SFS Fullmäktiges Arbetsordning

Relevanta dokument
SFS Fullmäktiges Arbetsordning

SFS Fullmäktiges Arbetsordning

Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM)

Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM)

Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017

2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning

Mötesteknisk ordlista

Ordet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga.

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016

Dnr1718.I.B Arbetsordning. Örebro studentkårs fullmäktige 2018/2019

Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013

Årsmöte 2015 Kallelse

Årsmöte 2017 Kallelse

HÄLSINGLANDS BADMINTONFÖRBUND

Naturvetarnas kongresskola 2018

Handläggare: Jenny Andersson Datum: Dnr: O11-3/1415

Sveriges Elevråds årsmöte Kallelse

Kallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet.

Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2017

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Ordlista föreningsteknik

Formalia och årsmötespraxis

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet.

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning

Stadgar för SULF:s doktorandförening

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Örebro studentkårs fullmäktiges arbetsordning 2016/2017

Antagen av SFS fullmäktige 2014, reviderad av SFS fullmäktige 2017, träder i kraft den 1 januari 2018.

Arbetsordning för stämman

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes.

Saco studentråds stadga

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF)

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Arbetsordning för stämman 2016

Handbok för sektionsmöte på IT sektionen

Ung Teaterscens stadgar

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015

Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik

HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

Föreningen Ekets Framtid

Stadgar för SULF-föreningen vid Göteborgs universitet

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

Medlemmar är alla studenter som är inskrivna på Ekonomisk-historiska. Medlemskapet avslutas automatiskt vid studiernas upphörande.

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Ord. lista. Förenings. Idrottsförvaltningen

Personval. En handledning

Stadgar för. kretsar i Stockholms län

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Till dig som är kongressombud

Stadgar. För SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna

Arbetsordning. I slutet av dokumentet finns en ordlista med begrepp som förekommer i arbetsordningen eller som brukar användas på stämman.

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Stadgar för kyrkopolitiskt råd inom nomineringsgruppen Borgerligt alternativ

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Normalstadgar för Länsförening inom Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Proposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

Dagordning Ö rebro studentka rs fullma ktige

Stadgar Sveriges Fellponnyförening

Förhandlingsordning. Punkt 3 Bilaga 3 b. Sammanfattning

Stadgar Antagna av Kongressen 2018

Program Förslag till dagordning Förhandlingsordning

Ja! Bra att kunna ord 1

Stadga för Teknologernas Centralorganisation

Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

Arbets- och delegationsordning Karlstad Studentkår. Antagen

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av april månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Karlstad Studentkårs arbets- och delegationsordning

Stadgar för Svenska Pokerförbundet

Personval. En handledning

Stadgar. för. Trollhättans Arkivförening

att det råder totalförbud mot nötter under hela arrangemanget. att använda så lite parfym som möjligt då det finns parfymallergiker

Stadgar för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund

Kapitel 1 Allmänna Bestämmelser

Stadgar. Senast reviderad

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND

Normalstadgar för förening inom nomineringsgruppen Borgerligt alternativ

Funktionsrätt Göteborg stadgar reviderade och antagna

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

Partistyrelsens förslag till arbetsordning för kongressen 2014

STADGAR FÖR CLUB 65. Club 65 är en ideell förening inom Falkenbergs Golfklubb med hemort i Falkenbergs kommun.

Normalarbetsordning för fullmäktigegrupper

NORMALSTADGAR FÖR REGIONAL UF-FÖRENING

Ett årsmöte med påverkanstorg består av fem delar: öppningsceremoni, formalia, torget, plenum och avslutningsceremoni.

Så funkar medlemsmötet

SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS FÖRBUNDSMÖTE 2015

Formalia Tillsammans är vi Saco

Ludvigsborgs Byförening Org nr

Transkript:

Handläggare: Styrelsen Datum: 2017-04-27 Dnr: O11-11/1617 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning... 2 1.1 Plenum... 2 1.1.1 Beslut... 2 1.1.2 Talarlista... 3 1.1.3 Replik... 3 1.1.4 Ordningsfråga... 3 1.1.5 Streck i debatten... 3 1.1.6 Yrkandelängden... 3 1.1.7 Reservation mot beslut... 3 1.1.8 Talartid... 3 1.1.9 Sakupplysning... 4 1.2 Diskussionsforum... 4 1.3 Jämlikhet och tillgänglighet... 4 1.4 Förslag till fullmäktige (yrkandeförfarande)... 4 1.4.1 Uttalande... 4 1.5 Protokoll... 4 1.5.1 Justering av protokoll... 4 1.5.2 Uppdatering av dokument... 4 2. Representation... 5 2.1 Ombud... 5 2.2 Observatörer... 5 2.3 Delegation... 5 2.3.1 Delegationsledare... 5 3. Rättigheter vid sammanträde... 5 3.1 Mötets offentlighet... 5 3.2 Mötesfunktionärer... 6 4. Val... 6 4.1 Valprocess... 6 4.1.1 Nomineringar... 6 4.1.2 Valberedningens förslag... 6 4.1.3 Val av styrelsens presidium och doktorandkommitténs ordförande 6 4.1.4 Val av ledamöter av SFS styrelse och ledamöter av doktorandkommittén samt revisorer... 6 4.1.5 Val av valberedning... 7 4.2 Borda-metoden... 7 4.2.1 Tidpunkt... 7 4.2.2 Valnämnd... 7 4.2.3 Röstlängd... 7 4.2.4 Röstning... 7 4.2.5 Sammanräkning av röster... 7 4.2.6 Ogiltig röst... 8 1

4.2.7 Fastställande av valresultat... 8 4.3 Ersättare... 8 1. Mötesordning SFS fullmäktige hålls i olika typer av forum. Det forum där formella beslut fattas benämns plenum. Vid sidan av plenum finns forum för diskussion av fullmäktiges frågor. Samtliga frågor som behandlas av fullmäktige, utom val- och ordningsfrågor, ska behandlas av ombud i någon form av diskussionsforum innan beslut i plenum. 1.1 Plenum Plenum leds av ett mötespresidium som består av det antal ordföranden och sekreterare som mötet väljer. Det åligger styrelsen att lämna förslag på mötespresidium. I plenum motsvarar ett mandat en röst. Sammanträdesdeltagare begär ordet, yrkar och reserverar sig enligt mötespresidiets instruktioner. Yrkandena ska vara fullständiga, det vill säga all text ska vara med, det gäller även protokollsanteckningar och röstförklaringar. 1.1.1 Beslut Beslut under fullmäktiges sammanträde regleras i stadgan kap 2 Fullmäktige, 8. För att ta beslut under fullmäktiges sammanträde tillämpas följande förfarande: Ombud med rösträtt röstar genom acklamation och uppsträckta röstkort samtidigt. Vid begärd votering ska denna genomföras. 1. Votering sker först genom en upprepning av vanligt röstförfarande. 2. Då votering begärs en andra gång ska detta ske genom digitala verktyg som anges i relation till mötet. Då flera förslag står i motsättning till varandra tillämpas kontrapropositionsvotering genom Schultzemetoden. Schultzemetoden går ut på att välja ut en segrare från preferens- eller rangordningsröster. Samtliga förslag listas och de som röstar får sen rangordna efter vilket förslag de föredrar mest. Schultzemetoden används vid kontrapropositionsvotering genom digitala verktyg som anges i relation till mötet. 2

1.1.2 Talarlista Fullmäktige använder sig av dubbla talarlistor där talare på första talarlistan får komma till tals innan talare på andra talarlistan. Första talarlistan ska vara tom innan någon på den andra talarlistan får ordet. 1.1.3 Replik Mötesordförandena får ge den som blivit apostroferad i debatten en replik. Replik är till för att låta den som känner sig apostroferad att under en minut svara eller förklara sig. Replik ska begäras i omedelbar anslutning till apostroferingen. Replik kan inte beviljas om apostroferingen skett i en replik. 1.1.4 Ordningsfråga Ordningsfråga bryter pågående sakdebatt och avgörs direkt innan annan fråga tas upp till behandling. En ordningsfråga berör mötesformalia eller andra förutsättningar för mötets genomförande. 1.1.5 Streck i debatten Om fullmäktige beslutar att dra streck i debatten ska mötesordförandena låta alla som vill sätta upp sig på talarlistan innan strecket dras. 1.1.6 Yrkandelängden Innan fullmäktige går till beslut ska mötesordförandena justera yrkandelängden. Yrkandelängden ska även justeras innan streck i debatten dras. 1.1.7 Reservation mot beslut Reservation mot fullmäktigebeslut ska anmälas direkt i samband med behandlingen av frågan beslutet berör. Mötesordförandena ska läsa upp namnen på dem som reserverat sig innan nästa fråga börjar behandlas. 1.1.8 Talartid I plenum är talartiden begränsad. Ett inlägg på första talarlistan får vara 90 sekunder. Ett inlägg på andra talarlistan eller en plädering vid val får vara 60 sekunder. Ett inledningsanförande får vara i 3 minuter. Mötespresidiet kan godkänna en förlängning av inledningsanförandet, förbehållet att ett önskemål om förlängning anmäls till mötespresidiet senast när ärendet lyfts i plenum. Tiderna för talartidsbegränsning kan tillfälligt justeras under pågående sammanträde genom att väcka ordningsfråga. När begränsning av talartid behandlas genom ordningsfråga påverkas inte arbetsordningen. 3

1.1.9 Sakupplysning Sakupplysning är en begäran om att tillföra konkret fakta till debatten. Sakupplysning begärs genom att det ropas ut. Mötespresidiet avgör hur sakupplysningen ska behandlas. En sakupplysning får endast vara korta faktamässiga svar på kortare frågor och ej innehålla argument eller diskussion. 1.2 Diskussionsforum Vid sidan av plenum finns forum för diskussion. Styrelsen ska till fullmäktige föreslå en planering för de diskussionsforum som behandlas av fullmäktige innan sakfrågorna behandlas. 1.3 Jämlikhet och tillgänglighet Styrelsen ska till fullmäktige lägga förslag på hur mötets jämlikhet och tillgänglighet ska följas upp och främjas. 1.4 Förslag till fullmäktige (yrkandeförfarande) Medlemskårs förslag till fullmäktige ska innehålla en förklarande text och ett (1) yrkande, avsett att behandlas med ett klubbslag. 1.4.1 Uttalande Fullmäktige kan göra uttalanden som beskriver organisationens ståndpunkt i en fråga. Uttalanden ska initieras med motion eller proposition och beslutas med 5/6 majoritet. 1.5 Protokoll Plenums beslut ska protokollföras. I protokollet ska beslut, lagda yrkanden, protokollsanteckningar och reservationer dokumenteras. Protokollet ska justeras av sammanträdets sekreterare samt fyra ombud som sammanträdet utsett till justerare. 1.5.1 Justering av protokoll Sekreterarna och justerarna ska ha protokollet färdigjusterat senast 60 dagar efter mötes avslutande. När protokollet är färdigjusterat ska det delges SFS medlemmar. 1.5.2 Uppdatering av dokument SFS ska uppdatera de styrdokument som ändras enligt protokollet senast 30 dagar efter protokollet är justerat. 4

2. Representation Medlemskårerna har till fullmäktigemötet en delegation med ett antal ombud som representerar dem vid ett fullmäktigemöte. Efter ordinarie fullmäktigesammanträde avslutar ombudet sitt uppdrag. Inför ett extra fullmäktigesammanträde har kårerna utsett nya ombud. 2.1 Ombud Medlemskårerna fördelar sina mandat mellan sina ombud. Kårerna får själv bestämma hur många mandat ett ombud ska inneha. Ett ombud kan ha noll mandat. 2.2 Observatörer Varje kår har rätt att skicka en observatör till SFS fullmäktige. En observatör kan inte tilldelas mandat. En observatör har närvarorätt på SFS fullmäktiges alla forum men får inte företräda sin delegation i fullmäktiges formella forum. 2.3 Delegation Med delegation avses en kårs samlade ombud och observatörer. 2.3.1 Delegationsledare Varje delegation har en delegationsledare som är utsedd av kåren att organisera delegationen, utgöra kontaktperson för delegationen och fördela kårens mandat mellan dess ombud. 3. Rättigheter vid sammanträde Rättigheterna vid fullmäktiges sammanträde regleras av stadgan 2 kap 6. 3.1 Mötets offentlighet Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Fullmäktige kan dock besluta om att specifika frågor ska behandlas bakom stängda dörrar. För att hantera vilka som befinner sig i salen vid beslut bakom stängda dörrar ska personer som inte kan uppvisa rätt att delta via sitt deltagarkort lämna salen. Frågorna behandlas först när mötesordföranden bedömer det lämpligt. Om mötet sänds via länk ska även denna avbrytas under frågorna som behandlas bakom stängda dörrar. 5

3.2 Mötesfunktionärer Alla funktionärer adjungeras med närvaro- och yttranderätt. Styrelsen ska lägga förslag på vilka funktionärer som ska adjungeras med förslagsrätt i ordnings- och/eller sakfråga. 4. Val 4.1 Valprocess 4.1.1 Nomineringar Nomineringar hanteras som vanliga yrkanden. Nomineringar som inkommit till valberedningen mer än två veckor innan mötet ska finnas med i fullmäktigehandlingarna som sänds ut två veckor innan fullmäktiges sammanträde. 4.1.2 Valberedningens förslag Valberedningen bereder valen till styrelsens presidium, styrelse, doktorandkommitténs ordförande tillika styrelseledamot, doktorandkommitté och revisorer. Valberedningens arbete regleras av stadgan. 4.1.3 Val av styrelsens presidium och doktorandkommitténs ordförande För att anses vald till styrelsens presidium och doktorandkommitténs ordförande krävs det att kandidaten erhållit mer än hälften av avgivna giltiga röster. Vid val röstar varje ombud på noll till max antal platser som ska tillsättas. Om inte alla platser kunnat besättas under första omröstningen sker en ny omröstning mellan dem som erhållit högst röstetal utan att bli valda i första omgången. I den andra omröstningen deltar högst dubbelt så många kandidater som antalet platser som återstår att besätta. Vid den andra omröstning blir den eller de valda som får högst röstetal. Under pågående omröstning får ytterligare nominering inte förekomma. 4.1.4 Val av ledamöter av SFS styrelse och ledamöter av doktorandkommittén samt revisorer Under fullmäktigesammanträdet ställs valberedningens förslag inklusive ersättare mot avslag. Vid avslag sker val med borda-metoden (se 4.2). 6

4.1.5 Val av valberedning Val av valberedning sker enligt borda-metoden (4.2). 4.2 Borda-metoden 4.2.1 Tidpunkt Tidpunkt för genomförande av valen fastställes av fullmäktige om valberedningens förslag till styrelse respektive doktorandkommitté faller. 4.2.2 Valnämnd För att genomföra valen finns en valnämnd. Denna består av innevarande verksamhetsårs ledamöter i valberedningen. Om valnämnden upplever en större arbetsbelastning än vad som är önskvärt, eller inte är fulltalig, kan den knyta andra personer till sig under valförrättandet. Vilka dessa personer är ska godkännas av fullmäktige innan fullmäktige har fastställt valen. 4.2.3 Röstlängd Senast en timme före valets genomförande ska röstlängden slutgiltigt justeras inför valet. Det åligger tjänstgörande mötesordförande. 4.2.4 Röstning Valnämnden ska senast en timme före valet tillhandahålla valsedlar. Det ska även finnas blanka valsedlar. Röst ska avlämnas i det av valnämnden tillhandahållna kuvertet. Kuvertet ska vara tillslutet. Röstavlämning sker inför valnämnden i enlighet med den fastställda röstlängden. Röstning sker genom att varje röstberättigad rangordnar kandidaterna i fallande ordning. Röstningen utförs genom att den röstberättigade delar ut sina poäng på lika många kandidater som antalet förtroendevalda som ska tillsättas. Högsta poängen är samma som antalet personer som ska väljas och lägsta poängen är 1. 4.2.5 Sammanräkning av röster Valnämnden är de som ansvarar för sammanräkningen av valet. När samtliga röster inkommit summeras varje kandidats poäng. Blank eller ogiltig röstsedel undantas i räkningen. Kandidaterna sorteras därefter fallande efter poängsumma. De antal kandidater med högst poängsumma kommer att vara de ledamöter som utgör den valda gruppen. 7

Vid lika poängsumma väljs person av underrepresenterad könsidentitet. I de fall ingen könsidentitet är underrepresenterad, eller i de fall då kandidaterna med lika poängsumma definierar sig som samma könsidentitet, avgör lotten. 4.2.6 Ogiltig röst Följande skäl gör röster ogiltiga: - röstkuvertet innehåller mer än en valsedel, - valsedeln är ej en av de av valnämnden tillhandhållna, - röstkuvert och/eller valsedel är klart märkt. 4.2.7 Fastställande av valresultat Valresultaten, med angivande av samtliga valda ledamöter, ersättare, samt poängsumma för respektive kandidat, ska fastställas av fullmäktige. 4.3 Ersättare Fullmäktige ska fatta beslut om ersättarlista till det organ som valen avser. Valberedningen ska lämna förslag på ersättare om den så finner lämpligt. Om val förrättas med Borda-metoden består förslaget till ersättare av resterande kandidater som fått minst ett poäng, rangordnade efter sina poäng. 8