Ukrainakonflikten. Xxxxx Xxxxxxxxx. Stagneliusskolan, Kalmar 2015 Handledare: Evelyn Hahne

Ukrainakonflikten Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Stagneliusskolan, Kalmar 2015 Handledare: Evelyn Hahne 1

ABSTRACT This study is about the ongoing conflict in Ukraine. The main focus has been on why it started, the cause of action and the most important parties of the conflict. The conflict was interpreted with two different perspectives, liberalism and realism. This work is a literature study and it s focus 2013 is when the Ukraine conflict got it s start. Ukraine got in a difficult position where both EU and Russia wanted Ukarine to side with them. The consequences of the conflict have been that both EU and USA have made political sanctions against Russia because of the military interference in Ukraine, these sanctions are still active. Both perspectives can explain the conflict but their approaches differ. The result is that iberalism is the most trustworthy theory. 2

INNEHÅLLSFÖRETECKNING 1. INLEDNING....s.4 2. SYFTE...s.5 2.1 Syfte..s.5 2.2 Frågeställningar..s.5 3. METOD...s.6 3.1 Val av metod...s.6 3.2 Källkritik...... s.7 3.2.1 Internationella relationer s.7 3.2.2 Landguiden...s.7 3.2.3 Nationalencyklopedin..s.8 3.2.4 Säkerhetspolitik.. s. 9 3.2.5 Wikipedia.s. 9 4.RESULTAT....s.11 4.1 Historisk bakgrund...s.11 4.2 Liberalism...s.21 4.3 Tolkning av konflikten ur ett liberalistiskt perspektiv......s.23 4.4 Realism...s.26 4.5 Tolkning av konflikten ur ett realistiskt perspektiv...s.28 5. DISKUSSION...s.32 6. KÄLLFÖRTECKNING..s.36 3

1. INLEDNING Fler än 4300 människor har under perioden april till november 2013 dödats i 1 sammandrabbningar i östra Ukraina. Vid konfliktens start 2013 kunde vi dagligen läsa direktrapporter ifrån konflikten och varje nyhetssändningar hade nya stora rubriker ifrån Ukraina. Världen stod stilla under några dygn och alla iakttog uppmärksamt på hur konflikten utvecklade sig i landet. En konflikt som nästan 200 miljoner människor har drabbats av. Europa höll andan då riskerna för konflikten skulle spridas var hög. Dock avtog rapporteringarna drastiskt och senare kunde man endast följa händelseutvecklingen ifrån den pågående konflikten med korta notiser. Nyfikenheten växte gällande vad som egentligen hände i Ukraina. För att få en större förståelse tolkade vi konflikten ur två perspektiv, liberalism och realism. Det finns många saker att studera vidare på inom detta område eftersom konflikten fortfarande är pågående, vilket har gjort detta arbete extra intressant och gör det intressant för framtida forskning. 1 Dagens nyhter, TT, Fler än 4000 döda i Ukrainakris. http://www.dn.se/nyheter/varlden/fler an 4 000 doda i ukrainakris/ 2015 02 04 4

2. SYFTE 2.1 Syfte Vi avser att belysa konflikten i Ukraina och analysera situationen utifrån två olika perspektiv, liberalismen och realismen. 2.2 Frågeställningar Frågeställningarna vi lyfter i föreliggande studie är: 1. Hur skulle konflikten i Ukraina kunna tolkas ur ett liberalistiskt perspektiv? 2. Hur skulle konflikten i Ukraina kunna tolkas ur ett realistiskt perspektiv? 5

3. METOD 3.1 Val av metod Det första vi gjorde var att bestämma oss för att genomföra en litteraturstudie då detta passade arbetet bäst. Tillsammans kom vi överens om att skriva ett arbete om den pågående Ukrainakonflikten. Information har införskaffats och källor vi ansett varit trovärdiga har använts för att kunna skriva konfliktens händelseförlopp. Genom litteraturläsningen fann vi mängder med information, men valde att i detta arbete ta med de faktorer vi ansåg ha störst betydelse. För att kunna säkerhetsställa informationens trovärdighet har flera olika källor använts. När vi valt ut källorna har vi varit källkritiska och noga med att anpassa de till vårt arbete. Litteraturläsningen har främst bestått av internetkällor, men vi har även använt oss utav en bok. Boken använde vi oss av för att förklara de två teorierna liberalism och realism, och i sin tur använde vi teorierna till att tolka den pågående konflikten i Ukraina. Genom hela arbetet har vi varit noga med strukturen och vårt arbetssätt. Vi bestämde oss för att alltid göra klart det vi höll på med innan vi gick vidare. Detta arbetssätt valde vi på grund utav informationen då alltid finns färsk i huvudet och risken att förtränga någonting minskar. Det var skönt att veta att allting som tidigare gjorts var klart förutom den punkten man tillfälligt arbetade med. Då kunde all fokus läggas på bara det området. Först skrev vi faktadelen om händelseförloppet och därnäst lades fokuset på att förklara teorierna liberalism och realism. Sedan blev det dags att tolka konflikten utifrån de två teorierna. Tolkningarna och diskussionen skrevs utifrån våra kunskaper därav saknas källhänvisning eftersom all fakta kommer ifrån 4.1 historisk bakgrund. När vi skrivit punkter som innehållit fakta har vi varit noga med att använda 6

fotnoter för att läsare i källhänvisningen ska kunna ta del av våra vi källor vi använt. Då kan de sedan själva använda samma information som vi har använt oss utav i detta arbete. Efter tolkningarna skrevs resterande punkter. Under hela arbetet har vi hållit oss till vårt arbetssätt och alltid arbetat klart med den nuvarande punkten innan vi gick vidare till nästa. 3.2 Källkritik 3.2.1 Internationella relationer Vi har använt oss av boken Internationella relationer som är skriven av Ulf Bjereld, Anna Marie Ekengren och Christina Lilja. I boken har vi använt oss av kapitel 2, Perspektiv på internationell politik. I kapitel 2 har vi utgått från styckena Vad menar Liberalismen och Vad menar Realismen. Detta för att få en fördjupning i de två teorierna som vi sedan tolkat konflikten ur. Boken är en trovärdig och äkta källa eftersom man dels får veta vilka författarna är och man får även veta vilket förlag som publicerat boken. Vi har även läst om de två teorier på sidan säkerhetspolitik och har på så sätt kunnat jämföra faktan på de båda sidorna. Boken är utgiven år 2002 men eftersom teoriernas utveckling inte sker så snabbt så anser vi att tidsandan inte har påverkat innehållet. Boken är en primär källa då författarna inte är beroende av några andra källor. Boken används i lärningssyfte och därmed ökar trovärdigheten att den är faktabaserad. 3.2.2. Landguiden Vi har använt oss av fyra olika artiklar från internetsidan landguiden. Dessa handlar om Ukrainas aktuella politik, utbildning och dess moderna historia. Vi anser att landguiden är en trovärdig källa, dels för att man har vetskap om vem författaren är men även för att sidan regelbundet uppdateras. Landguiden är ett mellanting mellan nyhetstjänst och ett uppslagsverk. Deras 7

betoning ligger i att skildra den grundläggande utvecklingen i ett land. Genom att man vet vem författaren är, är det enklare att dra en slutsats om skribenten är opartisk eller partisk. Tendensen i dessa tre olika artiklar är att författaren inte är partisk utan är objektiv. De olika artiklarna handlar som sagt om Ukraina som land och författaren presenterar enbart fakta för att vi ska kunna fördjupa oss i landet och det existerar då inte heller några dolda politiska eller religiösa motiv i texten. Eftersom Ukrainakonflikten är pågående är det bra att landguiden regelbundet uppdaterar deras information, vilket ökar faktans äkthet och tidsanda. Landguiden är en primär källa vilket innebär att landguiden inte är beroende av de andra artiklarnas information. Vi har dessutom jämfört Landguiden med andra källor och de olika källornas fakta överensstämmer med varandra och därmed ökar trovärdigheten på faktan. Ytterligare en sak som är positivt med denna källa är att man inte fritt kan besöka hemsidan och ta del av deras information pågrund utav att privatpersoner måste betala för tjänsten, därav tycker vi att landguiden känns som en seriös källa. 3.2.3 Nationalencyklopedin I studien har vi även använt oss av källan nationalencyklopedin. Det är ett uppslagslagverk där man kan hitta väldigt mycket information om olika händelser och ting. Man får inte vetskap om vem skribenten är men eftersom de är ifrån ett kunskapsföretag förlitar vi oss på de. De utvecklar och erbjuder kunskapstjänster med ett innehåll som står på vetenskaplig grund och som är åsikts och världsneutralt. Vi anser att källan är äkta och att informationen är trovärdig. Den artikeln som vi har använt oss av från nationalencyklopedin är uppdaterad i februari 2015. Tidsandan har därför inte har påverkat innehållet eftersom den är så nyligen uppdaterad. Skribenterna från uppslagsverket stödjer sig inte på några andra uppgifter och det är en primär källa. Källan har ingen tendens och författaren är alltså inte partisk. 8

3.2.4 Säkerhetspolitik Vi har använt två artiklar från sidan säkerhetspolitik. En artikel handlar om de två teorier som vi har valt att tolka konflikten ur. Den andra artikeln är en fördjupning om Ukraina. Vi anser att denna källan är trovärdig. Den ena artikeln skriver Gert Holmertz och i den andra är det redaktionen som är skribenten och man får alltså inte reda på någon specifik författare. De som ansvarar för webbsidan är myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Eftersom man får vetskap om vilka som står bakom sidan och dels vem som har skrivit artiklarna gör det att sidan blir mer trovärdig. Vi anser även att säkerhetspolitiks fakta är äkta på grund av att vi har använt oss av mer än en källa för att säkerställa att den information vi tagit del av är trovärdig. Vi anser inte att tidsandan har påverkat innehållet eftersom dessa källor är uppdaterade år 2013 och 2014. Källan som är uppdaterad år 2013 handlar om realism och liberalism, vilket som sagt är två teorier och de behöver därför inte vara nyligen uppdaterade. Säkerhetspolitik är en primär källa och är alltså inte beroende av några andra källor. Detta gör att trovärdigheten stiger eftersom en sekundär källa är beroende av andra källor och hur pass trovärdiga dessa andra källor är vet man inte. Tendensen på webbsidan säkerhetspolitik är att skribenten är objektiv alltså inte partisk. I ena artikeln presenterar Holmertz enbart vad realism, liberalism och konstruktivism innebär. I den andra artikeln beskriver de läget i Ukraina och beskriver landets händelseutveckling. Det existerar alltså inga egna åsikter eller dolda politiska och religiösa motiv i texten. 3.2.5 Wikipedia Wikipedia är en källa som vi har använt rätt mycket i vårt arbete. Med vetskap om dess brister har vi granskat artiklarna noga innan vi baserat vår text på dem. Vi har främst använt wikipedia för att få en fördjupning i vissa enstaka händelser. Vi anser då att wikipedia är en bra källa, man har möjlighet att kunna fördjupa sig i en specifik händelse. Men när man använder wikipedia måste man vara nogrann med att granska artiklarna eftersom vem som helst har möjlighet att 9

skriva på wikipedia och man vet inte hur noga det blir granskat. I vårt arbete har vi somsagt använt oss av flertalet källor för att säkra att den information vi baserar vår text på är äkta. Tidsandan har inte påverkat innehållit i de artiklarna vi använt från wikipedia. En av dessa artiklar är uppdaterad 2013 och resten är uppdaterade 2014 och 2015. Artiklarna är alltså nyligen uppdaterade och den artikeln som var uppdaterad år 2013 handlar om det ryska tövädret. Vilket är en händelse som utspelade sig efter Josef Stalins död år 1953 och 10 år framåt. Alltså en händelse som har skett för länge sedan vilket är en anledning till att källan inte behöver vara nyligen uppdaterad. Artiklarna refererar till flertalet källor och är alltså sekundära källor. Artiklarna är alltså beroende av andra källor vilket både är positivt och negativt. Eftersom man vet aldrig om de källorna som wikipedia baserar sina texter på är trovärdiga. När man använder wikipedia måste man vara försiktig. De medger aldrig vem författaren är, vilket är negativt och trovärdigheten sjunker. Det är alltså viktigt att granska de källor man använder och basera sin text på mer än en källa för att den ska bli mer trovärdig. 10

4. RESULTAT 4.1 Historisk bakgrund Konflikten i Ukraina har flertalet bakomliggande och direkta faktorer som påverkat och utvecklat situationen i landet. Fram till 1991 var Ukraina en delstat tillhörande Sovjetunionen. Under den ryskdominerade Sovjetunionens tid hade Ukraina knappt någon kulturell identitet för omvärlden och förknippades enbart med ryssar. Efter Sovjetunionens upplösning har Ukraina försökt 2 bryta sig fria och gå sin egen väg, men detta har mötts av ryskt ingripande. Ett kuppförsök i Moskva 1991 blev orsaken till att Ukraina deklarerade sin självständighet från Sovjetunionen 3 den 24 augusti 1991. Självständighet erkändes samma år den 1 december. I dag är Ukraina uppdelat i 24 provinser, den autonoma republiken Krim samt två städer som har en särskild status. Dessa städer är Kiev som är både huvudstaden och den största staden, samt Sevastopol som är inhyrt av Ryssland för Svartahavsflottan. Efter Sovjetunionens fall tilläts Ryska 4 federation använda en del av Krimhalvön till hem för deras Svartahavsflotta. En annan händelse som skedde vid självständigheten och som bidragit med konsekvenser för landet är att det skapades en östlig och västlig riktning inom politiken. Den östliga delen vill ha ett samarbete åt det ryska hållet, medan den västliga delen förespråkar ett samarbete åt väst och 5 EU. Denna skildring har i sin tur orsakat många svårigheter för landet. Innan Ukraina blev självständigt från Sovjetunionen upplevde de det så kallade tövädret. Det var en period som pågick från Josef Stalins död 1953 och varade cirka tio år framåt. Syftet med 2 Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Ukraina, Fördjupning Ukraina. http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/ukraina/fordjupning Ukraina/ 2014 12 16. 3 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 11 16. 4 Wikipedia. Ukraina. http://sv.wikipedia.org/wiki/ukraina. 2015 01 05. 5 Wikipedia. Västra Ukraina. http://sv.wikipedia.org/wiki/v%c3%a4stra_ukraina. 2015 01 13. 11

6 tövädret var avstaliniseringen i Sovjetunionen, dvs nya politiska reformer blev aktuella för 7 att det stalinistiska systemet skulle avvecklas. Tövädret skapade en del konsekvenser, varav en var att sovjets nya ledare Nikita Chrusjtjov försvagade det ukrainska språkets ställning. Bland 8 annat blev ukrianska inte längre ett obligatoriskt språk i skolorna. Mer än 50 % av eleverna fick undervisning på ryska under tiden 1922 1991 när Ukraina tillhörde Sovjet. Efter det har språket ställning förändrats och förbättras, och år 2012 visade siffrorna på att 82 % av eleverna fick 9 undervisning på ukrainska. Sovjetledaren Michail Gorbatjov införde under andra halvan av 1980 talet sin reformpolitik perestojka. Denna reformpolitik gav konksekvenser att de politiska förändringarna dröjde längre i Ukraina än i andra sovjetrepubliker. Orsaken till detta var det hårdare styret av den nya 10 kommunistpartichefen. Perestojka var en reformpolitik som innehöll ekonomiska reformer med syftet att öka den ekonomiska friheten i Sovjetunionen. Perestojka anses vanligtvis vara en av 11 orsakerna till kommunismens fall i Sovjet och Östblocken. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som skedde i norra Ukraina, april 1986, var en orsak till att oppositionsgrupper bildades. Denna olycka orsakade stora miljö och hälsoproblem eftersom befolkningen utsattes för radioaktivstrålning. Staten, dvs Sovjetunionen, misskötte situationen vilket ledde till att oppositionsgrupper bildades gentemot Sovjet. Kyrkan samarbetade med 12 oppositionsgruppen Ruch, även kallat folkrörelsen för Ukraina, som bildades år 1989 under 13 Gorbatjovs välde. Ruch var ett nationalistiskt parti och år 1990 när det var val i Ukraina fick de 6 Wikipedia. Ryskt töväder. http://sv.wikipedia.org/wiki/ryskt_t%c3%b6v%c3%a4der. 2014 11 18. 7 Wikipedia. Avstaliniseringen. http://sv.wikipedia.org/wiki/avstaliniseringen. 2014 11 18. 8 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern Historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia 2014 12 16. 9 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Utbildning. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/utbildning 2014 12 16. 10 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia 2014 12 16. 11 Wikipedia. Perestojka. http://sv.wikipedia.org/wiki/perestrojka 2014 12 16. 12 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 11 25. 13 Wikipedia. Folkrörelsen för Ukraina. http://sv.wikipedia.org/wiki/folkr%c3%b6relsen_f%c3%b6r_ukraina. 2014 11 18. 12

ungefär en tredjedel av mandaten. Leonid Kravtjuk som nu var parlamentets ordförande närmade sig Ruch för att ta sig en mer nationalistisk ställning. 14 Efter många år under Sovjetunionens makt blev tillslut Ukraina en självständig stat och landets första president som tillträdde var Leonid Kravtjuk. Kravtjuk kom tillsammans med Ryssland och Vitrysslands ledare överens om att de skulle upplösa Sovjetunionen och istället bilda 15 Oberoende Staters Samvälde (OSS). OSS bildades den 8 december 1991 av Ukrainas ledare Leoinid Kravtjuk, Rysslands ledare Boris Jeltsin och Vitrysslands ledare Stanislaŭ Sjusjkevitj. Dessa nationer skrev under Belavezjaavtalet och skapade OSS som var en efterträdare till Sovjetunionen. OSS var öppen för alla tidigare sovjetrepubliker men även alla andra nationer som delade samma mål. OSS gick emot Sovjetunionen och bestämde att alla nationer är suveräna 16 och självständiga stater. När 1990 talet kom blev det ett par stormiga år för landet. Till följd av omställningen från planekonomi till marknadsekonomi samt strider kring den ekonomiska politiken präglades inrikespolitiken av en ekonomisk kris som växte. När Leonid Kutjma blev premiärminister över Ukraina år 1992 påbörjade han ett reformprogram som innebar privatiseringar och stora nedskärningar av statens utgifter. Denna kommande period innebar att medborgarnas levnadsstandard sjönk något enormt och år 1993 påbörjade gruv och industriarbetare en strejk mot den sjunkande levnadsstandarden. Konsekvenserna av detta blev att år 1994 fick Kutjma avgå som premiärminister och det hölls därefter ett nytt parlamentval. I det nya valet 1994 blev Ukrainska kommunistpartiet det största partiet i parlamentet vilket bidrog till att nationalisterna tog ett steg tillbaka. Samma år i juli hölls presidentval och där besegrade Kutjma i andra 17 omgången den sittande presidenten Kravtjuk. Kutjma vann med 52 procent av rösterna. 14 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 11 25. 15 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 11 16. 16 Wikipedia. Oberoende staters samvälde. http://sv.wikipedia.org/wiki/oberoende_staters_samv%c3%a4lde. 2014 11 18. 17 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 11 25. 13

År 1998 skedde en våldsam valrörelse och kommunistpartiet blev landets största parti. I presidentvalet 1999 besegrade Kutjma i andra valomgången kommunistpartiets ledare. Kutjma utnämnde oväntat Viktor Jusjtjenko till premiärminister, före detta liberal centralbankschef. Det nya som skedde efter valet var att Jusjtjenko påbörjade ekonomiska reformer och Kutjma som ledare ansågs till stor del som en auktoritär makthavare i sovjetisk anda. Kommande år blev svåra för Kutjma. Under slutet av 2000 talet utbröt en politisk kris där det bland annat skedde stora demostrationer med krav på presidentens avgång. År 2002 blev det ett nytt parlamentval. Valet blev kritiserat och präglades av oegentligheter. Under valet trädde Jusjtjenko fram med sitt nya liberala parti Vårt Ukraina som blev störst. Däremot hade presidenten Kutjma stöd i parlamentet av ett stort antal ledamöter som valts som oberoende kandidater, och till ny 18 premiärminister valdes Viktor Janukovytj. Hösten 2004 var det dags för ett nytt presidentval. Det blev en orolig valrörelse mellan de två huvudkandidaterna den tidigare premiärministern Jusjtjenko och den sittande, Janukovytj. Kampen mellan dessa två betecknades som en kamp mellan den östra och västra skiljelinjen inom landet. Jusjtjenko största stöd fanns i landets västra och norra delar samt storstäderna. Han förespråkade en framtid åt det västerländska hållet. Janukovytj stöddes framför allt av den ryskspråkiga befolkningen i östra och södra Ukraina. Janukovytj stöddes även öppet av 19 Rysslands president Vladimir Putin och ville främst ha ett samarbete åt det ryska hållet. Under den första valomgången segrade oppositionens ledare Jusjtjenko mycket knappt före 20 Janukovytj. Under den andra avgörande valomgången i november fick Janukovytj segern av valkommissionen, medan Jusjtjenko visades som vinnare enligt valundersökningarna. Missnöjet blev stort och valobservatörer ansåg att fusk hade förekommit. Massiva protester bröt ut i landet. 21 18 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 11 25. 19 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2015 01 13. 20 Ne.se. Ukraina, årsöversikter 2004. http://www.ne.se/uppslagsverk/%c3%a5rsbok/2004/ukraina. 2014 12 02. 21 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. 14

Dessa protester fick namnet orangea revolutionen. Demonstranter med orangefärgade symboler visade sitt stöd för Jusjtjenko och protesterade främst mot den ryskstödde förre premiärministern 22 Janukovtjy, eftersom han hade utropats till president efter att det var uppenbart att valfusk hade 23 skett. Dessa demonstrationer i Kiev bidrog till massmöten där hundratusentals människor visade sitt stöd för Jusjtjenko. Demonstranterna intog flera av statsbyggnaderna och upprättade flera tältläger. Demonstrationerna trappades upp ytterligare när det konstaterades att den mystiska sjukdomen som hade drabbat Jusjtjenko, med svåra hudutslag under valkampanjen, var orsakad av förgiftning med dioxin. Efter våldsamma demonstrationer beslöt tillslut landets 24 högsta domstol att göra om andra valomgången. Det nya valet genomfördes i slutet av december 2004. Detta valet gick betydligt hederligare till än förra valet enligt valobservatörer. Det officiella valresultatet var att Jusjtjenko vann med 52 procent mot Janukovytj 44 procent. Den orangea revolutionen och dess mål hade gått igenom, och Jusjtjenko tillträdde som ny president i januari 2005. Han utsåg den höger liberala Julia Tymosjenko till ny premiärminister efter att hon stått bakom honom vid den orangea revolutionen. Framtiden såg nu ljus ut och det fanns förhoppningar om att landet skulle gå mot 25 en stärkt demokrati och stabilare politik. Tymosjenkos uppdrag som premiärminister blev inte långvarigt. Anklagelser om korruption och motsättningar inom den nya ledningen ledde till att Tymosjenko blev avskedad redan efter några månader. Relationen till Ryssland förvärrades och förhandlingar om gaspriserna som skedde under 2006 var besvärliga tillslut gick det så långt att Ryssland stängde av gasleveransen. Konflikten löstes men relationen mellan länderna förblev kylig. När sedan ett avtal om höjda http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 12 02. 22 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2015 01 13. 23 Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Fördjupning Ukraina. http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/ukraina/fordjupning Ukraina/. 2014 12 02. 24 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 12 02. 25 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 12 02. 15

priser trädde fram revolterade parlamentet i Ukraina och röstade ned regeringen. Problematiken låg i att presidenten Jusjtjenko vägrade låta regeringen gå. I mars samma år hölls det ett nytt parlamentsval i Ukraina och de orangea partierna vann, Julia Tymosjenkos block och president Jusjtjenkos förbund Vårt Ukraina. Dock blev det största enskilda partiet Janukovytj Regionernas parti. Motsättningar mellan dessa tre olika partier gav konsekvensen till en försenad regeringsbildning. Det som skedde var att Viktor Janukovytj, tidigare presidentvalets förlorare, tog över som premiärminister tack vare bland annat stöd av kommunisterna. Än så länge var inte problematiken över, utan flera regeringskriser följde varav konsekvensen blev ett nyval. Vid 26 detta valet i september 2007 återkom Julia Tymosjenko som premiärminister. År 2008 pågick ett krig mellan Ryssland och Georgien där president Jusjtjenko och premiärministern Tymosjenko stod på varsin sida vilket skapade problem. Ytterligare ett nyval utlystes men en finanskris ställde till det. Under 2009 ströp ryska Gazprom ytterligare en gång gasleveranserna till Ukraina vilket skapade inre konflikter i politiken. Demostrationer hölls där det ställdes krav på Jusjtenkos och Tymosjenkos avgång, och under hösten inleddes en bitter kampanj inför kommande presidentvalet 2010. Resultatet blev att Viktor Janukovytj trädde fram som ny president. I sin tur gjorde han en misstroendeförklaring mot regeringen och Tymosjenko tvingades avgå. En ny regering tillträdde under Janukovytj. Av totalt 29 ministrar i regeringen 27 hade mer än en tredjedel en rysk sammankoppling, varav ingen var kvinna. Några år senare, 2011, dömdes Tymosjenko till sju års fängelse följd av andra straff på grund av hon gjort sig 28 skyldig till maktmissbruk gällande gasavtalen med Ryssland under sin tid som premiärminister. Tymosjenko menade på att Janukovytj låg bakom det hela, och det tog inte lång tid förrän ytterligare tre ministrar i Tymosjenkos regering dömdes till fängelse på grund utav 29 maktmissbruk. 26 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2014 12 16. 27 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/modern Historia. 2015 01 13. 28 Svenska Dagbladet. Tymosjenko får sju års fängelse. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tymosjenko far sju ars fangelse_6542455.svd. 2015 01 13. 29 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/~/link.aspx?_id=0f474ac74dc74962b1d5e41db1a3a7af&_z= z. 2015 01 15. 16

När Janukovytj tillträdde som president 2010 avbröts tidigare presidenten Jusjtjenkos bas som hade baserats på ett mer västerländskt håll på grund av att Janukovytj hade sina rötter åt ryska hållet. Till en början bemöttes det nya maktskiftet bra, men det tog inte lång tid förrän förhoppningen om en mer demokratisk utveckling avbröts och ett alltmer auktoritärt styre blev aktuellt. Lokalvalet som hölls i oktober 2010 ansågs inte vara demokratiskt och en tid framöver blev tiden orolig. 2012 var det dags för ett nytt parlamentsval och inför detta förbjöds partiblock att ställa upp. Ändringen som skedde i vallagen antyddes gynna den sittande regeringen, som ett 30 tecken på ett mer auktoritärt styre. Det var under hösten 2013 som Ukrainakonflikten fick sin riktiga startpunkt. Ukraina hamnade i en dragkamp mellan Ryssland och EU, där båda parterna ville knyta Ukraina närmare sig. EU:s krav innehöll bland annat nya reformer kring rättväsendet, men framförallt att Julia Tymosjenko skulle friges. Rysslands ställning i dragkampen var att de hotade Ukraina med att svåra följder för landets handelsutbyte skulle införas ifall de närmade sig EU. Frigivningen av Tymosjenko accepterades inte av president Janukovytj och Regionernas parti, därav röstade de ner förslaget och på så sätt såg det västerländska samarbetet med EU ut att blekna. EU försökte sig på en kompromiss men den avbröts när regeringen meddelade att de avbrutit förberedelserna för att skriva under ett avtal. Detta besked, om ett nekat samarbete med EU, skapade ett stort missnöje bland folket och omfattande protester som var värre än orangea revolutionen utbröt. Demonstranternas krav var att presidenten Janukovytj och hans regering skulle avgå, och demonstranterna stöddes även av de ledande oppositionsgrupperna. Protesterna och oroligheterna 31 fortsatte in på det nya året och ledde till regeringens avgång i mitten av januari 2014. 30 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/~/link.aspx?_id=0f474ac74dc74962b1d5e41db1a3a7af&_z= z. 2015 01 15. 31 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/~/link.aspx?_id=0f474ac74dc74962b1d5e41db1a3a7af&_z= z. 2015 01 15. 17

Den kommande perioden blev rörig, och det såg ut som det inte fanns någon lösning på krisen. I februari blev konflikten ännu värre och Ukraina var nära att skapa ett inbördeskrig. Blodiga sammandragningar utbröt mellan kravallpolis och demostranter. Under ett par dygn dödades över hundra människor samt flera hundra skadades. Tillslut gick Janukovytj med på att bilda en samlingsregering, skriva om författningen och tidigarelägga president och parlamentsvalet. När aktivisterna bakom demonstrationerna underkände avtalet flydde Janukovytj, och i samband med det bytte flera av hans ledamöter sida och parlamentet röstade för att avsätta Janukovytj. Janukovytj efterlystes sedan för massmord och anklagades för förskingring av tiotals miljarder 32 dollar. I samband med att Janukovytj avsattes släpptes Julia Tymosjenko fri från fängelset den 33 22 februari 2014. I samband med maktskiftet skedde en revolt på den ryskdominerade Krimhalvön. De nya ledarna vädjade till västvärlden och FN:s säkerhetsråd om hjälp och varnade Ryssland för att ingripa i Krim, men i mars genomförde pro ryska separatisterna, i skydd av ryska soldater, en illegal folkomröstning. Det sades att en stor majoritet av invånarna på Krim ville tillhöra Ryssland, och därav på begäran av Krim annekterade regeringen i Moskva Krim. Denna händelse var den första sedan andra världskriget där en europeisk stat erövrade en del av ett annat land. Detta skapade starka reaktioner från omvärlden. Konsekvenserna för Ryssland blev att landet anklagades för brott mot folkrätten och en rad internationella avtal landet hade undertecknat. En annan konsekvens blev att USA och EU stegvis införde ekonomiska sanktioner mot ryska makthavare och personer på Krim. Orsaken till detta var att Ryssland hotade Ukrainas 34 suveränitet och oberoende. Såhär kylig hade relationen mellan västvärlden och Ryssland inte 35 varit sedan kalla kriget. 32 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/~/link.aspx?_id=0f474ac74dc74962b1d5e41db1a3a7af&_z= z. 2015 01 15. 33 Wikipedia. Julia Tymosjenko. http://sv.wikipedia.org/wiki/julia_tymosjenko. 2015 01 15. 34 Europa.eu. EU lagstiftning. http://eur lex.europa.eu/legal content/sv/txt/pdf/?uri=celex:32014d0658&qid=1422955064309&from=sv. 2015 02 03. 35 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/~/link.aspx?_id=0f474ac74dc74962b1d5e41db1a3a7af&_z= z. 2015 01 15. 18

Stor uppmärksamhet riktades sedan åt den rysk dominerande östra delen av Ukraina. Det skedde ett stort antal händelseförlopp i bland annat städer som Donetsk och Luhansk där bland annat officiella byggnader ockuperades av pro ryska aktivister med stöd av ryska elitsoldater. Ukrainska armén försökte bryta blockaderna i städer och driva bort ockupanterna men istället blev strider aktuella. Dessa uppror som pågick i öst påverkade att presidentvalet som skedde 25 maj inte kunde arrangeras i stora delar av Luhansk och Donetsk. Den nya presidenten blev Petro Porosjenko, som tidigare varit minister åt både Janukovytj och Jusjtjenko. I sitt segertal som Porosjenko höll lovade han att skapa fred i Ukraina med rysk hjälp. Däremot var reaktionerna från Moskva svala, men inte helt avvisande. Ett annat stort problem Porosjenko tvingades ta tag i var den vacklande ekonomin. Ukrainas bruttonationalprodukt (BNP) anses ha minskat med fem procent under 2014 enligt Internationella valutafonden (IMF). Under krisen bistod IMF med nödlån till Ukraina för ett försök till att stabilisera läget. Ytterligare ett ekonomiskt problem var att snabbt förhandla fram ett gasavtal med Ryssland. Hotet från Moskva var att avbryta 36 gasleveranserna från juni om landet innan dess inte betalat sina skulder. I juni 2014 skrevs ett associationsavtal med EU efter sju månaders försening. Under den kommande sommaren sprack den sittande koalitionsregeringen och när krisen inte gick att lösa utlyste Porosjenko ett nyval till den 26 oktober. Det nya parlamentet förespråkade demokratiska reformer och ett fortsatt samarbete med både EU och Nato. Den 5 september 2014 skrevs ett 37 avtal om vapenvila mellan parterna. Trots att ett avtal om vapenvila hade ingåtts så fortsatte striderna. I realiteten bröt vapenvilan samman och Ryssland rapporterades öka leveranserna av 38 tunga vapen till rebellerna. När ett malaysiskt trafikflygplan kraschade i ett rebellkontrollerat område och samtliga 298 personer ombord omkom, fick konflikten en ännu allvarligare situation. 36 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/~/link.aspx?_id=0f474ac74dc74962b1d5e41db1a3a7af&_z= z. 2015 01 15. 37 Aftonbladet, Hagberg, S. Ukrainakonflikten detta har hänt. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19847889.ab. 2015 01 18. 38 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/~/link.aspx?_id=0f474ac74dc74962b1d5e41db1a3a7af&_z= z. 2015 01 15. 19

Rebellerna anklagades av regeringen för att ha skjutit ned flygplanet, och hänvisade även till 39 påstådda avlyssnade telefonsamtal. Under hösten 2014 gjordes beräkningar av FN att över en miljon ukrainare var på flykt, varav 40 mer än 800 000 hade tagit sig till Ryssland. Dödsantalet var över 3 000 människor. Första kvartalet av 2015 har precis tagit sin början men de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland fortsätter främst ifrån USA och Storbritannien. USA:s president Barack Obama meddelade den 16 januari efter förhandlingar med Storbritannien att länderna är fast beslutna om att hålla kvar de kraftfulla sanktionerna mot Ryssland tills de har avbrutit sin aggression i 41 Ukraina. 42 Petro Porosjenko sitter kvar på posten som landets president och i hans segertal lovade han att 43 skapa fred i Ukraina med rysk hjälp. Det råder ännu inte fred i landet och mycket kvar behövs göras för att skapa stabilitet eftersom konflikten ej är avslutad utan fortlöper än idag. 4.2 Liberalism Liberalismen är en politisk ideologi som utvecklades åren efter första världskriget i början av 1920 talet. Den amerikanska presidenten Woodrow Wilson förespråkade en kollektiv säkerhet 39 Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Fördjupning Ukraina. http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/ukraina/fordjupning Ukraina/. 2015 01 18. 40 Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Fördjupning Ukraina. http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/ukraina/fordjupning Ukraina/. 2015 01 18. 41 Dagens Nyheter, TT. Obama: Ryssland sanktioner står fast. http://www.dn.se/nyheter/varlden/obama ryssland sanktioner star fast/. 2015 01 20. 42 Wikipedia. Lista över Ukrainas presidenter. http://sv.wikipedia.org/wiki/lista_%c3%b6ver_ukrainas_presidenter. 2015 01 27. 43 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/~/link.aspx?_id=0f474ac74dc74962b1d5e41db1a3a7af&_z=. 2015 01 27. 20

och genom hans tankar att alla stater skulle vara med i Nationernas Förbund (NF) så lade han 44 grunden till FN som finns idag. Dessa tankar är kännetecken för det liberalistiska perspektivet. I Liberalismen är det viktigt att det råder intresseharmoni i det internationella systemet vilket 45 ansågs att NF från början skulle bidra med. Aktörer med samma intressen bedriver handel med varandra när det råder intresseharmoni. När fördelarna med detta system insågs utformades en internationell rätt så att alla aktörerana kunde integrera på ett strukturerat sätt med varandra. Detta leder till att fler och fler aktörer samarbetar och gynnas av detta samarbete. Aktörerna skapar då interdependence och blir därmed beroende av varandra. Aktörerna har gemensamma intressen som de båda vill skydda. Risken för att krig ska uppstå mellan dessa aktörer minskar då de har ett beroende av varandra men de vill även förhindra att andra konflikter skadar deras gemensamma intressen. Ett exempel på ett gemensamt intresse mellan aktörer kan vara ett ökat välstånd. Staterna arbetar tillsammans för att uppnå det önskade målet vilket liberalismen tror är 46 en faktor till varför krig inte uppstår, eftersom krig skulle vara kostsamt för välståndet. Staters inrikespolitiska förhållanden påverkar staters utrikespolitik. Demokratiska stater vill skydda sina intressen och tenderar att undvika krig och konflikter med andra demokratiska stater med samma intressen. Därmed är det mer förekommande att demokratier och diktaturer krigar. 47 Liberalismen anser att det finns många viktiga aktörer i det internationella systemet. Det råder alltså pluralism på den internationella marknaden. Stater, individer, företag och organisationer är det viktigaste och mest inflytelserika aktörerna för liberalismen. Stater utgörs av individer som driver företag och organisationer i samhället och därmed kan man ej isolera stater som en enskild aktör. Dessa individer har, precis som stater, enskilda internationella agendor som kan påverka det internationella systemet när de driver sina företag. Dessa omständigheter bidrar till att det 44 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 45 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 46 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/sakerhetspolitik/internationell sakerhet/det internationella systemet/. 2014 10 08. 47 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 21

finns fler intressen som styr den internationella politiken och då finns mer möjligheter för samarbete mellan fler aktörer över landsgränserna. 48 För att undvika krig enligt liberalismen så tror de att människan kan genom tidigare erfarenheter undvika krig och konflikter. En viktig grund i det liberalistiska perspektivet är den optimistiska människosynen. De anser att genom goda omständigheter och godkända institutioner kan man plocka fram det goda i människan. Folkrätten har stor påverkan på hur de olika aktörerna agerar. Stater påverkas exempelvis av FN stadgans norm för att gå en fredlig riktning till mötes. Detta påverkar stater så att de försöker lösa det på en fredlig väg. FN är en viktig institution i liberalismen och de menar att om en stat bryter ett avtal eller att en konflikt uppstår beror det på 49 att staten är felkonstruerad. På den internationella scenen är det en kontrollerad anarki, vilket innebär att det saknas en aktör som kan ingripa om en stat överskrider gemensamma normer och beslut. Även fast det är anarki inom liberalismen på den internationella scenen skapas ordning via internationellt samarbete, normtillväxt och öppen kommunikation. 50 4.3 Tolkning av konflikten ur ett liberalistiskt perspektiv Liberalismen anser att ifall det existerar intresseharmoni mellan två aktörer är chansen stor att en konflikt undviks, men finns det inget gemensamt löper det stor risk att en konflikt utbryter. Utifrån ett liberalistiskt perspektiv så kan man förklara den pågående konflikten i Ukraina att förr i tiden fanns det en intresseharmoni mellan Ryssland och Ukraina. Dessa aktörer har länge 48 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/sakerhetspolitik/internationell sakerhet/det internationella systemet/. 2014 10 08. 49 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 50 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 22

bredrivit gemensamma intressen som skapat ömsesidigt beroende av varandra. Ukraina har till exempel varit beroende av gasleveranser från Ryssland medan Ryssland tjänat pengar på exporten samt de har deras Svartahavsflotta på Krimhalvön, tillhörande Ukraina. När Ukraina hade möjligheten att ta ett steg närmare EU och västvärlden hotade Ryssland med att försvåra Ukrainas handel. Det bidrog till obalans i intresseharmonin och en konflikt påbörjades eftersom intressena inte längre var densamma. När Ukraina senare i dess inrikespolitik valde ett allt större samarbete åt det västerländska hållet påverkade det Rysslands utrikespolitik. Krimhalvön och minoritetsgrupper av rysktalande i Ukraina blev aktuella i konflikten. Utåt sett vill Ryssland ses som en stark och mäktig stat som är vänlig mot de aktörer som respekterar Ryssland, och landet är tydliga med att stå fast vid deras synpunkter. När konflikten mellan de två staterna blev aktuell kände Ryssland behovet av att försvara de rysktalande i Ukraina och konflikten förvärrades när Ryssland annekterade Krim. Ukrainas inrikespolitik bidrog till att samarbetet med Ryssland avbröts på vissa nivåer, medan Ryssland såg hårdare på det hela. 2014 när Ukraina skrev på ett associationsavtal med EU avbröts samarbetet med Ryssland ytterligare. Den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina fortsätter eftersom aktörerna ännu inte har skapat gemensamma intressen därav kunnat avbryta konflikten och skapat fred. Att staters inrikespolitik påverkar andra staters utrikespolitik kan även förklara konflikten på ett annat sätt. Både Ryssland och EU ville knyta Ukraina närmare sig och denna valmöjlighet Ukraina ställdes inför påverkade landets inrikespolitik. Den östra och västra delen som existerar inom Ukrainas politik ställdes emot varandra och ett inbördeskrig var vid ett tillfälle nära att uppstå. Den östra delen förespråkade att Ukraina skulle knyta sig närmare Ryssland, medan den västra delen ville att Ukraina skulle öka samarbetetet med EU och västvärlden. Skiljelinjen som finns i Ukraina där olika block av människor strävar efter olika mål skapar obalans i landet. Dessa påverkar deras egna system eftersom blockens åsikter skiljer sig ifrån varandra samt strävar efter olika mål. Individer utgör en av många aktörer i det internationella systemet menar liberalismen, och de två blocken i Ukraina var viktiga aktörer för hur konflikten uppkom och utvecklades. För att undvika krig ska det finnas ett gemensamt intresse mellan 23

blocken som gör de beroende av varandra. Mellan blocken i Ukraina råder det inga gemensamma intresse och detta har lett till att en konflikt uppstått eftersom att det inte existerat ett samarbete där man strävar efter samma mål. Liberalismen har en optimistisk människosyn och tror att konflikter går att förhindra om man tror på människan och på ett samarbete mellan aktörerna. När den orangea revolutionen fick sin spridning i Ukraina så var det bland annat för att valfusk hade förekommit vid valet i november 2004. Vid detta val utropades Janukovytj som president av valkommissionen medan enligt valundersökningar var det Jusjtjenko som hade vunnit presidentvalet. Det skapades protester från folket och dessa händelser menar liberalismen på ändrade om den optimistiska människosynen till en pessimistiskt syn. Befolkningen bevisade att de var villiga att kämpa för vad de tyckte var rätt och fel, trots vad som krävdes. Att man inte längre kunde tro lika mycket på den goda människan gjorde att konflikten fick ytterligare en faktor enligt liberalismen. För att undvika krig enligt teorin tror de att människan genom tidigare erfarenheter kan undvika krig och konflikter. Janukovtjy trädde fram som president år 2010. År 2013 var han fortfarande landets president och under detta året ställdes landet inför vilket håll de ville ha ett framtida samarbete med, Ryssland eller EU. Genom tidigare erfarenheter visste Janukovytj att Ukraina alltid haft ett slags samarbete och gemenskap med först Sovjetunionen, och sedan Ryssland efter självständigheten 1991. Dessutom hade Janukovytj stöttats öppet utav Rysslands president vid presidentvalet 2004, vilket förmodligen gjorde att Janukovytj kände en slags trygghet åt det ryska hållet. En annan bidragande faktor till att Ukraina drogs åt det ryska hållet kan vara att Ryssland hotade med att försvåra Ukrainas handel ifall de valde att närma sig EU. Janukovytj blev rädda att gå mot det västerländska hållet eftersom baktanken om vilka konsekvenser det skulle kunna skapa för landets handel. Det medförde även baktanken om det tidigare någorlunda fungerande samarbetet gjorde att Janukovytj valde att avbryta samarbetet åt EU, och istället gå åt det ryska hållet. Trots att valet anpassades efter erfarenheter för att göra ett bra val där förhoppningen om att undvika konflikter och krig fanns, fungerade idén inte. Den ryska delen i Ukrainas skiljelinje blev nöjda, medan den västra delen blev upprörda och besvarade med 24

demonstrationer. Hoppet om det rätta valet inför framtiden förstördes och istället fick sig Ukrainakonflikten en riktig start. Liberalismen talar om anarki, att det saknas en aktör som kan liknas vid en internationell polis som kunde ingripa när Ryssland överskred gemsamma normer och beslut när Ryssland gick in i Ukraina och annekterade Krim. Ryssland överskred FN:s stadgar och kunde inte stoppas av en internationell polis och därmed uppstod konflikten. För att skapa ordningen på den kontrollerande anarkin som råder på den internationella scenen så behöver staterna ha internationellt samarbete, normtillväxt och öppen kommunikation emellan staterna. EU och USA försökte skapa ordning på den internationella scenen via ett samarbete med Ukraina. USA och EU visade öppet deras stöd till Ukraina i konflikten genom att införa ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Detta samarbete inkluderade bara Ukraina, EU och USA så konsekvensen av detta blev att konflikten förvärrades då enbart enskilda parter i konflikten gynnades av samarbetet och det skapades ingen ordning. Folkrätten har en stor påverkan på aktörerna och deras agerande enligt liberalismen. Ryssland har inte har agerat efter folkrätten och har därmed inte påverkats av denna. Stater påverkas av FN stadgans norm för att finna en fredlig rikting på konflikten. När Ryssland gick in i Ukraina och annekterade Krim så var det första gången sedan andra världskriget en europeisk stat annekterade en del av ett annat land. Denna handling skapade starka reaktioner ifrån omvärlden och Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och en rad internationella avtal landet hade undertecknats. När Ryssland bröt mot folkrätten och de olika avtalen så uppstod konflikten. Eftersom Ryssland agerar på detta sätt anser liberalismen att Ryssland är en felkonstruerad stat. Ytterligare orsak till konflikten är att det råder pluralism på den internationella arenan, där de viktigaste aktörerna är stater, individer, företag och organisationer. Liberalismen skulle säga Ukraina och Ryssland är de mest betydelsefulla staterna som aktörer, men USA har satt ner sin fot och genom ekonomiska sanktioner mot Ryssland bevisat att de tycker Rysslands agerande i konflikten är fel. Det finns många individer som påverkat konflikten och läget på den 25

internationella arenan, såsom Janukovytj olika val under tiden som president, exempelvis när han avbröt samarbetet med EU. Putin, Rysslands president, är en annan aktör där han har spelat en stor roll genom att försökt påverka Ukraina att välja det ryska hållet istället för det västerländska. Dessutom stöttades Janukovytj öppet vid presidentvalet 2004 av Putin. EU som organisation blir en annan stark aktör då de har varit konkurrens till Ryssland genom att de båda försökt knyta Ukraina närmare sig. Under tiden Ukraina stod inför valmöjligheten att gå åt två olika håll, valde Ryssland att hota med att svåra följder för landets handelsutbyte skulle bli aktuella ifall landet valde EU. Företaget Gazprom, de som står bakom gasleveranserna, utgjorde även en viktigt aktör i konflikten då de stängde av gasleveransen 2006 och hotade om att göra det igen 2014 ifall Ukraina inte betalade tillbaka sina skulder till Ryssland. Det är dock inte endast Gazprom som ligger bakom avstängningarna och hoten, utan det var ett samarbete mellan staten och företaget. Gazprom påverkade händelseutvecklingen vid dessa beslut och de andra aktörena fick anpassa sig och försöka finna nya vägar att gå för att undvika att gasleveransen påverkades. Dessa olika aktörer utgör den politiska scenen eftersom man kan inte isolera stater som enskilda aktörer utan behöver kolla på aktörer även inom landet. När det finns så många olika viktiga aktörer såsom staterna, företag och individer som har olika agendor som styr dem så skapas det enkelt en konflikt ur dessa motsättningar. 4.4 Realism Den politiska ideologin realismen uppkom efter liberalismen och efter andra världskrigets slut. Tankarna kring realismen fick också sin start när Hans Morgenthau kom ut med boken Politics among nations år 1948. 51 Enligt realismen är det staten som är den enda aktören av riktig betydelse på den internationella marknaden. Det är även den enda aktören som har en makt som är stark nog att kunna starta stora krig. Stater har även makt och medel nog att fullständigt förstöra eller skapa internationella 51 Wikipedia. Politics among nations. http://en.wikipedia.org/wiki/politics_among_nations. 2014 12 02. 26

samarbeten samt influera andra stater. Stater är de miltärt starkaste aktörerna och det är dessa 52 som bestämmer händelseutvecklingen. Det råder anarki då det saknas en aktör i det internationella systemet som har monopol att utöva legitimt våld och övernationella sanktioner. Den ordning som finns skapas av staterna, i första 53 hand de stater som har makt. Aktörerna på den internationella marknaden har endast ett mål, det är att överleva. De ska bli starkare och mäktigare än alla andra. Samarbete mellan stater sker alltså endast på grund utav att 54 gynna sina egna intressen och därmed maximera sina egna vinster. Konflikt anses vara ett naturligt tillstånd eftersom alla aktörer har olika mål och därför är det naturligt att konflikter 55 uppstår eftersom det inte råder någon intresseharmoni. Aktörerna vill försäkra sig om att ingen annan hotar deras överlevnad, därför strävar de efter säkerhet inom sin egna stat. De anser att det inte finns någon världspolis som kan ingripa om en stat blir utsatta för militära angrepp. Detta gör att aktörerna blir mer angelägna gällande sin egna säkerhet. Med andra ord inser realismen att organisationen som FN eller internationella domstolen inte fyller någon funktion. Säkerheten är så viktigt att allianser skapas för att kompensera bristen av säkerhet. 56 Att ha ett starkt försvar är centralt för varje stat enligt realismen på grund utav att man ska kunna försvara sig vid en konflikt. Genom att stater har säkerhetsbehovet att kunna ha ett starkt försvar samtidigt som det inte finns någon världspolis ökar sannolikheten för konflikter och krig menar realismen. Orsaker till detta är osäkerhet och 57 rustningsbenägenhet som gör så att staters säkerhetsintressen lätt kommer på kollisionskurs. 52 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/sakerhetspolitik/internationell sakerhet/det internationella systemet/. 2015 01 27. 53 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/sakerhetspolitik/internationell sakerhet/det internationella systemet/. 2014 10 10. 54 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 55 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/sakerhetspolitik/internationell sakerhet/det internationella systemet/. 2014 10 10. 56 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 57 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 27