Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT. om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.2.2013 COM(2013) 107 final 2013/0064 (COD) C7-0061/2013 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning {SWD(2013) 54 final} {SWD(2013) 55 final} SV SV

MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Rymdbaserade system gör att vi kan använda en mängd olika tillämpningar som spelar en stor roll i vardagen (TV, internet eller geografisk positionering), har avgörande betydelse för centrala delar av ekonomin och bidrar till att värna om vår säkerhet. De rymdbaserade tillämpningarna och härledda tjänsterna har liksom rymdforskningen blivit avgörande för genomförandet av EU:s politik, t.ex. miljö-, klimatförändrings-, havs-, utvecklings- och jordbrukspolitiken och den säkerhetsrelaterade politiken, inklusive Gusp/GSFP, liksom för främjandet av den tekniska utvecklingen och industriella innovationen och konkurrenskraften. I och med det ökade beroendet av rymdbaserade tjänster har förmågan att skydda rymdinfrastrukturen blivit mycket viktig för vårt samhälle. Allt bortfall av ens en del av rymdinfrastrukturen kan få allvarliga följder för ekonomin och allmänhetens säkerhet, och skulle försvåra tillhandahållandet av räddningstjänster. Emellertid hotas rymdinfrastrukturerna allt mer av risken för kollision mellan rymdfarkoster och dessutom mellan rymdfarkoster och rymdskrot. Rymdskrot har faktiskt blivit det största hotet mot vissa rymdverksamheter. För att begränsa kollisionsrisken krävs det att man identifierar och övervakar satelliter och rymdskrot, registrerar deras positioner och följer deras rörelser (kurs) när en potentiell kollisionsrisk har fastställts, så att satellitoperatörerna kan varnas för att hinna flytta sina satelliter. Denna verksamhet kallas för rymdövervakning och spårning (SST, space surveillance and tracking) och baseras i nuläget främst på markbaserade sensorer som teleskop och radar. Det finns andra åtgärder för att begränsa risken för kollisioner eller konsekvenserna av sådana, vilket omfattar forskningsverksamheter för att skydda satelliterna mot följderna av kollisioner på ett bättre sätt och för att utveckla tekniker för att ta rymdskrot ur omloppsbanorna. Dessutom har man tagit flera initiativ för att säkerställa att rymdnationerna åtar sig att minska uppkomsten av rymdskrot när de bedriver rymdverksamheter på internationell nivå. Den internationella uppförandekoden för verksamhet i yttre rymden som föreslagits av unionen och som för närvarande är under förhandling med rymdnationerna har hittills fått ett stort internationellt stöd. Instrument som dessa kan ha stor betydelse om bestämmelserna i dem genomförs, men de kommer inte att undanröja det problem som det befintliga och framtida rymdskrotet innebär. De kommer nämligen endast att minska rymdskrotets exponentiella tillväxt i framtiden. I nuläget är den enda lösningen att förhindra kollisioner och övervaka okontrollerade återinträden av rymdfarkoster och deras skrot i jordens atmosfär. I Europa finns det dock idag endast begränsad kapacitet för att övervaka och kartlägga satelliter och rymdskrot och rymdskrotets återinträde i jordens atmosfär. Dessutom finns det inga faktiska tjänster för utfärdande av kollisionsvarningar till satellitoperatörer. I kommissionens meddelande En europeisk rymdpolitik (KOM(2011) 152) framhålls vikten av rymdinfrastrukturerna och härledda tjänster och behovet av att se till att dessa skyddas. Där betonas också att unionen bör fastställa hur ett europeiskt system för övervakning och spårning av rymdfarkoster ska organiseras och förvaltas med beaktande av dess dubbla karaktär och behovet av att en hållbar drift av dessa måste säkerställas, vilket betonades i SV 2 SV

meddelandet om industripolitiken som antogs i oktober 2010. EU:s åtgärder på detta område har sin grund i ikraftträdandet av Lissabonfördraget den 1 december 2009, vilket utvidgade EU:s befogenheter med avseende på rymdfrågor. Artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger EU behörighet att främja gemensamma initiativ, stödja forskning och teknisk utveckling samt samordna de nödvändiga insatserna för att utforska och utnyttja rymden inom ramen för en europeisk rymdpolitik. Behovet av EU-åtgärder inom detta område har fått stöd av medlemsstaterna i flera av rådets resolutioner och slutsatser 1. Rymdrådet bekräftade vid sitt femte möte 2008 att Europa bör utveckla en europeisk kapacitet för kontroll och övervakning av sin rymdinfrastruktur och rymdskrot 2. Dessutom gav rymdrådet sitt stöd till att EU borde spela en aktiv roll i uppbyggnaden av övervakningssystemet SSA (space situational awareness) och dess förvaltningsorgan. I maj 2011 upprepades det i rådets slutsatser om meddelandet om EU:s rymdstrategi att ett europeiskt SST-system behövs för att förbättra säkerheten för de europeiska rymdtillgångarna och uppsändningarna av dessa. Rådet menar att unionen bör därför i största möjliga utsträckning utnyttja tillgångar, kompetens och färdigheter som redan finns eller som håller på att utvecklas i medlemsstaterna, på europeisk nivå och, vid behov, internationellt. I resolutionen uppmanades EU (Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten) att, i nära samarbete med ESA och medlemsstaterna, lägga fram förslag om en förvaltnings- och datastrategi som tar hänsyn till den höga känsligheten hos SSA-data. Dessa åsikter delades även av Europaparlamentet i dess betänkande om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst av den 30 november 2011 3. Framstegen inom ramen för de två europeiska flaggskeppsprogrammen, Galileo och Copernicus (tidigare kallat GMES, det europeiska jordövervakningsprogrammet), har också höjt medvetenheten om behovet av att skydda EU:s rymdinfrastruktur. Galileo är det första av EU:s flaggskeppsprojekt på rymdområdet och kommer att förbli en av de viktigaste komponenterna i EU:s rymdverksamhet. Copernicus innehåller också en omfattande rymdbaserad komponent (Sentinel-satelliterna). Copernicus startade som ett FoU-projekt och har nyligen gått in i sin inledande operativa fas. I linje med vad som nämnts ovan rör det nuvarande förslaget till ett beslut inrättandet av en europeisk tjänst för att förhindra kollisioner mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och skrot, och att övervaka okontrollerade återinträden av förbrukade rymdfarkoster eller delar av dessa. I tekniska termer kallas denna tjänst för en europeisk SST-tjänst. I enlighet med den metod som förutsågs i kommissionens meddelande En rymdstrategi för 1 2 3 Se Europeiska unionens råd, resolution om den europeiska rymdpolitiken, Bryssel den 25 maj 2007, 10037/07, som introducerade den europeiska rymdpolitiken, rådets resolution Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken av den 26 september 2008 (rådsdokument 13569/08), rådets resolution om Rymdens bidrag till innovation och konkurrenskraft i samband med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa samt ytterligare åtgärder av den 29 maj 2009 (10500/09), rådets resolution Globala utmaningar: hur man drar full nytta av europeiska rymdsystem av den 25 november 2010 (16864/10), rådets slutsatser En rymdstrategi för europeiska unionen i allmänhetens tjänst av den 31 maj 2011 och rådets resolution Riktlinjer om rymdens mervärde och fördelar för europeiska medborgares säkerhet av den 6 december 2011 (18232/11). Europeiska unionens råd, resolution om Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken, Bryssel den 26 september 2008, 13569/08. Europaparlamentets betänkande om kommissionens meddelande om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst (2011/2148(INI)). SV 3 SV

europeiska unionen i allmänhetens tjänst från 2011 4 gör detta beslut det möjligt att utforma ett partnerskap, där medlemsstaterna kommer att bidra med sina befintliga och framtida tillgångar till SST-systemet på EU-nivå och unionen kommer att tillhandahålla rättsliga bestämmelser och ett finansiellt bidrag till genomförandet av de fastställda åtgärderna. I de rättsliga bestämmelserna fastställs ramarna för förvaltnings- och datastrategin i enlighet med relevanta slutsatser från rådet. Slutligen tillgodoser de föreslagna europeiska SST-tjänsterna ett viktigt syfte med avseende på EU:s strategi för rymdindustrin (som behandlas i kommissionens meddelande om en EUstrategi för rymdindustrin som ska offentliggöras under 2013), nämligen uppnåendet av ett europeiskt tekniskt oberoende inom kritiska domäner och bibehållandet av ett självständigt tillträde till rymden. 2. RESULTAT FRÅN SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Förslaget bygger på ett omfattande samråd med intressenterna och allmänheten. Det åtföljs av en konsekvensbedömning. Under de senaste åren har DG Näringsliv rådfrågat olika parter som är intresserade av och involverade i rymdrelaterad verksamhet inom olika områden med potential för framtida EUåtgärder i rymden, och särskilt om utvecklingen av en europeisk tjänst för rymdövervakning och spårning (SST). Utvecklingen av en sådan tjänst har också varit föremål för politisk debatt bland EU:s ministrar med ansvar för rymdfrågor. De viktigaste slutsatserna från dessa samråd sammanfattas nedan: Det råder enighet bland ministrarna med ansvar för rymdfrågor i EU- och ESAmedlemsstaterna om att utvecklingen av en europeisk SST-tjänst ska ledas av EU och inte av Europeiska rymdorganisationen (ESA). Denna enighet återspeglas i de rådsresolutioner som nämns ovan. Den bakomliggande anledningen till detta har kommit fram vid ett antal diskussioner: Den europeiska SST-tjänsten har en säkerhetsdimension (den gör det möjligt att samla in information om staternas civila och militära rymdinfrastruktur och insatser) som EU, till skillnad från ESA, har befogenhet och resurser att hantera. EUF-fördraget ger EU behörighet att samordna driften av rymdsystemen och har även behörighet och mekanismer på plats för att hantera säkerhetsdimensionen hos en sådan tjänst. Medlemsstaterna anser att ESA bör stödja EU under detta uppdrag (genom sitt förberedande SSA-program), men som en FoU-organisation har ESA varken den behörighet eller de mekanismer som krävs för att själv inrätta och driva en europeisk SSTtjänst. I synnerhet ber medlemsstaterna EU att definiera förvaltnings- och datastrategin för en europeisk SST-tjänst, att spela en aktiv roll i samband med upprättandet av tjänsten och att dra bästa nytta av de befintliga sensorerna och den befintliga sakkunskapen. Medlemsstaterna är också tydliga med hur säkerhetsfrågorna bör beaktas: SST-sensorerna måste fortsätta att kontrolleras av de berörda länderna. Sekretessen i fråga om SST- 4 Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En rymdstrategi för europeiska unionen i allmänhetens tjänst KOM(2011) 152 slutlig av den 4 april 2011. SV 4 SV

informationen har definierats som en nyckelprincip för datastrategin för SST. SSTinformation bör endast undantas från säkerhetsskyddsklassificeringen från fall till fall när behov uppstår. Det råder enighet bland EU- och ESA-medlemsstaterna och experterna om att en framtida europeisk SST-tjänst bör fogas samman och bygga på de befintliga sensortillgångarna, vilka bör kopplas ihop och drivas i form av ett nätverk. Det råder även enighet om att nuvarande tillgångar är otillräckliga för att säkerställa en önskvärd prestandanivå. För att uppnå en önskvärd nivå måste nya tillgångar (t.ex. följe- och övervakningsradar och teleskop) byggas in och integreras i ett europeiskt SST-system. De medlemsstater som förfogar över sensorkapacitet och de som är villiga att utveckla denna bör spela en nyckelroll vid upprättandet av den europeiska SST-tjänsten. Det råder också enighet bland medlemsstaterna och experterna om att det för att upprätta och driva en europeisk SST-tjänst krävs att man länkar samman de begränsade befintliga tillgångarna (främst markbaserade teleskop och radar för att samla in information om satelliternas positioner) och förbättrar dessa kapaciteter genom att bygga och länka samman nya tillgångar (sensorfunktion), utvecklar en bearbetningsfunktion som slår samman och analyserar de SST-data som samlas in (bearbetningsfunktion), inrättar en serviceenhet som är tillgänglig dygnet runt som utgör länken till användarna och som utfärdar varningar om kollisionsrisker och återinträden till satellitoperatörerna och berörda offentliga myndigheter. Under de flera år långa diskussionerna har de medlemsstater som äger tillgångar av relevans för SST betonat en mycket viktig förvaltningsaspekt: Av säkerhetshänsyn måste sensor- och bearbetningsfunktionerna inom ramen för ett framtida europeiskt SST-system även i fortsättningen kontrolleras av de nationella behöriga myndigheterna (militära myndigheter i vissa fall). Majoriteten av medlemsstaterna stöder idén om att de medlemsstater som äger befintliga eller nya tillgångar skulle kunna bilda ett konsortium för att driva både sensor- och bearbetningsfunktionen i form av ett nätverk, i syfte att inrätta en europeisk SST-tjänst. Medlemsstaterna anser också att servicefunktionen bör drivas av antingen konsortiet själv eller något annat organ med lämpliga säkerhetsreferenser, t.ex. Europeiska unionens satellitcentrum. Samtidigt, av skäl som hör samman med nationell säkerhet, har medlemsstaterna klargjort att de inte vill samarbeta med en kommersiell aktör inom detta område. Det råder enighet om att utvecklingen av en europeisk SST-tjänst bör ske i nära samarbete med Förenta staterna. Medlemsstaterna är beredda att göra sina tillgångar tillgängliga för upprättandet av den europeiska SST-tjänsten. De anser att utvecklingen av tjänsten i gengäld borde involvera unionsfinansiering, som åtminstone borde täcka de insatser som har en direkt koppling till upprättandet av tjänsten. Utöver att ställa sina tillgångar till förfogande är medlemsstaterna även redo att bidra ekonomiskt till tjänsten. Samrådet visade också att allmänheten är medveten om och stöder behovet av att skydda rymdinfrastrukturen. SV 5 SV

3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER Den rättsliga grunden för kommissionens förslag är artikel 189.2 i EUF-fördraget. Förslaget tar formen av ett beslut från Europaparlamentet och rådet, som agerar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Texten har en allmän räckvidd och dess innehåll kommer att vara direkt tillämpligt för samtliga medlemsstater, men det är inte obligatoriskt att delta i inrättandet och driften av det europeiska SST-systemet. I förslaget anges syftet med den föreslagna åtgärden, nämligen tillhandahållandet av tjänster för rymdövervakning och spårning, omfattningen av de tjänster som ska tillhandahållas, förvaltningsaspekterna samt finansieringskällorna. Huvudtexten kompletteras av en bilaga om principerna för SST-datastrategin, som utgör en integrerad del av texten. Förslaget följer subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Syftet med förslaget, nämligen att stödja upprättandet av europeiska SST-tjänster genom att samla de befintliga nationella tillgångarna, överskrider en enda stats finansiella och tekniska kapacitet och kan endast uppnås på ett tillfredsställande sätt på unionsnivå. Vad gäller proportionaliteten sträcker sig inte unionens åtgärd längre än vad som krävs för att uppnå syftet med förslaget, såtillvida att den planerade budgeten motsvarar de kostnader som beräknats efter omfattande analyser och där den styrningsmodell som används verkar vara den bäst lämpade. 4. BUDGETKONSEKVENSER SST-programmet omfattas av EU:s övergripande finansieringsram som kommissionen föreslagit för nästa fleråriga budgetram. Inga förfrågningar om anslag görs utöver förlaget om den fleråriga budgetramen. I artikel 11.1 i förslaget anges att anslagen till SSTstödprogrammet ska tas från andra relevanta program, i full överensstämmelse med deras rättsliga grund. Unionen kommer att stödja verksamheterna med hjälp av bidrag (även engångsbelopp). Mottagarna av sådana bidrag kommer att vara deltagande medlemsstater som bidrar med sina nationella tillgångar till det europeiska SST-systemet, liksom Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC) där det samarbetar med de deltagande medlemsstaterna i samband med inrättandet och driften av den servicefunktion för SST som avses i artikel 3 c och som fungerar som EU:s serviceenhet. Det preliminära totala bidraget från unionen till genomförandet av stödprogrammet uppgår till 70 miljoner euro under perioden 2014 2020 med dagens priser. Detta totala bidrag beror dock på resultatet av det pågående medbeslutandeförfarandet om den fleråriga budgetramen och de tillhörande program från vilka anslag kommer att tas till SST-stödprogrammet. Dessutom kommer det att bero på beslut som ska fattas inom ramen för vart och ett av de relevanta programmen beträffande användningen av anslagen för de verksamheter som ska medfinansieras genom SSTstödprogrammet. De beräknade programkostnaderna är ett resultat av omfattande analyser och diskussioner med experter, i synnerhet från rymdbyråerna eller liknande organ i medlemsstaterna och från ESA. SV 6 SV

2013/0064 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter att ha översänt utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 5, med beaktande av Regionkommitténs yttrande 6, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) I sitt meddelande En rymdstrategi för europeiska unionen i allmänhetens tjänst 7 framhöll kommissionen att den delade behörigheten på rymdområdet som tilldelats unionen genom fördraget om europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) går hand i hand med ett förstärkt samarbete med medlemsstaterna. Kommissionen betonade även att alla nya åtgärder måste baseras på befintliga resurser och på att man gemensamt fastställer var nya resurser behövs. (2) I sin resolution av den 26 september 2008, Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken 8, påpekar rådet att rymdresurserna har blivit en nödvändighet för vår ekonomi och att deras säkerhet därför måste garanteras. Rådet underströk behovet av att Europa [ ] utvecklar en europeisk kapacitet för kontroll och övervakning av sin rymdinfrastruktur och rymdskrot, vilken till att börja med bygger på befintliga nationella och europeiska tillgångar med utnyttjande av de förbindelser som kan upprättas med andra partnerländer och deras kapacitet. (3) I sin resolution Globala utmaningar: hur man drar full nytta av europeiska rymdsystem 9 av den 25 november 2010 medger rådet att det finns ett behov av en 5 6 7 8 9 EUT C,, s.. EUT C,, s.. KOM(2011) 152 av den 4 april 2011. CS 13569/08, 29.9.2008. CS 16864/10, 26.11.2010. SV 7 SV

framtida kapacitet när det gäller situationsmedvetenhet om rymden (nedan kallat SSA, space situational awareness) och att detta är en verksamhet på europeisk nivå där man bör utveckla och utnyttja befintliga nationella och europeiska civila och militära tillgångar, och uppmanar Europeiska kommissionen och rådet att föreslå ett förvaltningssystem och en datastrategi som gör det möjligt för medlemsstaterna att bidra med relevant nationell kapacitet i enlighet med tillämpliga säkerhetskrav och säkerhetsregler. Rådet uppmanar vidare alla europeiska institutionella aktörer att utreda lämpliga åtgärder som bygger på fastställda civila och militära användarkrav, utnyttjar relevanta tillgångar i enlighet med tillämpliga säkerhetskrav, och tar hänsyn till den tidiga utvecklingen inom ESA:s förberedande SSA-program. (4) Rådets slutsatser av den 31 maj 2011 om kommissionens meddelande En rymdstrategi för europeiska unionen i allmänhetens tjänst 10 och rådets resolution av den 6 december 2011 Riktlinjer om rymdens mervärde och fördelar för europeiska medborgares säkerhet 11 upprepade åter att det finns behov av effektiv kapacitet för Space Situational Awareness (SSA) (medvetenhet om situationen i rymden) som en verksamhet på europeisk nivå och uppmuntrade unionen att i största möjliga utsträckning [ ] utnyttja tillgångar, kompetens och färdigheter som redan finns eller som håller på att utvecklas i medlemsstaterna, på europeisk nivå och, vid behov, internationellt. Rådet, som är medvetet om den dubbla användningen av ett sådant system och med beaktande av dess särskilda säkerhetsdimension, uppmanade kommissionen att i nära samarbete med den höga representanten (för utrikes frågor och säkerhetspolitik) och i nära samarbete med ESA och de medlemsstater som äger sådana tillgångar och har kapacitet, och i samråd med alla berörda parter, lägga fram förslag i syfte att till fullo utnyttja och vidareutveckla dessa tillgångar och denna kapacitet, för att utveckla en SSA-kapacitet som en aktivitet på europeisk nivå och i detta sammanhang fastställa en lämplig förvaltnings- och datastrategi som tar hänsyn till den höga känsligheten hos SSA-data. (5) Rymdskrotet har blivit det största hotet mot rymdverksamheterna. Ett stödprogram för rymdövervakning och spårning (nedan kallat SST) skulle därför inrättas i syfte att upprätta och driva tjänster bestående av kontroll och kartläggning av rymdföremål i syfte att förhindra skador på rymdfarkoster till följd av kollisioner, liksom för att förhindra skador på markinfrastruktur eller befolkningen till följd av okontrollerade återinträden av hela rymdfarkoster eller rymdskrot från dessa in i jordens atmosfär. (6) Tillhandahållandet av SST-tjänster kommer att gynna alla offentliga och privata operatörer av rymdbaserade infrastrukturer, inbegripet unionen med avseende på ansvaret för dess rymdprogram Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) och Galileo, som genomförs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo) 12 och GMES (Global Monitoring for Environment and Security), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om Copernicus/GMES och dess inledande driftsfas (2011 2013) 13. Varningar om 10 11 12 13 CS 10901/11, 31.5.2011. EUT C 377, 23.12.2011, s. 1. EUT L 196, 27.4.2008, s. 1. EUT L 276, 20.10.2010, s. 1. SV 8 SV

återinträden kommer även att vara till nytta för offentliga myndigheter med ansvar för civilskydd. (7) SST-tjänsterna bör komplettera de forskningsverksamheter som hör samman med det skydd av rymdbaserad infrastruktur som säkerställs inom ramen för Horisont 2020- programmet, vilket inrättades genom [en hänvisning till Horisont 2020-förordningen kommer att läggas till efter antagandet], liksom Europeiska rymdorganisationens verksamheter inom detta område. (8) SST-stödprogrammet bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder såsom Förenta nationernas (FN) riktlinjer för minskning av rymdskrot eller andra initiativ, t.ex. unionens förslag om en internationell uppförandekod för verksamhet i yttre rymden. (9) De civila och militära SSA-användarkraven definierades i kommissionens arbetsdokument European space situational awareness high-level civil-military user requirements 14 (europeiska civila och militära SSA-användarkrav på hög nivå) som godkändes av medlemsstaterna i rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik av den 18 november 2011 15. Tillhandahållandet av SST-tjänsterna skulle endast tjäna civila syften. Rent militära krav bör inte behandlas i detta beslut. (10) Driften av SST-tjänstena bör baseras på ett partnerskap mellan unionen och medlemsstaterna och använda befintliga och framtida nationella sakkunskaper och tillgångar, t.ex. matematiska analyser och modelleringskunskap, markbaserade radar eller teleskop som görs tillgängliga av de deltagande medlemsstaterna. Medlemsstaterna fortsätter att äga och kontrollera sina tillgångar och förblir ansvariga för att driva, underhålla och byta ut dessa. (11) Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC), en EU-byrå som inrättades genom rådets gemensamma åtgärd av den 20 juli 2001 om inrättande av Europeiska unionens satellitcentrum (2001/555/Gusp) 16, som tillhandahåller geospatiala bildtjänster och produkter med olika nivåer av säkerhetsskyddsklassificering till civila och militära användare skulle kunna ansvara för driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Dess sakkunskap inom hantering av sekretessbelagd information i en säker miljö och nära koppling till medlemsstaternas institutioner utgör en tillgång som underlättar tillhandahållandet av SST-tjänsterna. En nödvändig förutsättning för EUSC:s deltagande i SST-stödprogrammet är att man ändrar rådets gemensamma åtgärd, som för närvarande inte föreskriver några EUSC-åtgärder inom SST-området. (12) Exakta uppgifter om typen av samt specifikationerna och platsen för vissa rymdföremål kan komma att påverka EU:s eller medlemsstaternas säkerhet. Lämpliga säkerhetsöverväganden bör därför beaktas vid inrättandet och driften av nätverket av SST-sensorer, kapaciteten att bearbeta och analysera SST-data och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Det krävs därför att man fastställer allmänna bestämmelser om användningen och säkra utbyten av SST-data och SST-information mellan medlemsstaterna, EUSC och mottagarna av SST-tjänsterna i detta beslut. Dessutom bör Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten fastställa vilka 14 15 16 SEC(2011) 1247 slutlig, 12.10.2011. Se rådsdokument nr 15715/11, 24.10.2011. EGT L 200, 25.7.2001, s. 5. SV 9 SV

samordningsmekanismer som krävs för att ta itu med de frågor som rör SSTstödprogrammets säkerhet. (13) De deltagande medlemsstaterna och EUSC bör ansvara för förhandlingen om och genomförandet av bestämmelserna om användning och säkra utbyten av SST-data och SST-information. De bestämmelser om användning och utbyte av SST-data och SSTinformation som anges i detta beslut och i avtalet mellan de deltagande medlemsstaterna och EUSC bör ta hänsyn till rekommendationerna om SSTdatasäkerhet som godkänts av rådets säkerhetskommitté. 17 (14) Rådets säkerhetskommitté har rekommenderat att man skapar en riskhanteringsstruktur för att se till att datasäkerhetsfrågor vederbörligen beaktas vid inrättandet av SST-stödprogrammet. Därför bör lämpliga strukturer och förfaranden för riskhantering inrättas av de deltagande medlemsstaterna och EUSC. (15) SST-stödprogrammet bör finansieras av unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget 18. Unionens anslag till SSTstödprogrammet bör tas från de relevanta program som avses i den fleråriga budgetramen för 2014 2020. (16) Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, upptäcka och utreda oriktigheter, att återkräva medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa påföljder vid behov. (17) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut när det gäller antagandet av ett flerårigt arbetsprogram och medlemsstaternas efterlevnad av kriterierna för deltagande i SST-stödprogrammet bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter 19. (18) Eftersom syftet med detta beslut, dvs. att stödja åtgärder för inrättande och drift av sensornätverket, inrättande av kapaciteten att bearbeta och analysera SST-data och inrättandet och driften av SST-tjänsterna, inte kan uppnås på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna eftersom de överskrider den finansiella och tekniska kapaciteten hos medlemsstater som agerar ensamma, och således, med tanke på beslutets omfattning, kan uppnås på ett bättre sätt på unionsnivå, får unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. 17 18 19 Se rådsdokument nr 14698/12, 9.10.2012. EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. SV 10 SV

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Inrättande av programmet Ett stödprogram för rymdövervakning och spårning (nedan kallat SST) inrättas för perioden mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2020. I detta beslut avses med Artikel 2 Definitioner 1. rymdföremål: alla konstgjorda eller naturliga föremål i yttre rymden, 2. rymdfarkost: alla konstgjorda rymdföremål som tjänar ett visst syfte, inbegripet artificiella satelliter, 3. rymdskrot: rymdfarkost eller delar av sådan som inte längre tjänar något visst syfte, inbegripet delar av raketer eller artificiella satelliter, eller uttjänta artificiella satelliter, 4. SST-sensor: en anordning eller en kombination av anordningar, t.ex. mark- eller rymdbaserade radar och teleskop, som kan mäta fysiska parametrar med anknytning till rymdföremål såsom storlek, plats och hastighet, 5. SST-data: rymdföremålens fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna, 6. SST-information: bearbetade SST-data som med lätthet kan förstås av mottagaren. Artikel 3 Syftet med SST-stödprogrammet Syftet med SST-stödprogrammet ska vara att stödja åtgärder som syftar till att inrätta ett SSTsystem, och i synnerhet a) inrättandet och driften av en sensorfunktion som består av ett nätverk av markbaserade eller rymdbaserade befintliga nationella sensorer för att kartlägga och följa rymdföremål, b) inrättandet och driften av en bearbetningsfunktion för att bearbeta och analysera de SST-data som samlas in av sensorerna, inbegripet kapacitet att upptäcka och identifiera rymdföremål och att skapa och underhålla ett register över dessa, c) upprättandet och driften av en servicefunktion för att förse rymdfarkostoperatörer och offentliga myndigheter med SST-tjänster. SV 11 SV

Artikel 4 SST-tjänster 1. De tjänster som avses i artikel 3 c ska omfatta följande: a) Riskbedömning av en kollision mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot och utfärdande av kollisionsvarningar under uppsändning och drift i omloppsbana av rymdfarkoster. b) Upptäckt och riskbedömning av explosioner eller uppdelningar i omloppsbana eller kollisioner. c) Riskbedömning av och varningar rörande återinträden av rymdföremål och rymdskrot i jordens atmosfär och förutsägelse av när och var nedslaget kommer att ske. 2. SST-tjänsterna ska tillhandahållas till medlemsstaterna, rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, offentliga och privata rymdfarkostoperatörer och offentliga myndigheter med ansvar för civilskydd. De ska tillhandahållas i enlighet med de bestämmelser om användning och utbyte av SST-data och SST-information som anges i artikel 9. 3. De deltagande medlemsstaterna, EUSC och kommissionen ska inte hållas ansvariga för eventuella skador på grund av frånvaro av eller avbrott i tillhandahållandet av SST-tjänster, förseningar vid tillhandahållandet av dessa eller felaktigheter i den information som tillhandahålls genom SST-tjänsterna. Artikel 5 Åtgärder som ska stödjas genom programmet 1. SST-stödprogrammet ska tillhandahålla stöd till åtgärder som vidtas för att uppnå de syften som avses i artikel 3, enligt det arbetsprogram som avses i artikel 6.2 och på de särskilda villkor som anges i artikel 7. 2. SST-stödprogrammet ska inte tillhandahålla stöd till utvecklingen av nya SSTsensorer. 3. Unionen ska medfinansiera de åtgärder som avses i punkt 1, inbegripet genom bidrag i enlighet med förordning (EU) nr XXX/2012. 1. Kommissionen ska Artikel 6 Europeiska kommissionens roll a) förvalta de medel som ska avsättas till SST-stödprogrammet och säkerställa genomförandet av SST-stödprogrammet, SV 12 SV

b) vidta de åtgärder som krävs för att identifiera, kontrollera, begränsa och övervaka de risker som är förknippade med programmet, c) i samarbete med Europeiska utrikestjänsten inrätta nödvändiga samordningsmekanismer för att säkerställa programmets säkerhet. 2. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att inrätta ett flerårigt arbetsprogram för SST-stödprogrammet som på lämpligt sätt kompletterar arbetsprogrammen inom de program som avses i artikel 11.1. Arbetsprogrammet ska ange vilka mål som eftersträvas, de förväntade resultaten, de åtgärder som ska finansieras, tidsplanen för genomförandet av dessa åtgärder, genomförandemetoden, den största möjliga medfinansieringen från unionen och de särskilda villkor som gäller för unionens bidrag inom ramen för SST-stödprogrammet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2. Artikel 7 Medlemsstaternas deltagande 1. De medlemsstater som vill delta i genomförandet av de syften som anges i artikel 3 ska lämna in en ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier uppfylls: a) Medlemsstaten äger SST-sensorer och förfogar över de tekniska och mänskliga resurser som krävs för att driva dem eller datahanteringskapaciteter. b) Inrättandet av en handlingsplan för genomförandet av de syften som avses i artikel 3. 2. Kommissionen ska anta genomförandebeslut angående medlemsstaternas efterlevnad av de kriterier som anges i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 14.2. 3. De medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 1 ska sluta det avtal som avses i artikel 10. 4. De medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 1 och som är parter i det avtal som avses i artikel 10 ska vara behöriga för finansiella bidrag från SSTstödprogrammet. Kommissionen ska offentliggöra och uppdatera en förteckning över medlemsstaterna på sin webbplats. Artikel 8 Deltagande av Europeiska unionens satellitcentrum Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC) ska delta i genomförandet av syftena i artikel 3 c och ska vara behörigt för finansiella bidrag från SST-stödprogrammet förutsatt att det avtal som avses i artikel 10 tecknas. SV 13 SV

Artikel 9 Användning och utbyte av SST-data och SST-information Användningen och utbytet av SST-data och SST-information för genomförandet av de syften som avses i artikel 3 ska omfattas av följande regler: a) Otillåten spridning av data och information ska förhindras samtidigt som en effektiv drift och maximerad användning av den genererade informationen möjliggörs. b) SST-datans säkerhet ska säkerställas. c) Information som genereras inom ramen för SST-stödprogrammet ska göras tillgänglig när behov av uppgifter uppstår, i enlighet med anvisningarna och säkerhetsreglerna från den som ligger bakom informationen och ägaren av det berörda rymdföremålet. Artikel 10 Samordning av den operativa verksamheten De medlemsstater som uppfyller de kriterier som anges i artikel 7.1 och EUSC ska teckna ett avtal om fastställande av regler och mekanismer för deras samarbete vid genomförandet av de syften som avses i artikel 3. I synnerhet ska avtalet innehålla bestämmelser som följande: a) Användningen och utbytet av SST-data och SST-information, med beaktande av rekommendationerna i Space Situational Awareness data policy recommendations on security aspects (SSA-datastrategin rekommendationer om säkerhetsfrågor), som godkänts av rådets säkerhetskommitté 20. b) Inrättandet av en riskhanteringsstruktur för att säkerställa genomförandet av bestämmelserna om användning och säkert utbyte av SST-data och SST-information. Artikel 11 Finansiering av SST-stödprogrammet 1. Unionens anslag till SST-stödprogrammet ska tas från andra program som omfattas av den fleråriga budgetramen för 2014 2010, i full överensstämmelse med deras rättsliga grund. De relevanta program från vilka medel skulle kunna tas omfattar de program som inrättats genom följande rättsakter: 20 CS 14698/12, 9.10.2012 SV 14 SV

a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [ ] om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen 21, artiklarna 1, 3 c och 3 d och 4. b) Rådets beslut nr [ ] om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 22, artikel 2.2 b och 2.2 c, bilaga II punkt 1.6.2 d och bilaga III punkt 6.3.4. c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [ ] om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering 23, artikel 3.2 b och 3.3 e. 2. De årliga budgetanslagen ska godkännas av den budgetansvariga myndigheten inom de tidsramar som planeras för denna verksamhet inom ramen för de program från vilka anslagen tas. Artikel 12 Skyddet av unionens ekonomiska intressen 1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt det här beslutet, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. 2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt det här programmet. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 24 utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar Europeiska unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering. Utan att det påverkar tillämpningen av det första och andra stycket ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av det här beslutet. 21 22 23 24 KOM(2011) 814 slutlig, 31.11.2011. Hänvisningen kommer att uppdateras efter antagandet. KOM(2011) 811 slutlig, 31.11.2011. Hänvisningen kommer att uppdateras efter antagandet. KOM(2011) 753 slutlig, 15.11.2011. Hänvisningen kommer att uppdateras efter antagandet. EGT L 292, 15.11.1996, s. 2. SV 15 SV

3. Mottagare av finansiellt stöd till de åtgärder som avses i artikel 3 ska, under en period på fem år efter den sista utbetalningen med anknytning till en åtgärd, spara alla styrkande handlingar som rör utgifterna för den åtgärden för att kunna visa upp dessa för kommissionen. Artikel 13 Övervakning och utvärdering 1. Kommissionen ska övervaka genomförandet av SST-stödprogrammet. 2. Senast den 1 juli 2018 ska kommissionen överlämna en utvärderingsrapport om genomförandet av SST-stödprogrammet till Europaparlamentet och rådet. Denna rapport ska innehålla rekommendationer om förlängning, ändring eller inställande av de åtgärder som stöds av SST-stödprogrammet, med beaktande av följande: a) Uppnåendet av syftet med SST-stödprogrammet, både med avseende på resultaten och på effekterna av de åtgärder som stöds genom detta stödprogram. b) Effektiviteten i resursanvändningen. Artikel 14 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Artikel 15 Ikraftträdande Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande SV 16 SV

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET/INITIATIVET 1.1. Förslagets/initiativets beteckning 1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ av förslag/initiativ 1.4. Mål 1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering 2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET/INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen 3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag från tredje part 3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna SV 17 SV

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET/INITIATIVET 1.1. Förslagets/initiativets beteckning Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning (SST) 1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 25 Avdelning XX Administrativa utgifter Avdelning 02 Näringsliv Avdelning 18 Inrikes frågor 1.3. Typ av förslag/initiativ 1.4. Mål Ny åtgärd Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 26 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget/initiativet är avsett att bidra till Syftet med förslaget är att inrätta ramen för fastställande av de strukturer som behövs för att trygga den långsiktiga tillgängligheten och säkerheten med avseende på de europeiska och nationella rymdinfrastrukturer och -tjänster som är nödvändiga för Europas ekonomier och samhällen och för de europeiska medborgarnas säkerhet genom tillhandahållandet av en tjänst för rymdövervakning och spårning (SST, space surveillance and tracking). Närmare bestämt syftar den fastställda strukturen till att förbättra EU:s kapacitet att i) minska riskerna i samband med uppsändning av europeiska rymdfarkoster, ii) bedöma och minska riskerna för drift i omloppsbana av europeiska rymdfarkoster när det gäller kollisioner och att göra det lättare för rymdfarkostoperatörer att planera och vidta begränsningsåtgärder (t.ex. mer exakta undanmanövrar för att undvika kollision, undvikande av onödiga manövrar som utgör en risk i sig själva och minskar satellitens livslängd) på ett mer effektivt sätt, iii) kartlägga okontrollerade återinträden av rymdföremål eller skrot från dessa i jordens atmosfär och att utfärda mer exakta och effektiva tidiga varningar till de nationella säkerhetsmyndigheterna och civilskydds-/katastrofmyndigheterna för att minska de 25 26 Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen. SV 18 SV

potentiella hoten mot EU-medborgarnas hälsa och säkerhet och begränsa de potentiella skadorna på kritisk markbunden infrastruktur. Därför bidrar detta förslag till att säkerställa framgången för EU:s flaggskeppsprogram Galileo, Egnos och Copernicus/GMES, som utgör en viktig del av Europa 2020-strategin och politiken för hållbar tillväxt. 1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs Specifikt mål nr 1 Att upprätta ett regelverk för inrättande och drift av en SST-sensorfunktion (ett nätverk av de SST-sensorer som ägs av medlemsstaterna) och av en bearbetningsfunktion. Specifikt mål nr 2 Att upprätta ett regelverk för inrättande och drift av SST-tjänster för offentliga och privata rymdfarkostoperatörer och användare vid offentliga myndigheter Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen Kapitel XX 01 Administrativa utgifter för politikområden 1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs. Som ett resultat av förslaget förväntas effektiva och punktliga tjänster tillhandahållas till offentliga och privata rymdfarkostoperatörer liksom till medlemsstaterna, vilket kommer att göra det möjligt för dem att undvika de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av i) skador på eller förstörelse av rymdfarkoster på grund av kollisioner mellan rymdfarkoster och andra rymdföremål, liksom okontrollerade återinträden, ii) kostnader till följd av onödiga manövrar för att begränsa eller undvika kollisioner på grund av osäkra riskbedömningar (varje undanmanöver för att undvika kollisioner förkortar satellitens livslängd), iii) skador på eller ödeläggelse på jorden på grund av okontrollerade återinträden av rymdfarkoster eller skrot från dessa. 1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget/initiativet genomförs. Resultat- och effektindikatorerna för de program från vilka anslag kommer att sättas av till förmån för SST-stödprogrammet kommer att användas enligt vad som är lämpligt. Om dessa inte är tillräckligt specifika för att övervaka genomförandet av förslaget kan de indikatorer som anges nedan komma att tillämpas: Enligt det regelverk som fastställs i detta förslag ska en grupp deltagande medlemsstater med relevant kapacitet vidta åtgärder för att uppnå stödprogrammets syften i artikel 3 a och SV 19 SV

3 b, dvs. inrättandet och driften av SST-sensorfunktionen och SST-bearbetningsfunktionen i enlighet med en lämplig förvaltningsstruktur. Specifikt mål nr 1: Resultatindikatorer i samband med inrättandet och driften av sensor- och bearbetningsfunktionen för SST-tjänsten: - Förteckningen över deltagande medlemsstater ska upprättas i enlighet med artikel 7 senast i slutet av 2014. - SST-sensorfunktionen (baseras på de sensorer som ägs och görs tillgängliga genom de deltagande medlemsstaterna): Den inledande operativa fasen ska sättas igång senast i slutet av 2015. - Bearbetningsfunktion baserad på medlemsstaternas befintliga kapacitet (t.ex. befintliga datacenter): Den inledande operativa fasen ska sättas igång senast i slutet av 2015. - En förteckning över rymdföremål ska upprättas senast i slutet av 2015. - Sensor- och bearbetningsfunktion: Den fullt operativa fasen ska inledas senast i slutet av 2016. Specifikt mål nr 2: Enligt det regelverk som fastställs i detta förslag ska faktiska SST-tjänster tillhandahållas effektivt och punktligt till ett stort antal europeiska och nationella offentliga och privata/kommersiella aktörer i behov av SST-information. För detta ändamål ska de deltagande medlemsstater som avses i artikel 7, och Europeiska unionens satellitcentrum i artikel 8, vidta åtgärder för att genomföra programmets syften som avses i artikel 3 c, dvs. inrättandet och driften av SST-systemets servicefunktion. Resultatindikatorer i samband med inrättandet och driften av SST-systemets servicefunktion: - Den kapacitet som krävs för att upprätta och driva SST-systemets servicefunktion och SST-tjänsterna ska fastställas och avtalas formellt senast i slutet av 2014. - Den överenskommelse som fastställer reglerna och mekanismerna för samarbetet mellan medlemsstaterna och Europeiska unionens satellitcentrum ska tecknas senast i slutet av 2014. - Kvalitetsstandarder och mekanismer för insamling av återkoppling från operatörerna om kvaliteten på SST-tjänsterna ska upprättas senast i slutet av 2014. - SST-tjänster: Den inledande operativa fasen ska sättas igång i slutet av 2015 och den slutliga operativa fasen i slutet av 2016. Effektindikatorerna för mål 1 och 2 kan komma att omfatta följande: - Att kollisioner undviks. - Att man undviker satellitstörningar eller störningar vid uppsändningar på grund av svårigheter eller osäkerheter i riskanalysen. SV 20 SV

- Effektindikatorerna kan komma att omfatta positiv återkoppling från operatörer och offentliga myndigheter gällande den information som tillhandahålls genom SST-tjänsterna och de åtgärder för kollisionsbegränsning som vidtas på grund av den SST-information som tillhandahålls. 1.5. Motivering till förslaget/initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt Rymdsektorn är en strategisk sektor för Europa. EU:s ekonomi, samhälle, säkerhet och politiska oberoende förlitar sig i stor utsträckning på rymdbaserade system och infrastrukturer. Därför har EU startat upp dyra, storskaliga projekt som Galileo, Egnos och Copernicus. Dessa system och infrastrukturer måste skyddas mot skada eller förstörelse på grund av kollisioner eller okontrollerade återinträden för att säkerställa deras faktiska drift och tjänsteleverans. Sådant skydd utgör ett ständigt krav. 1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå Från diskussioner med intressenter under de senaste åren har det stått klart att inrättandet av operativa europeiska SST-tjänster kommer att kräva att ett ingripande från EU:s sida. Det råder enighet bland EU:s och Europeiska rymdorganisationens (ESA) ministrar med ansvar för rymdfrågor om att utvecklingen av denna tjänst bör ledas av EU och inte av ESA. Denna enighet återspeglas i flera resolutioner från rymdrådet (rymdrådets resolution av den 26 november 2010, s. 24, konkurrensrådets slutsatser av den 31 maj 2011, s. 14 15, rymdrådets resolution av den 6 december 2011, kap. II). I synnerhet bad medlemsstaterna EU att fastställa förvaltnings- och datastrategin för en europeisk SST-tjänst, att spela en aktiv roll i samband med inrättandet av den europeiska tjänsten och att dra bästa nytta av de sensorer och den sakkunskap som redan finns på nationell och europeisk nivå. Medlemsstaterna var också mycket tydliga med avseende på hur säkerhetsfrågorna bör beaktas: SST-sensorerna måste fortsätta att kontrolleras av de berörda länderna. Sekretessen rörande SST-informationen definierades som nyckelprincipen för SSTdatastrategin (t.ex. all information ska säkerhetsskyddsklassificeras och endast undantas från säkerhetsskyddsklassificeringen från fall till fall). Bakgrunden till denna ståndpunkt har inte registrerats formellt men har kommit fram vid en mängd diskussioner: Den europeiska SST-tjänsten har en säkerhetsdimension (den gör det möjligt att samla in information om staternas civila och militära rymdinfrastruktur och insatser) som EU, till skillnad från ESA, har befogenhet och resurser att hantera. EUFfördraget ger EU behörighet att samordna rymdverksamheterna och EU-fördraget tilldelar EU befogenheter när det gäller säkerhetsfrågor såsom dem som uppstår inom ramen för SST. EU har den lagstiftningskapacitet som krävs för att inrätta förvaltningsmekanismer och en datastrategi för SST. ESA är däremot en FoU-organisation i världsklass som inrättats för att fastställa och genomföra vetenskapliga, tekniska och rymdrelaterade utvecklingsprogram. ESA har varken skapats för att bedriva den typ av komplicerade politiska arbete och lagstiftningsarbete som krävs för att upprätta ett SST-system där tillgångarna till stor del kontrolleras av militären, eller utformats för att driva rymdbaserade tjänster (ett faktum som ESA själv framhåller i sina policydokument). Medlemsstaterna skulle säkerligen kunna inrätta en ny organisation för att ta itu med SSA. En sådan organisation skulle dela många drag med EU, och därför leda till dubbelarbete SV 21 SV