EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

Relevanta dokument
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Nätverkslagret - Intro

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

Grundläggande rou-ngteknik. F5: Kapitel 8-9

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Grundläggande datavetenskap, 4p

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Routing Information Protocol

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40

Hjälpprotokoll till IP

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning

Stora datanät. Maria Kihl

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Att Säkra Internet Backbone

Från användare till användare. (Maria Kihl)

interface Question 1. a) Tillämpningar E-post Filöverföring Webb Traceroute Applikationslagret DNS SMTP HTTP FTP Transportlagret Nätverkslagret

Transport layer: Summary. Network Layer. Goals: Network layer functions. principles behind transport layer services:

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront

Ad hoc networks. Sven Claesson,

g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V

Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Kapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET

Kopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Planering och RA/DHCPv6 i detalj

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

TCP/IP och Internetadressering

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12

Övningar - Datorkommunikation

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

ETSF Routingprojektet JENS ANDERSSON

DIG IN TO. Nätverksadministration

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

1. Internets Applikationer 8 poäng

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Transkript:

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2

Agenda Internet Lokal routing (L3/L2) Global routing (L3) Routing

Routern och nät-id Routern lär sej hur paket ska skickas bästa väg mot destinationens nät Routern arbetar med nät-identiteter/nät-addresser Destinationens värdadress är bara intressant för den sista routern på vägen

Fysiskt Internet: Hemmanätet Brandvägg Router WLAN Fil-server NAS Tjänsteserver 5

Fysiskt Internet Globalt

Backbone - Sunet

TeliaSoneras carrier network

Virtuella Internet

Virtuellt Internet i LTE

Inter Domain Routing = Policy Routing Internet är ett nät av nät, inte ett nät Avtal, policy viktigare än konnektivitet Vem har vi trafikutbyte med Vem får bära vår trafik Mer om Inter Domain Routing i ETSF10 Internetprotokoll

Traceroute traceroute to www.japantimes.co.jp (54.178.172.143), 64 hops max, 52 byte packets 1 linksys64996 (10.166.117.223) 1.351 ms 1.228 ms 1.260 ms 2 c213 200 154 20.bredband.comhem.se (213.200.154.20) 2.069 ms 2.012 ms 1.788 3 213.200.165.97 (213.200.165.97) 4.605 ms 5.580 ms 4 213.200.163.33 (213.200.163.33) 3.958 ms 5 kbn bb4 link.telia.net (80.91.253.244) 4.267 ms 5.590 ms 6 hbg bb4 link.telia.net (62.115.112.49) 7.616 ms 7 ffm bb1 link.telia.net (62.115.134.64) 24.637 ms 19.930 ms 8 ffm b12 link.telia.net (62.115.142.47) 17.866 ms 9 ntt ic 155239 ffm b12.c.telia.net (213.248.72.10) 19.154 ms 19.458 ms 18.73 10 ae 5.r21.frnkge03.de.bb.gin.ntt.net (129.250.4.162) 17.665 ms 22.215 ms 17 11 ae 3.r22.londen03.uk.bb.gin.ntt.net (129.250.3.137) 26.374 ms 26.494 ms 25 12 ae 0.r23.londen03.uk.bb.gin.ntt.net (129.250.4.86) 34.629 ms 26.099 ms 26 13 ae 14.r22.osakjp02.jp.bb.gin.ntt.net (129.250.5.221) 286.609 ms 281.092 ms 14 ae 3.r23.osakjp02.jp.bb.gin.ntt.net (129.250.4.121) 298.383 ms 278.948 ms 15 ae 2.r01.osakjp02.jp.bb.gin.ntt.net (129.250.3.199) 278.661 ms 278.195 ms 16 ae 0.amazon.osakjp02.jp.bb.gin.ntt.net (61.200.82.122) 302.717 ms 304.344 m 17 27.0.0.250 (27.0.0.250) 290.503 ms 18 54.239.52.149 (54.239.52.149) 293.320 ms 19 27.0.0.67 (27.0.0.67) 300.398 ms 20 27.0.0.155 (27.0.0.155) 310.337 ms 306.450 ms 311.632 ms

Traceroute till Japan Times (Comhem)

Traceroute till Japan Times (LTH/Sunet)

Lokal Routing

Lokal routing

Lokal Routing & ARP (1).105.10.1 Netid: 192.168.1.0/24 router

Lokal Routing & ARP (2) Sänd datagram till 192.168.1.10!.105.10 Netid: 192.168.1.0/24.1 router Är destinationen på samma nät? Sändaren jämför egen nät-id med desitnationens nät-id. i detta fall JA Är destinationens MAC-adressen i ARP-cache? om JA använd den om nej använd ARP för destinationen

Lokal Routing & ARP (3).105.10 Sänd datagram till 10.0.100.35! Netid: 192.168.1.0/24.1 router Är destinationen på samma nät? Sändaren jämför egen nät-id med desitnationens nät-id. i detta fall NEJ Är def. gateway MAC-adressen känd och i ARP-cache? om JA använd den om NEJ använd ARP för def. gateway

Lokal routing och IPv6 Fungerar analogt med IPv4 och ARP ARP ersätts med Neighbour Discovery Protocol i ICMPv6

ARP på alla länkar Från dator A till dator C 1. Dator A: ARP request (broadcast) Router1 2. Router 1: ARP reply med MAC 3. Router 1: ARP request (broadcast) Router2 4. Router 2: ARP reply med MAC 5. Router 2: ARP request (broadcast) Dator C 6. Dator C: ARP reply med MAC

Tentafråga Laptop ska skicka ett IP-paket till DatorX. Vilken IP-address frågas efter i laptoppens ARP request?

Global routing

Global routing

Global routing Problem att lösa: Enskilda noder skickar vidare till nästa nod Varje nod måste ha kunskap om hela(?) nätet (destinationer) Bestämma bästa väg från nod till destinationen Bestämma Next Hop på bästa väg

Datagram och nätet Paketen tar olika vägar kan komma fram i oordning Dator A behöver inte veta vilken väg paketet kommer att ta eller om det kommer fram (gäller IP-lagret)

Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll!

Routern En router förmedlar paket mellan nätverk baserat på nätverkslagrets adresser Routing-beslut fattas utifrån nät-identitet (net id), inte värd-identitet (host id) En router gör intelligenta beslut om bästa väg för paketets vidare leverans mot slutdestinationen

Uppgift: Välj bästa väg! R1 R4 5 R7 5 10 40 R6 6 5 B R2 15 A 20 4 10 10 R8 R3 5 R5 10 I alla lägen!

Routern, schematiskt Köer Köer Ingång Utgång Ingång Vägväljarmodul Utgång Ingång Utgång

Routingprinciper Ingen intelligens Centraliserad Distribuerad

Ingen intelligens : Flooding Skicka ut all paket/datagram På alla portar/interface/linkar Utom ingress-porten/interfacet/linken

Flooding

Flooding

Flooding

Flooding

Ingen intelligens : Flooding Skicka ut all paket/datagram På alla portar/interface/linkar Utom ingress-porten/interfacet/linken Problem? Paket som loopar Onödig trafik Två lösningar»ttl-räknare»kom ihåg vilka paket som redan hanterats

Centraliserad routing Separera control plane och data plane Databas och algoritm centralt Noderna i nätet uppdaterar den centrala funktionen Paketförmedlingen distribuerad självklart! eller? Software Defined Networks

Centraliserad routing

Distribuerad routing Routingprocessen (control plane och data plane) distriburad till alla routrar Två metoder Distance Vector» Varje nods information om bästa vägar distribueras till nodens grannar» Bästa väg e-2-e fås fram genom jämförelse med alla möjliga next hop» Enkelt, låga krav på processor och minne Link State» Information om lokal om topologi flödas (flooding) till alla noder» Bästa väg e-2-e till alla noder beräknas lokalt i varje nod (trädbyggnad)» Komplicerat med krav på processorkraft och minne

Routing Tables and Forwarding Table RIP Process BGP Process RIP Routing tables BGP Routing tables BGP OSPF Process OSPF Routing tables Static routing table RIP Domain OSPF Domain Forwarding Table Manager OS kernel Forwarding Table

Distance Vector

Distance Vector: Princip R1 skickar sin tabell till R2 och R3 med jämna mellanrum R2 skickar sin tabell till R1, R3 och R4 med jämna mellanrum Nät A Nät B Nät D R1 R2 Endast nätid och kostnad i tabellen/vektorn R3 Nät C R4 R3 skickar sin tabell till R1, R2 och R4 med jämna mellanrum R4 skickar sin tabell till R3 och R4 med jämna mellanrum

Distance vector: princip Alla kända bästa vägar skickas till grannar Periodiskt Vid varje förändring Routingtabeller uppdateras vid Info om nya noder Ändrad kostnad eller vägar/paths Global kunskap sprids lokalt

En distance vector Allmänna fallet För routing Nod Kostnad - - - - - - - - - - Destination Kostnad - - - - - - - - - - Next Hop = den som skickar vektorn

Exempel - Hop count A - 1 B - 1 B - 1 D - 1 Rtr1 Rtr3 Nät A Nät B Nät D Rtr2 B - 1 C - 1 Nät C Nät E Rtr5 C - 1 D 1 E - 1 Rtr7 Nät G E - 1 F - 1 Rtr6 E - 1 G - 1 B - 1 F - 1 Rtr4 Nät F

Uppdatering av routingtabell Rtr3 Ursprunglig B - 1 D - 1 Från Rtr5 +1 C 2 D 2 E 2 Uppdaterad B 1 C rtr5 2 D 1 E rtr5 2 Rtr1 Ursprunglig A - 1 B - 1 Från Rtr2 +1 B 2 C 2 Uppdaterad A - 1 B 1 C rtr2 2

Bellman-Fords algoritm (1) if (advertised destination not in table) then update table (2) else (2.a) if (advertised next-hop = next-hop in table) then replace entry (2.b) else (2.b.i) if (advertised hop count < hop count in table) then replace entry (2.b.ii) else do nothing

Bellman-Fords ekvation D min c D, c D, c D D min D, c D Not! D kan ändras utan att nod z tillkommit!

Tentafråga NetID Cost Next Hop A 3 rtrx B 1 --- C 4 rtry Uppdatering från rtry NetID Cost A 1 C 2 D 4 Hur ser den nya routingtabellen ut efter uppdatering från rtry?

Distance Vector, funderingar Periodiska uppdateringar!? Hur hitta grannar? Hur upptäcka att en granne försvinner? Problem med länkar och noder (bortom grannar) som försvinner. Finns inget naturligt sätt att säga avbrott Mer i ETSF10 Internetprotokoll

Link State

Link state: princip Lokal topologi info flödas globalt (LSA) Vid lokal förändring Periodiskt (i praktiken mycket sällan, typ varje halvtimme) Skapa databas i varje node med alla kända link states Uppdatera routing-tabell när ny information läggs in i databasen (Shortest Path First) Lokal kunskap sprids globalt

Link State: princip R1 skickar information om sina länkar till alla andra routrar. R2 skickar information om sina länkar till alla andra routrar. Nät A Nät B Nät D R1 R2 Det kan finnas grannar på länkarna! R3 R3 skickar information om sina länkar till alla andra routrar. Nät C R4 R4 skickar information om sina länkar till alla andra routrar.

LSA (Link State Advertisement) Advertiser Network ID Cost Neighbour

Link State Databas, exempel Advertiser Network ID Cost Neighbour Rtr 1 Net A 8 --- Rtr 1 Net B 4 Rtr 2 Rtr 1 Net B 4 Rtr 3 Rtr 2 Net B 4 Rtr 1 Rtr 2 Net C 2 Rtr 4 Rtr 2 Net C 2 Rtr 5 Rtr 3 Net B 4 Rtr 2 Rtr 3 Net B 4 Rtr 2 Rtr 3 Net D 10 Rtr 5........

Dijkstras algoritm: Shortest Path First 1. Identify the root (the node itself) 2. Attach all neighbor nodes temporarily 3. Make link and node with least cumulative cost permanent 4. Choose this node 5. Repeat 2 and 3 until all nodes are permanent

Tentafråga A 2 B 3 C 1 D 1 3 1 E 1 Rita ett Shortest Path Fast-träd med Dijkstars algoritm utgående från nod A.

Link State: ett exempel Rtr1 Rtr3 8 4 4 10 Nät A Nät B Nät D 4 Rtr2 2 Nät C 2 10 Rtr5 5 Nät E 5 Rtr7 3 Nät G Speciellt för SPF i Link State: Två olika typer av noder Router Länk Det kostar att ta sej till ett nät inget att ta sej från ett nät 2 Rtr4 7 Nät F 5 Rtr6 7

SFP Rtr 3: steg 1 4 10 Billigast -> Permanent

SFP Rtr 3: steg 2 Billigast -> Permanent

SFP Rtr 3: steg 3 Billigast -> Permanent

SFP Rtr 3: steg 4 (Slutlig) Billigast -> Permanent

Routingtabell för rtr3 Network ID Next-hop Cost Net A Rtr1 12 Net B - 4 Net C Rtr2 6 Net D - 10 Net E Rtr2 11 Net F Rtr2 13 Net G Rtr2 14

Link State, funderingar Problem med länkar och noder som försvinner? Hur hitta grannar? Hur upptäcka att en granne försvinner? Periodiska uppdateringar!? Mer i ETSF10 Internetprotokoll

Tentafråga NetID Cost Next Hop Interface 10.0.10.0 2 17.16.12.254 rl0 192.168.100.0 1 d.c. rl2 1.0.0.0 4 23.45.103.2 rl3 0.0.0.0 3 17.16.12.254 rl0 IP-paket med följande destination tas emot av router med denna routing-/forwarding-tabell. Vilken är nästa mottagare av paketen? 1. 1.0.0.10 2. 192.168.100.100 3. 130.235.200.53

Fråga: Kan två datorer ha samma IPadress om de har olika nätmask? Alla IP-adresser måste vara unika Masken enbart för att avgöra nät-id (net id) En IP adress består av nät-id och värd-id (host id) Gräns mellan nät-id och värd-id bestäms Klassfullt Klasslöst = nätmask 192.168.1.0/24 och 192.168.1.0/26 är två unika nät-id på två unika länkar I routing gäller longest match 192.168.1.0-192.168.1.63 kan därför inte dupliceras på 192.168.1.0/24