Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Relevanta dokument
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Forskning om livets uppkomst och hur planetsystem. EXOPLANETERNA? Två nya rymdteleskop ska ta reda på svaren VILKA ÄR AKTUELL FORSKNING

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

stjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

KOSMOS PLANETEN JORDEN JAKTEN PÅ ANDRA JORDAR ALEXIS BRANDEKER SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018

Stjärnors födslar och död

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Introduktion till Kosmologi

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Med sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Min bok om Rymden. Börja läsa

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU

Astrobiologi. Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Solen i dag.

Chockvågor. En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna.

Min bok om Rymden. Börja läsa

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Astronomi, kraft och rörelse

Min bok om. planeterna. Namn:

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

Planetsystem. Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2011

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III

Lokal pedagogisk plan

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Orienteringskurs. Astrobiologi. Del 9

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Rättelse från förra föreläsningen. Kardashev-skalan. Upplägg. Davies: kapitel 7-8. Kardashev typ I. Kardashev typ II

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Orienteringskurs. Astrobiologi. Del 9

Min bok om Rymden. Börja läsa

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

Transkript:

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter Exoplanet: Planet utanför vårt eget solsystem, vanligtvis i omloppsbana kring någon annan stjärna Den första exoplaneten upptäcktes 1988/1992 (kontroversiellt) Hittills (sept 2017) har ca 3500 troliga exoplaneter upptäckts Detektionsmetoder Direkt metod: Planetdetektion genom blockering av moderstjärnans ljus Några indirekta metoder: Astrometriska metoden Dopplermetoden Fotometriska metoden (eng. transit method) Mikrolinseffekter Direkt observation Problematiskt, eftersom ljuset från en stjärna är ohyggligt mycket starkare än ljuset från dess planeter Måste blockera ljuset från stjärnan för att se dem Fomalhaut b Kan i nuläget lyckas om: Planeten är stor Planeten ligger på stort avstånd från sin moderstjärna Planeten är ung och het (utsänder infraröd strålning) 1

Astrometriska metoden I Astrometriska metoden: Stjärnan och planeten rör sig kring systemets gemensamma tyngdpunkt. Metoden går ut på att mäta stjärnans rörelse runt denna punkt, vilket kräver teleskop med extremt bra upplösning Dopplermetoden I Dopplermetoden: Rörelsen kring systemetstyngdpunkten orsakar också ändringar i radialhastigheten (genom Dopplereffekten). Hastigheten beror på planetmassan, stjärnmassan och planetens avstånd från stjärnan. Dopplermetoden II Fotometriska metoden Fotometriska metoden (eng. transit method): Om planeten passerar framför stjärnan, förmörkas stjärnan. Man kan bestämma den s.k. transittiden ur förändringen i ljusstyrka. ljusstyrka Exempel på ljuskurva Stora planeter lättare att hitta än små Fotometriska metoden ger många kandidater, men ljusförändringar kan även bero på annat än planeter Uppföljning med andra metoder krävs Stora, tunga planeter är lättare att hitta än små dettgäller såväl fotometriska metoden, Dopplermetoden och astrometriska metoden. Men när man försöker korrigera för denna urvalseffekt verkar den typiska exoplaneten ändå vara större än Jorden. 2

Super Earths Mini Neptunes Earths Alla kan hjälpa till! Ljusstyrka Gas giants Tid http://www.planethunters.org/ Kombination av Dopplermetod och fotometrisk metod Densitet Gravitationslinseffekter I Ljussvag förgrundsstjärna som rör sig genom synlinjen 10b Size + Observatör Bakgrundsstjärna Density Ljusstyrka Med linseffekt Utan linseffekt Mass = 8.8 g/cm3 Volume Tid Gravitationslinseffekter II Om förgrundsstjärnan åtföljs av en planeter får man ytterligare toppar i ljuskurvan Detektionsstatistik I Fotometriska metoden Dopplermetoden Effekten kallas microlensing (en av många möjliga gravitationslinseffekter) 3

Detektionsstatistik II Totalt antal upptäckta planeter: ca 3500 (Sept 2017) Största antal upptäckta planeter i exoplanetsystem: 7 (TRAPPIST 1, Kepler 90) Den närmaste exoplaneten: 4.2 ljusår (Proxima Centauri b) Lättaste exoplaneten: ca 2% av jordens massa Längst omloppstid: ca 1 miljon år Kortast omloppstid: 2,2 timmar De flesta exoplaneterna som upptäckts hittills har högre massa än Jorden och ligger (relativt sett) närmare sin moderstjärna högre ytttemperatur Liknar några exoplaneter jorden? Rankning efter Earth Similarity Index (ESI), som beror på radie, densitet, flykthastighet och yttemperatur På denna skala har Jorden ESI = 1.0, Mars 0.64 och Jupiter 0.12 Liknar några exoplaneter jorden? Exempel: TRAPPIST 1e: 40 ljusår bort Radie ca 90% av jordens Ytgravitation ca 70% av jordens Upptäckt med fotometriska metoden Ett år på Kepler TRAPPIST 1e: 6 dagar Moderstjärnan mycket mindre, ljussvagare och svalare än solen Kan ha flytande vatten Konstnärlig tolkning av TRAPPIST 1e Rymdteleskopet Kepler Använder fotometriska metoden Avsaknaden av störande jordatmosfär ger överlägsen precision Har upptäckt flest exoplaneter hittills Mekaniskt haveri maj 2013 Keplers kapacitet nedsatt Kepler teleskopet, i rymden sedan 2009 (uppskjutet av NASA) Några av Keplers höjdpunkter Första dubbelstjärnorna med planeter upptäckta ( Tatooine ) Första planeterna av jordens storlek upptäckta Minsta planeten hittills ungefär stor som jordens måne Tatooines dubbelsolar i Star Wars 4

Använder fotometriska metoden och astrometriska metoden Lennart Lindegren (Lund) är en av förgrundsgestalterna Sköts upp av ESA december 2013 GAIA Den beboeliga zonen I (Cirkumstellära) Beboeliga zonen : Den zon kring en stjärna där planeter med flytande vatten på ytan kan finnas Synonymer: Life zone Goldilocks zone Liquid water belt Den beboeliga zonen II Zonens storlek beror bland annat på: Planetens avstånd från stjärnan Stjärnans massa, temperatur och utvecklingsstadium Planetens atmosfärstryck och kemiska sammansättning Växthusprocesser i planetatmosfären Planetens albedo (reflektionsförmåga) Vårt solsystems beboeliga zon Mörkgrön zon gäller planeter av Jordens/Venus massa Ljusgrön zon gäller planeter med aningen högre massa Obs! Exakt utsträckning svår att beräkna exakt, även för vårt eget solsystem. Beboeliga zonens beroende av stjärnans temperatur Grov uppskattning utifrån Keplers data Ca 1 10% av alla solliknande stjärnor i Vintergatan har en jordlik planet i sin cirkumstellära beboeliga zon 1 10 miljarder sådana planeter i Vintergatan Osäkerheterna är dock stora: Stjärnor som är lättare och svalare än solen är vanligare, och kan ha stor andel jordlika, beboeliga planeter Beboeliga zonens utsträckning omstridd för alla sorters stjärnor 5

Framtidens jätteteleskop HIRES ELT VLT Forskare vid Uppsala Universitet är med och bygger instrumentet HIRES för Extremely Large Telescope (ELT). Med HIRES hoppas man kunna upptäcka biosignaturer i atmosfären hos exoplaneter av jordens storlek. Om sannolikheter Om sannolikheter II Klassiskt tankefel: A: Det finns 1 miljard planeter i Vintergatan som i någon mening liknar vår jord B: Ja, men då är det ju självklart att det måste finnas intelligent liv på andra platser än här Vad är det egentligen för fel med detta? Mer extremt exempel: A: Det finns 1 miljard planeter i Vintergatan som i någon mening liknar vår jord, och åtminstone 100 miljarder galaxer i universum B: Ja, men då är det ju självklart att det måste finnas intelligent liv på andra platser än här Är detta också fel? Brister i definitionen/beräkningen av cirkumstellära beboeliga zonen Utgår från att allt liv är vattenbaserat (möjligheten till liv i ex. flytande metan eller ammoniak ignoreras) Tar inte hänsyn till flytande vatten under fast yta (ex. Jupitermånen Europa) Tar inte hänsyn till phase/tidal locking Gissningar som påverkar resultatet: Atmosfärssammansättning och förekomsten av molntäcke Phase/tidal locking av månar Många månar deformeras en aning av dragningskraften från sin moderplanet. Detta påverkar månens egen rotation och leder tillsist till en situation där månen hela tiden vänder (i stort sett) samma sida mot planeten. Exempel: Jordens måne 6

Phase/tidal locking av planeter Alltid het Alltid kall Den galaktiska beboeliga zonen Galaktiska beboeliga zonen : Den region av skivgalaxer som anses gynnsam för förekomsten av liv Kanske 15000 ljusår bred i Vintergatans fall Men här kan möjligen utsikterna för liv vara bra Observera: Detta är ett mindre välutforskat fält, och alla håller inte med om att en sådan zon enkelt låter sig definieras! Den galaktiska beboeliga zonen II Den galaktiska beboeliga zonen III Vad som definierar zonen: Metallfördelningen ej jämn i Vintergatsskivan För att bilda planeter måste moderstjärnan ha en viss mängd tunga grundämnen ( metaller ) till sitt förfogande För få metaller Jordlika planeter kan inte bildas Viss tid krävs för uppkomsten av komplext liv (4 miljarder år?) Närhet till supernovor (kraftig stjärnbildning i det förflutna) är farligt för vår typ av liv Astronomiska faror för vår typ av liv I: Solens begränsade livslängd Om 1 miljard år har solens temperatur ökat tillräckligt för att flytta den beboeliga zonen utåt i solsystemet Jordens hav ångar bort Astronomiska faror för vår typ av liv I: Solens begränsade livslängd Solen idag Planeter Solen som röd jätte Om ca 5 miljarder år sväller Solen upp och blir en röd jätte Merkurius, Venus och Jorden hamnar sannolikt inuti (om vi inte ändrar jordens bana) 7

Astronomiska faror för vår typ av liv II: Nedslag av stora himlakroppar Nedslag av asteroider stora nog att kraftigt rubba ekosystemet (t.ex. utrota dinosaurierna) tros ske med 100 miljoner års mellanrum Websida för beräkning av nedslagseffekter: http://impact.ese.ic.ac.uk/impacteffects/ Astronomiska faror för vår typ av liv III: Supernovor Vissa stjärnor exploderar som supernovor vid slutet av sin livstid En supernova som exploderar inom 30 ljusår från jorden kan förstöra ozonskiktet så att skadlig strålning släpps igenom Uppskattning: En explosion inom 30 ljusår en gång på 240 miljoner år Rester efter närbelägna supernovaexplosioner Velas supernovarest exploderade ca 10000 f.kr Avstånd: 800 ljusår SN 1006 sågs explodera 1 maj 1006 e.kr Avstånd: 7200 ljusår Astronomiska faror för vår typ av liv IV: Gammablixtar Kortvariga men otroligt kraftfulla utbrott av gammastrålning ( 0.1 30 s) som detekteras ca 1 gång om dagen De flesta kommer från avlägsna galaxer och är harmlösa En sorts gammablixtar skapas när mycket massiva stjärnor dör, och materia skjuts ut i två strålar (jets) En gammablixt i Vintergatan skulle ge effekter som är snarlika en supernova, men risken att man ska hamna i dödsstrålarnas väg uppskattas vara liten jämfört med andra kosmiska hot Gammablixtens dödsstrålar Effekter på ozonlagret Joniserande strålning under 1 sekund (gammablixt) 3 månader (supernova) förstör ozonlagret under lång tid Nuvarande ozonhål : 3 5% global minskning Gammablixt i Vintergatan Kan ge 50% minskning under 5 år Gammablixt är möjlig kandidat till massutdöende för 440 miljoner år sedan 8

Är vi förlorare i det kosmiska lotteriet? Chansen att hamna i vägen för en gammablixts strålar må vara liten, statistiskt sett, men stjärnan WR104 i Vintergatan kan möjligen explodera som en gammablixt och troddes tills nyligen vara riktad rakt mot oss! WR104 Orolig för kosmiska hot? Kosmiska faror är ett hot mot mänsklighetens långsiktiga överlevnad, men för en enskild individ finns det annat som är mycket, mycket farligare Mer sannolikt att man dör av www.killerasteroids.org/interactives/risk/index.php lärorik övning där olika risker jämförs! en hjärtattack eller ett asteroidnedslag? Mer sannolikt att man dör av Mer sannolikt att man dör av en terrorattack eller ett asteroidnedslag? en hajattack eller ett asteroidnedslag? 9

Läsning inför föreläsningarna 4 5 Föreläsning 4: Davies: kapitel 4 (sid 66 83) Föreläsning 5: Webb: Kapitel 1 4 Obs! Detta är 210 sidor! Börja i tid! 10