 axelpar/dygn hålls åtskild 25 m från cistern och lossningsplats. Med en trafikskyddad placering får avståndet minskas i förhållande till skyddet. Detta framgår av t.ex. VV:s publikation VU 94 del 15.3. Med förslag a är avståndet till vägen ca 22 m. Vägen är rak med djupt dike varför påkörning av fordon är mindre trolig. Se för övrigt riskanalysen. Sida 21

Billossning Lossning av bilen sker med slangar, DN 50 för vätskefas och DN 32 för gasfasreturen. Slangar byts ut 1 g/år och okulärbesiktas vid varje användningstillfälle. Lossning utförs av chauffören enligt Energigas Sveriges lossningsinstruktion. Vid lossning övervakar chauffören hela anläggningen inklusive bil och slang. För sin säkerhet har han en radiosändare med nödstopp som stänger ventiler vid ett eventuellt läckage samt ett larm som går via GPRS till SOS-alarm. Bilens bottenventiler kan fjärrstängas dels från nödstoppsknappar på bilen och dels via fjärrstyrning från fjärrkontroll. Slangläckage/brott har skett ett antal gånger i landet de senaste åren, varför vi inte kan utesluta detta. Om ett stort läckage uppstår kan det förmodligen avstängas relativt snabbt, beroende på att lossningen är övervakad samt att flödet snabbt kan stoppas genom fjärrkontroll. Vid ett slangbrott kan det inte uteslutas att det antänds. Som mest har slangläckage/brott inträffat 5 ggr på samma år i landet. Ingen antändning har skett vid något fall. Vi har för att kunna göra analys för detta skadefall utfört konsekvensberäkningar under avsnitt 6, skadefall 1och 2. Sida 22

Anmärkningar på befintlig anläggning som bör åtgärdas 2:1 Avståndet mellan bilens slanganslutning och cisternen skall vara 12 m, alt. 6 m om avskiljning EI 60 monteras. 2:2 Avblåsningsledningar riktas FRÅN cisternen. 2:3 Flänsar förses med skydd så att ett ev. läckage riktas FRÅN cisternen. SÄIFS 2000:4 Kommentar till 4.1.3 Flänsar som inte anses kunna påverka cisternen - har eventuellt flänsläckage riktat från cistern, - har obrännbart skydd mellan fläns och cistern, - är placerade längre bort än 3 m från cistern, eller - har särskilt skydd mot att packningen blåser ur. Kravet på att eventuellt flänsläckage inte får vara riktat mot mantelytan illustreras i figur. Sida 23

2:4 Kontroll av packningar närmast cisternen. Enligt nuvarande regler skall flänsen mellan cistern och första avstängningsventil vara blåsningssäkrad och ha högt brandmotstånd Enligt SGA 01; 5.5.1.1 står det: EOn använder packningar som tål höga temperaturer och om möjligt används stålringspackningar 2:5 Märkning av rörledningar utomhus bör förbättras. Ny standard för rörledningar finns nu och skall vara genomförd senast 2015. Märkningen kan användas redan nu eftersom SÄIFS 1996:3 slutade gälla 2012-10-15 då AFS 2011:19 gäller och föreskriver nedan. Sida 24

Omkringliggande verksamhet, nuvarande placering Nuvarande placering Med nuvarande placering finns ingen verksamhet som påverkar skyddsavstånden. Sida 25

Placering enligt alternativ a, brandavskiljningsförslag 1 Avstånd utan avskiljning EI 60 Gräns (från cisternmantel samt slanganslutning) till material med stor brandbelastning. Gräns (från cisternmantel samt slanganslutning) till Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet OBS! Om byggnadsdel som vetter mot gasolanläggningen utförs EI-60 utan ventilationsintag kan anstånden halveras mot dessa byggnader. Sida 26

Placering enligt alternativ a, brandavskiljningsförslag 2 Avstånd med separat avskiljning EI 60. Gräns (från cisternmantel samt slanganslutning) till material med stor brandbelastning. Gräns (från cisternmantel samt slanganslutning) till Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet EI 60-avskiljning utföras till en höjd ca 0,5 m över cisternmanteln. Sida 27

Placering enligt alternativ a, brandavskiljningsförslag 3 Med U-formad EI 60-avskiljning mot öster. Gräns (från cisternmantel samt slanganslutning) till material med stor brandbelastning. Gräns (från cisternmantel samt slanganslutning) till Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet Avstånd mellan cistern och anslutning slang kan minskas till 6 m. Övriga säkerhetsavstånd halveras i alla riktningar där avskiljning finns. Sida 28

Placering enligt alternativ a, brandavskiljningsförslag 4 Med U-formad EI 60-avskiljning mot söder. Gräns (från cisternmantel samt slanganslutning) till material med stor brandbelastning. Gräns (från cisternmantel samt slanganslutning) till Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet Avstånd mellan cistern och anslutning slang kan minskas till 6 m. Övriga säkerhetsavstånd halveras i alla riktningar där avskiljning finns. Sida 29

3 INVENTERING AV INTRÄFFADE OLYCKOR OCH TILLBUD ALLMÄN ORIENTERING I detta avsnitt har vi inventerat de tillbud som inträffat i landet och utomlands. INTRÄFFADE OLYCKOR MED GASOL I SVERIGE samt INTERNATIONELLT Vi kan konstatera att gasololyckor sker i landet och internationellt. De flesta olyckorna sker dock inom fritidssektorn med gasolflaskor inblandade och där handhavarna inte är gasutbildade. Gasolens egenskaper gör att miljöpåverkan vid ett utsläpp inte blir så stor. Risken består i huvudsak av brand eller explosionsartad brand. Gasol transporteras och lagras under tryck i vätskefas. Om gasolvätska läcker ut startar en förångningsprocess som gör att det blir mycket kallt, ca -40 o C. Nerkylningen gör att förångningen sker relativt sakta. Marken fryser så att nedträngning förhindras. Ur miljösynpunkt får man placera en gasolcistern på en vattentäkt eftersom den inte förorsakar skador på grundvatten. Vid utläckande gas blir spridningen begränsad eftersom en kontinuerlig utspädning med luft sker. När gasblandningen når en koncentration understigande 2 vol-% i luft är den inte brännbar och kan betraktas som ofarlig ur brand och miljösynpunkt. Propanets brännbarhetsområde är 2-10 vol-% i luft, varför bara en del av utsläppet kan brinna vid antändning. Alla andra blandningar är obrännbara. För att brand skall uppstå måste rätt blandning föreligga och antändningskälla finnas. De största konsekvenserna med transport och lagring är att cisternerna blir brandpåverkade med materialförsvagning som följd, vilket teoretiskt kan leda till att cisterner kan brista. Genom att kyla en brandpåverkad cistern med vatten är sannolikheten mycket liten för detta skadefall. Kylning kan utföras med mobil utrustning av räddningstjänsten. Brandbelastning kan även förekomma på bilens cistern. Brand eller explosioner inuti en sluten cisterner kan ej ske, eftersom gaskoncentrationen är 100 % och alltså obrännbar. För att utspäda utläckt gasolgas, som är ca 50 % tyngre än luft, använder man sig av spridd vattenstråle. Vattnet ger turbulens (omrörning) av luft och gas så att brännbarhetsområdet passeras. Gasolen anses inte utgöra någon miljöpåverkan varken på djur- eller växtlivet och förorsakar inte någon skada på ozonskiktet. Gasolens egenskaper gör att man kan bemästra många tillbud och läckage. Sida 30

INTRÄFFADE OLYCKOR MED BILTRANSPORTER Trots att denna riskutredning inte innefattar transporterna till och från anläggningen vill vi ändå redovisa några incidenter som skett vid transport av gasol. Sverige -1994 körde en fullastad gasoltankbil in i en bergvägg med ca 70 km/tim vid Ljungskile. Inget läckage uppstod. Endast en buckla på cisternen blev följden. -1998, 13 februari läckte 7 ton gasol ut från en biltransport mitt i Stockholm. Trots det stora utsläppet i tätbebyggt samhälle, antändes inte gasen. Orsaken till olyckan var att slangen, som var kopplad till bilcisternen, hoppade ur sitt ställ varvid bilen själv körde på slangen som drog sönder ventilerna på cisternen. Slutsats Vi vill inte förringa riskerna med transporter men statistiken visar att hittills har man med befintliga rutiner och räddningsinsatser klarat av dessa tillbud mycket bra i landet. Cisternkonstruktionen är mycket stabil och cisternerna klarar bevisligen mycket yttre våld. Det är alltså inte så stor sannolikhet att en storolycka med gasoltransporter skall förorsaka stora konsekvenser beroende på gasolens utsläpp med brand. Vi förutsätter att Räddningstjänsten kommer att anvisa lämpligaste transportvägen till lossningsplatsen. INTRÄFFADE OLYCKOR VID LOSSNING OCH LAGRING Det har visat sig att människor som ej är gaskunniga tror att ett gasollagers risker ökar med storleken på lagret. Man tror allmänt att cisterner kan explodera, beroende på att gasolen antänds inne i cisterner. Vi vill återigen påminna om att gasolens brännbarhetsområde är ca 2-10 vol-% i luft. Cisternerna innehåller 100% gasol. Riskerna består i att cisternen blir brandpåverkade genom yttre brand där en materialförsvagning kan göra att de inte håller för trycket och brister. Då gasolen sedan läcker ut och antänds benämns detta BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion). Internationellt Internationellt har ett flertal katastrofer med åtskilliga hundratals omkomna skett. Det mest kända fallet är San Juanico i Mexico i november 1984, där man fick BLEVE på 19 cisterner. Ca 600 människor omkom. (Källa: Brandforsk projekt 731-921) I USA har ett 10-tal olyckor skett och i forna Sovjet finns ett par uppmärksammade fall rapporterade (Källa: Brandforsk projekt 731-921) Sida 31

Sverige Den enda BLEVE som inträffat i landet skedde 5/9 1969 i Norrahammar. Cisternen hade en volym på 60 m 3. Ett läckage från en dålig svets på ett rör under cisternen ledde till ett kraftigt utsläpp som spred sig i en åfåra. Efter ca 20 minuter antändes utsläppet och det uppstår en jetflamma som ger materialförsvagning ovanför vätskenivån. Efter ca 10 minuters intensiv brandpåverkan rämnar cisternen. Eldklotet uppges vara ca 200 m högt och omkring 200 m diameter i sin bredaste del. Tre brandmän uppges ha fått lindrigare brännskador. Två personer som uppgetts ha befunnit sig 25 till 50 m från cisternsprängningen undkom helt oskadade. (Källa: Brandforsk projekt 731-921) Den 8 maj 1981 inträffade ett större gasolläckage i Arendal efter att en gasolvätskeledning sprängts sönder vid ett attentat. Den läckande rörsektionen isolerades genom stängning av ventiler, men innehöll, trots detta 95 m 3 gasolvätska, vilket motsvarar ca 50 ton. Två brandmän körde in i molnet med sitt utryckningsfordon och antände gasmolnet 55 minuter efter attentatet. En av brandmännen omkom. Det brandskadade området var ca 40.000 m 2, vilket motsvarar en radie på ca 115 meter. (Källa: Brandforsk projekt 731-921) Under senare åren har det som mest förekommit 4-5 slangbrott/läckage per år vid lossning av gasol. Utsläppen har inte vid något fall antänds, varför de får betraktas som allvarliga tillbud. Slangarna har i två fall varit helt nya, där fabrikationsfel antas vara orsaken. Övriga var äldre slangar som utsatts för solstrålar som förmodas försvagat materialet. Samtliga läckage och skador utreds och åtgärdas. Risken för återupprepning minskar genom att tekniska förändringar genomförs samt kontrollen utökas. Packningar har vid ett antal fall brustit med läckage som följd. Felaktiga packningsmaterial och dåligt underhåll har varit de vanligaste felen. Sida 32

Slutsats lossning och lagring Vi är förskonade från större olyckor i Sverige på fasta cisternanläggningar, vilket kan förklaras med våra relativt stränga regler kring hanteringarna. Många olyckor utomlands kan härröras till materialfel och dåliga montage. I Sverige styrs detta upp av officiell kontroll på material och svetsar. Vid diskussioner med MSB (f.d. Räddningsverk, SRV) ser man risken för BLEVE på fasta cisterner som mycket liten. Man kan aldrig säga att risken inte finns, men kan man kyla cisternerna så har man minskat risken så mycket som är tekniskt möjligt. MSB (f.d. Räddningsverk, SRV), anser att vid brand vid eller intill cisterner skall risken för BLEVE beaktas (dock ej som dimensionerande skadefall). Officiell kontroll utförs på tryckkärl (cistern och rörledningar) av ackrediterat företag vad gäller konstruktionskontroll, installationskontroll och fortlöpande kontroll för tryckkärl och ledningsdelar som kräver detta. Sida 33

4 ORGANISATION OCH LEDNING I detta avsnitt har vi sammanställt hur gasolfrågor hanteras inom företaget. Gasföreståndare VD för E.ON Gas utser en gasföreståndare för varje tillståndspliktig anläggning enligt lagen (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Gasföreståndarens ansvar regleras i en delegering och omfattningen följer förutsättningar enligt Svenska Gasföreningens anvisningar Föreståndare för brandfarlig gas, vilket är ett styrande dokument i E.ON Gas verksamhetssystem. Organisation och personal roll och arbetsfördelning E.ON Gas är verksamhetsutövare och ägare av aktuell gasolstation. E.ON Gas har en matrisorganisation enligt bilden på nästa sida. Beskrivning av övergripande ledning och planering, organisation, beredskapsorganisation samt organisation för nödlägesberedskap beskrivs i verksamhetshandboken. Ansvaret för gasolanläggningen, se organisationsschema på nästa sida. Underhållet på anläggningen sköts av underhållsorganisationen. Organisation och personal för anläggningarna i samband med systematiskt säkerhetsarbete och hantering av risker för allvarliga olyckshändelser beskrivs i företagets verksamhetssystem. Sida 34

Den anläggningsspecifika säkerhetsorganisationen för aktuella gasolstationer beskrivs i figur. Säkerhetsorganisationen för aktuella gasolstationer Föreståndardelegering Föreståndare Christopher Thelin placerad i Karlshamn Stf föreståndare Ola Svensson placerad i Karlshamn Underhåll och service Personal från E.ON Gas Underhåll i Karlshamn är utbildade och ansvarar för underhåll och tillsyn på anläggningen. Föreståndaren har även samordningsansvaret på anläggningarna. Sida 35

FÖRESTÅNDARE Ny lag trädde i kraft 2010-09-01. Lagen (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor föreskriver att ansvaret skall delegeras från tillståndshavaren (företagsledningen) till Föreståndare. En säker drift av en gasanläggning kräver en genomtänkt organisation och kompetent ledning. Lagens text : FÖRESTÅNDARE Kompetenskrav 8 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska ha den kompetens eller tillgång till den kompetens som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och varornas egenskaper. Föreståndarkrav 9 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska utse en eller flera föreståndare för verksamheten. En föreståndare har till uppgift att verka för att verksamheten bedrivs enligt de aktsamhetskrav och med iakttagande av de övriga skyldigheter som följer av lagen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. En tillståndshavare ska se till att en föreståndare ges de befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter. Föreståndare i tillståndspliktig verksamhet med brandfarliga varor ska anmälas till tillsynsmyndigheten (Räddningstjänsten). Energigas Sverige (tidigare Svenska Gasföreningen) rekommenderar. Den som utser föreståndare ska vara firmatecknare i det företag eller den organisation som har tillstånd enligt ovan. I aktiebolag innebär detta i allmänhet företagets verkställande direktör. Tillståndshavaren skall ge föreståndaren de befogenheter som krävs för att han /hon ska kunna uppfylla sitt ansvar inom de områden som angetts. Tillståndshavaren bör även utse en ersättare som ersätter föreståndaren då denne är frånvarande under en längre tid och inte är nåbar, till exempel på semester eller vid sjukdom. Ersättaren har under denna tid föreståndares ansvar och befogenheter med undantag för ansvaret för långsiktig planering som ligger kvar hos ordinarie föreståndare. En föreståndare uppfyller de krav på kunskap och erfarenhet om han/hon har goda kunskaper och god erfarenhet av de varor som hanteras samt sin anläggning. Sida 36

Tillståndshavaren skall ta hänsyn till följande då föreståndare ska utses. En lämplig föreståndare: - arbetar nära verksamheten, - befinner sig i sitt dagliga arbete i närheten av den anläggning han/hon är föreståndare för och - har kunskap och erfarenhet av sin anläggning. Externt anställd personal, det vill säga personal som inte är anställd i det egna företaget, får utses till föreståndare. Samma krav gäller för denna person som för en internt anställd föreståndare, till exempel att han/hon ska befinna sig i närheten av anläggningen i sitt dagliga arbete. En anläggning kan ha ett tillstånd, men flera föreståndare. Föreståndarna skall då ha olika, klart angivna, ansvarsområden. Ansvarsområdena får inte överlappa varandra, men alla delar av anläggningen måste täckas. Föreståndarens utbildning och erfarenhet Utbildning Lagen ställer krav på kunskap hos föreståndaren. Föreståndarens kunskapsbehov skall enligt Energigas Sverige omfatta: - lagstiftningen, främst angående brandfarliga varor och arbetsmiljölagstiftningen, - föreståndarens arbetsuppgifter, skyldigheter och ansvar, - energigasers brandtekniska egenskaper och risker relaterade till dessa, - olycksförebyggande åtgärder (tekniska och administrativa), - anläggnings-, utrustnings- och komponentkunskap, samt - riskbedömning och riskanalys. Anläggningens storlek och komplexitet bestämmer hur djupa kunskaper inom de olika områdena som krävs. För mer detaljerad information se Energigas Sveriges utbildningsplan för gasföreståndarkurser. För den som saknar kunskaper inom ett eller flera av ovanstående områden finns kurser. Energigas Sverige godkännande av kurs visar att kvalitetsnivån på kursen är tillräcklig. (Hydrosafes föreståndarkurser är givetvis godkända). Befogenhet och Möjlighet =Tid att kunna fullgöra ansvaret =Möjlighet att anpassa anläggningen till REGELVERKET Sida 37

Arbetsbeskrivning föreståndare Praktiskt innebär föreståndarens ANSVAR följande: -Tillse att gasolanläggning uppfyller gällande bestämmelser och har en betryggande säkerhetsnivå. -Tillse att den tekniska och säkerhetsmässiga kontrollen av anläggningen utförs. -Tillse att instruktioner upprättas i erforderlig omfattning. -Ge drifttillstånd för ny eller ombyggd anläggning/anläggningsdel. -Meddela riktlinjer för det förebyggande underhållet. -Upprätta rutiner (driftorder) för reparationsarbeten och tillse att de efterlevs. -Upprätta instruktioner för läckage och brand samt utrymningsplaner och tillse att de hålls aktuella, samt att personalen får utbildning och övning på dessa. -Upprätta klassningsplaner och tillse att de hålls aktuella. -Tillse att kontakter och samråd hålls med myndigheter och försäkringsbolag. -Tillse att berörd personal har lämplig utbildning. -Upprätta skriftliga ansvarsgränser vid delegering av arbetsuppgifter. Föreståndaren skall svara för gasolfrågor i företagets skyddskommitté och där lämna tekniska råd och anvisningar. Om skyddskommitté saknas skall ett rapporteringssystem upprättas i vilket alla olyckor och tillbud utreds och orsaker åtgärdas. UTBILDNING På E.ON finns rutiner för identifiering av behovet av utbildning och kompetens samt därtill tillhörande utbildning. Avdelningschef ska säkerställa att varje medarbetare har utbildning och kompetens för förekommande arbeten. Gasföreståndaren säkerställer att det finns utbildnings- och kompetenskrav definierade för de befattningar som kan påverka gassäkerheten. Även kompetensplaner skall finnas där så erfordras. Gasföreståndaren skall genom uppföljning verifiera att personal som kan påverka gassäkerheten har utbildning enligt fastställda kompetenskrav och planer. HR chefen på E.ON ansvarar för dokumentationen av utbildning på individnivå. Avdelning Anläggning ansvarar för att årliga övningar arrangeras med nödlägesberedskapen. Övningen skall dokumenteras och utvärderas samt vid påvisade brister skall rutiner angående nödlägesberedskapen modifieras. Sida 38

TILLSTÅND Tillstånd finns till 2014-12-09. INSTRUKTIONER -Instruktioner finns upprättade i erforderlig omfattning och kontinuerligt uppgradering sker. KLASSNINGSPLANER Explosionsskyddsdokument finns. UNDERHÅLL Underhållet på E.ON;s gasolanläggningar utförs av E.ON;s underhållsorganisation. Underhållsplan finns datoriserat. För arbete inom klassat område och i gasförande anläggningsdelar används "Arbetstillstånd" ENTREPRENÖRER All entreprenadpersonal som arbetar vid anläggningen informeras om anläggningens ordnings- och säkerhetsbestämmelser före arbetets början, enligt E.ON:s VH7-3.4 (2010-08-20). TILLBUDS- OCH OLYCKSFALLSRAPPORTERING Rutiner för att utreda och ta fram åtgärder vid tillbud och olyckor finns i E.ON;s verksamhetssystem BEREDSKAPSPLAN, INTERN PLAN VID BRAND ALT. LÄCKAGE E.ON Gas har till alla sina gasolanläggningar tagit fram en separat beredskapsplan. Den har alla som jobbar på anläggning tillgång till och fått information om. Beredskapsplanen beskriver området, anläggningen och larm. Den beskriver även gasolens egenskaper och instruktioner för släckning av brand samt. I dokumentet kan man även hitta de viktigaste telefonnumren. Sida 39

5. OSÄKERHETER Alla riskanalyser, oavsett metodik, har osäkerheter. I denna riskutredning har en avvikelseanalys, FALK, använts. Analysen är gjord med hjälp av internationell statistik, dataprogrammen RIB (Räddningsverkets Informationsbank) och Gasol som ingår i RIB samt personal från Hydrosafe och EON vilka har lång erfarenhet av hantering med gasol. Dataprogrammen ger en teoretisk bild som är beroende av indata och brist på indata. D.v.s. alla parametrar som styr ett eventuellt läcka går inte att lägga in och alla olika scenarier. Vi har försökt lägga in parametrar för de värsta tänkbara senarerna. I konsekvensberäkningarna skapas osäkerheter eftersom verkligheten förenklas för att passa en given simuleringsmodell. Det leder främst till att avstånd med olika koncentrationer ska ses som ungefärliga värden, inte exakta riskavstånd. Vi uppskattar att det kan vara en feltolerans på max 20% på beräkningarna. Beräkningarna har gjorts för att ge en bild av konsekvenserna vid eventuella läckage. I diskussionerna har, med hjälp av deltagarnas erfarenheter, tagits hänsyn till att beräkningarna endast är teoretiska varför vi lagt till säkerhetsmarginal i angivna riskområdet. Slutsats Liksom i alla riskanalyser finns vissa osäkerheter även i denna. Målet med analysen är att bedöma om anläggningens placering innebär risker som måste åtgärdas. Den ska också ge en bild om anläggningens tekniska lösning har godtagbar säkerhet samt om EON har tillräcklig bra organisation och rutiner för att anläggningens drift och underhåll bedrivs på ett säker sätt. Analysen skall vara beslutsunderlag för eventuella investeringar och eventuella förändringar i rutiner eller organisation. Analysen är framtagen tillsammans med myndigheter för att uppfylla de krav som ställs. Analyser bygger på statistik, antaganden, resonemang och beräkningar, alltså ingen exakthet eller sanning. Att i denna analys sätta in mer siffror och tabeller anses mer förvirrande än till nytta. Med de osäkerheter som finns i analysen anses att man ändå får ett underlag för att ta beslut om riskerna är så stora att vidare utredning eller åtgärder måste vidtas. Sida 40

Sida 41

6. KONSEKVENSBERÄKNINGAR Allmänt om beräkningarna DATAPROGRAM FÖR KONSEKVENSBERÄKNING Det finns ett antal olika dataprogram för beräkningar av utbredningar av gas samt skadeverkningar vid brand och explosion. De olika programmen ger delvis olika resultat, vilket visar att det inte är någon exakt vetenskap. Modellerna är rent teoretiska och kan av förklarliga själ inte ta hänsyn till omgivningen på de olika platserna. Det är alltså mycket viktigt att betrakta beräkningarna som ett hjälpmedel för bedömning av risker och inte som en exakt bedömning av riskområden. De lokala förhållandena måste läggas in för resp. anläggning där hänsyn måste tas till bl.a. topografin, byggnader och andra lokala hinder i naturen. När Hydrosafe tar fram DATAKÖRNINGAR för gasmolnsberäkningar används programmet GASOL Version 2.5 utarbetad av Lunds Tekniska Högskola, institutionen för brandteknik. Programmet ingår i RIB (Räddningsverkets informationsbank). Gasmolnsexplosioner utomhus är inte troliga, men kan teoretiskt uppstå. Programmen varnar i många fall att detta är teoretiska beräkningar. Vi tror dock att beräkningarna skall ge en någorlunda riktig bild som kan användas i riskanalysarbetet. Databeräkningar är teoretiska och bygger på vedertagna beräkningsmodeller,för ytterligare fördjupning hänvisas till manual för GASOL Version 2.5 (se bilaga 2). Vid några inträffade olyckor har man kunna jämföra utdata från GASOL Version 2.5 med verkligheten och konstaterat att överensstämmelsen är god. Vid riskanalysen har utdata från programmet vägts in tillsammans med erfarenheter som Hydrosafe och E.on har om gasolanvändning samt information om olyckor i och med gasolhanteringen nationellt och internationellt. HUR ANVÄNDER MAN KONSEKVENSBERÄKNINGARNA? Gasmolnsspridningarna läggs in på kartor för aktuell anläggning där hänsyn tas till topografi och övrig omgivning. Kartorna används därefter som underlag för bedömningar och skadebilden på byggnader samt för personal. KONSEKVENSBERÄKNINGAR ÄR INGEN EXAKT VETENSKAP UTAN SKALL BETRAKTAS SOM ETT HJÄLPMEDEL FÖR RISKBEDÖM-NINGAR. Sida 42

Skadescenarier Vi har beräknat följande skadefall. Skadefallen med slangläckage kan normalt stängas inom någon sekund eftersom lossningen hela tiden övervakas och kan fjärrstängas av bilföraren. 10 sek. är alltså väl tilltagen och 30 sek. avser att bilföraren inte omedelbart upptäcker ett mindre läckage. Det troliga är att även detta upptäcks omedelbart p g a ljudet samt dimmbildningen. Vi har alltså lagt in en stor säkerhetsmarginal i beräkningarna. Gasolen späds ut kontinuerligt vilket innebär att tiden någon stor betydelse för riskområdets utsträckning. 1 Slangbrott på vätskefasslangen (DN 50) under lossning av bil. Vi antar att flödet stängs efter 10 sekunder. 2 Slangläckage med en spricka motsvarande 25 % av slangarean (DN 50). Vi antar att läckaget pågår en längre tid (30 sek.). 3 För att belysa ett extremfall med ett flänsläckage med ett läckage på 0,5 x 20 mm där kondenserad gasol läcker ut under 25 minuter har vi gjort databeräkningar. Detta är alltså ett mycket extremt läckage med föreslagna packningar. För att det skall uppstå krävs att bultförband lossar av sig själv så att läckage uppstår. Teoretiskt kan det uppstå efter byte av en ventil, men allt sådant arbete utförs med Arbetsorder som alltid förordar täthetskontroll efter avslutat arbete, varför det inte är troligt. Vid ett läckage enligt ovan måste det även antändas för att förorsaka någon skada. Ingen antändningskälla finns inom området. Klassningsdokument finns upprättat. 4 BLEVE på 11,2 m 3 cylindrisk cistern. OBS! Endast för att beskriva den teoretiskt största risken, ej dimensionerande. Vi vill påpeka att dataprogrammet för stora utsläpp (slangläckage) inte kan beräkna gasmolnsexplosioner för ett tidsbegränsat utsläpp utan endast för ett kontinuerligt utsläpp. Programmet räknar med ett större utsläpp än det verkliga utsläppet. Dessutom räknar programmet med att hela detta utsläpp blir maximalt och idealiskt blandat med luft vilket är teoretiskt omöjligt. Det normala är att 10-15% av utsläppet ligger inom brännbarhetsområdet och kan delta i en explosion. Många försök har rent praktiskt gjorts att genomföra en gasmolnsexplosion utomhus, men vilka endast fått en hastig brand tillbaka till utsläppet och därefter en jetflamma tills gasen avstängts. Alla experter anser att en gasmolnsexplosion utomhus inte är trolig för denna storlek av utsläpp. Sida 43

Beräkning 1 Totalt slangbrott DN 50 RESULTAT FRÅN DATAPROGRAM SKADESCENARIO: Totalt slangbrott DN 50, avstängt efter 10 sek. Läckaget ör 0 o riktat från markplanet. INDATA LAGRING Lagringstemperatur: 20.0 C Kondensationstryck: 7.32 bar Lagringstryck: 8.00 bar Gasolen är kondenserad. UTSLÄPPSTYP: hål på ett rör/rörbrott/ventilläckage HÅLETS STORLEK Hålets diameter: 50 mm Hålets area: 0.002 m 2 Utsläppstid: 10 s OMGIVNING: Vägg o dyl. nära: Uppsamling: Nej Nej VÄDERDATA: Lufttryck: 760 mm Hg. Temperatur: 20 o C Luftfuktighet: 70 %. Vindhastighet: 3 m/s Referenshöjd: 2 m Dag, klar himmel BERÄKNADE VÄRDEN: Utsläppt massa: 165 kg Utsläppshastighet 16,5 kg/sek Utsläppstemp. 293 K Utgångstryck 6,58 bar Utsläppsvinkel 0 deg Höjd över mark 1 m Andel ånga vid utgång 0,3642 kg/kg Sida 44

Beräkning 1, fortsättning UTDATA: UTDATA FRÅN JETFLAMMA Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma Jetflammans längd är 37 m Avstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till: fullhudskada 48 m djup delhudskada 54 m ytlig delhudskada 71 m. Avstånd från utsläppspunkten vinkelrätt mot jeten till: fullhudskada 21 m djup delhudskada 29 m ytlig delhudskada 47 m. Sida 45

Beräkning 1, fortsättning GASMOLNSSPRIDNINGEN GRAFISKT, i vindriktningen SETT FRÅN SIDAN SETT UPPIFRÅN Mer än 10 % Över brännbarhetsområdet 2,1 10 % Inom brännbarhetsområdet 1-2,1 % Under brännbarhetsområdet (kan finnas brännbar gas inom detta område) 1 0,5 % Under brännbarhetsområdet Sida 46

Beräkning 2 Slangläckage DN 50 RESULTAT FRÅN DATAPROGRAM SKADESCENARIO: Slangläckage motsvarande 25% av arian för DN 50, avstängt efter 30 sek Läckaget ör 0 o riktat från markplanet. INDATA LAGRING Lagringstemperatur: 20.0 C Kondensationstryck: 7.32 bar Lagringstryck: 8.00 bar Gasolen är kondenserad. UTSLÄPPSTYP: hål på ett rör/rörbrott/ventilläckage HÅLETS STORLEK Hålets diameter: 25 mm Hålets area: 0.0005 m 2 Utsläppstid: 30 s OMGIVNING: Vägg o dyl. nära: Uppsamling: Nej Nej VÄDERDATA: Lufttryck: 760 mm Hg. Temperatur: 20 o C Luftfuktighet: 70 %. Vindhastighet: 3 m/s Referenshöjd: 2 m Dag, klar himmel BERÄKNADE VÄRDEN: Utsläppt massa: 124 kg Utsläppshastighet 4,13 kg/sek Utsläppstemp. 293 K Utgångstryck 6,58 bar Utsläppsvinkel 0 deg Höjd över mark 1 m Andel ånga vid utgång 0,3642 kg/kg Sida 47

Beräkning 2, fortsättning UTDATA: UTDATA FRÅN JETFLAMMA Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma Jetflammans längd är 18,5 m Avstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till: fullhudskada 25 m djup delhudskada 28 m ytlig delhudskada 36 m. Avstånd från utsläppspunkten vinkelrätt mot jeten till: fullhudskada 11 m djup delhudskada 15 m ytlig delhudskada 24 m. Sida 48

Beräkning 2, fortsättning GASMOLNSSPRIDNINGEN GRAFISKT, i vindriktningen SETT FRÅN SIDAN SETT UPPIFRÅN Mer än 10 % Över brännbarhetsområdet 2,1 10 % Inom brännbarhetsområdet 1-2,1 % Under brännbarhetsområdet (kan finnas brännbar gas inom detta område) 1 0,5 % Under brännbarhetsområdet Sida 49

Beräkning 3: Flänsläckage RESULTAT FRÅN DATAPROGRAM SKADESCENARIO: Läckage med ett hål motsvarande 0,5 x 20 mm. ledningsarian, avstängt efter 25 min (1 500 sek) Läckaget är 0 o (parallellt med marken) utsläpp 1 m över marken INDATA LAGRING Lagringstemperatur: 20.0 C Kondensationstryck: 7,32 bar Lagringstryck: 8,00 bar Gasolen är kondenserad. UTSLÄPPSTYP: läckage HÅLETS STORLEK Hålets diameter: 0,5 x 20 mm Hålets area: 0.00001 m 2 Utsläppstid: 1500 s OMGIVNING: Vägg o dyl. nära: Uppsamling: Nej Nej VÄDERDATA: Lufttryck: 760 mmhg. Temperatur: 20 o C Luftfuktighet: 50 %. Vindhastighet: 3 m/s Referenshöjd: 2 m Dag, mulet BERÄKNADE VÄRDEN: Utsläppt massa: 126,15 kg Utsläppshastighet 0,08 kg/sek Utsläppstemp. 293 K Utgångstryck 8,00 bar Utsläppsvinkel 0 deg Höjd över mark 1 m Andel ånga vid utgången 0,3642 kg/kg Sida 50

Beräkning 3, fortsättning UTDATA: UTDATA FRÅN JETFLAMMA Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma Jetflammans längd är 2,6 m Avstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till: fullhudskada 3,6 m djup delhudskada 4,6 m ytlig delhudskada 5,6 m. Avstånd från utsläppspunkten vinkelrätt mot jeten till: fullhudskada 2,0 m djup delhudskada 3,0 m ytlig delhudskada 4,0 m. Sida 51

Beräkning 3, fortsättning GASMOLNSSPRIDNINGEN GRAFISKT, i vindriktningen SETT FRÅN SIDAN SETT UPPIFRÅN Mer än 10 % Över brännbarhetsområdet 2,1 10 % Inom brännbarhetsområdet 1-2,1 % Under brännbarhetsområdet (kan finnas brännbar gas inom detta område) 1 0,5 % Under brännbarhetsområdet Sida 52

Beräkning 4: BLEVE RESULTAT FRÅN DATAPROGRAM SKADEFALLSCENARIO: BLEVE 11,2 m 3 -tank LAGRING Lagringstemperatur: 20.0 C Kondensationstryck: 7.32 bar Lagringstryck: 8.00 bar Gasolen är kondenserad. UTSLÄPPSTYP: BLEVE TANKEN: Form: cylinder Diameter: 1,6 m Längd: 4,5 m Fyllnadsgrad: 80 % TANKDATA Tankens vikt tom: 2 600 kg Designtryck 16 bar Bristningstryck 65 bar (det tryck som momentant uppstår vid bristningen) VÄDERDATA: Lufttryck 760 mmhg. Lufttemperatur 20 o C Luftfuktighet 50 %. Vindhastighet 3 m/s Referenshöjd 2 m Dag, klar himmel Utdata från BLEVE Utsläppt massa 5 224 kg. Eldklotets diameter 105 m. Eldklotet varar 7,6 s. Eldklotets höjd över marken 79 m Avstånd från eldklotets centrum/cisternen till: fullhudskada 74 m. djup delhudskada 119 m. ytlig delhudskada 210 m. Cisternen splittras i 2 delar. Delarna kan flyga 1650 m. Sida 53

7 RISKANALYS ALLMÄN ORIENTERING Riskanalysen är utförd som en avvikelseanalys och redovisad enl. FALKmodellen Som grund till avvikelserna ligger säkerhetsbesiktningen samt andra liknande anläggningars tillbud och olyckor. Avvikelserna har framtagits som erfarenhetsbaserade skadefall där vi tagit hänsyn till utsläpp som uppkommit genom övertryck, skada, misstag eller via läckage i ex.vis flänsar eller ventiler. Vi har även försökt bedöma annan verksamhets påverkan på gasolanläggningen, den så kallade dominoeffekten. Studier av inträffade olyckor och tillbud inom branschen finns även med i bedömningarna. Vi har studerat anläggningens risker enligt följande: FÖREBYGGANDE: lokaliseringen, konstruktionen, designen, manualer, instruktioner, utbildning, drift och underhåll BEGRÄNSANDE: AVHJÄLPANDE: gasvarnare, ronderingar, reparationsrutiner, underhållsrutiner. nödlägesberedskap, utrustning, intern åtgärdsplan Ett antal skadefall har belysts och bedömts av Hydrosafe och kontrollerats av EON. Vi har systematiskt vägt in tänkbara orsaker till avvikelser enligt ovan samt bedömt sannolikheten och konsekvenser för vissa skadefall. Skador på miljön och egendom har även medtagits i analysen. Vissa skadefall dokumenteras inte alls eftersom vi har ansett dessa risker som så små risker så att det betecknas som vanliga driftstörningar. Vi vill betona att denna förenklade typ av riskanalys kan verka grov, men vår erfarenhet är att den dock speglar riskbilden relativt bra på ett överskådligt och förståligt sätt. Målsättningen är att företaget skall få insikt om eventuella risker inom gasolhanteringen så att säkerheten kan höjas, vilket denna metod ger en bra bild över. Sida 54

För att bedöma sannolikhet och konsekvens används bedömningsmallar som helt följer Räddningsverkets anvisningar enligt nedan. Sannolikhet Klass Karaktär 1 Mycket låg <10-6 Mindre än 1 gång per 1 000 000 år sannolikhet 2 Låg sannolikhet 10-3 -10-6 Kan hända 1 gång per 1000-1 000 000 år 3 Medel sannolikhet 10-2 Kan hända 1 gång 100 år 4 Stor sannolikhet 10-1 Kan hända 1 gång 10 år 5 Mycket stor sannolikhet >2 Kan hända mer än 1 gång vartannat år Konsekvens Klass Liv och hälsa (L) Egendom (E) Miljö (M) 1 Mycket Övergående lindriga <0,1 Mkr Ingen sanering liten skador 2 Liten Enstaka skadade 0,1-1 Mkr 3 Medel Enstaka svårt skadade 1-10 Mkr Svår sanering stor utbredning 4 Stor Enstaka dödsfall, 10-100 Mkr eller flera svårt skadade 5 Mycket Flera dödsfall, >100 Mkr Mycket svår sanering, stor 10-tals svårt skadade stor utbredning Risk = sannolikhets x konsekvens Har införts i riskmatrisen under avsnitt 1. Riskmatriser finns för riskvärdena för: -Liv o Hälsa -Miljö -Egendom = skaderisken för människor = skaderisken för miljön = skaderisk på material och egendom Sida 55

Förklaringar I bedömningarna har vi inte bedömt olagliga beteenden som händelser som orsakas av ex.vis sabotage och liknande eftersom vi anser att det ligger utanför vårt kompetensområde. De värden som framkommit har insatts i matris under avsnitt 1, med det nummer som härrör från riskutredningen. För bedömningarna har vi även studerat "Handbok för Riskanalyser" där följande tabeller delvis har varit vägledande. Exempel på gruppering av olika skadehändelsetyper i frekvensklasser per komponent (Haeffler, 2000). Sida 56

Sannolikhet för antändning (Cox, Lees & Ang, 1990). Sannolikhet för gasmolnsexplosion (Cox, Lees & Ang, 1990). SKADEFALL som analyserats 1 Skada på anläggningen från omgivningen 2 Skada under lossning. (Konsekvensberäkning 1 och 2) 3 Läckage inom cisternområdet. (Konsekvensberäkning 3) 4 Söndergrävning av markledningen Sida 57

Kons. Egendom Kons. Miljö Kons. Liv o Hälsa Sannolikhet Kons. Egendom Kons. Miljö Kons. Liv o Hälsa Sannolikhet Tel 0243-134 50 RISKANALYS Avsnitt 6 -Bilaga sida 1 - Skadefall 1: Skada på anläggningen från omgivningen - - Riskmoment 1.1 Brand i omgivningen 1.2 Skada från trafik Orsak Brand i byggnad Vägavkörning. Onykterhet Halka Förebyggande./ Begränsande Avstånd enl. regelverket Parallell väg Dike Avstånd Avhjälpande Kylning av Räddningstjänsten Kylning av Räddningstjänsten Skada/ Konsekvens Brandpåverkan på cisterner Brandpåverkan på cisterner 1 (1 1 1 1 1 (2 1 1 1 Förslag till åtgärd Kommentarer: (1 Sannolikhet brand 10-3, cisternskada med läckage=10-3 ger 10-6 (1) (2 Sannolikhet trafikskada 10-2, cisternskada med läckage=10-4 ger 10-6 (1) Sannolikhet (S) Klass Karaktär 1 Mycket låg sannolikhet Mindre än 1 gång per 1 000 000 år 2 Låg sannolikhet Kan hända 1 gång per 1000-1 000 000 år 3 Medel sannolikhet Kan hända 1 gång per 100 år 4 Stor sannolikhet Kan hända 1 gång per 10 år 5 Mycket stor sannolikhet Kan hända mer än 1 gång vartannat år Konsekvens Klass Liv och hälsa (L) Egendom (E) Miljö (M) 1 Mycket liten Övergående lindriga skador <0,1 Mkr Ingen sanering liten utbredning 2 Liten Enstaka skadade 0,1-1 Mkr 3 Medel Enstaka svårt skadade 1-5 Mkr Svår sanering stor utbredning 4 Stor Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5-20 Mkr 5 Mycket stor Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade >20 Mkr Mycket svår sanering, stor utbredning

Kons. Egendom Kons. Miljö Kons. Liv o Hälsa Sannolikhet Kons. Egendom Kons. Miljö Kons. Liv o Hälsa Sannolikhet Tel 0243-134 50 RISKUTREDNING Avsnitt 6: Riskanalys RISKANALYS Avsnitt 6 -Bilaga sida 2 - Skadefall 2: Slangskada under lossning - Konsekvensberäkning 1 samt 2 - Riskmoment 2.1 Slangläckage 2.2 Bortkörning av bil med kopplade slangar Orsak Dålig slang Skadad slang Dålig kontroll Mänsklig felhantering Påkörning av fordon Förebyggande./ Begränsande Fjärrstyrning av bilens bottenventil Optisk kontroll Periodiskt utbyte Bilen kan ej flyttas med öppen slanglucka Avhjälpande Brandsläckare finns på anläggning samt bil Brandsläckare finns på anläggning samt bil Skada/ Konsekvens Läckage som antänds som påverkar cisternen 2 (1 3 2 2 Läckage som antänds 1 (2 1 1 1 Förslag till åtgärd Kommentarer: 2.1 Ca 250 000 lossningar sker varje år och som mest har 5 st stora läckage inträffat på ett år. Det innebär att teoretiskt inträffar ett läckage var 50 000:e gång. På denna anläggning beräknas ca 48lossningar per år vilket ger en teoretiskt sannolikhet på 1 gång var 1 050:e år. (Årsförbrukning ca 1200 ton/år) (1 Sannolikhet för läckage 10-2, antändning 10-2, ger 10-4 (2). Vi har använt statistik från Handbok för riskanalyser för sannolikhet för antändning. (2 Är omöjligt med bilens säkerhetsutrustning Sannolikhet (S) Klass Karaktär 1 Mycket låg sannolikhet Mindre än 1 gång per 1 000 000 år 2 Låg sannolikhet Kan hända 1 gång per 1000-1 000 000 år 3 Medel sannolikhet Kan hända 1 gång per 100 år 4 Stor sannolikhet Kan hända 1 gång per 10 år 5 Mycket stor sannolikhet Kan hända mer än 1 gång vartannat år Konsekvens Klass Liv och hälsa (L) Egendom (E) Miljö (M) 1 Mycket liten Övergående lindriga skador <0,1 Mkr Ingen sanering liten utbredning 2 Liten Enstaka skadade 0,1-1 Mkr 3 Medel Enstaka svårt skadade 1-5 Mkr Svår sanering stor utbredning 4 Stor Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5-20 Mkr 5 Mycket stor Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade >20 Mkr Mycket svår sanering, stor utbredning Avsnitt 6 sida 1

Kons. Egendom Kons. Miljö Kons. Liv o Hälsa Sannolikhet Kons. Egendom Kons. Miljö Kons. Liv o Hälsa Sannolikhet Tel 0243-134 50 RISKUTREDNING Avsnitt 6: Riskanalys RISKANALYS Skadefall 3: Läckage inom cisternområdet - Konsekvensberäkning 3 Avsnitt 6 -Bilaga sida 3 - - Riskmoment Orsak 3 Läckage Flänspackning Packbox Gänga Utblås Förebyggande./ Begränsande Förebyggande underhåll. Regelbunden täthetskontroll Avhjälpande Skada/ Konsekvens Förslag till åtgärd Brandsläckare Läckage som antänds 1 3 1 1 Utblåsningsledningar riktas från cisternen. Brandpåverkan på cisternen 1 3 1 1 Utblåsningsledningar riktas från cisternen. 1 1 1 1 1 1 1 1 Kommentarer: Flänspackningar av god kvalité används. Anläggningen är tillträdesskyddad med låst staket. Arbetsorder skrivs vid alla ingrepp. Mindre läckage kan ske i ventilspindlar men är i regel utspädda till under undre brännbarhetsgränsen inom 0,3 m och anses som normalt driftläckage. Inget flänsläckage är riktat mot cisternen. Endast nödvändiga flänsar finns på cisternens gasfassida. En ev. brandpåverkan på vätskefasen är mindre farlig eftersom plåten kyls av gasolvätskan. Våra bedömningar är gjorda efter praktiska prov tillsammans med räddningstjänsterna i Luleå och Borlänge samt studerande av inträffade olyckor i värden. Sannolikhet (S) Klass Karaktär 1 Mycket låg sannolikhet Mindre än 1 gång per 1 000 000 år 2 Låg sannolikhet Kan hända 1 gång per 1000-1 000 000 år 3 Medel sannolikhet Kan hända 1 gång per 100 år 4 Stor sannolikhet Kan hända 1 gång per 10 år 5 Mycket stor sannolikhet Kan hända mer än 1 gång vartannat år Konsekvens Klass Liv och hälsa (L) Egendom (E) Miljö (M) 1 Mycket liten Övergående lindriga skador <0,1 Mkr Ingen sanering liten utbredning 2 Liten Enstaka skadade 0,1-1 Mkr 3 Medel Enstaka svårt skadade 1-5 Mkr Svår sanering stor utbredning 4 Stor Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5-20 Mkr 5 Mycket stor Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade >20 Mkr Mycket svår sanering, stor utbredning Avsnitt 6 sida 2

0243-134 50 RISKUTREDNING Avsnitt 6: Riskanalys RISKANALYS Skadefall 4: Söndergrävning av markledning - E.ON Riskmoment 4 Söndergrävning av markledningen Kommentarer: Orsak Markarbeten Förebyggande./ Begränsande Märkning med markband samt stolpar Avhjälpande Ledningen inmätt Skada/ Konsekvens Sannolikhet Kons. Liv o Hälsa Kons. Miljö Läckage som antänds 2 2 1 1 Kons. Egendom Förslag till åtgärd För att fasställa sannolikheten har vi studerat E.ONs statistik för söndergrävningar av markledningar. Totalt markledningar av plast i mark 2087 km (Naturgas, stadsgas, biogas samt gasolnät) Antal söndergrävningar i snitt de senaste 10 åren 6,5 st/år (De flesta söndergrävningarna på mindre ledningar i stadsmiljö) Sannolikhet 6,5 / 2087 = 0,0031 avgrävningar per år och km Detta marknät är ca 1 km långt varför det teoretiska blir = kan hända 0,0031 x 1 = 0,0031 gånger/år = 0,33 x 10-2 avrundas 10-2 (3) Antändning har aldrig hittills skett vid avgrävningarna. Sannolikhet för avgrävning 10-2 x sannolikhet för antändning 10-2 ger 10-4 (2) Vid söndergrävning förutsätter vi att grävmaskinisten sitter i en hytt skyddad från värmestrålning. En hjälpare kan utsättas för värmeskada. Erfarna grävmaskinister låter grävskopan vara kvar i den skadade ledningen vilket minskar utsläppet. Läckaget 5 x 5 cm är storleken på en tagg på grävskopan. En plastledning krymper hålet med ca 20 % om taggen tas ut. Läckaget blir alltså mindre än om materialet varit stål. Sannolikhet (S) Klass Karaktär 1 Mycket låg sannolikhet Mindre än 1 gång per 1 000 000 år 2 Låg sannolikhet Kan hända 1 gång per 1000-1 000 000 år 3 Medel sannolikhet Kan hända 1 gång per 100 år 4 Stor sannolikhet Kan hända 1 gång per 10 år 5 Mycket stor sannolikhet Kan hända mer än 1 gång vartannat år Konsekvens Klass Liv och hälsa (L) Egendom (E) Miljö (M) 1 Mycket liten Övergående lindriga skador <0,1 Mkr Ingen sanering liten utbredning 2 Liten Enstaka skadade 0,1-1 Mkr 3 Medel Enstaka svårt skadade 1-5 Mkr Svår sanering stor utbredning 4 Stor Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5-20 Mkr 5 Mycket stor Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade >20 Mkr Mycket svår sanering, stor utbredning Sannolikhet Kons. Liv o Hälsa Kons. Miljö Kons. Egendom Avsnitt 6 sida 3