BILAGA TILL RAPPORTEN 1:28: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN 1995 26 Nytt figurmaterial för 27
FIGUR 1 Schematisk överblick av det svenska FoU-systemet år 27 Finansiärer av FoU Företag 71 81 Staten 23 Utlandet Offentliga forskningsstiftelser 24 Universitet och högskolor Övriga statliga myndigheter Privata icke vinstdrivande organisationer 1 1, 2,3 3,3,2 Privata icke vinstdrivande organisationer Kommuner, landsting och regionala FoUenheter 2,7 summa 11 miljarder 2, Kommuner, landsting och regionala FoUenheter Företag Utförare av FoU Källa: SCB Uppdaterad version av figur 1 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning SCB det totala svenska FoU-systemet år 27. SCB samlar vartannat år in uppgifter om utförd FoU inom fem olika sektorer. Dessa uppgifter är fördelade på olika finansiärer och det är dessa flöden som återges som pilar i figuren. Finansieringssidan i figuren beräknas som summan av flöden, men den mätning SCB gör sker alltså på utförarsidan. Uppgifterna kan komma att revideras något i samband med att SCB själva ska presentera motsvarande sammanställning i en publikation som ännu inte kommit. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 1
FIGUR 2 Högskolans intäkter för forskning och forskarutbildning Miljarder kronor 25 Intäkter för forskning och forskarutbildning 2 15 1 5 Finansiella intäkter Intäkter för uppdragsforskning Avgiftsintäkter Bidrag Anslag 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Högskoleverket Uppdaterad version av figur 2 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning Högskoleverket intäkter för forskning och forskarutbildning inom den svenska högskolan 1994/95-27. Uppgifterna är fördelade på typ av intäkt och omräknade till 27 års pris med konjunkturinstitutets index för den totala statliga konsumtionen. Högskoleverket kommer att publicera uppgifter för år 28 i mars/april 29. 2 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 3 Högskolans intäkter för forskning och forskarutbildning miljarder kronor 25 Övrigt Utländska organisationer utan vinstsyfte Intäkter för forskning och forskarutbildning 2 15 1 5 Utländska företag Svenska organisationer utan vinstsyfte UoHs egna stiftelser och fonder Offentliga forskningsstiftelser Svenska företag EU Kommuner och landsting Övriga statliga myndigheter VINNOVA FORMAS FAS Vetenskapsrådet Forskningsråd Övriga anslag (huvudsakligen ALF-medel) Fakultets-/vetenskapsområdesanslag 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Högskoleverket Uppdaterad version av figur 3 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning Högskoleverket intäkter för forskning och forskarutbildning inom den svenska högskolan 1994/95-27. Uppgifterna är fördelade på finansiär och omräknade till 27 års pris med konjunkturinstitutets index för den totala statliga konsumtionen. Högskoleverket kommer att publicera uppgifter för år 28 i mars/april 29. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 3
FIGUR 4 Högskolans intäkter för forskning och forskarutbildning år 27 Svenska företag 4,9% Offentliga forskningsstiftelser 3,4% Kommuner och landsting 3,9% Övriga statliga myndigheter 9,8% FAS, Formas, VINNOVA 4,9% Utlandet (exkl EU) 2,6% Svenska organisationer utan vinstsyfte 8,1% Vetenskapsrådet 8,8% Övrigt 2,7% EU 4,2% ALF-medel 6,% Direkta statsanslag (exkl ALF-medel) 4,% Källa: Högskoleverket Uppdaterad version av figur 4 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning Högskoleverket intäkter för forskning och forskarutbildning inom den svenska högskolan 27 fördelat på finansiär. Högskoleverket kommer att publicera uppgifter för år 28 i mars/april 29. 4 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 5 De direkta statsanslagens andel av högskolans totala FoU-utgifter i ett urval av länder De direkta statsanslagens andel av den totala FoU-finansieringen inom respektive lands högskolesektor % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Frankrike 1981 1982 1983 Danmark Irland Sverige Finland 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Tyskland Storbritannien Nederländerna Norge Spanien 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Eurostat Uppdaterad version av figur 5 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning inom den svenska högskolan. Figuren beskriver med senast tillgängliga uppgifter från Eurostat andelen direkta statsanslag (general university funds) av högskolans totala FoU-utgifter i ett antal olika länder. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 5
FIGUR 6 Några större forskningsfinansiärers bidrag till högskolan Miljarder kronor Bidrag till forskning och forskarutbildning inom högskolesektorn 2,5 2, 1,5 1,,5, Vetenskapsrådet EU Offentliga forskningsstiftelser Vinnova Formas Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Cancerfonden FAS Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Högskoleverket Uppdaterad version av figur 6 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning Högskoleverket några större forskningsfinansiärers bidrag till den svenska högskolesektorn 1994/95-27. Uppgifterna är omräknade till 27 års pris med konjunkturinstitutets index för den totala statliga konsumtionen och avser de intäkter för forskning och forskarutbildning som förbrukats inom högskolesektorn under de angivna åren. Högskoleverket kommer att publicera uppgifter för år 28 i mars/april 29. 6 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 7 Högskolans forskningsmedel fördelat på verksamhetsområde Miljarder kronor 8 7 6 Totala FoU-utgifter 5 4 3 2 Medicin, odontologi, farmaci (inkl ALF-medel) Teknik Naturvetenskap Samhällsvetenskap, juridik, lärarutbildning Humaniora, teologi, konstnärlig verksamhet Lantbruks-, skogsvetenskap, veterinärmedicin Ej fördelat på verksamhetsområden 1 1995/96 1997 1999 21 23 25 27 Källa: SCB Uppdaterad version av figur 7 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning SCB de totala FoU-utgifterna inom den svenska högskolan 1995/96-27. Uppgifterna är fördelade på verksamhetsområde och omräknade till 27 års pris med konjunkturinstitutets index för den totala statliga konsumtionen. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 7
FIGUR 8 35 Högskolans forskningsmedel inom olika verksamhetsområden som procent av totalsumman de olika undersökningsåren % 3 Totala FoU-utgifter (% av total) 25 2 15 1 Medicin, odontologi, farmaci (inkl ALF-medel) Teknik Naturvetenskap Samhällsvetenskap, juridik, lärarutbildning Humaniora, teologi, konstnärlig verksamhet Lantbruks-, skogsvetenskap, veterinärmedicin 5 1995/96 1997 1999 21 23 25 27 Källa: SCB Uppdaterad version av figur 8 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning SCB de totala FoU-utgifterna inom den svenska högskolan 1995/96-27. Uppgifterna är fördelade på verksamhetsområde och omräknade till procent av totalsumman de olika undersökningsåren. 8 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 9 1 % De direkta statsanslagens andel av högskolans totala FoU-utgifter inom olika verksamhetsområden 9 De direkta statsanslagens andel av den totala FoU-finansieringen inom högskolesektorn 8 7 6 5 4 3 2 1 Humaniora, teologi, konstnärlig verksamhet Lantbruks-, skogsvetenskap, veterinärmedicin Medicin, odontologi, farmaci (inkl ALF-medel) Naturvetenskap Samhällsvetenskap, juridik, lärarutbildning Teknik 1995/96 1997 1999 21 23 25 27 Källa: SCB Uppdaterad version av figur 9 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning SCB andelen direkta statsanslag av de totala FoU-utgifterna inom olika verksamhetsområden vid den svenska högskolan 1995/96-27. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 9
FIGUR 1 Forskningsfinansiärers andel av finansieringen inom olika verksamhetsområden % 1 EU 9 Utländska organisationer utan vinstsyfte 8 Utländska företag Andel av finansieringen 7 6 5 4 3 2 1 Svenska företag Övriga svenska organisationer utan vinstsyfte Lärosätenas egna stiftelser och fonder Forskningsstiftelser Kommuner och landsting Forskningsråd och statliga myndigheter ALF-medel Humaniora, teologi och konstnärlig verksamhet Samhällsvetenskap, juridik, lärarutbildning Medicin, odontologi och farmaci Naturvetenskap Teknik Lantbruks-, skogsvetenskap och veterinärmedicin Direkta statsanslag Källa: SCB Uppdaterad version av figur 1 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning SCB forskningsfinansiärers andel av de totala FoU-utgifterna inom olika verksamhetsområden vid den svenska högskolan år 27. 1 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 11 Fördelning av de direkta statsanslagen för forskning och forskarutbildning på olika lärosäten år 27 Växjö universitet; 154 Karlstads universitet; 168 Mittuniversitetet; 171 Örebro universitet; 176 Luleå tekniska universitet; 262 Chalmers tekniska högskola; 433 Linköpings universitet; 69 Övriga lärosäten (24 st); 734 Lunds universitet; 1 565 Uppsala universitet; 1 448 Kungl. Tekniska högskolan; 69 Sveriges lantbruksuniversitet; 831 Göteborgs universitet; 1 385 Umeå universitet; 934 Stockholms universitet; 1 21 Karolinska institutet; 1 244 Källa: Högskoleverket Uppdaterad version av figur 11 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning Högskoleverket fördelningen av de direkta statsanslagen på olika lärosäten år 27 (mnkr). Högskoleverket kommer att publicera uppgifter för år 28 i mars/april 29. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 11
FIGUR 12 Fördelning av de direkta statsanslagen för forskning och forskarutbildning på olika anslagsposter/motsvarande år 27 Sveriges lantbruksuniversitet; 831 Övrigt; 71 Humanistisksamhällsvetenskapligt vetenskapsområde; 2 181 Medicinskt vetenskapsområde; 1 638 Ersättning för lokalhyror; 1 716 Ersättning för klinisk forskning (ALF-medel); 1 53 Naturvetenskapligt vetenskapsområde; 1 583 Tekniskt vetenskapsområde; 1 637 Källa: Högskoleverket Uppdaterad version av figur 12 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning Högskoleverket fördelningen av de direkta statsanslagen på olika anslagsposter/motsvarande år 27 (mnkr). Högskoleverket kommer att publicera uppgifter för år 28 i mars/april 29. 12 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 13 Fördelning av de direkta statsanslagen för forskning och forskarutbildning på olika lärosäten och anslagsposter/motsvarande år 27 Miljarder kronor 1,6 Direkta statsanslag för forskning och forskarutbildning 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Lunds universitet Uppsala universitet Göteborgs universitet Karolinska institutet Stockholms universitet Umeå universitet Sveriges lantbruksuniversitet Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Örebro universitet Mittuniversitetet Karlstads universitet Växjö universitet Övriga lärosäten (24 st) Övrigt Sveriges lantbruksuniversitet Medicinskt vetenskapsområde Ersättning för klinisk forskning Naturvetenskapligt vetenskapsområde Tekniskt vetenskapsområde Ersättning för lokalhyror Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde Källa: Högskoleverket Uppdaterad version av figur 13 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning Högskoleverket fördelningen av de direkta statsanslagen på olika lärosäten och anslagsposter/motsvarande år 27. Högskoleverket kommer att publicera uppgifter för år 28 i mars/april 29. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 13
FIGUR 14 Utvecklingen av de direkta statsanslagen som andel av 27 års nivå % 12 Direkta statsanslag till forskning och forskarutbildning (% av 27 års uppgifter) 1 8 6 4 2 Medelvärde för de 11 största lärosätena Mittuniversitetet Örebro universitet Karlstads universitet Växjö universitet Övriga lärosäten 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Högskoleverket Uppdaterad version av figur 14 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning Högskoleverket utvecklingen av de direkta statsanslagen 1994/95-27 som andel av 27 års nivå. Uppgifterna presenteras som (i) medelvärde för de 11 största lärosätena, (ii) de fyra senast bildade universiteten var för sig samt (iii) medelvärdet för övriga lärosäten. Samtliga uppgifter har omräknats till 27 års pris med konjunkturinstitutets index för den totala statliga konsumtionen. Högskoleverket kommer att publicera uppgifter för år 28 i mars/april 29. 14 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 15 De direkta statsanslagens och de externa medlens andelar av högskolans totala FoU-utgifter 1981-27 ersättning för overhead beräknad på olika sätt (se kommentar) % 1 9 8 Medel från externa finansiärer exklusive OH-kostnader 7 6 5 4 Så kallad dold OH, dvs. OH-kostnader täckta av direkta statsanslag OH-kostnader täckta av externa medel 3 2 Direkta statsanslag exklusive s.k. dold OH 1 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 Källa: SCB Uppdaterad version av figur 15 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning SCB de totala FoU-utgifterna fördelat på andelar av direkta statsanslag, externa medel samt overhead åren 1981-27. I figuren motsvarar det mörkgrå och det ljusgrå området tillsammans de externa medlen. Det ljusgrå området utgör finansiärernas overhead-påslag och det mörkgrå således de externa medlen exklusive denna overhead. Det ljusgrå och det vita området motsvarar tillsammans ett overhead-påslag om 35 % på den externt finansierade forskningen under hela perioden. Det vita området visar följaktligen de overheadkostnader för externt finansierad forskning som har täckts av de direkta statsanslagen, s.k. dold overhead, under den tid då de externa finansiärernas påslag varit mindre än 35 %. Det svarta området slutligen visar de direkta statsanslagens andel av den totala finansieringen exklusive denna beräknade dolda overhead. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 15
FIGUR 16 Forskning och utveckling inom vissa länders utvidgade akademiska sektor Euro per invånare FoU inom respektive lands "utvidgade akademiska sektor" 3 25 2 15 1 5 Storbritannien Tyskland Sverige Finland Norge Danmark Nederländerna Frankrike Irland Spanien 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Eurostat Uppdaterad version av figur 16 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning inom den svenska högskolan. Figuren beskriver med senast tillgängliga uppgifter från Eurostat forskning och utveckling inom vissa länders utvidgade akademiska sektor uttryckt som euro per invånare. Utvidgad akademisk sektor motsvaras av summan av högskolesektorn, den statliga sektorn och den privata icke-vinstdrivande sektorn. Uppgifterna har av Eurostat beräknats till 2 års pris (PPS purchasing power standard). 16 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 17 Utveckling av enprocentsmålet (1% av BNP) och statliga medel till civil FoU i Sverige Miljarder kronor 35 3 Statliga medel till civil FoU och 1 % av BNP 25 2 15 1 OBS, till skillnad från rapportfigur återges här utveckling i löpande pris 1 % av BNP Statliga medel till civil FoU 5 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Källa: SCB Uppdaterad och ej fastprisberäknad version av figur 17 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning inom den svenska högskolan. Figuren beskriver med senast tillgängliga uppgifter från SCB och Konjunkturinstitutet statliga medel till civil FoU i Sverige samt 1% av BNP. BNP för åren 29 och 21 är enligt Konjunkturinstitutets prognoser i januari 29. I diskussioner om enprocentsmålet ingår - förutom de civila statliga FoU-medlen som återges i figuren ovan - ibland även: (i) statliga FoU-medel för ändamålet försvar (3 18 mnkr år 28), (ii) medel från de offentliga forskningsstiftelserna (1 58 mnkr; prognos för år 28 enligt SCB), (iii) medel från kommuner och landsting (ca 2,6 miljarder kronor år 27 enligt SCB:s undersökningar av de utförande sektorerna) samt (iv) medel till EU (drygt en miljard, framräknat som en andel av Sveriges EU-avgift; där andelen är den FoU som EU finansierar i förhållande till hela EU:s budget). Om vi för år 28 summerar (i-iv) med de statliga civila medlen för FoU så får vi 3,2+1,5+2,6+1+22,4=3,7 miljarder. År 28 uppgick 1% av BNP till 31,7 miljarder. Huruvida (i-iv) ska ingå i beräkningen vid diskussioner kring enprocentsmålet är dock öppet för diskussion. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 17
Ämne 11 Religionsvetenskap/teologi 111 Historisk-filosofiska ämnen 112 Estetiska ämnen 113 Språkvetenskap 119 Övr. humaniora o religionsvet. 12 Rättsvetenskap/juridik 131 Socialvetenskap 132 Ekonomi 133 Statistik, data- o systemvet. 139 Övrig samhällsvetenskap 14 Matematik 15 Fysik 151 Kemi 152 Biologi 153 Geovetenskap 16 Informationsteknik 161 Teknisk fysik 162 Elektrotek., elektronik och fotonik 163 Kemiteknik 164 Bioteknik 165 Teknisk mekanik 166 Teknisk materialvetenskap 167 Samhällsbygg.tek. och arkitektur 168 Industriell teknik och ekonomi 169 Övriga teknikvetenskaper 171 Markvetenskap 172 Växtproduktion 173 Animalieproduktion 174 Produktforskning 175 Landskapsplanering 176 Areell teknik 177 Areell ekonomi 18 Kirurgi 181 Morfologi 182 Medicin 183 Fysiologi och farmakologi 184 Socialmedicin 185 Mikrobiologi 186 Kemi 187 Psykiatri 19-192 Odontologi 21-211 Farmaci 22-221 Veterinärmedicin 231 Barn 232 Hushålls- och kostvetenskap 233 Hälso- och sjukvård i samhället 234 Kommunikation mell. människor 235 Teknik och social förändring 236 Vatten i natur och samhälle 237 Vårdvetenskap 238 Etnicitet 239 Genus 241 Kulturarv och kulturproduktion 242 Idrott Totalt FIGUR 18 Lärosäte Fakultet/motsvarande Investeringsutgifter Uppdelning på ämne (SCB:s tresiffernivå) Högskola/universitet: Fakultet/Vetenskapsområde: Investeringar (anskaffningsvärde): Alla belopp i 1-tal kr (Tkr) Byggnader, mark och fastigheter Tkr Avskrivningar Tkr Lokalkostnader. Tkr Maskiner och inventarier Tkr Finansiär Fakultetsanslag FoU- myndigheter och företag Stiftelser med Stiftelser Övr. sv. företag utan Övriga Statliga Kommuner EU Svenska Svenska org. utan vinstsyfte: Utländska Utl. org. Övrigt Nettoränta Summa anslag inklusive landsting kap. från och fonder org. utan vinstsyfte affärsdr. löntagarfonderna förvaltade av vinstsyfte verk lärosätet Forskningsråd 1) SCB:s enkät Avskrivningar Uppdelning på finansiär A. Intäkter för forskning och forskarutbildning Omräkning 1: - avskrivningarna Omräkning 2: - forskarutbildningens utbildningsmoment B. FoU-intäkter Omräkning 3: + investeringsutgifterna C. Totala FoU-utgifter Kopia av figur 18 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning inom den svenska högskolan. Figuren illustrerar SCB:s metod att räkna om de insamlade uppgifterna om intäkter för forskning och forskarutbildning (A) till först FoU-intäkter (B) och slutligen till de totala FoU-utgifterna (C). FoUutgifter är också den term som används för att beskriva finansieringen av forskning och utvecklingsarbete inom andra sektorer än högskolesektorn. 18 BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27
FIGUR 19 Högskoleverket Statistiska centralbyrån Finansiär Lärosäte Finansiär Lärosäte/fakultet Lärosäte/fakultet Intäktstyp Intäkter för forskning och forskarutbildning Ämne Intäkter för forskning och forskarutbildning (publiceras ej) FoU-intäkter Investeringsutgifter Lärosäte Verksamhetsområde FoU-utgifter (= FoU-intäkter + investeringsutgifter) Kopia av figur 19 i VR-rapporten 1:28, Finansiering av forskning inom den svenska högskolan. Figuren illustrerar hur Högskoleverket och SCB presenterar forskningsstatistik för högskolesektorn. Vänstra delen av figuren: Högskoleverket sammanställer intäkter för forskning och forskarutbildning på finansiärer och lärosäten samt på intäktstyperna anslag, bidrag, uppdrag och avgifter. Högra delen av figuren: SCB presenterar FoU-intäkterna som en uppskattning av FoU-verksamhetens driftskostnader och delar upp dessa på finansiärer, lärosäten och forskningsämnen. Dessutom delar SCB upp investeringsutgifterna på lärosäten och fakulteter. De totala FoU-utgifterna, som alltså är summan av FoU-intäkterna och investeringsutgifterna, presenterar SCB endast uppdelade på vad de benämner verksamhetsområden. BILAGA MED UPPDATERADE GRAFER FÖR 27 19
Rapporten Finansiering av forskning inom den svenska högskolan 1995-26 (Vetenskapsrådets rapportserie 1:28) kompletteras i denna bilaga med ett uppdaterat figurmaterial för 27. Under respektive figur finns en kort beskrivning av innehållet. Mer text och analys av materialet finns i originalrapporten. Rapporten sammanställer uppgifter från Statistiska centralbyrån och Högskoleverket om forskningsverksamheten inom den svenska högskolan. Originalrapporten, Finansiering av forskning inom den svenska högskolan 1995-26, kan beställas eller laddas ned på www.vr.se. Klarabergsviadukten 82 13 78 Stockholm Tel 8-546 44 Fax 8-546 44 18 vetenskapsradet@vr.se www.vr.se Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som utvecklar och finansierar grundforskning av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden. Vetenskapsrådet arbetar med forskningsfinansiering, strategi och analys samt forskningsinformation. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation.