BEFOLKNINGSFÖRDELNING
VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra och vad blir konsekvenserna av detta?
NÅGRA FAKTA I några få områden bor människor väldigt tätt t.ex. i östra Kina och Indien. I några stora områden i världen bor väldigt få människor t.ex. Sibirien och Sahara. I ett område bor inga människor alls Antarktis. Hälften av världens människor lever på 5% av jordens landyta Nio av tio av världens människor lever på 20% av landytan.
VARFÖR BOR MAN DÄR MAN BOR? Människor bor där de kan få sin försörjning. - Grundläggande är tillgång till vatten och jord att odla. - En annan tillgång kan vara havet (fiske) När samhällen växte fram för flera tusen år sedan var det fördelaktigt att bo i områden nära floddalar och kustområden. När industrier började byggas var det fördelaktigt att ha tillgång till kol eller andra naturkällor. Idag är turism ett sätt att försörja sig, områden med ett varmt och soligt klimat skapar arbetstillfällen.
VARFÖR ÄR VATTEN VIKTIGT? En stor del av världens befolkning bor nära en stor flod. Vi behöver dricksvatten samt vatten till våra åkrar för att kunna odla. I tusentals år har floder också varit viktiga att frakta varor och människor på. Vid floder och kuster växte de första städerna upp, t.ex. Jeriko vid Jordanfloden och Luoyang vid Huang He (Gula floden). Idag ligger många av världens största städer vid kuster, ofta vid flodmynningar. T.ex. Shanghai vid Yangtseflodens mynning i Kina. Några av världens mest tätbefolkade regioner finns i stora flodområden där det är gott om vatten och jorden är näringsrik, t.ex. vid Nilen i Egypten, Indus i Pakistan och Mekongfloden i Kina. Gangesdeltat i Bangladesh och Indien är världens största. I Bangladesh bor en stor del av landets 160 miljoner invånare vid deltat.
JORDENS GLESBYGDER I jordens glesbygder är det ofta brist på antingen vatten eller bördiga jordar. I öknar och stäppområden är bristen på vatten stor, vilket gör det svårt för människor att försörja sig. I regnskogen är tillgång på vatten god, men marken är näringsfattig vilket gör det svårt att odla. I områden där det är kallt, t.ex. i de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika, är det det kalla klimatet och den korta odlingssäsongen som gör det svårt för människor att försörja sig. De flesta av världens bergsområden är också glest befolkade, eftersom landskapet är brant och bergigt.
INDUSTRIALISMEN OCH HANDEL För 200 år sedan inleddes industrialismen i Europa och Nordamerika. Stenkol blev den viktigaste energikällan för de nya industrierna, vilket gjorde att människor började bosätta sig runt kolgruvorna där industriområden växte upp, t.ex. i England, Tyskland, södra Polen och Ukraina. I USA växte industriområden upp kring kolgruvorna i bergskedjan Appalacherna. I Asien har industriområden också växt upp kring kolgruvor, t.ex. i Kina och Indien. Under de senaste 100 åren har också handeln mellan länder ökat kraftigt. Platser med bra förutsättningar för industri och handel har lockat till sig många människor t.ex. vid en flodmynning eller en naturlig hamn. På sådana platser finns idag världens största städer t.ex. London, Sankt Petersburg, Shanghai och Tokyo, Buenos Aires och Rio de Janeiro.
KLIMAT OCH TURISM I en del rika länder har människor bosatt sig på en plats på grund av det behagliga klimatet. Delstaten Kalifornien i USA är ett exempel, och nu har delstaten USA:s största befolkning. Men, med Kaliforniens klimat uppstår det problem. Vattenbrist är numera vanligt vilket har lett till att man numera leder vatten i pipelines många tiotals mil till städer och jordbruksområden. Turismen idag är också en stor inkomstkälla för många människor. Till områden runt Medelhavet, Kanarieöarna, Thailand och Karibien har många människor flyttat för att arbeta inom turistnäringen på stora semesteranläggningar.
KONSEKVENSER AV BEFOLKNINGSFÖRDELNINGEN I miljonstäderna trafikproblem, trängsel och luftföroreningar. Exempel på städer med mycket nedsmutsad luft är Beijing, Mexico City och Aten. Den förorenade luften drabbar särskilt sjuka och äldre. När städer växer behövs ny mark, ofta jordbruksmark. När städerna blir större byggs bostäder, motorvägar, flygplatser och industriområden. Detta på mark som används till odling, vilket gör att mängden mat som odlas minskar. På många platser där man använt konstbevattning är försaltning ett stort problem. För att kunna odla så mycket mat som möjligt har man konstbevattnat en längre tid vilket har gjort att salthalten i jorden har blivit så stor att det nu inte längre går att odla. Exempel är platser i Indien, Pakistan och Irak.
JORDENS STORA TÄTBYGDER 4.2 miljarder människor bor i Asien, de flesta bor i några få tätbygder. 1,3 miljarder kineser bor i Östra Kina, de flesta kring flodslätterna runt floderna Huang He och Yangtsefloden. I Sydasien bor många människor kring Gangesfloden och dess delta, samt utmed den indiska halvöns kustområden. Tillsammans har Indien och Bangladesh mer än 1,3 miljarder invånare. I Europa bor cirka 730 miljoner människor. Norra Europa är glest befolkat på grund av det kalla klimatet, men i resten av världsdelen bor människorna tätt.