Yttrande över En tydligare beredning av myndighets föreskrifter, Ds 2014: 10

VÄRMDÖ KOMMUN Tjänsteskrivelse Diarienummer: 14KS/0169 Datum: 2014-03-31 Lars Fladvad, ut:vecklingschef Yttrande över En tydligare beredning av myndighets föreskrifter, Ds 2014: 10 Förslag till beslut Yttrandet godkänns. BesI utsn ivå Kommunstyrelsen Sam rnanfattn ing Värmdö kommun är positiv till att kravet på konsekvensutredningar skärps, men anser att en annan part än aktuell utredning eller myndighet ska bedöma konsekvenserna. Be dömningen bör goras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Det är bra att det krävs ett regeringsmedgivande för reformer som påverkar kommunernas ekonomi. Bakgrund Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2014 att det finns risk för att statliga myndigheters reglering av kommunal verksamhet blir allt för långtgående och därmed kan innebära intrång i den kommunala självstyrelsen. Därför föreslår regeringen att medgivande ska inhämtas innan föreskrifter beslutas som kan få inte oväsentliga effekter på kostnader eller intäkter för kommuner och landsting. För att synliggöra reformers effekter ska konsekvensutredningar göras som innehåller beskrivning av problemet, vad man vill uppnå, alternativa lösningar, effekter samt ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser för miljön Förslaget har inge direkta effekter på miljön. Konsekvenser för medborgare Kostnadsdrivande statlig detaljreglering minskar möjligheterna till lokala prioriteringar av kommunal verksamhet med utgångspunkt från medborgarnas behov. Detta för att varje ny reform som regel innebär nya uppgifter som kostar tid eller resurser. Successivt tecknas allt mer av budgetutrymmet in samtidigt som utrymmet för skattehöjningar är begränsat och fokus i kommunal verksamhet ska ligga på kärnverksamheterna skola, vård och omsorg. De avvägningar som görs av en sektorsmyndighet rör oftare frågans betydelse än konsekvenserna av att ytterligare lokala medel destineras till området utan att de som närmast fått förtroendet att värna om medborgarnas behov fått avgöra.

VÄRMDÖ KOMMUN Tjänsteskrivelse Ekonomiska konsekvenser Ett tydligare krav på allsidiga konsekvensutredningar och ett krav på regeringens medgivande av nya föreskrifter är positivt för det minskar risken för nya utgifter till följd av pålagor på kommunerna. Bedömning Det är angeläget att regeringen tar ett hårdare grepp om normgivningsmakten och har bättre uppsikt över statliga myndigheters och utredningars reformarbete i syfte att minska risken för intrång i den kommunala självstyrelsen. Stellan Folkesson Maria Larsso jne Kommundirektör Kanslichef

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Diarienummer: 14KS/0169 Datum: 2014-03-27 Lars Fladvad, utvecklingschef fi.registrator@regeringskansliet.se Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över En tydligare beredning av myndighets föreskrifter, Ds 2014:10 Värmdö kommun lämnar med anledning av remissen av rubricerade promemoria följande synpunkter: Sammanfattning Värmdö kommun är positiv till att kravet på konsekvensutredningar skärps, men anser att en annan part än aktuell utredning eller myndighet ska bedöma konsekvenserna. Be dömningen bör göras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Det är bra att det krävs ett regeringsmedgivande för reformer som påverkar kommunernas ekonomi. Den kommunala självstyrelsen och normgivningsmakten Möjligheten att besluta om lokala skatter och avgifter utgör en väsentlig del i den kommunala självstyrelsen som inte får undermineras genom kostnadsgenererande reformer. Värmdö kommun anser att det inom ramen för dagens delegerade norm givningsmakt är möjligt att sjösätta reformer som leder till ökade kostnader för kommunerna utan att finansieringsmöjligheten klarlagts fullt ut. Bara inom samhällsplaneringsområdet reglerar fem departement och över tjugo myndig heter kommunernas verksamhet utan någon långtgående inbördes samordning. Det är vanligt att man i konsekvensutredningar bedömer att förslag till nya uppgifter har sam hälisnytta och kan inordnas i ordinarie kommunal verksamhet. De ekonomiska analyser som görs har ofta helt andra utgångspunkter än motsvarande lokala beräkningar. Ett utökat krav på konsekvensutredningar är enligt Värmdö kommun bra om det leder till tydligare beskrivningar av hur statlig detaljreglering påverkar lokalt förtroendeval das möjligheter att prioritera bland de uppgifter man väljer att utföra på medborgarnas uppdrag. Det handlar ytterst om vad man anser inryms i den kommunala kompetensen och vem som avgör det. Utvidgat krav på konsekvensutredningar Värmdö kommun är positiv till kravet på att myndigheter ska inhämta regeringens med givande för reformer. Värmdö kommun har, i likhet med andra kommuner, erfarenheter av att finansieringsprincipen inte tillämpas i praktiken. Nya uppdrag ges med förklaring sid 1

part än ansvarig myndighet eller utredning ska utreda och redovisa konsekvenser. Det ligger i sakens natur att ett sektorsorgan som pläderar för att en fråga inom sitt område gärna ser mer till frågan än till kommunernas ekonomi. Exemplen på det är många. Värmdö kommun anser att det inte är tillräckligt att enbart i ett samrådsskede ge före trädare för den lokala nivån möjlighet att lämna synpunkter på konsekvensanalyser. Vi föreslår att en oberoende part eller Sveriges Kommuner och Landsting ska medverka i konsekvensutredningar. en att kostnaderna vägts in i det generella statsbidraget, utan att det är helt klarlagt. Men det räcker inte med föreslagna förtydliganden. Värmdö kommun förordar att en annan sid 2 Monica Pettersson Stellan Folkesson Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör VÄRMDÖ KOMMUN som nationellt åvilar kommunerna. Kravet på utredningar ska enligt Värmdö kommun gälla för allt reformarbete oberoende om det uttrycks i lag, förordningar, allmänna råd eller nationella mål. Ett motsvarande krav ska självklart gälla även när staten kommer överens internationellt om uppgifter Yttrande VÄRMDÖ KOMMUN

Remiss REGERING SKAN 5 LIET 2014-03-17 Fi2014/1020 Finansdepartementet Kommunenheten Andreas Hermansson Telefon 08-405 15 69 E-post andreas.hermansson@regeririgskansliet.se Remiss av departemeritspromemorian En myndighetsföresknifter (Ds 2014:10) tydligare beredning av Remissinstanser: 1 Förvaltningsrätten i Stockholm 2 Justitiekanslern 3 Rikspolisstyrelsen 4 Försvarsmakten 5 Myndigheten för samhälisskydd och beredskap 6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighec 7 Socialstyrelsen 8 Inspektionen för vård och omsorg 9 Läkemedelsverket 10 Folkhälsomyndigheten 11 Statens institutionsstyrelse 12 Tandvårds- och läkemedeisförmånsverket 13 Statskontoret 14 Boverket 15 Lantmäteriet 16 Ekonomistyrningsverket 17 Statens skolverk 18 Statens skolinspektion 19 Lunds universitet (juridiska fakulteten) 20 Uppsala universitet (juridiska fakulteten) 21 Naturvårdsverket 22 Havs- och vattenmyndigheten 23 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt 24 Vattenmyndigheten i Norra Ostersjöns vattendistrikt 25 Vattenmyndigheten i Södra Ostersjöns vattendistrikt 26 Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt 27 Transportstyrelsen Postadress Telefon vet E-post fire stratorreeringskansiie1se 103 33 Stockholm 08-405 1000 SesCk3adr053 Telefax Te/ex Drotteirggalarr 21 08-21 1386 11741 FINANS S

28 Statens energimyndighet 30 Tillväxtverket 31 Regelrådet 32 Riksarkivet 33 Arbetsmiljöverket 34 Arvidsjaurs kommun 35 Askersunds kommun 36 Enköpings kommun 29 Energirnarknadsinspektionen 2 38 Falu kommun 39 Gotlands kommun 40 Gävle kommun 41 Göteborgs kommun 42 Halmstads kommun 43 Jönköpings kommun 44 Karlstads kommun 45 Krokorns kommun 46 Kungsörs kommun 48 Malmö kommun 49 Markaryds kommun 50 Mörbylånga kommun 51 Nora kommun 52 Norrköpings kommun 53 Nyköpings kommun 54 Ronneby kommun 55 Rättviks kommun 56 Solna kommun 58 Säffie kommun 59 Söderhamns kommun 60 Tierps kommun 61 Tomelilla kommun 62 Tranås kommun 63 Trelleborgs kommun 64 Trollhättans kommun 65 Umeå kommun 66 Vadstena kommun 68 Varbergs kommun 69 Vilhelmina kommun 70 Värmdö kommun 71 Västerviks kommun 72 Västerås kommun 73 Växjö kommun 74 Ånge kommun 75 Ostersunds kommun 47 Luleå kommun 57 Sundsvalls kommun 67 Vara kommun 37 Eskilstuna kommun

hur 3 76 Gävleborgs läns landsting 77 Norrbottens läns landsting 78 Skåne läns landsting 79 Stockholms iäns landsting 80 Orebro läns landsting 81 Sveriges Kommuner och Landsting 82 Föreningen Sveriges Socialchefer 83 Företagarna 84 Landsorganisationen i Sverige 85 Näringslivet Regelnämnd 86 Sveriges Akademikers centralorganisation 87 Sveriges Pensionärsförbund 88 Svenskt Näringsliv 89 Tjänstemännens centralorganisation Remissvaren ska kommit till Finansdepartementet senast den_19maj 2014. Svaren bör lämnas både i pappersform och pee-posl 1 remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen och materialet i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Magnts Bengtson Depart emcntsråd Kopia till Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm

En tydligare beredning av myndighetsföreskrifter REGERING SKA N S LI ET Finansdepartementet 4 Ds 2014:10 Ds 2014:10

En 1 Sammanfattning.3 2 Författningsförslag 4 2.1 Förslag till förordning om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter 4 2.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning 6 1 Innehåll SOU och Ds kao köpas från Frttzes kundt;änst. För remissutsändniogar av 5013 och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Orderfax: Qg_59g 191 91 Ordertel: 01598 191 90 E-post: order.fritzes@oj.se loternet: www.fritzes.se Svara på remiss hur och vaidc Statsrådsberedningen (SB PÅ! 2003:2 revzderad 2 009-05-02) liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://wwwregeringen.se/ Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2014 ISBN 97g-91-sg-24090-g ISSN o2g4-6o12 3 Gällande rätt 9 3.1 Den kommunala självstyrelsen 9 3.2 Normgivningsmakten 10 3.2.1 Det primära lagområdet 11 3.2.2 Regeringens primärområde 12 3.3 Förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning 14 3.4 Författningssamlingsförordningen 14 4 Överväganden och förslag 16 4.1 Regeringens kontroll av föreskrifter 16

3 Innehåll 4.2 Den statliga budgetprocessen och den kommunala finansieringsprincipen 17 4.3 Utvidgade krav på konsekvensutredning vid reglering som kan få effekter för kommuner och landsting 18 4.3.1 Skyldighet att redovisa de bemyndiganden som ligger till grund för föreskrifter 18 4.3.2 Redovisning av proportionalitetsbedömning 19 4.3.3 Utvidgad skyldighet att redovisa en bedömning av ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting 20 4.4 Hanteringen av föreskrifter med inte oväsentliga ekonomiska konsekvenser 22 5 Ikraftträdande 28 6 Konsekvenser 29 1 Sammanfattning Statliga myndigheter beslutar efter bemyndigande från regeringen om föreskrifter och allmänna råd. 1 vissa fall kan före skrifterna medföra att nya krav ställs på staten, kommuner och landsting. Regeringen har i budgetpropositionen för 2014 anfört att det finns en risk för att statliga myndigheters reglering av kommunal verksamhet blir alltför långtgående, och därmed kan innebära intrång i den kommunala självstyrelsen (prop. 2013/14:1 utg. omr. 25 avsnitt 3.5.5). 1 denna promemoria föreslås att regeringens medgivande ska inhämtas innan föreskrifter beslutas som kan få inte oväsentliga effekter på kostnader eller intäkter för staten, kommuner eller landsting. För att tydliggöra processen för statliga myndigheters föreskrifter föreslås vidare förändringar i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Det föreslås att den proportionalitetsbedömning som enligt 14 kap. 3 regeringsformen ska göras avseende reglering som får effekter för kommunala självstyret ska redovisas i myndigheters konsekvensutredningar. Om förslag väntas medföra förändringar av kommunala befogenheter och skyldigheter, respektive grunderna för kommunernas organisation och verksamhets former, på ett sätt som medför effekter på kostnader och intäkter inom kommuner och landsting, ska även detta redovisas i konsekvensutredningen. Slutligen föreslås att de be myndiganden på vilka myndighetens föreskrifter grundar sig på ska redovisas i konsekvensutredningen.

Innebär det fara för miljön, rikets säkerhet, liv, personlig säkerhet eller hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada om föreskrifterna inte beslutas, får regeringens medgivande inhämtas i efterhand. 2.1 hinder mot att föreskrifter tillämpas. Förslag till förordning om regeringens 4 medgivande till beslut om vissa föreskrifter Att regeringens medgivande inte har inhämtats utgör inte 4 5 3 2 Författningsförslag Ds 2014:10 Författningsförslag Regeringen föreskriver följande.. Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Förordningen tillämpas dock inte på kommittéer och särskilda utredare som omfattas av 1 kommittéförordningen (199 8:1474). Innan en förvaltningsmyndighet beslutar föreskrifter som kan få inte oväsentliga effekter på kostnader eller intäkter för staten, kommuner eller landsting, ska regeringens medgivande att besluta föreskrifterna inhämtas. Regeringen ska inför beslut enligt första stycket få del av 1. förslaget till föreskrifter, och 2. den konsekvensutredning som ligger till grund för för slaget. 1 2. Denna förordning träder i kraft den 1juli 2014.

Författningsförslag Ds 2014:10 Ds 2014:10 Författningsförslag 6 7 2.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Regeringen föreskriver ifråga om förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning dels att nuvarande 8 och 9 ska betecknas 10 och 11, dels att 6 ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 8 flyttas till närmast före 10, dels att det i förordningen ska införas två nya paragrafer, 8 och 9, samt närmast före 9 en ny rubrik av följande lydelse. med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och 6. en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella in formationsinsatser. med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och 7. en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella in formationsinsatser. 8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 En konsekvensutredning ska innehålla följande: 1. en beskrivning av vad man vill uppnå, 2. en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd, 3. uppgift om vilka som berörs av regleringen, 4. uppgift om de bemyndiganden på vilka myndighetens beslutanderätt 4. uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen med för och en jämförelse av konse kvenserna för de övervägda regleringsalternativen, 5. en bedömning av om regleringen överensstämmer grundar sig, 5. uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen med för och en jämförelse av konse kvenserna för de övervägda regleringsalternativen, 6. en bedömning av om regleringen överensstämmer Kan föreskrifter få effekter för kommuner eller landsting, ska konsekvensutredningen, utöver vad som följer av 6 l, innehålla en redogörelse för de överväganden som myndigheten gjort enligt l4kap. 3 regeringsformen. För det fall föreskrifterna innebär förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter, respektive grunderna för kommunernas eller landstingens organisation eller verksamhetsformer, ska en beräkning göras av de kostnader och intäkter som följer av ändringarna.

Någon allmän definition av vad som avses med kommunal självstyrelse finns inte. Enligt 14 kap. 2 RF sköter kommunerna lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse samt kommunala angelägenheter reglerade i särskild lag stiftning på den kommunala självstyrelsens grund. Av bestämnielsen framgår att det i lag finns närmare bestämmelser om den kommun ih s;alvstyrelsen 1 forarbeteiia ill TTars regi-insform uttalades att det varken var lämpligt eller möjligt 8 9 Författningsförslag Ds 2014:10 Yttrande från Regelrådet samt regeringens medgivande 3 Gällande rätt 9 Innan en myndighet beslutar föreskrifter, ska vad som anges i förordningen (2011:118) om inyndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet och iförordningen (2014:000) om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter be aktas. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014. 3.1 Den kommunala självstyrelsen Grunden för kommunernas och landstingens existens, ställning, organisation och verksamhet är reglerad i regeringsformen (RF) och kommunallagen (1991:900), förkortad KL. Bestämmelser finns också i ett stort antal författningar med inriktning på speciella verksamheter, såsom socialtjänsten, skolväsendet och hälso- och sjukvården samt inom EU-rätten. Sverige har vidare ratificerat den Europeiska konventionen om kommunalt självstyrelse. Den kommunala självstyrelsen har en central ställning i Sverige och utgör en viktig del av vårt demokratiska system. Av 1 kap. 1 RF framgår att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. 1 samband med den senaste

Gällande rätt Ds 2014:10 Ds 2014:10 Gällande rätt 10 11 att en gång för alla dra orubbliga och preciserade gränser i grundlag kring en kommunal självstyrelsesektor samt att arbets och befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun i ganska vid omfattning i stället måste kunna ändras i takt med samhälls utvecklingen. Föreskrifter om grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer samt för den kommunala beskattningen och kommunernas befogenheter i övrigt meddelas genom lag (8 kap. 2 3 RF). Utöver de lagreglerade åligganden som kommuner och landsting har finns lagreglerade bemyndiganden som ger dem möjlighet, men inte skyldighet, att själva ombesörja sina angelägenheter. Staten ställer inte upp några särskilda krav på t.ex. kvalitet eller omfång inom denna frivilliga sektor. Sådana bemyndiganden utgör ramen för en frivillig sektor inom vilken utrymme finns för en kommunal initiativrätt som är ett viktigt inslag i den kommunala självstyrelsen (1 kap. 1 och 14 kap. 2 RF samt 1 kap. 1 KL). 3.2 Normgivningsmakten Enligt 8 kap. 1 RF är normgivningsmakten fördelad mellan riksdagen och regeringen. Med normgivningsmakten förstås rätten att besluta rättsregler, dvs, sådana regler som är bindande för enskilda och myndigheter och som gäller generellt. Dessa regler kallas i 8 kap. RF för föreskrifter. riksdagen enom la och av re ringen genoni förord! rifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, heter. Normgivningsmakten delas i första hand in i riksdagens primärområde, det s.k. primära lagområdet, och regeringens pri märområde. Det primära lagområdet omfattar sådan reglering som ska beslutas av riksdagen, men som i vissa fall kan delegeras till regeringen. Fi 2g. Regeringens primärområde omfattar föreskrifter om verk ställighet av lag och föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens primärområde regleras i 8 kap. 7 RF. 3.2.1 Det primära lagområdet Det primära lagområdet delas in i det obligatoriska lagområdet och det fakultativa lagområdet. Skillnaden mellan dessa områden är att riksdagen kan delegera normgivningsmakten inom det fakultativa lagområdet, men inte inom det obligatoriska lagområdet. Det obligatoriska lagområdet omfattar grundlagarna och övrig statsrättslig lagstiftning samt i stort sett all civilrättslig, straffrättslig och processrättlig lagstiftning. Betungande offentligrättslig lagstiftning omfattas också av det obligatoriska lagområdet. Det fakultativa lagområdet omfattar så gott som hela det offentligrättsliga och kommunalrättsliga området. Inom det kommunalrättsliga området ingår grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för kommunernas befogenheter i övrigt samt deras åligganden i det primära lagområdet (8 kap. 3 första stycket RF). Det är dock enbart föreskrifter som avser skatt, förutom tull på införsel av varor, som omfattas av det obligatoriska lagområdet och inom vilket riksdagen ska besluta om lag (8 kap. 3 första stycket 2 RF). Regleringen av det primära lagområdet ändrades i samband med den senaste översynen av RF. Dessförinnan reglerades de delar av den kommunala verksamheten som omfattas av det obligatoriska lagområdet genom att de områden inom vilka delegering fick ske angavs särskilt. Förändringen till att, som i dag, redovisa de områden inom vilka delegering inte får ske inne bär en viss utökning av delegationsmöjligheterna på det kommunala området. Regeringen framhöll i förarbetena att detta

Gällande rätt Ds 2014:10 Ds 2014:10 Gällande rätt 12 13 kunde accepteras med hänsyn till att riksdagen behöll sin norm givningskompetens när det gäller kommunerna och att det fick förutsättas att riksdagen vid bemyndiganden till regeringen beaktar de hänsyn som den kommunala självstyrelsen kan kräva. Det framhölls även att bemyndiganden bör ges med försiktighet och inte göras vidare än nödvändigt (prop. 2009/10:80 s. 222 f.). Subdelegation När riksdagen delegerar normgivningsmakt till regeringen enligt 8 kap. 3 RF kan det finnas ett praktiskt behov av att möjliggöra för regeringen att delegera denna makt vidare till en förvaltnings myndighet. Riksdagen kan därför medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att med delaföreskrifter i ämnet, s.k. subdelegation (8 kap. 10 RF). Aven myndighetsföreskrifter som meddelas med stöd av sub delegation kan innebära att kommuner och landsting åläggs nya skyldigheter. 3.2.2 Regeringens primärområde Inom regeringens primärområde kan regeringen, utan bemyndigande från riksdagen, besluta om föreskrifter om verk ställighet av lag. Regeringen kan även besluta om föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen inom den s.k. restkompetensen. Regeringen får självständigt delegera rätten att meddela sådana föreskrifter till en myndighet under regeringen och i vissa fall till någon av riksdagens myndigheter (8 kap. 7 och 11RF). Verkställighetsföresknfrer Verkställighetsföreskrifter kan fylla ut eller precisera en lagbestämmelse och tillföra vad som behövs för att en lag ska kunna tillämpas i praktiken. De får inte tillföra något väsentligt nytt i sak eller förändra innehållet i en lagbestämmelse. Departementschefen anförde i förarbetena till 1974 års regeringsform (prop. 1973:90 s. 211) bl.a. följande avseende vad föreskrifter angående verkställighet av lag får innehålla. Med föreskrifter om verkställighet av lag bör enligt min mening i första hand förstås tillämpningsföreskrifter av rent administrativ karaktär. 1 viss utsträckning torde det emellertid vara ofrånkomligt att tillåta, att regeringen med stöd av sin behörighet att besluta verkställighetsföreskrifter i materiellt hänseende fyller ut en lag, även om lagen i och för sig skulle befinna sig inom det obligatoriska lagområdet. En förutsättning för att regeringen skall få göra detta måste emellertid vara, att den lagbestämmelse som skall kompletteras är så detaljerad att regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom den av regeringen beslutade föreskriften. Av detta får anses följa att nya skyldigheter inte kan uppstå genom verkställighetsf öreskrifter. Restkompetensen Inom den s.k. restkompetensen får regeringen meddela före skrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen (8 kap. 7 första stycket 2 RF). Restkompetensen ger regeringen en viss behörighet att besluta normer för kommuner och landsting. Det gäller t.ex. detaljbetonade föreskrifter ifråga om organisation och verksam hetsformer (prop. 1973:90 s. 306). En uttrycklig begränsning är att regeringen inte får meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen.

Gällande rätt Ds 2014:10 Ds 2014:10 Gällande rätt 14 15 3.3 Förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning 1 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel givning anges att förvaltningsmyndigheter under regeringen, innan föreskrifter eller allmänna råd beslutas, ska genomföra en konsekvensutredning. Enligt förordningen ska föreskrifters kostnadsmässiga och andra konsekvenser utredas i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och utredningen dokumenteras i en konsekvensutredning. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisa tioner, näringslivet och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs av en föreslagen reglering ska ges tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Om risk för miljön, liv, personlig säkerhet eller hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada föreligger om en föreskrift inte beslutas får dock yttrande inhämtas efter att föreskrifterna beslutats. Konsekvensutredningen ska innehålla en beskrivning av problemet, vad man vill uppnå med regleringen och uppgift om vilka som berörs av regleringen. En beskrivning ska bl.a. ges av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd. Om en myndighet bedömer att det saknas skäl att genomföra en konsekvensutredning, får den besluta om föreskrifter utan att genomföra en sådan utredning. Bedömningen ska dokumenteras. anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende, omfattas också av regleringen. 1 18 b författningssamlings förordningen anges bl.a. att ingressen till författningar som beslutas av myndigheter under regeringen ska innehålla uppgift om det bemyndigande på vilket myndighetens beslutanderätt grundar sig. 3.4 Författn ingssam 1 ingsförordn ingen 1 författningssamlingsförordningen (1976:725) regleras bl.a. Svensk författningssamling samt författningssamlingar för centrala myndigheter under regeringen. Regleringen omfattar lagar, förordningar och andra rättsregler som i 8 kap. RF betecknas som föreskrifter. Aven allmänna råd, som är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som

4 Överväganden och förslag 4.1 Regeringens kontroll av föreskrifter Som redovisats i avsnitt 3 finns ett relativt stort utrymme för regeringen att bemyndiga förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter. Det kan därför ibland vara nödvändigt för regeringen att kontrollera de föreskrifter som delegationen ger upphov till. 1 8 kap. 12 regeringsformen (RF) ges en uttrycklig möjlighet för regeringen att på ett formaliserat sätt kontrollera sina myndigheters föreskrifter. Som ett led denna prövning kan regeringen godkänna föreskrifterna och ändra eller meddela en förordning som upphäver eller ersätter dem. Regeringen har också möjlighet att i samband med att den ger ett bemyndigande till en förvaltningsmnyndighet begära att en föreskrift som meddelas med stöd av bemyndigandet ska underställas regeringen. Regeringen kan vidare införa en bestämmelse anslutning till bemyndigandet som innebär att myndighets föreskrifterna upphör att gälla om de inte underställs eller godkänns av regeringen inom viss tid. Regeringen har i i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg. omr. 25 avsnitt 3.5.5) anfört följande: i Ds 2014:10 4.2 Den statliga budgetprocessen och den Enligt 3 kommunala finansieringsprincipen kap. 3 Överväganden och förslag budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Aven av 3 kap. riksdagsordningen framgår att budgetpropositionen ska vara fullständig genom kravet på att det måste finnas synnerliga ekonomisk-politiska skäl om en proposition om statens in komster eller utgifter för det närmast följande budgetåret ska få lämnas efter budgetpropositionen. Regleringen syftar till att skapa en samlad budgetprocess där alla statens inkomster och utgifter beaktas vid behandlingen av budgetpropositionen. Den statliga budgetprocessen bygger således på att alla förslag som medför utgifter för staten prövas samlat en gång per år samband med budgetpropositionen. del Den kommunala finansieringsprincipen är en grundläg ande i den ekonomiska relationen mellan staten oc ommun sewm. Principen innebär att s taten inte bör in öra nya o iga toriska uppgifter för kommuner och landsting, göra tidigare frivilliga uppgifter till obligatoriska, ändra ambitionsnivån på befintliga uppgifter eller göra regeländringar som påverkar kommuners möjligheter att ta ut avgifter utan medföljande finansiering, t.ex. höjda statsbidrag. En förändring som leder till sänkta kostnader för kommunerna och landstingen bör på motsvarande sätt medföra minskade bidrag. Finansierings principen gäller även myndigheters bindande beslut. Principen och dess tillämpning har godkänts 1993/94:150 bil. 7 s. av 2 riksdagen (prop. 30, bet. 1993/94:FiUI9, rskr. 1993/94:442). i En problematik som uppmärksammats är risken för att statliga myndigheters reglering långtgående, och därmed kan innebära intrång av kommunal verksamhet blir alltför den kommunala självstyrelsen. Regeringen har därför för avsikt att tydliggöra processen för statliga myndigheters beslut om föreskrifter. i tvvl t.n&: 16 1l C 17

Överväganden och förslag Ds 2014:10 Ds 2014:10 Överväganden och förslag 18 19 4.3 Utvidgade krav på konsekvensutredning vid reglering som kan få effekter för kommuner och landsting 4.3.1 Skyldighet att redovisa de bemyndiganden som ligger till grund för föreskrifter Förslag: En skyldighet införs för myndigheter att i konsekvensutredningar redovisa de bemyndiganden som ligger till grund för föreskrifter. Skälen för förslaget: Som framgått av avsnitt 3.2 kan den rättsliga grunden för myndigheter att utfärda föreskrifter vara subdelegation enligt 8 kap. 10 RF eller bemyndigande inom regeringens primärområde enligt 8 kap. 7 och 11 RF. Det bemyndigande som myndighetens beslutanderätt grundar sig på ska enligt 18 b författningssamlingsförordningen (1976:725) anges i de föreskrifter som förvaltningsmyndigheter beslutar. Någon gång kan en jämförelse behöva göras mellan förslag till föreskrifter och det bemyndigande som ligger till grund för regleringen, exempelvis för att avgöra om före skrifterna ryms inom bemyndigandet. Olika regler i samma före skrifter kan ha stöd i olika bemyndiganden. Det finns inte något krav på att det av konsekvensutredningen ska framgå vilka myndiganden som ligger till grund för den föreslagna reg leringen. En ökad tydlighet avseende vilket bemyndigande som föreskrifter grundar sig på skulle förenkla en strukturerad dialog med dem som berörs av ett förslag till föreskrifter. En sådan dialog kan exempelvis avse huruvida regleringen innebär att nya skyldigheter införs och om dessa är godtagbara. När det gäller föreskrifter som får effekter för kommuner och landsting har behovet av tydlighet ökat efter det att möjligheten till delegation inom det primära lagområdet utvidgats inom det be kommunala området genom den i avsnitt 3.2.1 beskrivna ändringen i 8 kap. 3 första stycket RF. För att en jämförelse ska kunna göras mellan de konsekvenser som en föreslagen reglering får för det kommunala självstyret och det regleringsutrymme som det aktuella bemyndigandet ger, är det viktigt att det redan i konsekvensutredningen tydligt framgår vilket eller vilka bemyndigande varje regel grundas på. Mot svarande skäl att kunna bedöma att en föreslagen reglering ryms inom en myndighets regleringsutrymme föreligger även om före skrifterna riktar sig till andra än kommuner och landsting. Det föreslås därför att ett uttryckligt och generellt krav införs på att de bemyndiganden som utgör grund för ett förslag till före skrifter ska redovisas i konsekvensutredningen. 4.3.2 Redovisning av proportionalitetsbedömning Förslag: Om ett förslag till föreskrifter kan få effekter på den kommunala självstyrelsen ska den proportionalitetsbedömning som utförts enligt 14 kap. 3 regeringsformen redovisas i konsekvensutredningen. Skälen för förslaget: Enligt 6 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en konsekvensutredning bl.a. innehålla en beskrivning av det problem som föranleder behov av reglering och vad man vin uppnå med en föreslagen reglering. Konsekvensutredningen ska vidare inne hålla uppgift om vilka som berörs av regleringen och en beskrivning av alternativa lösningar till den som valts. Aven en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda alternativen och en beskrivning av vilka effekterna blir om en reglering inte kommer till stånd ska redovisas. Inför all lagstiftning som kan få betydelse för den kommunala självstyrelsen ska en proportionalitetsbedömning genomföras enligt 14 kap. 3 RF. En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med

Överväganden och förslag Ds 2014:10 Ds 2014:10 Överväganden och förslag 20 21 hänsyn till de ändamål som föranlett den. Som ett led i bedömningen av en inskränkning bör en jämförelse göras med konsekvenserna av ett för det kommunala självbestämmandet mindre ingripande alternativ. Om flera möjligheter finns för att nå samma mål, bör den reglering väljas som har minst påverkan på den kommunala självbestämmanderätten. För att tydliggöra den proportionalitetsbedömning som ska göras enligt 14 kap. 3 RF i de fall då föreskrifter kan få effekter för kommuner och landsting föreslås att en reglering införs i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning enligt vilken proportionalitetsbedömningen ska redovisas i myndighetens konsekvensutredning. 4.3.3 Utvidgad skyldighet att redovisa en bedömning av ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting Förslag: Vid regelgivning som kan påverka kommuner och landstings skyldigheter och befogenheter respektive grunderna för kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer ska en bedömning av konsekvenserna för kommunernas och landstingens kostnader och intäkter redovisas. Skälen för förslaget: Innan föreskrifter beslutas ska redan i dag en utredning och en bedömning göras av vilka kostnads mässiga konsekvenser som kan uppstå som en följd av förslaget till reglering. En konsekvensbeskrivning ska enligt 6 4 förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning innehålla uppgifter som vilka kostnadsmässiga och andra konse kvenser ett förslag till reglering medför och en jämförelse göras mellan konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen. Enligt 4 2 förordningen om konsekvensutredning vid regel givning ska statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, näringslivet och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs ges tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Det har uppstått osäkerhet i frågan om de konsekvensutredningar som görs i enlighet med den ovan beskrivna regleringen säkerställer att det finns tillräcklig och relevant information för att kunna bedöma de ekonomiska konse kvenserna som följer av föreskrifter riktade mot kommunal verksamhet. Det vanligaste fallet är att nya skyldigheter ger upphov till ökade kostnader, men det kan också uppstå ett behov av att utreda vilka kostnadsbesparingar som ändringar i föreskrifter kan föranleda. Det senare kan inträffa då föreskrifter som i ett tidigare läge har bedömts ge upphov till kostnader upphör att gälla. Potentiella effekter på kommunernas och landstingens intäkter nämns inte uttryckligen i 6 4 förordningen om konse kvensutredning vid regelgivning. Det kan inte uteslutas att föreskrifter kan påverka kommuners och landstings intäkter, t.ex. genom att reglera vilka taxor kommuner och landsting får ta ut. 1 syfte att nå en mer heltäckande bild av de möjliga ekonomiska konsekvenserna av ett förslag till reglering, bör konsekvensutredningar även omfatta denna aspekt. Kommittéförordningen (1998:1474) innehåller bestämmelser som anger vilka faktorer som ska beaktas vid en bedömning av vilka konsekvenser som ett förslag kan ge upphov till. Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska enligt 14 i denna förordning en beräkning av dessa konse kvenser redovisas i betänkandet. Med 14 kommitté förordningen som förebild skulle förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning kunna ges en tydligare och mer heltäckande utformning Mot denna bakgrund föreslås att en ny reglering införs i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning som tydliggör att samtliga ekonomiska konsekvenser av ett förslag som kan påverka kommuners och landstings skyldigheter och

Överväganden och förslag Ds 2014:10 Ds 2014:10 Överväganden och förslag ökad 22 23 befogenheter respektive grunderna för kommunernas verksamhetsformer och organisation ska bedömas och redovisas. Aven ändringar i regelverk som reglerar annat än kommunernas och landstingens skyldigheter och befogenheter kan påverka kommunernas och landstingens ekonomi. Denna typ av indirekta följdverkningar är dock inte avsedda att behöva redovisas enligt den föreslagna regleringen. Som exempel på indirekta följdverkningar kan nämnas finansiella effekter som uppstår vid förändringar av de statliga transfereringssystemen eller regelverk som riktar sig till fastighetsägare. 4.4 Hanteringen av föreskrifter med inte oväsentliga ekonomiska konsekvenser Förslag: Regeringens medgivande ska inhämtas innan före skrifter beslutas om dessa kan få inte oväsentliga ekonomiska konsekvenser för staten, kommuner eller landsting. Skälen för förslaget B udgetprocesskommitténs bedömning av föreskrifrer med ekonomiska konsekvenser för staten, kommuner och landsting Budgetprocesskommittén, som avslutade sitt arbete i oktober 2013, hade bl.a. i uppdrag att analysera hur förändrade kostnader för kommunerna, till följd av myndigheters beslut om före skrifter, bör hanteras i förhållande till den statliga budgetprocessen och kraven på en fullständig budgetproposition (dir. 2013:48). 1 sitt slutbetänkande En utvecklad budgetprocess tydlighet och struktur (SOU 20 13:73) bedömer kommittén att en skyldighet bör införas för myndigheter under regeringen att innan de beslutar föreskrifter inhämta regeringens medgivande om föreskrifterna leder till inte oväsentligt ökade kostnader för staten, kommuner eller landsting. Enligt kommittén bör en sådan skyldighet införas i en förordning. Kommittén framhåller i sitt betänkande att den sammanhållna statliga budgetprocessen bygger på att förslag med ekonomiska konsekvenser hanteras på ett samfällt vis och att prioriterings ordningen inte undermineras av beslut fattade på lägre (delegerade) nivåer. När myndigheters beslut om föreskrifter aktualiserar den kommunala finansieringsprincipen ställs regering och riksdag enligt kommittén inför situationer där beslut fattade på myndighetsnivå skapar förväntningar på att resurser avsätts i statens budget. Detsamma gäller föreskrifter som riktar sig mot staten, t.ex. i form av åligganden för andra myndigheter. Till skillnad från vad som gäller vid beredningen av propositioner, finns det inte någon tydlig ordning för hur de ekonomiska konsekvenserna av beslut om föreskrifter ska hanteras. Detta förhållande innebär enligt kommittén att det blir svårt att upprätthålla en samlad prövning av budgeten. Om en myndighet fattar beslut om sådana föreskrifter innan statens budget har beslutats kan beslutet om föreskrifterna komma att föregripa prövningen av budgetförslaget. Detta innebär i praktiken att de utgifter som föranleds av föreskrifter får ett företräde framför andra utgiftsförslag och att den sammanhållna budgetprocessen därmed riskerar att kringgås. Föreskrifterna kan beslutas när som helst under året med ett ikraftträdande kort efter att beslutet har fattats. Inte heller i dessa fall prövas utgifterna inom ramen för den sammanhållna statliga budgetproces sen. Budgetprocesskommitténs betänkande har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 2013/3592). Nio remissinsatser har yttrat sig över kommitténs bedömning inu aktuell del. Samtliga av dessa, bl.a. Linköpings, Helsingborgs, Almhults, Stockholms och Orebro kommuner samt landstingen i jönköpings och Västerbottens län, delar kommitténs bedömning. Almhults kommun framhåller att det är viktigt att den kommunala finansieringsprincipen gäller vid regleringen av nya

Överväganden och förslag Ds 2014: 10 Ds 2014:10 Överväganden och förslag 24 25 åtaganden då dessa behöver klara spelregler, bra framförhållning och finansiering av sina åtaganden. Sveriges Kommuner och Landsting anser att det är av vikt att det införs en skyldighet i enlighet med bedömning. Aven Socialstyrelsen delar bedömning, men vill framhålla att gränsen vad som ska anses vara inte oväsentligt ökade behöver förtydligas. Enligt riskerar krav på medgivande att fördröja av varför att regeringens medgivande inhämtas i samband med av förslaget till och tillhörande styrningsverket instämmer i bedömning, men anser att kravet på regeringens godkännande formuleras så att detta ska inhämtas när det finns en risk att leder till inte oväsentligt ökade för staten, eller landsting. föreskrifter, föreskrifter för kommunerna, kostnader ett Överväganden Ar för yttersta kommitténs kommitténs myndigheten förordar remitteringen myndigheten framtagandet konsekvensutredning. Ekonomi kommitténs kostnader bör för föreskrifterna kommuner verks 1970 2008 fanns det i den numera upphävda (1995:1322) en skyldighet för regeringen att begära regeringens medgivande innan en kostnadspåverkande beslutades. har inte klargöras varför bestämmelsen upphävdes. i sitt betänkande att antal händelser inträffat som påvisat ett behov av att regeringens möjligheter att beakta eventuella ekonomiska av statliga myndigheters i syfte att en lad ska kunna ske i regeringen och riksdagen. av en bestämmelse av det aktuella slaget skulle regeringens överblick och över vilka kvenser som myndigheternas ger upphov till Vidare skulle regleringen innebära en av regeringens möjligheter att ta hänsyn till de ekonomiska förordningen under föreskrift Budgetprocesskommittén konstaterade ett effekter budgetbehandling Genom införandet förbättras. föreskrifter kontroll föreskrifter Det myndigheterna kunnat förstärka sam konse förstärkning effekterna av på planmässigt sätt inom ramarna den statliga budgetprocessen. är högst angeläget att regeringen ges möjlighet att ta hanteras. Då även relativt små ekonomiska konsekvenser som omfattas av den kommunala kan det övervägas att uppställa ett krav på ekonomiska konsekvenser. för förslag med ekonomiska konsekvenser som har fram inom Regeringskansliet och förslag till myndighet. Mot en sådan ordning talar omfattas av en sådan reglering. annat skäl mot en sådan kunna medföra omotiverade innan kan träda i kraft. En alltför vid tillämpning av en sådan fördelning mellan å ena och å andra sidan regeringen och Regeringskansliet som inte framstår 1 ett samhällsekonomiskt perspektiv är det inte av avgörande genom att den kommunala blir tillämplig. Okade i den behoven och behoven av offentliga och dessa variabler som är avgörande i avvägningen av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. i kan det att bedöma vilka ge en ställning till som en följd av finansieringsprincipen regeringens godkännande av samtliga som har skulle verka utjämnande på tagits som har initierats av en statlig svårigheten att bedöma och i de ärenden som skulle reglering är av regeringens medgivande skulle beslutas och medgivanderegel skulle vidare sidan kunna innebära en som ändamålsenlig. betydelse om en som sig till även påverkar statens finansieringsprincipen kommunala påverkar de samlade offentliga det är Som Socialstyrelsen har vara svårt för de statliga ekonomiska konsekvenser som ska betraktas som inte oväsentliga. är emellertid varken möjligt eller lämpligt att i preciserad definition av vad som ska anses inte oväsentliga på eller bl.a. för Det uppstår förutsättningarna föreskrifter omfattningen författning utgöra föreskrifterna ett med ekonomiska konsekvenser hur föreskrifter bör föreskrifter Detta komplexiteten att inhämtandet föreskrift kostnader sektorn Det Ett fördröjningar föreskrifter förvaltnings föreskrifter förvaltningsmyndigheterna riktar inkomster anfört myndigheterna effekter kommunerna kostnader sitt remissyttrande kostnader intäkter, arbets resurs

Överväganden och förslag Ds 2014:10 Ds 2014:10 Överväganden och förslag 26 27 då historiska, strukturella och konjunkturella omständigheter kan behöva vägas in i sammanhanget. Enligt Socialstyrelsen riskerar vidare ett krav på medgivande att fördröja framtagandet av föreskrifter, varför myndigheten förordar att regeringens medgivande inhämtas i samband med remitteringen av förslaget till föreskrifter och konsekvensutredningen. De potentiella ekonomiska konsekvenserna av ett förslag till föreskrifter torde i normalfallet kunna klarläggas genom myndighetens konsekvensutredning, men det kan inte uteslutas att det tillkommer information i samband med remitteringen av förslaget som har betydelse för bedömningen av huruvida regeringens medgivande måste inhämtas. Det bör därför inte regleras i vilket skede som medgivandet ska inhämtas. Det bedöms inte finnas någon materiell skillnad mellan den lydelse som föreslås i denna promemoria och Ekonom istyrnings verkets förslag till reglering. Vid en samlad bedömning framstår det som mest ända målsenligt med en bestämmelse som är begränsad till att myndig heterna under regeringen ska vara skyldiga att inhämta regeringens godkännande innan föreskrifter med inte oväsentliga ekonomiska konsekvenser för staten, kommuner eller landsting beslutas. Den tidigare skyldigheten att inhämta regeringens medgivande, som gällde till 2D08, tillämpades endast i ett fåtal fall. Den nu föreslagna regleringen är inte avsedd att få en mer omfattande användning, varför gränsen för vilka föreskrifter som kräver regeringens medgivande bör vara densamma. Regleringen är således endast avsedd att utnyttjas undantagsvis i fall då de föreslagna föreskrifterna kan förutses leda till mer omfattande ekonomiska konsekvenser för staten, kommuner eller landsting. En annan ordning skulle riskera att försena angelägna regleringar och förta själva syftet med att delegera föreskriftsrätt till myndigheter. Aven om situationen inte kan uteslutas, torde det vara ovanligt att myndigheterna ska behöva inhämta regeringens medgivande för att besluta verkställighetsföreskrifter, då dessa, som anförts i avsnitt 3.2.2, inte kan innebära några nya skyldigheter. Om fara föreligger för miljön, rikets säkerhet, liv, personlig säkerhet eller hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada om en föreskrift inte beslutas, bör en myndighet få vänta med att inhämta regeringens medgivande till efter det att föreskrifterna beslutats. Om föreskrifter har meddelats utan att regeringen med givande inhämtats kan regeringen upphäva föreskrifterna eller ersätta dem med egna. Skyldigheten för myndigheterna att i vissa fall inhämta regeringens medgivande bör regleras i en ny förordning.

5 Ikraftträdande 6 Konsekvenser Konsekvenser för statliga myndigheter De statliga förvaltningsmyndigheternas arbetsbelastning för väntas öka något genom den föreslagna regleringen. Detta gäller förslaget till utökad redovisning av den proportionalitets bedömning i förhållande till den kommunala självstyrelsen som gjorts samt utredningen av de ekonomiska konsekvenser som regleringen kan komma att få för kommuner och landsting. Förslaget om att regeringens medgivande ska inhämtas i vissa fall bedöms inte ge upphov till någon allmänt ökad arbetsbelastning, då bestämmelsen endast förväntas tillämpas undantagsvis. 1 de fall där inhämtande av regeringens medgivande kan bli aktuellt förväntas detta påverka myndigheternas tidsplanering genom att dessa ska inge dokumentation till regeringen och därefter invänta regeringens beslut. 28 29 Förslag: De föreslagna reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2014. Skälen för förslaget: Det är angeläget att den nya förordningen och de föreslagna förordningsändringarna kan träda i kraft så snart som möjligt. Reglerna bör därför träda i kraft den 1juli 2014. Syftet med förslagen i denna promemoria är att tydliggöra processen för statliga myndigheters beslut om föreskrifter. Förslagen till bestämmelser motiveras utifrån att konsekvenserna av ett förslag till föreskrift behöver redovisas på ett tydligare vis för dem som berörs och att det är önskvärt att inordna före skrifter som medför ökade utgifter för staten, kommuner eller landsting i en samlad budgetbehandling. Förslaget om att det ska krävas medgivande från regeringen då ett förlag till föreskrifter väntas få inte oväsentliga ekonomiska konsekvenser torde vidare ha positiva effekter för kommuner och landsting genom att deras planeringsförutsättningar förbättras.

Samarbete nuläge Konsekvenser Ds 2014:10 Ekonomiska konsekvenser Den samlade bedömningen av förslagen i denna promemoria är att de statliga förvaltningsmyndigheternas arbetsbörda kommer att öka, men enbart marginellt. De eventuella kostnader som kan uppstå bedöms kunna finansieras inom befintliga ramar. Departementsserien 2014 Kronologisk förteckning 1. Gröna boken Riktlinjer för författningsskrivning. SB. 2. Patent- och marknadsdomstol Ju. 3. Europeisk skyddsorder om skydd för hotade och förföljda personer inom EU. Ju. 4. Våldsbejakande extremism i Sverige och tendenser. Ju. 5. Särskilt ömmande omständigheter. Ju. 6. Gåcdstödet 2015 2020 förslag till svenskt genomförande. L. 7. Minskat svartarbete i byggbranschen. Pi. 5. Den mörka och okända historien Vitbok om övecgrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. A. 9. En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. 5. 10. En tydligare beredning av myndighets föreskrifter. Pi. 30

Samarbete nuläge förslag * Fritzes ett Wo[ters Ktuwer-företag 106 47 Stockholm TeL 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se ISBN 978-91-38-24090-8 ISSN 0284-6012 Departementsserien 2014 Systematisk förteckning Statsrådsberedningen Gröna boken Riktlinjer för författningsskrivning. [1] Justitiedepartementet Patent- och marknadsdomstol. [2] Europeisk skyddsorder om skydd för hotade och förföljda personer inom EU. [3] Våldsbejakande extremism i Sverige. och tendenser. [4] Särskilt ömmande omständigheter. [5] Socialdepartementet En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. [9] Finansdepartementet Minskat svartarbete i byggbranschen. [7] En tydligare beredning av myndighets föreskrifter. [10] Landsbygdsdepartementet Gårdsstödet 2015 2020 till svenskt genomförande. [6] Arbetsmarknadsdepartementet Den mörka och okända historien Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. [8]