46 Kommentarer och noter, koncernbokslut. 56 Kommentarer och noter, AB Catenas bokslut. Revisionsberättelse för AB Catena

4 VDs kommentar 6 Affärsidé, strategi och mål 8 Aktiedata 10 Bildetaljhandel 30 Catena Invest 34 Personal 38 Miljö & Kvalitet 40 Koncernens resultaträkning 41 Kommentar till resultaträkningen 42 Koncernens balansräkning 43 Kommentar till balansräkningen 44 Koncernens finansieringsanalys 45 Kommentar till finansieringsanalysen 46 Kommentarer och noter, koncernbokslut 52 AB Catenas förvaltningsberättelse 53 AB Catenas resultaträkning 54 AB Catenas balansräkning 55 AB Catenas finansieringsanalys 56 Kommentarer och noter, AB Catenas bokslut 59 Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse för AB Catena 60 Styrelse revisorer ledning 62 Femårsöversikt 63 Kvartalsöversikt 64 Adresser

Sedan några år koncentrerar Catena sin verksamhet och är på väg att bli en renodlad bilhandelskoncern. Bilbolagen svarar numera för praktiskt taget hundra procent av koncernens omsättning. Verksamheten omfattar försäljning av nya och begagnade Volvo och Renault personbilar, Renault lätta lastbilar samt Catena i korthet Volvo lastbilar och bussar. En viktig del av bilaffären är också verkstadstjänster, reservdelar, tillbehör samt finansiering. I de svenska bilbolagen är även bensin en betydande intäktskälla. Catena äger och driver ett hundratal bilanläggningar i Europa med tyngdpunkten i Norden. Catena svarar t ex för ca 40 procent av Volvohandeln i Sverige. Utanför Norden är bilaffären fokuserad på storstäder i Tyskland, Frankrike och Italien. 1995 levererade Catenas bilbolag totalt 53.000 personbilar och 3.400 lastbilar. Catena omsätter totalt 13 miljarder kronor och har ca 4.200 anställda. Antalet aktieägare uppgår till knappt 50.000. Volvo är störste ägaren med 37 procent. Näst störst är Skanska med 16 procent. Catenas ursprung går tillbaka till 1967 då Volvo bildade AB Volvator för att strukturera om sitt återförsäljarnät. Detta ledde till att bolaget under perioden fram till 1983 såväl övertog som sålde ett flertal återförsäljare både i och utanför Sverige. I samband med att bolaget börsnoterades 1984 minskade Volvo sin ägarandel till 40 procent samtidigt som namnet ändrades till AB Catena. Därefter skedde en expansion in på nya verksamhetsområden som finans, fastigheter och handel.1986 förvärvades börsnoterade Säfveån, i vilket bl a ingick Ekman Liebig, Probo, Probo Pacific och fastighetsbolaget Bohus. Huvudparten av dessa engagemang har avyttrats i linje med Catenas affärsidé och långsiktiga strategi. Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma i Catena hålls onsdagen den 22 maj 1996 klockan 16.00 på Sheraton Hotel, Göteborg. För att ha rätt att delta i bolagsstämman skall aktieägaren vara registrerad i aktieboken ha anmält sin avsikt att delta. Registrering i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken skall ha skett senast fredagen den 10 maj. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 10 maj genom förvaltares försorg tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman. Aktieägare som önskar delta i stämman skall anmäla detta per post under adress: AB Catena, Box 500, 401 27 Göteborg eller per telefon 031-80 16 00 klockan 09.00 16.00, dock senast måndagen den 20 maj klockan 12.00. Styrelsen har föreslagit bolagsstämman att utdelningen för helåret 1995 blir 2 kronor per aktie. Avstämningsdag föreslås bli den 28 maj. Utbetalningen beräknas i så fall ske genom VPC den 4 juni. Catena publicerar följande ekonomiska information: Rapport över första kvartalet 22 maj 1996 Rapport över första halvåret 28 augusti 1996 Rapport över de tre första kvartalen 25 november 1996 Bokslutsrapport mars 1997 Årsredovisning april/maj 1997 Annual report (eng. version) maj 1997 Analytiker som kontinuerligt följer Catena: SkandiaBanken Fondkommission, Hans Westerberg 08-679 05 63 Swedbank Fondkommission, Mats Liss 08-790 12 62 D Carnegie AB, Gustaf von Essen 08-676 86 89 Den Norske Bank, Roy Berg 08-440 58 51

Årets vinst blev 114 (69) Mkr motsvarande 3:60 (2:20) kronor per aktie. Styrelsen föreslår en utdelning på 2 (1) kronor per aktie Fortsatt starkt resultat för bilbolagen i Norden Etablering av lastvagnsverksamhet i Finland Klar resultatförbättring för bilbolagen i Europa Försäljningen av verksamheter utanför kärnaffären har fortsatt i högt tempo Balansomslutningen har under 1995 minskat med knappt 2 miljarder till 6,7 miljarder Soliditeten har stärkts till 17 procent Nyckeltal 1995 1994 Rörelsens intäkter, Mkr 12.555 15.867 varav Invest, Mkr 103 4.742 Rörelseresultat, Mkr 181* 350 Resultat före skatter, Mkr 91 163 Årets vinst, Mkr 114 69 Vinst per aktie, kronor 3:60 2:20 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 7 9 Räntabilitet på eget kapital, % 10 7 Eget kapital, Mkr 1.143 1.059 Eget kapital per aktie, kronor 36 33 Soliditet, % 17 12 Antal anställda 31 december 4.225 4.536 * Belastat med strukturkostnader om 106 Mkr.

VDkommentar Catenakoncernen redovisar ett resultat för 1995 på 91 Mkr före skatt. Effekterna av utförsäljningarna av bolag inom Catena Invest samt några återförsäljarbolag är 106 Mkr. Det underliggande resultatet från kärnaffären är ca 200 Mkr, vilket är tillfredsställande mot bakgrund av den svaga marknadsutvecklingen. De nordiska bilbolagen är den stora vinstgeneratorn och uppvisar ett resultat på 379 Mkr. Det stora glädjeämnet i bokslutet är Europaverksamhetens resultatförbättring och målet för 1996 är att Koncentration och konsolidering har präglat 1995. Flera bolag utanför kärnaffären avvecklades. Koncernens finansiella ställning har stärkts. Den nordiska bilkärnan har en fortsatt hög intjäningsförmåga och resultatet i Europaverksamheten har förbättrats kraftigt. Catena är på väg att bli en renodlad bildetaljhandelskoncern. för första gången sedan starten 1987 redovisa vinst i Europa. Under 1995 avyttrades stora delar av Catena Invest. Bl a genom försäljningen av aktierna i Bohus och Ekman Liebig har Catena minskat sin balansomslutning med totalt 1,9 miljarder. Resterande avyttringar kommer liksom tidigare att göras i avvägning mellan att försvara värdena och att ha ett högt tempo. Målet är att renodlingen skall vara genomförd vid utgången av 1997. Vad gäller Probo Pacific går processen med att lyfta av garantierna enligt plan. Bolaget visar ett bra resultat även för 1995. Så gott som samtliga finansiella nyckeltal har förbättrats under 1995. Soliditeten har ökat till 17 procent och koncernens kassaflöde har under året varit starkt positivt. Under första halvåret 1995 har Catenas ledningsgrupp utarbetat och förankrat den framtida affärsidén för bilverksamheten. Koncernens finansiella mål har också slagits fast. En hörnsten i vår strategi är att genom stora och ännu mer professionella återförsäljare verka i större städer och regioner där vi kan få dominans. Norden, Tyskland, Frankrike och Italien är våra basmarknader. I linje med denna strategi har vi sålt Vexia i Sverige samt våra bilbolag i Luxemburg, Liège, Lyon och Marseille. Ökad samverkan i koncernen Vi går mot ökad integration och samverkan mellan våra stora återförsäljare. På sikt kommer vi att ha en gemensam marknadsprofil för att öka vår slagkraft och minska marknadsföringskostnaderna. Ett steg i den riktningen är namnbytet till Bilia som genomförts i Stockholm och Göteborg. Kravet på ökad specialisering gör att personbils- respektive lastvagnsaffären kommer att åtskiljas ännu mera. För att minska distributionskostnaderna kommer anläggningsstrukturen för respektive bolag att ses över. Företagskulturen i Catena skall bygga på gemensamma värderingar kring nyckelord som kundorientering, lönsamhet, kompetens och förändringsvilja.

Utveckling och expansion av bilaffären Inriktningen är att växa med finansiell balans. Catenas allt bättre finansiella ställning gör att vi kan vara mer offensiva än tidigare. Målet är att växa med ca 10 procent per år, vilket skulle innebära att vår omsättning år 2000 kommer att vara ca 18 miljarder kronor. Tillväxtstrategin bygger dels på organisk tillväxt, dels på att vi förvärvar strukturer kring de bolag som idag är lönsamma och utvecklingsbara. I slutet av 1995 tog vi första steget in i Finland genom förvärv av ett lastvagnsbolag. En annan intressant expansion sker i Hamburg, där vi för första gången utanför Norden startat verksamhet med både Volvos och Renaults sortiment i en ny anläggning. Utsikter för 1996 Totalmarknaden i de länder där Catena är verksamt visar en svag tillväxt och den viktiga svenska personbilsmarknaden är inget undantag. Mot bakgrund av den lägre räntenivån i Sverige och den ålderstigna bilparken är vår bedömning att vi på sikt går emot en marknad på ca 200.000 nya personbilar. Försäljningen under årets första månader har varit svag. Vi tror dock att andra halvåret blir betydligt bättre. Osäkerheten kring marknadsutvecklingen framöver har gjort att vi liksom i början av 90-talet ytterligare ser över våra omkostnader. Trots en svag utveckling av totalmarknaden är vårt mål att öka lönsamheten under 1996. Detta skall ske genom förbättrade resultat i Europa samt i Norden. Volvos kraftfulla modellprogram inom både personoch lastvagnar är en viktig förutsättning för att nå målen. Beträffande Catenakoncernens långsiktiga lönsamhetspotential har vi i ledningen arbetat och kommunicerat efter mottot att hellre leverera än spekulera i framtida vinster. Så mycket kan dock sägas att vinstpotentialen är betydande, inte minst utifrån de strategier och åtgärdsprogram som nu successivt genomförs samt att vi nu har full fokus och koncentration på att utveckla bilaffären. Göteborg i mars 1996 Mats Jansson 05

Förvaltningsberättelse Affärsidé, strategi och mål Affärsidé Bilaffären är kärnan i Catenas verksamhet. Affärsidén är att äga, utveckla och samordna effektiva bildetaljhandelsföretag för personbilar, lastbilar och bussar. Catena är en väl sammanhållen grupp större återförsäljare i nära samverkan. Organisationen och beslutsfattandet är decentraliserat. Koncernens viktigaste styrinstrument är affärsidén och de finansiella målen. Catenakoncernens renodling mot bilhandel kan illustreras av nedanstående omsättningsdiagram: Som företagsgrupp har Catena en samlad unik kompetens inom bildetaljhandelsområdet. Styrkan ligger dels i att kunna samordna och dra nytta av stordriftsfördelar, dels i att kontinuerligt utveckla kunnandet genom kompetensöverföring och korsbefruktning mellan bilbolagen. Catena har också som mål att genom ökad finansiell styrka ge utrymme för expansion, strukturella insatser och innovationskraft. Strategi Catenas strategi på kort sikt är att renodla verksamheten och avyttra samtliga engagemang utanför kärnaffären. För bilrörelsen är strategin att etablera och driva storskaliga återförsäljare i storstäder och regioner där Catena kan bli leverantörens enda återförsäljare och bygga upp en lokalt stark marknadsposition. Catena har Norden som hemmamarknad och bas, men skall också finnas på strategiskt utvalda platser i övriga Europa. För Europaverksamheten innebär detta att Catena för de närmast kommande åren koncentrerar sig på tre marknader; Tyskland, Frankrike och Italien. I takt med att konkurrensen skärps genom att produkterna blir mer och mer lika och kräver allt mindre reparation och service blir förmågan att skapa mervärden ett allt viktigare konkurrensmedel. Catenas ambition är att kunna erbjuda kunderna ett brett sortiment samt en hög totalkvalitet och tillgänglighet. En uttalad målsättning är vidare att leverantörerna skall betrakta Catena som den mest attraktiva partnern för att nå en stark marknadsposition samt nöjda och lojala kunder. Finansiella mål Fyra övergripande finansiella mål har slagits fast för koncernens verksamhet: omsättningstillväxten skall vara minst 10 procent per år räntabiliteten på sysselsatt kapital skall vara minst 14 procent räntabiliteten på eget kapital skall vara minst 16 procent och soliditeten bör uppgå till minst 30 procent. Dessa mål gäller som snitt över en konjunkturcykel och vid nuvarande ränte- och inflationsnivå.

Aktiedata Catenas aktier är noterade på Stockholms fondbörs A-lista sedan 1984. Antalet aktier uppgår till knappt 31,7 miljoner och varje aktie har ett nominellt värde på 20 kronor. En börspost är 500 aktier. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar. Aktiekapitalet uppgår till 634 Mkr. Ägarförändringar Under året sålde GNW Förvaltnings AB samtliga sina 3,5 miljoner A-aktier motsvarande 11,0 procent av kapital och röster i Catena. Köpare var tre institutioner inom samma sfär. Retriva köpte 1,1 miljoner och ökade till 3,4 procent och Wasa Försäkringar köpte 0,9 miljoner aktier och har nu 2,8 procent i Catena. Resterande 1,5 miljoner aktier köptes av marknaden genom Sparbankens försorg. Utlandsägandet i Catena ökade kraftigt under 1994 till ca 20 procent, men föll tillbaka under 1995 till 12,5 procent. Andra förändringar i ägarstrukturen är att Folksam köpt ytterligare aktier och nu har 3,2 procent i Catena. Det totala antalet aktieägare uppgick i december 1995 till drygt 49.000. Jämfört med året innan är det en minskning med ca 3 procent. De tio största ägarna i Catena äger tillsammans 71 (77) procent. Det institutionella ägandet uppgår till 83 (87) procent. Kursutveckling Börsen utvecklades positivt under 1995 och Affärsvärldens generalindex steg med 18 procent. Omsättningen var hög, 628 miljarder kronor. Intresset från utländska placerare mattades inte nämnvärt. Catena-aktien utvecklades svagt och sjönk under året med 19 procent. I juli stod Catenakursen som lägst i 40 kronor, medan högsta noteringen 67 kronor var i februari. Slutkursen för året stannnade på 52 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på Catena om 1,6 miljarder kronor. I mitten av mars 1996 har kursen legat på nivån 55 kronor. Under 1995 omsattes på Stockholms Fondbörs närmare 10 (16) miljoner aktier i Catena. Det motsvarar ca 40.000 aktier i genomsnitt per börsdag. Utdelning Styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning med 2 (1) kr per aktie för verksamhetsåret 1995. Den föreslagna utdelningen tar i anspråk 63 (32) Mkr av tillgängliga vinstmedel.

Data per aktie 1991 1992 1993 1994 1995 Resultat per aktie, kronor 1) 1:15 20:50 24:25 2:20 3:60 Utdelning, kronor 2:75 1:00 2:00 4) Börskurs per 31 december, kronor 49 20 50 64 52 Eget kapital, kronor 78 55 32 33 36 Direktavkastning, % 2) 3,7 1,5 3,8 P/E-tal, ggr 3) neg neg neg 29 14 1) Vid beräkning av nyckeltalen har räntekostnaden för konvertibelt förlagslån återlagts. 2) Utdelning i procent av årets genomsnittliga börskurs. 3) Price/Earnings ratio (vinstmultiplikator) = börskurs vid årets utgång i relation till vinst per aktie. 4) Enligt styrelsens förslag I % av aktiekapital Catenas största aktieägare per 31 december 1995 Antal aktier och röstvärde AB Volvo 11.673.447 36,9 Skanska AB 4.972.263 15,7 Retriva AB 1.075.000 3,4 Folksam 1.000.000 3,2 Wasa Försäkringar 900.000 2,8 S/A UNI Missouri, BK-Sec. Serv. 700.000 2,2 Sparbankernas Småbolagsfond 679.312 2,1 Nordic Recovery Fund 567.200 1,8 Arbetsmarknadens Försäkrings AB 400.000 1,3 Investment AB Öresund 375.000 1,2 Aktiefördelning per 31 december 1995 Aktieinnehav Antal aktieägare I % av antalet Äger tillsammans I % av aktieaktieägare 1000 aktier, totalt kapitalet 1 1.000 48.622 98,8 2.463 7,8 1.001 10.000 483 1,0 1.363 4,3 10.001 100.000 63 0,1 2.031 6,4 100.001 28 0,1 25.818 81,5 Summa 49.196 100,0 31.675 100,0 Catena-aktiens kursutveckling på Stockholms Fondbörs Högsta och lägsta betalkurs per månad 09

Bildetaljhandel Catenas bilrörelse omfattar 12 återförsäljarbolag i Norden och 14 utanför Norden. Totalt driver koncernen ett hundratal bilanläggningar runtom i Europa. Den samlade omsättningen ökade under 1995 med 13 procent till 12,5 (11,1) miljarder. Catenas bilbolag levererade totalt 53.900 (49.300) personbilar, varav 27.600 (23.900) nya bilar. Antal levererade lastbilar var 3.400 (3.100), varav 1.900 (1.600) nya. Personbilsaffären är det största affärsområdet och står för 75 procent av försäljningen och för 60 procent av den totala bilvinsten. Utanför Norden väger dock personbils- och lastbilsaffären ungefär lika. Norden är basen Marknadsutvecklingen under 1995 var svag på de flesta personbilsmarknaderna i Europa, medan lastbilskonjunkturen var betydligt ljusare. Genomgående redovisas en god volymtillväxt för Catenas lastbilsbolag, medan utvecklingen i personbilsrörelsen varierar mera. De nordiska bolagen svarade för 86 procent av antalet nya personbilar eller 23.700 (20.400) bilar. Motsvarande siffror för nya lastbilar var 50 procent eller 950 (820) lastbilar. Totalt omsatte de nordiska bilbolagen 10,2 (9,0) miljarder motsvarande ca 82 procent av bilrörelsens försäljning. Sverige är Catenas i särklass viktigaste marknad och svarar för ca 60 procent av omsättningen. Resultatet för de nordiska bilbolagen blev 379,1 (391,1) Mkr. Bilbolagen Mkr 1993 1994 1995 Försäljning 8.455 11.125 12.452 Resultat före skatter 44 273 335 Vinstmarginal, % neg 2,5 2,7 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,8 12,6 14,5 Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar 144 28 20 Balansomslutning 5.130 5.376 4.937 Antal anställda 4.302 4.321 4.193 Etablering i Finland I slutet av 1995 förvärvade Catena ett lastbilsbolag i Finland av Volvos importörsbolag. Tillträdet skedde per den 1 januari 1996. Genom affären är Catena verksam på hela den nordiska lastbilsmarknaden. Det nya bolaget, Ajoneuvo, som omsätter ca 235 Mkr på årsbasis med 70 anställda, har en marknadsledande position i Åbo-regionen och beräknas i år sälja 135 nya och 200 begagnade lastvagnar. Utöver Åbo har företaget anläggningar i Björneborg, Forssa, Salo och Rauma.

1 Stockholm, PV, LV 2 Göteborg, PV, LV 3 Malmö, PV, LV 4 Skövde, PV, LV 5 Eskilstuna, PV, LV 6 Karlshamn, PV, LV 7 Umeå, PV, LV 8 Oslo, PV, LV 9 Drammen, PV, LV 10 Åbo, LV 11 Ålborg, LV 12 Köpenhamn, PV, LV 13 Hamburg, PV 14 Essen, LV 15 Köln, PV 16 Leipzig, LV 17 Dresden, LV 18 Frankfurt, PV 19 Stuttgart, PV, LV 20 Paris, PV, LV 21 Reims, LV 22 Nancy, LV 23 Chalon, LV 24 Toulouse, LV 25 Milano, PV 11

Försäljning Mkr 1993 1994 1995 Sverige 5.301 6.780 7.681 Norge 1.209 1.833 2.056 Danmark 346 377 419 Tyskland 622 909 1.122 Frankrike 819 998 992 * Italien 68 115 182 Övriga marknader 90 113 Totalt 8.455 11.125 12.452 * I siffran ingår under året avyttrade enheter med 90 Mkr. Resultat före skatter Mkr 1993 1994 1995 Sverige 109 322 299 Norge 27 62 73 Danmark 7 7 7 Tyskland 113 45 21 Frankrike 40 58 22 Italien 5 3 7 Övriga marknader 15 12 8 Totalt 44 273 335 Ny struktur i Europa Europaverksamheten omsatte under 1995 2,3 miljarder kronor, en ökning med 13 procent mot föregående år. Resultatet uppgick till minus 43,7 Mkr, en förbättring med 74,7 Mkr. I resultatsiffran ingår förluster med totalt 22,3 Mkr för bolag som avyttrats eller avvecklats under det gångna året. I linje med Catenas fastlagda Europastrategi som i huvudsak innebär en koncentration till större städer i Tyskland, Frankrike och Italien, avyttrades återförsäljarna i Liège, Luxemburg och Lyon. Vidare avvecklades verksamheten i Marseille. Europaorganisationen har under året gjorts plattare genom att landschefsrollen tagits bort och alla återförsäljarbolag är nu direktrapporterande till europaledningen. Både Frankrike och Tyskland har ledningsoch styrningsmässigt delats upp mellan personbilar och lastbilar för att bättre utveckla respektive affär. En motsvarande organisationsförändring har även genomförts i Norge. Under året sammanfördes Catenas utomnordiska bilbolag till ett nybildat bolag, Bilia International B.V.

Leveranser av nya personbilar Catenas andel Volvohandelns av Volvo, % markn.andel, % Antal 1994 1995 1994 1995 1994 1995 Sverige 16.371 19.284 38 39 31,5 32,7 Norge 3.238 3.489 37 38 10,4 10,1 Danmark 786 919 10 10 5,9 6,5 Tyskland 2.029 2.391 8 8 0,8 0,9 Frankrike 1.185 598 12 12 0,5 0,4 Italien 532 889 3 3 1,1 1,5 Totalt 24.141 27.570 Leveranser av nya lastbilar Catenas andel Volvohandelns av Volvo, % markn.andel, % Antal 1994 1995 1994 1995 1994 1995 Sverige 377 512 25 25 54,9 53,6 Norge 307 300 27 28 47,1 46,1 Danmark 134 140 12 9 35,7 34,1 Tyskland 287 329 14 11 3,2 6,1 Frankrike 526 616 13 12 12,3 12,8 Totalt 1.631 1.897 Leveranser av nya bussar Catenas andel Volvohandelns av Volvo, % markn.andel, % Antal 1994 1995 1994 1995 1994 1995 Sverige 30 10 11 3 53,7 54,9 Norge 32 56 14 27 56,9 51,2 Totalt 62 66 Bilfastigheter Catenas bilhandelsföretag äger rörelsefastigheter i främst Sverige men också en del utomlands. Merparten av anläggningarna utanför Sverige hyrs på kontraktsbasis. Fastighetsbeståndet omfattar ett 90-tal fastigheter med en total uthyrningsbar lokalyta på 411.000 kvm. Flertalet av storstadsfastigheterna finns i attraktiva lägen, är byggda för flexibel användning och väl underhållna. Under 1995 investerades 41 (13) Mkr i dessa rörelsefastigheter, varav 6 (13) Mkr utomlands. Samtidigt såldes fastigheter bokförda till 42 (3) Mkr under året. Catenas bilfastigheter hade vid årets utgång ett samlat bokfört värde på 1.319 (1.378) Mkr motsvarande 3.209 kronor per kvm. Fastigheternas taxeringsvärde uppgår till 759 Mkr. 13

Sverige Mkr 1993 1994 1995 Försäljning 5.301 6.780 7.681 Resultat före skatter 109 322 299 Vinstmarginal, % 2,1 4,7 3,9 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 14 19 20 Balansomslutning 3.366 3.234 3.143 Antal anställda 3.028 3.013 2.875 Försäljning I Sverige som är Catenas klart största marknad omfattar bilrörelsen nio återförsäljarbolag, varav två är renodlade personbilsbolag (Bilia i Stockholm och Göteborg) och två renodlade lastbilsbolag (Lastbilsbolaget i Stockholm och Göteborg ). Totalt förfogar Catena över 62 anläggningar samt drygt 40 bensinstationer i Sverige fördelade på ett fyrtiotal olika orter. Av de totala intäkterna i den svenska rörelsen svarar personbilar för 61 procent. Därefter kommer service/reservdelar med 21 procent. Även drivmedelsförsäljningen har stor betydelse och står ensam för 7 procent. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på storstadsbolagen som volymmässigt tillhör de största Volvohandlarna i världen. Tillsammans svarar de för drygt 75 procent av intäkterna och vinsten i den svenska bilrörelsen. Hög marknadsandel Trots att totalmarknaden i Sverige ökade med 8,6 procent till 169.800 (156.400) bilar var försäljningen fortsatt på en låg nivå. Nybilsvolymen på en normalmarknad ligger ca 30.000 bilar högre. Registreringarna av Volvo personbilar steg under 1995 med 14,8 procent till 49.000 (42.700) bilar. För Renault minskade marknadsandelen till 3,8 (4,2) procent. Volvohandeln kunde totalt visa upp sin högsta registreringsandel någonsin, 32,7 (31,5) procent. Volvo 850 blev för tredje året i rad den mest sålda bilen i Sverige. Volvo 940/960 upprepade sin andra plats från i fjol, medan Volvo 400-serien tappade i försäljning och halkade ned från sjunde till nionde plats i registreringsstatistiken. Främsta konkurrensen under 1995 kom från Saab som minskade sin registreringsandel till 10,9 procent, tätt följd av Ford med 10,3 procent. I Volvosegmentet i övrigt noterade Audi 4,6 procent och BMW 1,5 procent. Bäst utveckling i mellanbilsklassen visade Volkswagen med 9,2 procent. De japanska märkena redovisade sammantaget en andel på 12,7 procent, vilket är något lägre än året innan.

Catena ökade leveranserna Personbilsmarknaden pendlade upp och ner under 1995. En stor ingående orderstock i början av året bidrog till att dra upp volymerna. Samtidigt bromsades företagsförsäljningen på grund av den fortsatta osäkerheten kring reglerna för tjänstebilsbeskattningen. Catenas svenska personbilsbolag ökade nybilsleveranserna med 18 procent till 19.300 (16.400) bilar och stärkte därmed sina marknadsandelar. Begagnatmarknaden var fortsatt stark och under större delen av året rådde brist på begagnade bilar. Antalet sålda begagnade bilar understeg marginellt 1994 års nivå. Personlig mekaniker Satsningen på ökad kundorientering fortsatte under året. Ambitiösa utvecklingsprogram och utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt i bolagen för att höja kvaliteten och servicegraden. Bilvex i Skövde introducerade på försök som första bilföretag i Sverige en "Nöjd Kund Garanti" vid nybilsköp. Det s k teknikerkonceptet har fått ett starkt gensvar från både kunder och anställda och under 1995 har antalet tekniker ökat med drygt femtio till totalt 150. Det motsvarar drygt en fjärdedel av hela mekanikerstyrkan inom Catena. Satsningen på teknikerkonceptet ligger i linje med Catenas strävan att ge medarbetarna möjlighet till ett ökat personligt engagemang och ansvarstagande. Samtidigt ger jobbet som personlig mekaniker, som innebär att mekanikern tar ett helhetsansvar för kunden från den inledande kontakten till fakturering, utrymme att etablera en nära och varaktig kundrelation. Även "5-Direkt", dvs snabbserviceplatser, expanderar. Investering och omprofilering Investeringar i ombyggnader och modernisering enligt konceptet "Gränslöst" genomfördes i ett flertal anläggningar, bl a hos Bilvex i Skövde och Mariestad samt Bilorama i Ronneby. "Gränslöst" innebär i korthet att man tar bort onödiga väggar mellan bilhall, verkstad och butik för att skapa öppnare och mer kundvänliga anläggningar. En rejäl upprustning och modernisering av Bil & Truck i Göteborg genomfördes under året samtidigt som hela verksamheten genomgick en revitalisering och bolaget ändrade namn till Bilia. Totalt 35 Mkr har investerats i ny- och ombyggnader, bl a enligt konceptet "Gränslöst". Merparten har lagts på huvudanläggningen i Sisjön. 17

Runt årsskiftet följde Bilia i Stockholm Bil & Truck i spåren och bytte till den nya Bilia-logotypen. Därmed bekräftades också den fusion som ägt rum mellan Bilia i Stockholm och Ernst Nilson. Bilia i Stockholm har samtidigt ändrat sin struktur till en kombinerad funktions- och distriktsorganisation och skurit ned antalet distrikt från sju till tre. Syftet är att fokusera mer på varje delaffär, dvs bilförsäljning respektive service/eftermarknad. Ännu ett bra lastbilsår Den positiva utvecklingen på lastbilsmarknaden stod sig även under 1995 och för nya lastbilar över sju ton noterades en ökning med 14 procent till 3.088 (2.532) bilar. Volvo behöll sin ledande ställning i de tyngsta klasserna med en marknadsandel på 53,3 procent, följd av Scania med 39,3 procent. Mercedes Benz ökade sin andel från 3,3 till 3,7 procent. För Catenas bolag ökade orderingången med 44 procent till 700 lastbilar, varav huvuddelen var FH 12/16. Både Lastbilsbolaget i Göteborg och i Stockholm noterade ett av sina bästa år någonsin. Bolagen stärkte sin marknadsandel till 59 procent. Exportinriktade åkerier och distributionsföretag dominerar bland beställarna. Exempelvis fick Bilkompaniet i Eskilstuna under året sin andra stora lastbilsorder i följd från Skogaholms Bröd. För åkerier inom bygg- och entreprenad är konjunkturen fortfarande svag och någon vändning verkar inte stå för dörren. Hos Verdexa i Malmö spirar dock en viss optimism. Byggandet av Öresundsbron som nu startat räknar många med tar fart på allvar under 1996 och blir en välkommen injektion för lastbilsförsäljningen i Skåne som länge haft motvind. Efterfrågan på begagnade lastbilar var mycket stark under hela 1995 och översteg klart tillgången. Detta ledde till att leveransvolymen för Catena föll tillbaka något jämfört med 1994. Lastbilsbolaget i Göteborg tog under året hem en stororder på bussar från Göteborgs Spårvägar. Totalt 26 bussar, varav 14 naturgasbussar, skall levereras under 1996. Stabil vinstkapacitet Totalt omsatte Catenas svenska bilbolag 7,7 (6,8) miljarder, en ökning med 13 procent jämfört med föregående år. Vinsten blev 298,8 (321,7) Mkr och vinstmarginalen 3,9 (4,7) procent. Samtliga bilbolag visade vinst. Största bidraget till vinsten kom från personbilsverksamheten som stod för 68 procent. Beläggningen i verkstäderna låg på en jämn, hög nivå, särskilt i lastbilsbolagen. Eftermarknadsaffären var fortsatt mycket lönsam.

1996 Bilkonjunkturen står för närvarande och väger på grund av all osäkerhet i omvärlden, bl a kring ränteoch konjunkturutvecklingen, tjänstebilsreglerna osv. 1996 har börjat svagt. Catenas bedömning är dock att nybilsförsäljningen kommer att förbättras under andra halvåret. Introduktionen av Volvos nya mellanklassbil Volvo S40/V40 under våren blir ett välkommet tillskott till produktprogrammet. Förhandsintresset är mycket stort. På lastbilssidan går Catena in i det nya året med en tung orderportfölj som omfattar nära 400 nya lastbilar. Det är dubbelt så många som för ett år sedan och motsvarar 75 procent av antalet leveranser under 1995. 19

Norge Mkr 1993 1994 1995 Försäljning 1.209 1.833 2.056 Resultat före skatter 27 62 73 Vinstmarginal, % 2,2 3,4 3,5 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 12 18 20 Balansomslutning 574 605 618 Antal anställda 455 469 499 Försäljning Catena representeras i Norge av Isberg's Personbilar respektive Isberg's Lastebil og Buss. Bolagen som sedan 1 januari 1996 fungerar som två helt separata enheter har sina marknadsområden koncentrerade till Osloregionen. Isberg's finns också lokaliserat med anläggningar i Drammen och Hönefoss. Fortsatt upp på bilmarknaden Den positiva vändning på personbilsmarknaden som skedde 1994 såg länge ut att hålla i sig. De tre första kvartalen under 1995 visade en stabil tillväxt, men sista kvartalet dalade försäljningen då den norska regeringen något oväntat beslöt att helt lägga om bilavgifterna. Det nya avgiftssystemet innebär lägre bilpriser fr o m 1996. Totalt ökade marknaden med drygt 6 procent till 90.500 bilar under 1995. Marknadsandelen för Volvohandeln föll tillbaka något till drygt 10 procent inkl Renaultförsäljningen. Orsaken var främst avvecklingen av 400-serien. För Catena ökade försäljningen av nya personbilar med 8 procent till 3.500 bilar. Marknadsandelen uppgick till strax under 13 procent medan snittet för landet i övrigt ligger runt 10 procent. Utvecklingen på den tunga lastbilsmarknaden var fortsatt stabil, om än inte lika stark som under 1994. Ökningen uppgick till 30 procent, medan Volvo ökade något mindre. För Catena var tillväxten 46 procent och marknadstäckningen i Oslodistriktet noterades till över 51 (49) procent. Det är bolagets högsta andel någonsin. Den starka utvecklingen hänger samman med att flera stora byggprojekt nyligen satt i gång, bl a den nya flygplatsen Gardemoen utanför Olso. Satsningen på kvalitetssäkring har fortsatt och Isberg's Lastebil og Buss blev förste återförsäljaren i Europa som erhöll Volvos kvalitetscertifikat. Vidare utsågs bolaget till Årets Lastbils- och Bussåterförsäljare bland Volvos norska återförsäljare.

Vinstökning Totalt omsatte den norska rörelsen 2,1 (1,8) miljarder under 1995, en ökning med 12 procent. För tredje året i följd kan Catena Norge visa upp ett rekordresultat eller 72,9 Mkr. Det är en ökning med 18 procent mot året innan och motsvarar en vinstmarginal på 3,5 (3,4) procent. Samtliga bilbolag bidrog till förbättringen. Den norska verksamheten kännetecknades av fortsatt god kostnadskontroll. Personalstyrkan ökade något mot 1994. 1996 Bilåret 1996 har inletts svagt för Volvohandeln bl a beroende på att de nya avgifterna som införts slår hårdare på större bilar. Volvos och Renaults nya bilmodeller som introduceras på förvåren väntas dock kunna vända utvecklingen rätt. Totalmarknaden för nya personbilar bedöms på helårsbasis bli minst i nivå med 1995. Lastbilsmarknaden ser inte ut att mattas under 1996. Tendensen är en fortsatt god efterfrågan både på nytt och begagnat. Detta parat med en stor orderportfölj från 1995 ger Isberg's ett bra utgångsläge. En risk finns att det längre fram kan bli brist på kompetent verkstadspersonal, vilket i sin tur kan förorsaka ett visst volymbortfall. 21

Danmark Mkr 1993 1994 1995 Försäljning 346 377 419 Resultat före skatter 7 7 7 Vinstmarginal, % neg 2,0 1,8 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 3 10 10 Balansomslutning 223 234 228 Antal anställda 196 186 199 Försäljning I Danmark bedriver Catena personbils- och lastbilsverksamhet genom dotterbolaget Bilia, vars huvudsakliga marknad är Köpenhamn och Ålborg. Bolaget har två personbilsanläggningar i Köpenhamn samt tre lastbilsenheter lokaliserade till Köpenhamn, Brönderslev och Ålborg. Lastbilar ryggraden Efter nära ett decennium av medioker utveckling på den danska personbilsmarknaden trodde många att den kraftiga uppgången under 1994 var ett trendbrott. Tyvärr visade det sig vara en tillfällig vändning och totalmarknaden backade igen, med 3 procent ned till 136.000 bilar. Volvohandeln ökade med 7 procent och lyckades därmed stärka marknadsandelen till 6,5 procent. Bilia ökade ännu mer eller med 17 procent och noterade sin högsta volym, drygt 900 personbilar, sedan Catena etablerade sig i Danmark 1972. Totalmarknaden för nya lastbilar ökade med ca 50 procent för andra året i följd. Volvo höll inte riktigt jämna steg och tappade från 36 till 34 procent i marknadsandel. För Bilia ökade lastbilsförsäljningen marginellt. Omsättningen 1995 uppgick till 418,7 Mkr, en ökning med 11 procent. Resultatet uppgick till 7,4 Mkr, samma som året innan. Lastbilsaffären stod för hela vinsten. Vinstmarginalen blev 1,8 procent. Den hårda konkurrensen i Köpenhamnsdistriktet både inom Volvohandeln (Bilia är en av tre återförsäljare) och från andra märken, gör att personbilsaffären fortfarande går med förlust. 1996 Bedömningen är att personbilsmarknaden sjunker med 10 15 procent 1996 och att en ytterligare förskjutning sker mot mindre bilar. Det gynnar i så fall Renault, medan trenden är negativ för Volvo. Det sätter ytterligare press på marginalen. Lastbilsmarknaden väntas ligga kvar på samma nivå som 1995. Bilias orderstock på lastbilssidan motsvarar ca 40 procent av den uppnådda säljvolymen under 1995. En ökad konkurrens från Scanias nya modell kan förväntas under 1996. Bilias starka sidor är en liten, kostnadseffektiv administration och en väl fungerande lastbilsrörelse. Lönsamhetspotentialen ligger helt inom personbilsaffären.

Mkr 1993 1994 1995 Försäljning 622 909 1.122 Resultat före skatter 113 45 21 Vinstmarginal, % neg neg neg Räntabilitet på sysselsatt kapital, % neg neg 5 Balansomslutning 495 697 681 Antal anställda 220 256 288 Tyskland I Tyskland driver Catena såväl personbils- som lastbilsrörelse och finns etablerat i sju större städer. Försäljning Personbilsbolagen återfinns i Hamburg, Köln och Frankfurt samt Stuttgart, som även säljer lastbilar, medan Catenas renodlade lastbilsenheter ligger i Essen, Leipzig och Dresden. Bolagen direktrapporterar numera till Catena sedan landschefsfunktionen tagits bort. En controller- och administrativ samordningsfunktion finns dock placerad i Frankfurt. Den nya organisationen har lett till lägre kostnader, bättre styrning och större närhet till verksamheten. Ökade volymer I Tyskland, Europas största personbils- och lastbilsmarknad, har Volvo flyttat fram sina positioner under 1995. Volvo ökade med 20 procent till 31.400 personbilar på en i stort sett oförändrad totalmarknad. Därmed stärktes marknadsandelen till 0,9 procent. Catenas personbilsverksamhet ökade nybilsförsäljningen med 18 procent till 2.400 bilar. Häri ingår TDSförsäljningen (Tourist & Diplomat Sales) till främst amerikanska militärer. Catenas försäljning av begagnade bilar ökade med 32 procent till 2.000. Den tyska lastbilsmarknaden ökade med 14 procent, medan Volvo i segmentet över 10 ton hade en ökning på hela 60 procent. Därmed stärkte Volvo sin marknadsandel till drygt 6 procent. Catenabolagen ökade sina volymer med 15 procent till 329 lastbilar. Kraftigt minskade förluster Förlusten för Catena i Tyskland har minskats kraftigt från 45,0 Mkr till 20,9 Mkr. Förlusten är hänförlig till bolagen i Frankfurt, Köln och Leipzig. Omsättningen uppgick till 1.121,9 (909,4) Mkr, varav personbilsbolagen svarade för 69 procent. Bland personbilsbolagen fortsätter Hamburg sin positiva utveckling och uppvisar ökade volymer och god lönsamhet. Även Stuttgart visar vinst. Frankfurtbolaget redovisar en betydande förlust och verksamheten har genomgått en omfattande omstrukturering, bl a har filialen i Kaiserslautern avyttrats. 23

Efter mycket stora förluster har lastbilsbolagen lyckats nå vinst under 1995 genom högre volymer, bättre marginaler och ökad effektivitet. Enda undantaget är bolaget i Leipzig, som ännu ej vänt sin förlustsituation. Nytt i Hamburg ISO certifikat för Stuttgart I januari 1996 öppnade den nya kombinerade Volvo-Renault-anläggningen i Hamburg. Det är Catenas första enhet med ett annat bilmärke än Volvo utanför Skandinavien. Konceptet för anläggningen är också nytt genom att de båda märkena är sametablerade i en byggnad men fysiskt separerade och tydligt profilerade för respektive varumärke. Tanken är att nå stordriftsfördelar i gemensam administration och i begagnatförsäljningen. Bolaget i Stuttgart, som säljer både person- och lastbilar, erhöll som första Catenabolag certifiering enligt ISO 9002-normen under 1995. Målsättningen är att alla Catenas lastbilsbolag i Tyskland skall certifieras under 1996 98. I Heilbronn etablerades under året en satellitverkstad till Stuttgart. 1996 På grund av den relativt svaga konjunkturen i Tyskland bedöms varken personbils- eller lastbilsmarknaderna växa under 1996. Det finns dock förutsättningar för Volvo att bibehålla konkurrenskraften både inom personbilar och lastbilar genom de starka produktprogrammen, särskilt nyintroduktionerna av dieselvarianten 850 TDI och S40/V40. Målet är att totalt sett nå vinst i Tyskland för 1996.

Mkr 1993 1994 1995 Försäljning 820 998 992 Resultat före skatter 40 58 22 Vinstmarginal, % neg neg neg Räntabilitet på sysselsatt kapital, % neg neg neg Balansomslutning 348 372 298 Antal anställda 322 310 289 Frankrike I Frankrike har Catena (Actena i Frankrike) koncentrerat sin personbilsverksamhet till Parisregionen, Försäljning medan lastbilsrörelsen omfattar fem separata återförsäljarbolag som är lokaliserade till Paris, Reims, Chalon-sur-Saône, Nancy och Toulouse. Lastbilar svarar för närmare 70 procent av omsättningen i Frankrike. Nedåt för personbilar Personbilsmarknaden har totalt sett varit svag i Frankrike under 1995. Volymerna för mindre bilar hölls under första halvåret uppe med en statlig skrotningspremie, men för helåret föll marknaden med två procent. Volvo fortsatte sin tillbakagång på den franska marknaden och tappade 28 procent ned till 6.800 bilar. Volvos marknadsandel är nu endast 0,4 procent. Catenas nybilsförsäljning i Paris backade med 12 procent. Även begagnatförsäljningen gick tillbaka. Det åtgärdsprogram för personbilsverksamheten i Paris som påbörjats 1994 fortsatte under året. Syftet är att förbättra lönsamheten och bereda vägen för Volvos breddade modellprogram, vilket i sin tur väntas leda till högre volymer. Två nya kompletterande mindre enheter i attraktiva affärslägen har öppnats för att nå en mer komplett marknadstäckning i inre Paris. Planer har utvecklats för fortsatt expansion till Paris västra förorter. De båda tidigare självständiga enheterna Mirabeau och Cardinet har under året slagits samman till en enda återförsäljare med gemensam ledning och organisation. Positiv utveckling för lastbilar Den franska lastbilsmarknaden har varit stark under 1995. Totalmarknaden ökade med 29 procent till 39.300 lastbilar. Volvos framgångar i Frankrike med FH-serien har fortsatt. Totalt har 8.000 FH-bilar sålts sedan introduktionen 1993. Volvos marknadsandel bibehölls på nivån 13 procent. Catenabolagen uppvisade en stark volymutveckling och ökade med 17 procent till 616 lastbilar. Frankrike är därmed Catenas största lastbilsmarknad. 25

Halverad förlust Förlusten för Actena i Frankrike har mer än halverats under 1995, från 57,8 Mkr till 22,4 Mkr. Resultatet har då belastats med kostnader för de avvecklade verksamheterna i Lyon och Marseille på totalt 14,7 Mkr. Totalt sett gick Catenas samlade lastbilsverksamhet i Frankrike med vinst. Fyra av fem enheter visade positivt resultat; Lorraine har mycket god lönsamhet, medan problem kvarstår i lastbilsbolaget i Paris som går med förlust. Ett omstruktureringsprogram genomförs i bolaget för närvarande. 1996 Den franska personbilsmarknaden förväntas vara fortsatt svag under 1996. Volvos nya modellprogram, främst den nya dieselvarianten 850 TDI, som är mycket efterlängtad, ger goda förutsättningar att återhämta en del av volymtappet under senare år. Lastbilsmarknaden förutses vända nedåt under 1996. Även om konkurrensen sannolikt ökar, främst från Scanias nya modell, räknar Catena med att stärka sin konkurrenskraft under året. Strategin med att etablera satellitverkstäder har visat sig framgångsrik och kommer att fortsätta under 1996. Målsättningen är att Catena totalt sett skall nå ett nollresultat i Frankrike under 1996.

Mkr 1993 1994 1995 Försäljning 68 115 182 Resultat före skatter 5 3 * 7 Vinstmarginal, % neg 1,6 4,0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 2 9 17 Balansomslutning 92 90 79 Antal anställda 33 37 43 Italien * Före nedskrivning av övervärde i fastighet med 4,6 Mkr blev resultatet 1,8 Mkr. Försäljning Catena driver personbilsverksamhet i Milano genom dotterbolaget Svezia Car sedan 1991. Bolaget har en anläggning i utkanten av Milano och ett centralt placerat showroom. Under året har Catena utökat sitt distrikt till även södra och östra Milano, där en ny anläggning kommer att öppnas under 1996. Stor vinstökning Den italienska personbilsmarknaden var svag också under 1995 och minskade ett par procent ned till drygt 1,7 miljoner bilar. Volvo och Catena gick återigen åt motsatt håll och kan redovisa en mycket positiv volymutveckling. Volvo ökade sina registreringar med 44 procent till 27.300 bilar och kunde därmed höja marknadsandelen till 1,5 procent. Catenas utveckling var ännu starkare, plus 67 procent till 890 nya bilar. Även försäljningen av begagnade bilar steg. Resultatet förbättrades avsevärt, från 1,8 till 7,2 Mkr. Omsättningen ökade med 58 procent till 181,5 (115,2) Mkr. 1996 För 1996 förväntas en fortsatt svag personbilsmarknad. Lanseringen av Volvos nya mellanklassbil S40/V40, som enligt bedömare kommer att passa den italienska marknaden, väntas bidra till en viss volymökning för Volvo och Catena. 27

Catena Invest Catena Invest är sammanhållande enhet för de bolag och andra tillgångar som inte hör till bilaffären. Målet är att engagemangen skall vara avyttrade vid utgången av 1997. Försäljningar under 1995 Vid halvårsskiftet såldes samtliga aktier i Ekman Liebig AB till ett nybildat bolag, Ekman Holding AB, ägt av ett konsortium med bl a MVI London, stiftelser och personer närstående familjen Ekman samt personal. Catena ägde inledningsvis 25 procent av aktierna i holdingbolaget. Huvuddelen såldes i november och vid årsskiftet kvarstod i Catenas ägo knappt 5 procent eller 3,5 Mkr. Totalt gav Ekmanaffären en vinst på 68 Mkr samtidigt som Catenakoncernens balansomslutning minskade med 898 Mkr. Vid halvårsskiftet 1995 såldes huvuddelen av Fastighets AB Bohus fastighetsbestånd i Stockholm och Malmö till Klövern AB, en affär på 430 Mkr. I affären ingick att Catena tecknade två konvertibla lån om sammanlagt 215 Mkr. I december sålde Catena samtliga sina aktier i Fastighets AB Bohus till Fastighets AB Storheden. Köpeskillingen betalades med 118,9 miljoner nyemitterade aktier i Storheden jämte 25 miljoner optioner med rätt att teckna lika många aktier före utgången av 1998. Teckningskursen är 3 kronor per aktie. Genom de båda affärerna gjorde Catena en bokföringsmässig förlust på 153 Mkr samtidigt som balansomslutningen minskade med ca 670 Mkr. Under året överläts verksamheten i Catusafe till bolagets VD. Verksamheten omfattar utveckling och försäljning av en värdekassett för förvaring av sedlar för banker, post och större butiker. Kvarstående tillgångar Efter genomförda affärer kvarstår i koncernen två tyska fastigheter, Marriott Hotel i Hamburg och ABCcenter i Augsburg. Hotellkoncernen Marriott Corporation hyr hela fastigheten i Hamburg på långtidskontrakt. Vid årsskiftet hade hyreskontrakt tecknats på 80 procent av ytan i Augsburgfastigheten. Resultatet 1995 för de tyska fastigheterna var 23 Mkr. Förlusten förklaras i huvudsak av att stora hyreskontrakt träder i kraft först under 1996. De tyska fastigheterna är bokförda till 644 Mkr. I AB Probo har upprättats en plan för avveckling av utestående lånefordringar och andra tillgångar. Årets resultat var 2 Mkr. Vid årsskiftet var balansomslutningen 444 Mkr jämte 156 Mkr i tillgångar som fr o m 1996 skall konsolideras enligt Finansinspektionens regler för kreditmarknadsbolag.

Överlåtelsen av samtliga aktier i Probo Pacific Ltd skall träda i kraft då bolagets krediter hos svenska och utländska banker är återbetalda och Catena friskrivits från garantierna för dessa krediter. Probo Pacific återbetalade under året ett större belopp än enligt plan. Därmed minskade Catenas garantier från 1.370 Mkr till 551 Mkr. Catena kvarstår med ett förlagslån på ca 402 Mkr, som löper med marknadsmässig ränta. Probo Pacifics resultat för 1995 var fortsatt gott och utan kreditförluster. Catenas innehav av aktier i BTL uppgick vid årsskiftet till 8,2 miljoner A-aktier, vilket motsvarar 17,1 procent av rösterna respektive 8,8 procent av kapitalet. Marknadsvärdet vid årsskiftet var 186 Mkr och det bokförda värdet är 175 Mkr. I affären med Klövern tecknade Catena enligt avtal två konvertibla lån. Det ena lånet är på 50 Mkr och det andra på 165 Mkr. Det senare lånet har Catena förbundit sig att konvertera till aktier i Klövern, då Catena så begär, till kurs 5 kronor. Enligt avtalet ställde Catena ut 23,2 miljoner köpoptioner till Klöverns aktieägare (utom till de största aktieägarna) med rätt för dem att teckna lika många aktier. Lösenpriset är 6,25 kronor per aktie under tiden 1 maj 15 juni 1997. I början av 1996 hade Catena avyttrat 25 Mkr av lånet på 165 Mkr. Catenas innehav av 118,9 miljoner B-aktier i Storheden är bokförda till 268 Mkr. Marknadsvärdet på aktierna vid årsskiftet var 250 Mkr. Optionerna har inte åsatts något värde. 31

Personal Antalet medarbetare i Catenakoncernen uppgick i slutet av 1995 till 4.225 (4.536), varav 4.193 var verksamma inom bilrörelsen. Minskningen av personalstyrkan med drygt 300 personer hänför sig främst till sålda eller avvecklade bolag. Inom bilrörelsen har totalt 200 personer lämnat genom försäljningen av Vexia i Sverige samt bolagen i Luxemburg, Liège, Lyon och Marseille. Försäljningen av Ekman Liebig och Bohus har medfört att 170 medarbetare lämnat koncernen. Antalet anställda i Sverige uppgick till 2.907 och i utlandet till 1.318. Personalmässigt största utlandsmarknad är Norge med nära 500 anställda. I Sverige har Catenakoncernen verksamhet i mer än 35 av landets kommuner. I Stockholmsregionen sysselsätter Catena ca 1.200 personer, i Göteborgsregionen ca 650 och i Malmöregionen ca 350. Ca 73 procent av koncernens medarbetare arbetar inom verkstad och service, medan försäljning/ marknadsföring sysselsätter ca 16 procent och adminstration ca 11 procent. Av den totala arbetsstyrkan är 87 procent män och 13 procent kvinnor. Utbildning och kvalitet I bilbolagen ökar behovet av utbildningsinsatser till följd av den snabba teknikutvecklingen och datoriseringen vilket gör att produkterna blir allt mer komplexa. I linje med den här utvecklingen men också för att möta kundernas önskemål och stimulera ett ökat individuellt engagemang och ansvarstagande har under 1995 femtio mekaniker genomgått utbildning till direktmekaniker/tekniker. Därmed finns numera totalt 150 tekniker i koncernen. Det s k teknikerkonceptet, som idag är något av navet i hela Catenas serviceorganisation, innebär att mekanikern tar ett helhetsansvar gentemot kunden från den inledande kundkontakten via själva servicearbetet hela vägen fram till och med fakturering. Utbildningen till tekniker omfattar ca 3 veckor med teori och praktik varvat och sker i intern regi såväl på personbils- som lastbilssidan. Organisation Arbetet med att marknadsorientera och trimma organisationen fortsätter och bl a har både Bilia i Göteborg och Stockholm samt Actena Autos i Paris övergått till en funktionell organisation. I Stockholm har Bilia samtidigt skurit ned antalet distrikt från sju till tre. Modellen innebär en tydligare fokusering på kund och resultat. Utvecklingen går också mot en klarare rågång mellan PV respektive LV för att kunna ägna varje affär mer kraft.

En allt större del av utvecklingsarbetet i koncernen sker numera i projektform vid sidan av det traditionella organisationsmönstret. Det är ett led i den satsning på ökat erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring som inleddes 1994 och samtidigt ett viktigt inslag i koncernens ledarutveckling. Totalt ca 200 Catenamedarbetare var engagerade i ett femtontal olika projekt under 1995. Flera projekt har fokus på kompetensutveckling och är av strategisk betydelse, bl a utformningen av en IT-strategi för koncernen. Ledarutveckling Ledarförsörjning är ett prioriterat område inom Catena. Ett ledarutvecklingsprogram är under utarbetande och beräknas komma igång under senare delen av 1996. Under året har ett antal medarbetare genomgått IFL:s (Institutet för Ledarutveckling) utvecklingsprogram. På VD-nivå sker sedan ett år tillbaka regelbundna utvecklingssamtal, en process som framgent skall genomföras i hela organisationen. Catenas huvudinriktning är intern rekrytering och att utveckla en positiv företagskultur med decentraliserat beslutsfattande. Denna grundtes präglade flera ledarförändringar på VD-nivå under året. Samtidigt är det viktigt att få in nya externa krafter och fylla på med ny kompetens underifrån. Ett trainee-program har utarbetats inom Catena. Avsikten är att attrahera unga lovande akademiker och successivt bygga upp en bank av ledarämnen och specialistresurser för framtiden. I ett första steg är planerna att anställa två trainees under 1996. Förbättringar internt För att uppmuntra intern rekrytering och rörlighet och stärka koncernkänslan startades på försök en intern arbetsmarknad i koncernen. En intern platsjournal i form av en löpsedel distribueras via fax ungefär var fjortonde dag ut till bilbolagen. Samtliga anställda i de svenska bilbolagen deltog i enkäten Insikt 95, en intern temperaturmätare på hur det står till i koncernen. Resultaten från undersökningen visade att en klar majoritet av de anställda i bilbolagen såg positivt på att tillhöra Catena. Det är en tydlig klimatförbättring jämfört med den enkät som gjordes 1993. Personalen tyckte också att det viktigaste framöver var vidareutbildning jämte kundvård. Ett nytt vinstandelssystem för 1996 har utarbetats efter samråd med de fackliga företrädarna. Det är helt baserat på koncernens lönsamhet och kan som mest ge 6.000 kr extra till varje anställd. Under 1996 genomförs ett internt motivationsprogram, Pole Position, för alla bilanställda i Norden. Programmet kan ses som en uppföljning på Catenas affärsidé och bygger på att skapa mervärden för kunderna och därmed kunna öka försäljningen och lönsamheten. 35

Medelantal anställda per kommun Sverige 1995 1994 1995 1994 Arvika 28 Partille 29 30 Eskilstuna 89 86 Skara 24 22 Falköping 25 25 Skövde 118 109 Göteborg 463 540 Sollentuna 125 124 Haninge 39 42 Solna 321 339 Huddinge 184 185 Stenungsund 38 37 Karlshamn 80 78 Stockholm 255 263 Karlskrona 33 33 Säffle 29 Kungsbacka 37 33 Södertälje 100 101 Kungälv 67 66 Sölvesborg 23 23 Lund 69 70 Trelleborg 39 40 Malmö 257 262 Täby 34 38 Mariestad 38 39 Umeå 115 116 Olofström 25 24 Åmål 30 Kommuner med färre än 20 anställda i medelantal 113 147 Summa i Sverige 2.740 2.959 Medelantal anställda per land Utanför Sverige 1995 1994 Norge 501 464 Danmark 195 199 Tyskland 292 259 Frankrike 292 326 Belgien 22 Luxemburg 27 Italien 43 42 USA 26 Länder med färre än 10 anställda i medelantal 48 Summa i utlandet 1.323 1.413 Koncernen totalt 4.063 4.372 Kvinnor 504 611 Män 3.559 3.761 1995 1994 Medelantal anställda i moderbolaget 23 22 Kvinnor 9 10 Män 14 12 Antal anställda, 31 december 1995 1994 Bilrörelsen 4.193 4.321 Catena Invest och övriga bolag 32 215 Totalt 4.225 4.536 Löner och andra ersättningar 1995 1994 AB Catena Styrelse och koncernledning (varav tantiem 1,2; 0,6) 8,2 7,3 Övriga anställda 8,5 7,6

1995 1994 Dotterbolag i Sverige Styrelse och verkställande direktörer (varav tantiem 0,7; 3,9) 10,5 15,4 Övriga anställda 577,8 595,5 Summa Sverige 605,0 625,8 Dotterbolag i utlandet Styrelse och verkställande direktörer (varav tantiem 1,8; 3,0) 19,1 29,2 Övriga anställda Norge 150,2 130,5 Danmark 57,9 55,2 Tyskland 82,0 73,2 Frankrike 67,5 73,2 USA 17,1 Belgien 6,1 Luxemburg 5,2 Italien 8,0 7,1 Övriga länder 8,2 Summa utlandet 384,7 405,0 Koncernen totalt Styrelse, koncernledning och verkställande direktörer (varav tantiem 3,7; 7,5) 37,8 51,9 Övriga anställda 951,9 978,9 Summa totalt 989,7 1.030,8 Ledande befattningshavares förmåner AB Catenas styrelse tillsatte under 1994 en kommitté för bestämmande av ledande befattningshavares löner, tantiem och förmåner. De chefer som omfattas av kommitténs regler är koncernledningen, verkställande direktörer i dotterbolag och ett antal nyckelpersoner på moderbolaget; totalt 19 personer. Årslönen i denna grupp varierade mellan 545.000 och 2.500.000 kr. Tantiem baseras på Catenakoncernens och de enskilda dotterbolagens resultatutveckling. Principen är att tantiem kan utgå med mellan 25 50% av årsinkomsten beroende på ansvar och befogenhet. I vissa högre chefers anställningsavtal finns regler om uppsägningslön vid uppsägning från företagets sida samt regler om förtida ålderspension. Reglerna om uppsägningslön innebär att den anställde vid uppsägning från företagets sida är berättigad till lön motsvarande 24 månader med avräkning av vad den anställde kan erhålla i lön från annan tjänst under de sista 12 månaderna. För avtal ingånga tidigare än under 1993 gäller inte denna avräkningsprincip. Koncernledningen omfattas av förtida ålderspension vid 60 års ålder, varvid 70 75% av årsinkomsten utgår till dess den anställde fyller 65 år. Till VD i AB Catena har under året utbetalats lön och utgivits andra förmåner inkl bostadsförmån, med totalt 2,9 Mkr. VD:s årslön var 2,5 Mkr 1995. Vid uppsägning från företagets sida uppbär VD en uppsägningslön motsvarande 12 månaders lön samt ett avgångsvederlag motsvarande 12 månaders lön med avräkning. För tiden mellan 60 och 65 år utgör pensionen 75% av den aktuella årsinkomsten vid 60 års ålder. Till AB Catenas ordförande har utbetalats ett styrelsearvode om 180 tkr för 1995. Till bolagsstämmovalda ledamöter, förutom VD och styrelsens ordförande, har utgått arvode med 90 tkr per ledamot. Vinstandelssystem i AB Probo AB Probo har erbjudit de anställda ett vinstandelssystem baserat på ackumulerat resultat i avvecklingen av bolagets tillgångar under åren 1995 97. De anställda erhåller vinstandel på vissa villkor efter avräkning för avkastning på eget kapital i bolaget. För treårsperioden är dock utfäst en lägsta vinstandel motsvarande respektive anställds lön inklusive löneförmåner under 12 månader. Vinstandelen utbetalas till en fristående stiftelse. Probo utbetalade 1995 en vinstandel om 2,6 Mkr. 37

Miljö & Kvalitet Catena betraktar miljöfrågorna som centrala för koncernens långsiktiga utveckling och kvalitetsprofil. Miljö- och kvalitetsfrågor griper mer och mer in i varandra samtidigt som också den yttre och inre miljön är nära sammanlänkade. ISO-certifiering Ett omfattande arbete bedrivs inom koncernen i syfte att säkra en hög och jämn kvalitet i det arbete som utförs, inte minst i verkstäderna. Flera bolag i koncernen, framför allt lastbilsbolagen, ligger långt framme i sitt certifieringsarbete. Under året har Catena Stuttgart som första bolag i koncernen certifierats enligt ISO-9002 standard. Ytterligare minst tre bilbolag bedöms kunna erhålla ISO-certifiering under 1996. Volvo Lastvagnar som nyligen börjat kvalitetscertifiera sina återförsäljare tilldelade under 1995 Bilorama i Karlshamn som första svenska Volvoföretag utmärkelsen "Euro Dealer", en kvalitetsstämpel som kräver hög standard inom bl a miljöområdet. Motsvarande utmärkelse i Norge har erhållits av Catenas dotterbolag Isberg's Lastebil og Buss. Arbetsmiljöpolicy Catena har under 1995 arbetat fram en arbetsmiljöpolicy, som utgör riktlinjer för koncernens dotterbolag. Arbetsmiljöpolicyn skall ingå som en viktig del i en mer heltäckande miljöpolicy, som är under utarbetande och skall ligga klar under 1996. Ur dokumentet hämtar vi bl a följande miljöpolitiska riktlinjer: "Målet med arbetsmiljöarbetet inom Catenakoncernen är att alla medarbetare skall få möjlighet att verka i en utvecklande och god arbetsmiljö." "Väl fungerande medarbetare har stor betydelse för att nå en hög kvalitet och lönsamhet i verksamheten." "Utsläpp till den yttre miljön, i form av fast avfall eller utsläpp till luft eller vatten, skall vara så lite miljöförstörande som möjligt. Vi skall inom koncernen sträva efter att använda minimalt med kemikalier och nyttja tillgänglig teknik för att produkter och spill skall kunna återanvändas." Catenas grundsyn i miljöfrågan framgår även av det affärsidédokument som arbetades fram under 1995 och där följande uttalande är hämtat: "Vår verksamhet skall genomsyras av ett konsekvent miljötänkande."

Verdexa som exempel Det är främst bilverkstäderna och det avfall som genereras där som är miljöbelastande inom Catenakoncernen. Uppskattningsvis produceras i Sverige ca 310.000 ton miljöfarligt avfall om året. Av den volymen svarar bilverkstäderna för drygt 20.000 ton. På samtliga Verdexas sju anläggningar i Malmöregionen hanteras numera miljöfarligt avfall från verkstäderna i form av spillolja, glykol, oljefilter m m på ett miljövänligt och säkert sätt. Det Verdexa använder sig av är källsortering med hjälp av ett heltäckande system kallat LOTS. Stommen i systemet utgörs av godkända slutna behållare på ca 200 liter där varje behållare har en streckkodsmärkning för dataavläsning som anger innehåll och vilken verkstad som lämnat avfallet. Verkstaden får sedan ett kvitto på att man lämnat avfallet till ett godkänt miljöhanteringsföretag. Leif Holmgren, Metalls huvudskyddsombud och ordförande i Bilarbetarnas Yrkesklubb, som lagt ned mycket tid och intresse på miljösatsningen tillhör dem som tycker att miljö och kvalitet hör ihop: " Även kvaliteten på arbetet i våra verkstäder har höjts sedan vi började med källsortering." Han menar också att det är viktigt att tydligt visa kunderna att företaget har ett aktivt miljöengagemang: "Det ger goodwill och blir en slags kvalitetsstämpel." Miljöpris De erfarenheter som vunnits på miljöområdet hos Verdexa kommer nu att överföras till övriga bilbolag inom Catena. Verdexas miljöinsatser fick också uppmärksamhet utanför företaget. Tidningen Metallarbetaren tilldelade Verdexa 1995 års Arbetsmiljöpris för förtjänstfulla insatser inom arbetsmiljöområdet. Det är Metalls miljöexperter och reportrar som nominerar kandidater och utser pristagaren. 39

Koncernens resultaträkning Mkr 1995 1994 Rörelsens intäkter not 1 12.555 15.867 Rörelsens kostnader not 2 12.177 15.244 Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar 378 623 Avskrivningar enligt plan not 3 197 268 Nedskrivning av fastigheter 5 Rörelseresultat 181 350 Finansiella intäkter Ränteintäkter not 1 132 179 Kursdifferenser 23 8 Övriga finansiella intäkter 81 236 63 250 Finansiella kostnader Räntekostnader not 2 304 417 Övriga finansiella kostnader 22 326 20 437 Resultat före skatter 91 163 Skatter not 4 23 94 Årets vinst 114 69

Kommentar till resultaträkningen Rörelsens intäkter minskade under 1995 med 3,3 miljarder huvudsakligen till följd av försäljningen av Ekman Liebig och Fastighets AB Bohus. Avyttringarna är ett led i att koncentrera verksamheten till bildetaljhandel. Bilbolagen ökade försäljningen med 1,4 miljarder till 12,5 miljarder, eller med 12 %, varvid försäljningen utanför Norden ökade med 0,3 miljarder till 2,3 miljarder, eller med 13%. Rörelseresultatet minskade med 169 Mkr till 181 Mkr. Detta är belastat med netto 106 Mkr avseende avyttringar i linje med renodlingsstrategin till bildetaljhandel i större städer och regioner. Härutöver har rörelseresultatet belastats med 18 Mkr avseende förändrad beräkningsgrund av pensionskostnader och förpliktelser i den norska verksamheten efter ny norsk räkenskapsstandard. Justerat för sålda bolag utanför kärnverksamheten ökade rörelseresultatet med 20 Mkr. Finansnettot förbättrades med 97 Mkr till 90 Mkr. Förbättringen beror på lägre räntenivå och på lägre nettolåneskuld. Skatter redovisas med ett positivt belopp; 23 Mkr. Vid avyttring och omstrukturering av enheter i koncernen har väsentliga skattemässiga förlustavdrag kunnat realiseras. Räntabilitet på sysselsatt kapital blev 7,3 (8,8) %. Räntabilitet på eget kapital blev 10,4 (6,7) %. Räntetäckningsgraden är oförändrad 1,3 ggr. Resultat per aktie ökade till 3,60 (2,20) kronor. Rörelsens intäkter Mkr 1995 1994 Bilrörelsen 12.452 11.125 Ekman Liebig 4.522 Bohus 180 Bohus Estate Europe 47 Probo 61 137 Övriga bolag och elimineringar 5 97 Catena totalt 12.555 15.867 Resultat före skatter Mkr 1995 1994 Bilrörelsen 335 273 Ekman Liebig 44 Bohus 22 Bohus Estate Europe 19 Probo 2 19 Övriga bolag och elimineringar 227 * 151 Catena totalt 91 163 * I beloppet ingår vinst/förlust vid avyttring av följande bolag: Ekman Liebig 68 Mkr, Bohus 153 Mkr, Vexia/Dalbo Bil 2 Mkr, Scancar Belgien 1 Mkr, Scancar Luxemburg 7 Mkr. 41

Koncernens balansräkning Mkr 1995 1994 Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och banktillgodohavanden 115 187 Fordringar not 5 1.209 2.059 Varulager 1.252 1.161 Aktier, obligationer m m not 6 23 22 Utlåning i finansrörelse not 7 258 2.857 333 3.762 Anläggningstillgångar Aktier, andelar m m not 8 599 343 Långfristiga fordringar not 9 591 487 Goodwill not 10 2 34 Uthyrningsfordon not 11 282 353 Övriga tillgångar för uthyrning not 12 21 37 Maskiner och inventarier not 13 217 237 Nyanläggningar 2 8 Fastigheter not 14 2.104 3.818 3.307 4.806 Summa tillgångar 6.675 8.568 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 541 921 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 351 451 Skatteskulder 6 34 Övriga kortfristiga skulder 321 352 Lån not 15 2.344 3.563 2.870 4.628 Långfristiga skulder Lån not 16 1.312 2.172 Avsatt till pensioner not 17 433 435 Latent skatteskuld 200 266 Övriga långfristiga skulder 24 1.969 5 2.878 Minoritetsandelar i eget kapital 3 Eget kapital not 18 Bundet eget kapital Aktiekapital 634 634 Bundna reserver 277 219 911 853 Fritt eget kapital Fria reserver 118 137 Årets vinst 114 69 232 1.143 206 1.059 Summa skulder och eget kapital 6.675 8.568 Ställda panter not 19 2.632 3.571 Ansvarsförbindelser not 20 656 1.449

Kommentar till balansräkningen Balansomslutningen minskade med 1,9 miljarder till 6,7 miljarder huvudsakligen till följd av avyttringar av Fastighets AB Bohus och Ekman Liebig. Varulagret har ökat med 91 Mkr till följd av ökade volymer och nya regler för mervärdesskatt. Utlåning i finansrörelse på 258 Mkr avser AB Probo. Nettolåneskulden, d v s bruttolåneskulden efter avdrag för likvida medel och räntebärande fordringar, har under året minskat med 980 Mkr och uppgick vid årsskiftet till 2,6 miljarder till följd av avyttringar. Eget kapital har ökat med 84 Mkr till 1.143 Mkr. Substansvärdet per aktie uppgick till 36 (33) kronor. Soliditeten ökade från 12,4% till 17,1%. Skuldsättningsgraden, d v s nettolåneskulden i förhållande till eget kapital, minskade från 340% till 229%. 43

Koncernens finansieringsanalys Mkr 1995 1994 1993 Tillförda medel Årets resultat 114 69 768 Avskrivningar som belastat detta resultat 198 268 449 Nedskrivningar av anläggningstillgångar som belastat detta resultat 5 574 Realisationsförluster 91 Kreditförluster som belastat detta resultat 6 24 Från verksamheten internt tillförda medel 403 348 279 Medel tillförda/bundna (-) i rörelsen Fordringar 63 102 55 Varulager 185 178 440 Aktier, obligationer m m 16 4 22 Utlåning i finansrörelse 75 393 405 Kortfristiga skulder exklusive lån 137 6 256 Förändring skatteskuld obeskattade reserver 30 230 57 372 146 520 Nettofinansiering från årets verksamhet 173 720 799 Investering (ökning ) Köp/försäljning av aktier och andelar 256 1 39 Nettoinvesteringar i uthyrningsfordon 8 33 263 Nettoinvesteringar i övriga tillgångar för uthyrning 6 45 655 Nettoinvesteringar i övriga anläggningar 147 223 170 Långfristiga fordringar 114 23 1 Förändring genom försäljningar och dekonsolidering av företag 56 575 77 * 200 710 Överskott/underskott efter anläggningsinvesteringar 402 520 1.509 Extern finansiering, utdelningar m m Kortfristiga låneskulder 172 300 2.213 Långfristiga skulder 185 289 747 Utdelning till aktieägare 32 Effekter av valutakursförändringar på likvida medel 5 330 3 592 14 1.452 Förändring av likvida medel 72 72 57 Likvida medel vid årets början 187 259 202 Likvida medel vid årets slut 115 187 259 * Fr o m för verksamhetsåret 1994 konsolideras inte Probo Pacific Ltd i Catenakoncernen. Effekter på balansposter på grund av fluktuationer i valutakurser har beaktats genom att förändringen i lokal valuta mellan årets början och årets slut har omräknats till medelkurs för respektive lands valuta.

Kommentar till finansieringsanalysen Nettokassaflödet uppgick till 402 (520) Mkr. Internt tillförda medel ökade med 55 Mkr till 403 Mkr. Likvida medel minskade med 72 Mkr och uppgick vid årets slut till 115 Mkr, vilket motsvarar 0,9 (1,2) % av rörelsens intäkter. Nettoinvesteringar i övriga anläggningar uppgick till 147 Mkr, vilket ställt mot internt tillförda medel ger en självfinansieringsgrad på 253 (182) %. Finansiella risker Ränterisk Den genomsnittliga räntebindningstiden för den kortfristiga upplåningen har under 1995 varit 3 månader. Av nettolåneskulden på 2,6 miljarder var den kortfristiga delen 1,6 miljarder. Vid en förändring av marknadsräntan med 1% påverkas koncernens räntenetto med 16 Mkr räknat på årsbasis. Valutarisk Kurssäkring görs av de utländska bolagens nettotillgångar, inklusive 3 månaders prognos av resultatet, genom upplåning och valutaterminer i respektive valuta. I den löpande verksamheten har bilbolagen ingen valutarisk då betalningen sker i respektive lands valuta. 45

Kommentarer och noter, koncernens bokslut Belopp i miljoner kronor (Mkr) där inget annat anges. Redovisningsprinciper Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer och omfattar moderbolaget AB Catena och dotterbolagen, varmed avses de bolag i vilka AB Catena äger mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller har ett bestämmande inflytande. Från och med för verksamhetsåret 1994 konsolideras inte Probo Pacific Ltd i Catenakoncernen, eftersom Catena genom avtal accepterat inskränkningar i sitt inflytande över Probo Pacific Ltd. Vid avyttring av dotterbolag under löpande år medtages ej dess resultatposter under innehavstiden. Aktieinnehavet i Fastighets AB Storheden redovisas ej som intressebolag, då innehavet utgör en finansiell placering och betydande inflytande i bolaget saknas. Omräkning av belopp i utländsk valuta Boksluten för utländska dotterbolag har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden. Samtliga poster i de utländska dotterbolagens balansräkningar har omräknats till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultaträkningarna har omräknats med de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräkningsdifferenser som därvid uppstått har direkt påverkat koncernens eget kapital. Utländsk valuta Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta följer Bokföringsnämndens rekommendation R7. Terminskontrakt och kurssäkring Kursvinster och kursförluster på terminskontrakt och lån, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländska dotterbolag, ingår ej i årets resultat. Dessa vinster och förluster med beaktande av skatteeffekten, förs direkt till eget kapital. Därigenom kvittas de mot omräkningsvinster respektive -förluster som uppstått vid omräkningen av de utländska dotterbolagens resultat- och balansräkningar. För terminskontrakt fördelas terminspremien jämnt över respektive kontrakts löptid. Varulager Varulagret upptas i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut-principen respektive det verkliga värdet. I varulagret ingår endast varor hänförliga till bildetaljhandeln. Värdering fastigheter Förvaltningsfastigheter Ett långsiktigt perspektiv på fastighetsinnehavet ligger till grund vid fastställandet av avkastningsvärdet, vilket kan avvika från marknadens krav på avkastning på kort sikt. Rörelsefastigheter Fastigheters bokförda värden skrivs ned i de fall där en nedgång i marknadsvärde eller försämrad lönsamhet bedöms som varaktig.

Avskrivningar Avskrivningar enligt plan bestäms med ledning av tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade ekonomiska livslängder. Följande avskrivningssatser har använts: Förvaltningsfastigheter 1% Rörelsefastigheter 2% Övriga anläggningstillgångar exklusive tillgångar för uthyrning 10% 25% Goodwill 10% Avskrivning av uthyrningsfordon anpassas för varje objekt med utgångspunkt från fordonets ålder och körsträcka. Maskiner och inventarier i leasingrörelse skrivs av enligt annuitetsmodell. Avskrivningen sker till ett avtalat restvärde eller till noll. Skatteskuld i obeskattade reserver I koncernens balansräkning uppdelas obeskattade reserver i latent skatteskuld, vilken redovisas som en långfristig skuld och kapitaldel, vilken ingår i bundna reserver. Skatteskulden beräknas med utgångspunkt från den förväntade skattesatsen för nästa år i respektive land. Skattesatsen för Sverige i årets bokslut är 28 procent. 1 Rörelsens intäkter 1995 1994 Försäljningsintäkter 12.245 15.307 Ränteintäkter i finansverksamhet 37 79 Leasingintäkter 187 253 Hyresintäkter 82 190 Övriga intäkter 4 38 Summa 12.555 15.867 2 Rörelsens kostnader 1995 1994 Produktkostnader 10.280 13.273 Räntekostnader i finansverksamhet 33 68 Övriga kostnader 1.864 1.903 Summa 12.177 15.244 3 Avskrivningar enligt plan 1995 1994 Uthyrningsfordon 66 106 Övriga tillgångar för uthyrning 10 22 47 Maskiner och inventarier 65 72 Goodwill 1 5 Fastigheter markanläggningar 1 1 byggnader 42 51 fastighetsinventarier 12 11 Summa 197 268

4 Skatter 1995 1994 Den beräknade skatten fördelar sig på: Latent skatt 26 55 Bolagsskatt 3 39 Summa 23 94 5 Fordringar 1995 1994 Växelfordringar 18 44 Avbetalningsfordringar 318 478 Konvertibelt förlagslån 50 Kundfordringar 663 1.281 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 66 112 Skattefordringar 14 15 Övriga fordringar 80 129 Summa 1.209 2.059 6 Aktier, obligationer m m Kompletta lagstadgade specifikationer biläggs den årsredovisning som sänds till Patent- och registreringsverket. Dessa specifikationer kan kostnadsfritt erhållas från AB Catena. Antal Nominellt Bokfört värde värde Oxford Aviation AB 235.555 2 8 Chematur Eng AB 40.588 4 9 Capinet AB 801 0 5 Övriga aktier och obligationer 1 Summa 23 7 Utlåning i finansrörelse Posten avser den totala utlåningsverksamheten inom Probo. Motsvarande inlåning redovisas i not 15, under rubriken Inlåning i finansrörelse.

8 Aktier och andelar % av % av Innehav som redovisas i AB Catena Antal aktiekapital röstetal Marknadsvärde Bokfört värde Probo Pacific Ltd 30.000.000 100,0 100,0 146 Bilspedition Transport & Logistics BTL AB, A 8.243.700 8,8 17,1 186 175 Fastighets AB Storheden, B 118.900.000 28,1 26,7 250 268 Fastighets AB Storheden (optioner) 25.000.000 Ekman Holding AB, A 3.498 4,7 0,6 3 Övriga innehav 1) 0 Bokfört värde i AB Catena 592 Innehav som redovisas i övriga koncernbolag Antal Nominellt värde Bokfört värde AB Volverkinvest 49.770 4 5 Övriga aktier och andelar 1) 2 Bokfört värde enligt koncernens balansräkning 599 1) Kompletta, lagstadgade specifikationer biläggs den årsredovisning som sänds till Patent- och registreringsverket. Dessa specifikationer kan kostnadsfritt erhållas från AB Catena. 9 Långfristiga fordringar 1995 1994 Konvertibelt förlagslån, Klövern 159 Förlagslån, Probo Pacific 402 434 Övriga fordringar 30 53 Summa 591 487 10 Goodwill 1995 1994 Anskaffningsvärden 3 44 Ack. avskrivningar enligt plan 1 10 Värde enligt balansräkningen 2 34 11 Uthyrningsfordon 1995 1994 Antal bilar (tusental) 3 4 Anskaffningsvärden 417 511 Ack. avskrivningar enligt plan 135 158 Värde enligt balansräkning 282 353 12 Övriga tillgångar för uthyrning 1995 1994 49 Avser tillgångar för uthyrning i Probo. Anskaffningsvärden 38 59 Ack. avskrivningar enligt plan 17 22 Värde enligt balansräkning 21 37

13 Maskiner och inventarier 1995 1994 Anskaffningsvärden 614 642 Ack. avskrivningar enligt plan 397 405 Värde enligt balansräkning 217 237 14 Fastigheter 1995 1994 Anskaffningsvärden tomter 300 353 markanläggningar 71 90 byggnader 2.382 4.093 fastighetsinventarier 135 135 Summa 2.888 4.671 Ack. avskrivningar enligt plan markanläggningar 25 25 byggnader 664 1.251 fastighetsinventarier 95 88 Summa 784 1.364 Värde enligt balansräkning tomter 300 353 markanläggningar 46 65 byggnader 1.718 2.842 fastighetsinventarier 40 47 Summa 2.104 3.307 Taxeringsvärden för koncernens svenska anläggningar tomter och markanläggningar 174 290 byggnader 589 1.275 Summa 763 1.565 Motsvarande värde enligt balansräkning tomter och markanläggningar 137 210 byggnader 533 1.583 Summa 670 1.793 15 Kortfristiga lån 1995 1994 Inlåning i finansrörelse 14 235 Banklån i övrig rörelse 1.961 2.058 Andra kortfristiga lån i övrig rörelse 369 577 Summa 2.344 2.870 16 Långfristiga lån 1995 1994 Banklån 1.239 2.074 Andra långfristiga lån 73 98 Summa 1.312 2.172

17 Avsatt till pensioner Redovisade pensionsskulder motsvarar nuvärdet av lämnade pensionsförpliktelser enligt försäkringsteknisk beräkning. Av det redovisade beloppet utgör 418 (417) avtalsenligt åtagande inom ramen för FPG/PRI-systemet. 18 Eget kapital 1995 1994 Aktiekapital 634 634 Bundna reserver: Vid årets början 219 599 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 58 380 Vid årets slut 277 219 Fritt eget kapital: Vid årets början 206 230 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 58 380 Utdelning till aktieägare 32 Omräkningsdifferenser 17 15 Valutakursdifferenser på lån och valutaterminer 19 2 Fria reserver 118 137 Årets vinst 114 69 Vid årets slut 232 206 19 Ställda panter 1995 1994 Inteckningar i fastigheter 1.497 2.065 Företagsinteckningar 284 294 Aktier och värdepapper 391 482 Växlar, reverser och avbetalningsfordringar 276 438 Uthyrda fordon 182 244 Övriga 2 48 Summa 2.632 3.571 51

20 Ansvarsförbindelser 1995 1994 Diskonterade växlar och reverser 10 Borgensförbindelser samt övriga ansvarsförbindelser 656 1.439 Summa 656 1.449 Regressansvar Bilbolagen har därutöver ansvar för leasingavtal och billån om 1.749 Mkr (1.137) avseende fordon finansierade av AB Volvofinans. Behov av avsättning för befarade förluster har ej bedömts föreligga, då beräknade marknadsvärden för fordonen bedömts minst motsvara regressansvaret. Därutöver förekommer avtal med återköpsklausuler avseende sålda fordon. Avsättning har gjorts för bedömd förlustrisk. Mot Säfveån AB, eller andra företag inom Säfveånkoncernen, har från tid till annan riktats betalningsanspråk sammanhängande med bolagens affärsverksamhet. I något fall är anspråken föremål för process. Det är Säfveåns uppfattning att anspråken i allt väsentligt är ogrundade och att, om något av anspråken skulle vinna bifall, utfallet inte kan förväntas medföra en påtaglig negativ effekt på koncernens ställning som helhet. AB Catenas förvaltningsberättelse AB Catena, med säte i Göteborg, handhar koncerngemensamma funktioner som administration, strategisk planering och affärsutveckling, men driver ingen egen rörelse. Avtalet med Volvo När AB Volvo våren 1984 sålde aktiemajoriteten i AB Catena tecknades mellan parterna ett långsiktigt avtal som löper med en ömsesidig uppsägningstid på tre år. Avtalet motiverades av parternas beroende av varandra genom att Catena äger dotterbolag som är betydande återförsäljare av Volvo-produkter. Avtalet innehåller främst bestämmelser som reglerar förhållandet mellan parterna i vissa förändringssituationer. Bland annat till följd av ny lagstiftning, omvärldsförändringar samt Catenas affärsidé och strategiska inriktning är parterna överens om att nuvarande avtal blivit otidsenligt. Volvo och Catena har därför inlett en diskussion med målet att under 1996 träffa ett nytt ramavtal som bättre återspeglar bolagens relationer. Utdelning För verksamhetsåret 1995 föreslår styrelsen bolagsstämman att utdelning sker med 2 (1) kronor per aktie eller sammanlagt 63,3 (31,7) Mkr. Personal En specifikation återfinns på sidan 36.

AB Catenas resultaträkning Mkr 1995 1994 Utdelning på aktier i dotterbolag 41 164 Förvaltningskostnader 74 56 Nedskrivning av aktier i dotterbolag 20 3 Rörelseresultat efter avskrivningar 53 105 Finansiella intäkter och kostnader Resultat vid försäljning av aktier not 1 189 3 Ränteintäkter 88 61 Räntekostnader 176 181 Kursdifferenser 19 1 Övriga finansiella intäkter och kostnader 5 253 10 106 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 306 1 Bokslutsdispositioner not 2 329 231 Resultat före skatter 23 230 Skatter not 3 13 Årets vinst 23 217 53

AB Catenas balansräkning Mkr 1995 1994 Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och banktillgodohavanden 12 0 Konvertibelt förlagslån not 4 50 Fordringar på dotterbolag 952 485 Skattefordran 1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 2 Övriga fordringar 16 1.033 4 491 Anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag not 5 1.628 1.737 Andra aktier och andelar not 5 446 175 Konvertibelt förlagslån not 4 159 Långfristiga fordringar på dotterbolag 431 656 Maskiner och inventarier 2 1 Fastigheter not 6 10 2.676 7 2.576 Summa tillgångar 3.709 3.067 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag 323 73 Skatteskuld 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 30 Övriga kortfristiga skulder 24 14 Banklån 1.738 2.123 1.343 1.468 Långfristiga skulder Lån 13 15 Skulder till dotterbolag 540 545 Personalfond 5 4 Avsatt till pensioner not 7 30 588 28 592 Obeskattade reserver Periodiseringsfond, tax 95 16 16 16 16 Eget kapital not 8 Bundet eget kapital Aktiekapital 634 634 Reservfond 140 140 774 774 Fritt eget kapital Balanserad vinst 185 0 Årets vinst 23 217 208 982 217 991 Summa skulder och eget kapital 3.709 3.067 Ställda panter not 9 1.145 1.117 Ansvarsförbindelser not 10 2.262 3.457

AB Catenas finansieringsanalys Mkr 1995 1994 1993 Tillförda medel Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 306 1 81 Nedskrivningar av anläggningstillgångar som belastat detta resultat 20 8 1 Skatter 0 286 13 6 82 Från verksamheten internt tillförda medel 286 6 82 Medel tillförda/bundna (-) i rörelsen Fordringar 530 343 4 Kortfristiga skulder exklusive lån 10 520 1 342 46 42 Nettofinansiering från årets verksamhet 806 336 40 Investeringar (ökning -) Köp/försäljning av aktier, andelar och övriga värdepapper 182 44 11 Nettoinvesteringar i övriga anläggningar 4 2 Långfristiga fordringar 66 120 0 46 562 551 Överskott/underskott efter anläggningsinvesteringar 926 290 591 Extern finansiering, utdelningar m m Kortfristiga låneskulder 645 322 692 Långfristiga skulder 4 219 464 Utdelning 32 Koncernbidrag, aktieägartillskott 329 938 247 294 359 587 Förändring av likvida medel 12 4 4 Likvida medel vid årets början 0 4 0 Likvida medel vid årets slut 12 0 4 55

Kommentarer och noter, AB Catenas bokslut Belopp i miljoner kronor (Mkr) där inget annat anges. 1 Resultat vid försäljning av aktier Det redovisade beloppet 1995 avser främst förlust vid försäljning av aktier i Fastighets AB Bohus, 170, förlust vid omstrukturering i Europa, 56, samt vinst vid försäljning av aktier i Ekman Liebig AB, 29. 2 Bokslutsdispositioner 1995 1994 Erhållna koncernbidrag 384 471 Lämnade koncernbidrag 2 109 Aktieägartillskott 53 115 Periodiseringsfond 16 Summa 329 231 3 Skatter 1995 1994 Bolagsskatt 0 13 4 Konvertibelt förlagslån 1995 1994 Klövern AB 50 Klövern AB 159 Lånet på 50 Mkr löper t o m den 30 juni 1996 med 7 procents ränta. Lånet på 159 Mkr löper t o m år 2010 utan ränta. 5 Aktier och andelar Aktier i dotterbolag Antal Nominellt värde Bokfört värde Bilia International BV 40 NLG 0 244 Säfveån AB 3.520.000 176 192 Catena Norge A/S 380.000 NOK 38 149 Probo Pacific Ltd 30.000.000 SGD 30 146 AB Verdexa 210.000 21 86 Bilia i Stockholm AB 20.000 2 86 Bilia i Göteborg AB 200.000 20 73 Bohus Estate Europe BV 80 NLG 0 72 Fastighets AB Bilia 300.000 30 70 AB Bilorama 50.000 5 66 Frösunda Motor AB 10.000 1 53 AB Probo 83.120 42 49 Bilvex AB 60.000 6 46 Bilia A/S 29.000 DKK 29 39 Lastbilsbolaget i Stockholm AB 200.000 20 36 Lastbilsbolaget i Göteborg AB 100.000 10 35 Motoria Bil AB 50.000 5 33 Ernst Nilson AB 200.000 20 29 Bilkompaniet i Södermanland AB 10.000 1 26 Fastighets AB Nattskiftet 1.200 1 26

Fastighetsbolaget Etnografen AB 4.500 1 20 Säfveån i Göteborg AB 120.000 12 14 AB Umeå Bilkompani 35.000 4 9 Ajoneuvo Oy 1 FIM 1 9 Umeå Bilkompanis Fastighets AB 100 0 5 Sevonia AB 25.000 3 3 Rattia AB 25.000 3 3 Bil AB Nils Arfwidson 4.000 0 3 Catena Deutschland GmbH (1%) DEM 0 2 Övriga bolag 3 4 Bokfört värde dotterbolag i AB Catena 1.628 Interna förändringar i koncernens struktur och andra förändringar har medfört att bokförda värden på aktier i enskilda dotterbolag justerats inom ramen för AB Catenas bokförda värde på aktier i dotterbolag. Aktieinnehaven har 1995 skrivits ned enligt följande: 1995 Catena Norge A/S 25 Fastighets AB Bilia 5 AB Verdexa 5 Bilia International BV 11 Bohus Estate Europe BV 2 AB Umeå Bilkompani 1 Motoria Bil AB 1 Bilkompaniet i Södermanland AB 3 53 Aktieinnehaven har 1995 skrivits upp enligt följande: Bilia i Stockholm AB 10 Fastighets AB Nattskiftet 3 Bilvex AB 14 Säfveån AB 14 Frösunda Motor AB 4 Fastighetsbolaget Etnografen AB 4 Umeå Bilkompanis Fastighets AB 4 53 Bilia International B V:s innehav av aktier i dotterbolag Aktier i dotterbolag Antal Nominellt värde Bokfört värde Catena Deutschland GmbH 1 DEM 21 154 Actena Automobiles SA 450.000 FRF 45 92 SveziaCar SpA 1.500.000 ITL 1.500 9 Bokfört värde dotterbolag i Bilia International BV 255 57 Andra aktier och andelar i AB Catena redovisas under koncernens not 8. 6 Fastigheter Anskaffningsvärden uppgår till 10, varav mark 5. Taxeringsvärde mark 2, byggnad 2.

7 Avsatt till pensioner Redovisade pensionsskulder motsvarar nuvärdet av lämnade pensionsförpliktelser enligt försäkringsteknisk beräkning. Av det redovisade beloppet utgör 17 (16) avtalsenligt åtagande inom ramen för FPG/PRI-systemet. 8 Eget kapital 1995 1994 Aktiekapital 31.674.669 aktier à nom 20 kronor 634 634 Reservfond: Vid årets början 140 402 Avräkning ansamlad förlust 262 Vid årets slut 140 140 Fritt eget kapital: Balanserad vinst 217 262 Utdelning 32 Avräkning reservfond 262 Vid årets slut 185 Årets vinst 23 217 Vid årets slut 208 217 9 Ställda panter 1995 1994 Aktier i dotterbolag och övriga bolag 1.145 1.117 10 Ansvarsförbindelser 1995 1994 Borgensförbindelser för dotterbolag 2.261 3.454 Övriga förbindelser 1 3 Summa 2.262 3.457

Förslag till vinstdisposition Koncernen Enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick fritt eget kapital till 232 Mkr. Avsättning till bundna reserver erfordras ej. AB Catena Mkr Balanserade vinstmedel 185 Vinst för år 1995 23 Fritt eget kapital 208 Styrelsen föreslår att fria medel 208 Mkr disponeras enligt följande: Till aktieägare utdelas 2 kronor per aktie 63 Till nästa år överförs 145 Summa 208 Göteborg den 13 mars 1996 Gunnar Carleson Sören Gyll Lennart Jeansson Rolf Lydahl Bertil Karlborg Jacob Palmstierna Ordförande Hans Larsson Fredrik Lundberg Carl-Gösta Attling Mats Jansson Verkställande direktör Revisionsberättelse för AB Catena Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1995. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Moderbolaget Årsredovisningen är upprättad enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen disponerar vinsten i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för förvaltningen under år 1995. Koncernen Koncernredovisningen är upprättad enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Ragne Billing Auktoriserad revisor Göteborg den 14 mars 1996 Lennart Huldén Auktoriserad revisor 59

Styrelse Revisorer Ledning Styrelseledamöter Jacob Palmstierna f 1934, ekon dr h c. Ordförande i AB Catenas styrelse sedan 1991. Styrelseordförande i Nordbanken, AB Piren och Siemens Elema AB. Styrelseledamot i NCC AB, Nordstjernan AB, Avesta Sheffield AB, Tetra Laval Group och ICB Shipping AB. Aktieinnehav i AB Catena:5.000 st. Gunnar Carleson f 1929, civilekonom, direktör. Ledamot av AB Catenas styrelse sedan 1984. Styrelseledamot i bl a Graningeverkens AB. Sören Gyll f 1940, verkställande direktör i AB Volvo och koncernchef. Ledamot av AB Catenas styrelse sedan 1992. Styrelseledamot i AB Volvo, AB Custos, Pharmacia & Upjohn Inc, Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA), Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivarföreningen. Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin, Överstyrelsen för Sveriges Verkstadsindustrier och Sveriges Verkstadsförening. Fredrik Lundberg f 1951, civilekonom och civilingenjör, verkställande direktör och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB. Ledamot av AB Catenas styrelse sedan 1989. Styrelseordförande i SIAB AB, MoDo AB och Östgöta Enskilda Bank. Aktieinnehav i AB Catena: 1.680 st. Revisorer Ragne Billing f 1937, auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB. Lennart Huldén f 1937, auktoriserad revisor Ernst & Young AB. Rolf Lydahl f 1945, civilekonom, direktör i Credit Suisse CS. Ledamot i AB Catenas styrelse sedan 1993. Styrelseledamot i bl a Vasakronan AB, NH Nordiska Holding AB, Realia Fastighets AB och Stiftelsen Sophiahemmet. Revisorssuppleanter Lars Bertén f 1948, auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB. Dan Brännström f 1958, auktoriserad revisor Ernst & Young AB. Carl-Gösta Attling f 1938, AB Bilia. Ledamot av AB Catenas styrelse sedan 1985 och suppleant 1984. Utsedd av LO-klubbarna inom Catenakoncernen. Aktieinnehav i AB Catena: 55 st. Koncernledning Mats Jansson f 1951, verkställande direktör i AB Catena och koncernchef sedan 1994. Aktieinnehav i AB Catena: 5.000 st.

Mats Jansson f 1951, verkställande direktör i AB Catena och koncernchef sedan 1994. Styrelseledamot i bl a Lindex AB. Aktieinnehav i AB Catena: 5.000 st Lennart Jeansson f 1941, civilekonom, vice verkställande direktör i AB Volvo. Ledamot i AB Catenas styrelse sedan 1994. Styrelseledamot i AGA AB och UNI Storebrand AS. Aktieinnehav i AB Catena: 1.000 st Hans Larsson f 1942, fil kand, verkställande direktör i Nordstjernan AB. Ledamot av AB Catenas styrelse sedan 1989. Styrelseordförande i AB Linjebuss och Bilspedition AB. Styrelseledamot i bl a MoDo AB, NCC AB och Svenska Handelsbanken. Bertil Karlborg f 1951, Bilkompaniet i Södermanland AB. Ledamot av AB Catenas styrelse sedan 1993. Utsedd av PTK-klubbarna inom Catenakoncernen. Göran Pettersson f 1937, Lastbilsbolaget i Stockholm AB. Suppleant i AB Catenas styrelse sedan 1991. Utsedd av LO-klubbarna inom Catenakoncernen. Aktieinnehav i AB Catena: 150 st. Lennart Welin f 1951, Bilia i Göteborg AB. Suppleant i AB Catenas styrelse sedan 1993. Utsedd av PTK-klubbarna inom Catenakoncernen. Aktieinnehav i AB Catena: 2 st. Benny Averpil f 1948, vice verkställande direktör i AB Catena sedan 1993. Ansvarsområde: Ekonomi, finans, administration. Aktieinnehav i AB Catena: 5.000 st. Johan Röhss f 1958, civilekonom, vice verkställande direktör i AB Catena sedan 1994. Ansvarsområde: Bil Europa och strategifrågor. Aktieinnehav i AB Catena: 5.000 st. Olle Thelander f 1935, civilekonom, direktör, sekreterare i AB Catenas styrelse. Ansvarsområde: Catena Invest. Aktieinnehav i AB Catena: 652 st, optioner 12.000 st