Boplatslämningar vid Gamla Uppsalagatan från brons- och äldre järnålder

Boplatslämningar vid Gamla Uppsalagatan från brons- och äldre järnålder Rapport 2017:37 Arkeologisk utredning Uppsala län, Uppland, Uppsala kommun, Uppsala socken, Gamla Uppsala 21:20 Niclas Björck

Boplatslämningar vid Gamla Uppsalagatan från brons- och äldre järnålder Rapport 2017:37 Arkeologisk utredning Uppsala län, Uppland, Uppsala kommun, Uppsala socken, Gamla Uppsala 21:20 Dnr 5.1.1-00915-2015 Niclas Björck

Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00 info@arkeologerna.com fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:37 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering och layout: Åsa Östlund Omslag: Ett av de stenskodda stolphålen (A50) inom fastigheten Gamla Uppsala 21:20 som det framträdde efter avbaning. Foto: Niclas Björck (U4796_7). Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund och fornlämningsmiljö 5 Arkeologisk potential inför utredningen 9 Målsättning 9 Metod och genomförande 9 Resultat 10 Referenser 16 Kartor 17 Administrativa uppgifter 17 Bilagor 18 Bilaga 1. Schakttabell 18 Bilaga 2. Anläggningstabell 19 Bilaga 3. Sektioner för sju anläggningar i skala 1:20 20 Bilaga 4. 14 C-anlayser, protkoll och diagram 21 Från Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Bilaga 5. Vedartsanalys 23 Av Ulf Strucke, Arkeologerna

4 0 1 2 3 km Figur 1. Läget för utredningen markerat på utdrag ur Terrängkartan, blad 620 Uppsala. Skala 1:50 000.

5 Sammanfattning Arkeologerna, Statens historiska museer har genomfört en arkeologisk utredning i Gamla Uppsala. Vid schaktning inom det cirka 14 000 m 2 stora utredningsområdet framkom boplatslämningar inom en begränsad yta i nordöst i form av härdar, kokgropar och stolphål. Dateringar visar att dessa aktiviteter hör till brons- och järnålder. Området där boplatslämningarna finns är cirka 6 100 m 2 stort men delar av denna yta är möjligen störd av den gård som låg här under 1900-talet. Boplatslämningarnas intensitet verkar också variera inom området och utredningsresultatet indikerar att aktiviteterna varit mest intensiva i norr. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala län har Arkeologerna, Statens historiska museer genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Gamla Uppsala 21:20. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag för detaljplaneläggning av området. Uppdragsgivare var Junior Living AB som även varit kostnadsansvariga för de utförda arbetena. Utredningen gjordes i mars och april år 2016. Bakgrund och fornlämningsmiljö Utredningsområdet ligger i Gamla Uppsala, beläget i nordöstra utkanten av stadsbebyggelsen i Uppsala (fig. 1). Det äldsta omnämnandet av Gamla Uppsala finns på runstenar i Skåne (DR279, DR295). Att platsen nämns på runstenar och även i bevarade sagor visar på platsens betydelse under järnåldern (se nedan). I historiska kartor från åren 1640 1857 ligger det aktuella undersökningsområdet hela tiden i åkermark (fig. 4). När Laga skifte genomförs i mitten av 1800-talet flyttar flera gårdar ut från bytomten och bildade nya enheter, t.ex. Lövstaholm och Berget men ingen av dessa lokaliseras till utredningsområdet. Inte förrän under 1900- talet lokaliseras bebyggelse till detta område. Gården inom utredningsområdet finns inte kvar idag men är med på t.ex. Ekonomiska kartan från år 1952.

6 Uppsala 117:1 Berget Uppsala 120:1 Uppsala 119:1 Uppsala 118:1 Uppsala 623 Uppsala 278:1 Uppsala 225:1 Uppsala 622 Uppsala 265:1 Gamla Uppsalagatan Uppsala 216:1 Uppsala 300:1 Nyby 0 500 m Figur 2. Utredningsområdet (lila linje) och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS) markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 66G4eS Gamla Uppsala. Skala 1:10 000.

7 Området är rikt på fornlämningar och ett antal arkeologiska undersökningar har utförts, inte minst i samband med utbyggnaden av E4:an och järnvägen, under senare år (fig. 1 och 2). Även i direkt närhet till det nu aktuella utredningsområdet har undersökningar utförts. De undersökta lokalerna är framför allt boplatser och gravfält från brons- och äldre järnålder (t.ex. Uppsala 116:1 och 116: 2, 117:1, 118:1, 119:1, 120:1, 216:1, 225:1, 278:1; 613:1, 614:1, 622 och Uppsala 623). Två gravar, en stenpackning med brända ben och en skadad stensättning (Uppsala 116:1 och 116:2) som möjligen hör till bronsålder undersöktes 1974 (Duczko 1993:33). Vid Uppsala 119:1 undersöktes år 2007 ett grav- och boplatsområde (Frölund 2009) och vid Uppsala 120:1 har funnits en grav- eller skärvstenshög (Roslund-Forénius 1996). Ett gravfält, Uppsala 216:1, undersöktes år 1969, varvid en hög, en treudd och fyra stensättningar daterades till yngre vikingatid. Vid gravfältet framkom även boplatsindikationer i form av ett underliggande kulturlager och stolphål (Hedlund & Ringquist 1973). Vid Uppsala 225:1 framkom härdar, sotfläckar, skärvsten och bränd lera när schaktningsarbete under antikvarisk kontroll utfördes. Vid Uppsala 278:1 undersöktes och borttogs en brandgrop vid grävning av en källare år 1929. Vid Berget har undersökts både boplatslämningar och gravar (Uppsala 613:1, 614:1, 622 och 623) de två förstnämnda omfattade boplatslämningar från förromersk romersk järnålder och i de två sistnämnda lämningar från främst bronsålder (Fagerlund 2004; Frölund 2005a). År 2008 undersöktes Uppsala 613:1 och 614:1, varvid bebyggelse och gravar från hela perioden äldre bronsålder till romersk järnålder påvisades (Göthberg m.fl. 2014). Under järnåldern utvecklas en centralort med kungsgård och kultplats i Gamla Uppsala (Uppsala 586:1) vilket ger området en speciell plats i vår historia (fig. 2). Vid undersökningarna inför en ny järnväg genom Gamla Uppsala framkom storskaliga konstruktioner i form av stolprader som tillsammans med de undersökningar som utförts vid Kungsgården är arkeologiska belägg för platsens centrala betydelse under järnålder. Utredningsområdet utgör idag parkmark och har en avlång form mot norr begränsat av Österleden, mot öster av Gamla Uppsalagatan och mot väster av bebyggelsen längs Snorrevägen (fig. 2, 7 och 8). Utredningsområdet är cirka 14 000 m 2 och har en sydvästlig nordostlig utsträckning med en största längd om knappt 230 meter och en oregelbunden bredd som varierade mellan 30 och 116 meter. Området var bredast i norr. Topografin i området är flack före detta åkermark som ligger cirka 23 m ö.h. och sluttar svagt åt söder (fig. 2 och 4). Undergrunden utgörs av lera. Fornlämningsbilden som beskrivits ovan är logisk med tanke på landskapsutvecklingen i området. Denna delen av Uppsala lyfts ur havet under bronsåldern, dvs. när havet stod cirka 20 25 meter över havet. Vid denna tid är utredningsområdet beläget på en halvö och en relativt omfattande bebyggelse verkar etableras i skärgårdslandskapet vid denna tid (fig. 3). Förutom de boplatser som daterats till perioden (Uppsala 225, 614, 622 och 623) är denna äldsta fas synlig i skärvstenshögar (Uppsala 117:1, 118:1, 119:1 och eventuellt vid 120:1) och i förekommande hällristningar (Uppsala 265:1).

8 Figur 3. Terrängmodell av utredningsområdet med utredningsområdet (lila linjer) markerat. Modellen avbildar området vid en havsnivå cirka 20 meter över havet, d.v.s. situationen cirka 1000 BC. Vid denna tid är utredningsområdet beläget på en halvö i skärgården. Skärgårdsrekonstruktion av Niclas Björck. Skala 1:22 000. 0 1 Km

9 Arkeologisk potential inför utredningen Inom utredningsområdet var inga fornlämningar kända sedan tidigare men många finns, som framgick ovan, i närområdet. Den arkeologiska potentialen utgörs framför allt av möjligheten att hitta boplatser från bronsålders- och äldre järnålder av den typ som av tidigare undersökts i det direkta närområdet (Fagerlund 2004; Göthberg m.fl. 2014). I området finns vid denna tid både sammanhängande större landområden och många större och mindre öar i ett rikt skärgårdslandskap. Undersökningsområdet ligger ungefär 200 meter från stranden i sydväst vid 1000 BC, d.v.s. vid den tid platsen var belägen vid en cirka tre kilometer vid fjärd. Även mot norr fanns öppet vatten som hörde till denna fjärd (fig. 3). Under tiden därefter har den uppgrundade leriga dalgången erbjudit goda förutsättningar för bete på de sankängar som då bildades. Under järnåldern växer ett regionalt centrum fram vid Gamla Uppsala (Uppsala 586:1) i norr och väster. Hägnadskonstruktioner har under senare år belagts och dessa når ända ned mot utredningsområdet. Den mest närbelägna har öst västlig utsträckning och löper från Tunåsen över fälten ned mot Yrsaplanerna längs 500 meter. Utredningsområdet ligger i förlängningen av denna stolpsträckning mot öster och potentiellt skulle denna typ av lämningar kunna framkomma även inom utredningsområdet. Målsättning Målsättningen med undersökningen var att klarlägga om fornlämning finns inom planområdet. Eventuell förekomst fastställs genom upptagande av schakt inom utredningsområdet. Följande mer specifika målsättningar är aktuella för området: Identifiera förekomst av historiska boplatslämningar genom schaktning. Identifiera huruvida spår efter hägnader finns inom undersökningsområdet. Metod och genomförande Utredningen avsåg att klargöra eventuell förekomst av fornlämning inom utredningsområdet. Förekomst fastställdes genom upptagande av schakt med maskin med efterföljande rensning för att lokalisera anläggningar. Följande metoder har brukats: Arbetet inleddes med en kort genomgång av bakgrundsmaterial som FMIS, SHM:s lösfyndsregister, excerpter, rapporter, digitala historiska kartor och geologiska kartan. Utredningsgrävning med grävmaskin med sökschakt ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov finrensades ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.

10 Figur 4. Under historisk tid har området utgjort ängs- och odlingsmark. Detta kan exemplifieras av Laga skifteskartan från 1856 (B22-28:13), utredningsområdet är markerat (lila linjer). Skala 1:2 ooo. 0 50 m Resultat Den utförda genomgången av arkivmaterial visar att utredningsområdet låg på gränsen mellan Nyby, Gamla Uppsala by och Vaksala bys ägor under stora delar av den period, år 1640 1857, från vilken kartor finns. Under äldsta tid finns Byängen, som var kyrkbyns ängsmark och 1640 1641 omfattade ett 1,2 kilometer långt och mer än 500 meter brett område i sluttningens och delar av dalgångens botten. Söder om Gamla Uppsala finns också en stor sammanhängande betesmark, Löten. Den geometriska jordeboken från 1640 1641 visar att utredningsområdet domineras av åkermark som ingår i Södra

11 S232 S236 S123 S200020 S1 S119 S127 S5 S115 S9 S107 S111 S13 S17 S21 S25 Y648200 X6642250 S103 S29 S33 Y648100 S37 X6642200 S322 S79 S94 S75 S71 S83 S61 S67 0 20 m Figur 5. Plan över undersökta schakt markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 66G4eS Gamla Uppsala. Skala 1:1 000.

12 Gärdet. Utredningsområdet utgör hela tiden, från vilken kartmaterial finns, hag- och åkermark (fig. 4). På 1952 års karta finns en gård för första gången i nordöstra delen av utredningsområdet. Som framgick ovan har inga lämningar av arkeologiskt intresse kunnat beläggas inom utredningsområdet på det historiska kartmaterialet. För att avgöra huruvida medeltida eller förhistoriska lämningar förekom utfördes schaktning med maskin inom utredningsområdet (fig. 7 och 8). Området utgör idag parkmark och vissa ytor, det rör sig om en bullervall längs Gamla Uppsalagatan, flera asfalterade gång- och cykelvägar som skär genom utredningsområdet och ett fjärrvärme schakt som skar genom området i nord sydlig riktning, undantogs. Schakten placerades därför så att varken bullervall, ledningar eller gång- och cykelvägar skulle skadas (fig. 5). När de undantagna ytorna räknats bort kvarstod 12 000 m 2 och inom denna yta upptogs 28 schakt med en sammanlagd yta om 1 208 m 2, d.v.s. cirka tio procent av ytan (fig. 2 och 5 samt bilaga 1). Den upptagna ytan ökade för att mängden anläggningar var intensiv i norra delen av området medan det i söder inte framkom några anläggningar alls. För att den yta som saknade anläggningar skulle kunna avskrivas krävdes att schaktningen i detta område förtätades. Schaktningarna visar att underlaget i hela utredningsområdet utgörs av lera som framkommer på ett djup av mellan cirka 0,25 0,5 meter. Matjorden tenderar att vara tjockare i de låglänta delarna i söder och grundare i de mer höglänta delarna i norr. I tjugoen av de upptagna schakten framkom ingenting av antikvariskt intresse men i resterande sju (schakten 13, 29, 119, 123, 123, 236 och 200020) fram- Figur 7. Översikt över norra delen av undersökningsområdet där huvuddelen av anläggningarna framkom. Foto från nordost: Niclas Björck (U4796_1).

13 A240 S236 S119 X6642320 S200020 A160 A155 A165 A176 A182 A187 A194 Y648160 A201 A245 A150 A145 A139 A208 S123 A131 A225 A215 S127 S5 S115 Kokgrop Härd Stolphål Schakt Utredningsområde 0 10 m S9 S13 A50 S111 A56 S17 S25 Y648160 X6642320 S103 S29 A41 S21 Figur 6. Plan över de anläggningar som framkom i norra delen av utredningsområdet markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 66G4eS Gamla Uppsala. Skala 1:400.

14 kom tjugo anläggningar av förhistorisk karaktär (fig. 5 och 6). Det rör sig om stolphål, härdar och kokgropar (fig. 6, bilaga 1, 2 och 3). I schakt 13 framkom två stolphål (A50 och A56), i schakt 13 sex stolphål (A131, A139, A145, A150, A155 och A160), i schakt 123 fyra stolphål (A182, 187, 194 och 201) och i schakt 127 framkom tre stolphål (A208, A215 och A225). Stolphålen varierade i storlek och djup. Storleken varierade från 0,2 0,7 meter i diameter och djupet på de undersökta stolphålen varierade mellan 0,1 0,4 meter. Stolphålen hade en fyllning av brunaktig jord och ibland hade de även stenskoning (bilaga 2 och 3 samt fig. 10). I schakt 33 respektive schakt 123 framkom två härdar (A41 respektive A176). Härdarna var cirka en meter i diameter och djupet på härdarna var 0,1 meter. Härdarna hade svart, sotig fyllning med rikligt av kol och skärvsten (bilaga 2 och 3). I schakt 123, 236 och 200020 framkom tre kokgropar (A165, A240 och A245). Kokgroparna var cirka 1,4 1,7 meter i diameter och hade en gråaktig fyllning med inslag av kol och rikligt med skärvsten (bilaga 2 och fig. 9). I det område där anläggningar framkom har under historisk tid legat en gård och för att säkerställa att anläggningarna var förhistoriska grävdes en sektion i sju anläggningar, två härdar och fem stolphål. I samtliga fall visade sig dessa vara förhistoriska anläggningar (bilaga 2 och 3). Ifrån fyra av de anläggningar som undersöktes insamlades kolprover. I härden A41 visar vedartsanalysen asp och i härden A176 påvisade vedartsanalysen björk och ek. I det stenskodda stolphålet A50 påvisades ek och i det stenskodda stolphålet A187 påvisades asp (bilaga 5). Ifrån kokgropen A245 omhändertogs en obränd tand från nöt. Figur 8. Arbetsbild från nordöst, schaktning I södra delen av undersökningsområdet. Foto från nordöst: Niclas Björck (U4796_3).

15 Figur 9. Lodfoto över kokgropen A245 som var en av de anläggningar som framkom i norra delen av utredningsområdet. Foto: Niclas Björck (U4796_14). Figur 10. Lodfoto över stolphålen A139, 145 och 150. Stolprader i området indikerar att det sannolikt rör sig om hus eller hägnader. Foto: Niclas Björck (U4796_10).

16 Två anläggningar daterades med hjälp av 14 C-analys. I kokgropen A245 daterades tanden till bronsålder, cirka 1200 1000 f.kr., och i härden A41 daterades kol från asp till järnålder, 260 510 e.kr. Dateringarna indikerar att åtminstone två faser finns representerade på platsen (bilaga 4). I schakten där anläggningar framkom, i norra delen av området, fanns också fynd i form av spridda fragment av bränd lera samt ben. Inga fynd förutom tanden från A245 omhändertogs. Noteras kan emellertid att i schakt 5, där inga anläggningar kunde identifieras, framkom en löpare i schaktmassorna. Detta indikerar att aktiviteter förekommer även i det område där gården låg under historisk tid. I denna delen av utredningsområdet var ytan omrörd och inga anläggningar noterades men i schakten omkring det skadade området finns anläggningar både i söder och framför allt i väster. Till sin karaktär har anläggningarna stora likheter med de anläggningar (Uppsala 622) som framkom vid utredningen som gjordes på andra sidan österleden (jfr fig. 2). Dateringar av dessa indikerar att aktiviteterna i detta område är samtida med den äldre fasen inom utredningsområdet, d.v.s. bronsålder, cirka 1300 900 f.kr. (Fagerlund 2004:16ff). Referenser Aspeborg, H. m.fl. 1995. Arkeologi i Tiundaland. Arkeologisk utredning väg E4. Sträckan Uppsala Mehedeby. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1995:04. Stockholm.. Beronius Jörpeland, L. 2011. Återigen i Gamla Uppsala. Utbyggnad av Ostkustbanan genom Gamla Uppsala. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2011:95. Stockholm. Beronius Jörpeland, L., Göthberg, H., Wikborg, J. & Seiler, A. 2013. Monumentala stolprader i Gamla Uppsala. Fornvännen 2013 (108):4, s. [278] 281. Fagerlund, D. 2004. Berget boplatser från bronsålder och äldre järnålder. Upplandsmuseet rapport 2004:05. Uppsala. Fagerlund, D. & Åberg, K. 2005. Gårdar och bebyggelse från yngsta bronsålder och äldre järnålder i Samnans dalgång: anläggande av vattenledning mellan Storvad och Gränby. Upplandsmuseet. Uppsala. Frölund, P. 2009. En skärvstenshög i Gamla Uppsala. Arkeologisk undersökning. Upplandsmuseet. Rapport 2009:07. Uppsala. Hedlund, G. & Ringquist, P.O. 1973. Arkeologisk undersökning 1969. Fornlämning 216, Nyby, Gamla Uppsala församling, Uppland. Riksantikvarieämbetet Rapport 1973 B32. Stockholm. Göthberg, H. Frölund, P. & Fagerlund, D. 2014. Gamla Uppsala åter till Berget: om undersökningen av en förtätad bosättning från äldre järnålder med begravningar från äldre bronsålder till romersk järnålder. Upplandsmuseet. Uppsala. Ljungkvist, J. 2000. Den förhistoriska bebyggelsen i Gamla Uppsala: preliminära tolkningar och omtolkningar av bebyggelseutveckling och organisation. Fornvännen 2000 (95), s. 145 163. Roslund-Forenius, Y. 1996. Arkeologisk förundersökning. Gamla Uppsala socken. Uppland. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1996:39. Stockholm.

17 Kartor rak= Rikets allmänna kartverks arkiv lm= Lantmäterimyndigheternas arkiv lsa= Lantmäteristyrelsens arkiv Gamla Uppsala socken, Gamla Uppsala by Geometrisk avmätning, 1640 1641, B22-28:A5:78 lsa Storskifte, år 1771, 03-GAM-47, lm Storskifte, år 1772, B22-28:2 lsa Storskifte, år 1792, B22-28:7 lsa Enkifte, år 1811, B22-28:10 lsa Laga skifte, år 1856, B22-28:13 lsa Nyby, Ägobyte, år 1859, 03-GAM-140, lm Nyby, Laga skifte, år 1859, 03-GAM-147, lm Nyby, Utredning, år 1859, 03-GAM-148, lm Nyby, Arealavmätning, år 1928, 03-GAM-237, lm Ekonomisk karta, Funbo, år 1952, J133-11I8a54, rak Häradsekonomiska kartan, 1859 63, Uppsala län, Uppsala J112-84-7 rak Generalstabskartan 1867, Uppsala, J243-84-1, rak Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-00915-2015. Länsstyrelsens dnr: 431-1297-15. SHMM:s projektnr: A13210. Intrasisprojekt: SHMM2015:113. Undersökningstid: 29 mars 1 april 2016. Projektgrupp: Niclas Björck, Ulf Strucke och Anders Biwall. Underkonsulter: SLBC. Exploateringsyta: 14 000 kvadratmeter. Undersökt yta: 1240 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 66G4eS Gamla Uppsala. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 648085,5 y 6642114,5. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm: 14 st. foton med Unr 4796_1 14 och 2 st. profilark med profiler i skala 1:20 Unr 4796_15 16. Dokumenta tionshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

18 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Schakt nr Beskrivning 1 14 3 m stort (SV NÖ) och 0,3 0,5 m djupt. Överst grusad plan därunder rasmassor. Grus och lera, centralt rikligt med tegel som låg mellan två syllstensrader en i nordöst och en i sydväst. Utanför södra syllstensraden framkom en cementtrapp. 5 17 3 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,2 0,8 m djupt. Överst grusad plan därunder fyll- och rasmassor. Överst 0,15 m grus och därunder lera. Flera kabelschakt som hör samman med gården skar genom schaktet. 9 11,8 3 m stort (Ö V) och 0,5 0,8 meter djupt. Grässvål (0,05 m) och därunder grusiga fyllmassor (0,15 m) över matjord (0,1 m) och därunder beige lera. 13 21 2,7 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,5 0,8 meter djupt. Grässvål (0,08 m) och därunder grusiga fyllmassor (0,15 m) över matjord (0,1 m) och därunder beige lera. 17 9,3 2,5 m stort (NÖ SV) och 0,3 0,5 m djupt. Grässvål (0,05 m) över matjord (0,3 m) därunder beige lera, spridd sten. 21 10 2,5 m stort (NÖ SV) och 0,3 0,5 m djupt. Grässvål (0,9 m) över matjord (0,3 m) därunder beige lera, spridd sten. 25 14,8 2,2 m stort (NÖ SV) och 0,3 0,6 m djupt. Grässvål (0,08 m) därunder ploglager 0,3 m djupt följt av lera med enstaka stenar. I södra delen av schaktet större ytor med skräpfyllda gropar. 29 17 2,9 m stort (NV SÖ) och 0,7 m djupt. Grässvål (0,07 m) därunder ploglager 0,4 m tjockt och därunder beige lera. 33 11,8 2,6 m stort (Ö V) och 0,2 0,5 m djupt. Grässvål (0,08 m) därunder ploglager 0,3 0,4,m tjockt, sen beige lera med måttligt med sten, 0,1 1,3 m stora. 37 10,5 2,5 m stort (NV SÖ) och 0,5 0,8 m djupt. Överst grässvål (0, 1 m) därunder ploglager 0,5 m djupt och därunder beige lera. 61 9 2,85 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,7 m djupt. Överst grässvål (0, 1 m) därunder fyllmassor (0,1 m) och sedan ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. 67 11,1 2,4 m stort (SSV NNÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0, 1 m) därunder fyllmassor (0,1 m) och sedan ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. 71 16 2,7 m stort (SSV NNÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0, 1 m) därunder fyllmassor (0,1 m) och sedan ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. 75 10,7 2,5 m stort (SV NÖ) och 0,3 0,6 m djupt. Överst grässvål (0, 1 m) därunder fyllmassor (0,1 m) och sedan ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. 79 13,7 2,4 m stort (SSV NNÖ) och 0,3 0,6 m djupt. Överst grässvål 83 9,5 3,5 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,65 m djupt. Överst grässvål (0, 1 m) därunder fyllmassor (0,1 m) och sedan ploglager (0,55 m djupt) och sedan beige lera. 94 18,7 3,3 m stort (SSV NNÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0, 1 m) därunder fyllmassor (0,1 m) och sedan ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. 103 18,7 3,3 m stort (SSV NNÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,45 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 107 21,2 2,7 m stort (SSV NNÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,4 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 111 25 2,6 m stort (SV NÖ) och 0,5 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,35 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 115 19,4 2,5 m stort (SSV NNÖ) och 0,45 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,4 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 119 35,2 2,5 m stort (SSV NNÖ) och 0,3 0,5 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,25 0,4 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 123 23,3 2,7 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 127 37,7 2,5 m stort (N S) och 0,4 0,6 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,3 0,5 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 232 18,7 2,8 m stort (N S) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder byggavfall omväxlat med bevarat ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 236 9,5 2,75 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. 322 23,2 2,5 m stort (SSV NNÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. 200020 10,5 2,75 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,6 m djupt. Överst grässvål (0,1 m) och därunder ploglager (0,5 m djupt) och sedan beige lera. Stenfritt. Anläggningar och fynd Resterna av byggnader från gården som låg i området under 1900-tal. Rester från gården som låg i området under 1900-tal. Spridd förekomst av rasmassor från gården. Området omgrävt. Spridd förekomst av rasmassor från gården. I nordväst två stensamlingar, stolphål? (A50 och A56). Inslag av tegel och bl.a. ben (gården?). Inslag av tegel (gården?). Inslag av tegel och groparna hör till gården. I schaktets östra del en härd (A310). Enstaka spridda ben även djup ned i ploglager. I schaktet framkom flera stolphål, både med och utan stenskoning (A131, A139, A145, A150, A155, A160). Fynd enstaka ben och bränd lera. I schaktet framkom flera stolphål, både med och utan stenskoning samt en grop och en härd (A165, A176, A182, A187, A194, A201). Fynd enstaka ben och bränd lera. I schaktet framkom flera stolphål, både med och utan stenskoning (A208, A215, A225). Fynd enstaka ben och bränd lera. Större delen av schaktet täcktes av en stor grop fylld med asfalt, cement, kakel och t.ex. tegel. I schaktet framkom en grop med skärvig sten (A240). I schaktet framkom en grop med skärvig sten (A245).

19 Bilaga 2. Anläggningstabell Anl.nr/ IntrasisId Intrasis namn Typ Undersökt andel, % Djup, m Längd, m Bredd, m 41 Härd Härd 50 0,1 1 1,05 50 Stenskott stolphål? Stolphål 50 0,2 0,5 0,5 56 Stolphål? Stolphål 0 0,5 0,5 131 Stolphål Stolphål 0 0,57 0,57 139 stolphål Stolphål 50 0,12 0,3 0,25 145 Stenskott stolphål Stolphål 50 0,4 0,6 0,55 150 Stenskott stolphål Stolphål 0 0,53 0,53 155 Stolphål Stolphål 50 0,14 0,4 0,4 160 Stolphål Stolphål 0 0,3 0,2 165 Grop Grop 0 1,8 1,4 176 Härd Härd 50 0,1 1,1 1 182 Stolphål Stolphål 0 0,5 0,4 187 Stenskott stolphål Stolphål 50 0,4 0,65 0,6 194 Stolphål Stolphål 0 0,8 0,6 201 Stolphål Stolphål 0 0,8 0,6 208 Stolphål Stolphål 0 0,7 0,55 215 Stolphål Stolphål 0 0,85 0,7 225 Stolphål Stolphål 0 0,45 0,45 240 Kokgrop Grop 0 0,7 1,5 245 Kokgrop Grop 0 1,7 1,7

20 Bilaga 3. Sektioner för sju anläggningar i skala 1:20 1. Brun lera 2. Beige lera Fynd: bränt ben 1. Brun lera 2. Beige lera 1. Skärvsten, kol och sot 2. Beigebrun lera 1. Skärvsten, kol och sot 2. Beigebrun lera 1. Brun lera, stenskoning 2. Beige lera 0 1 m 1. Brun lera 2. Beige lera 1. Brun lera 2. Beige lera Fynd: bränt ben

21 Bilaga 4. 14 C-anlayser, protkoll och diagram Från Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

22 Lab nr 14 C-ålder BP Kalibrerat med 1 σ Kalibrerat med 2 σ Ua-53421 1660 ±28 350 423 AD 260 510 AD Ua-53420 2902 ±29 1125 1020 BC 1210 1005 BC Ua-53420 Ua-53421 1500 1000 500 BC/AD 501 Kalenderår

23 Bilaga 5. Vedartsanalys Av Ulf Strucke, Arkeologerna AnalysId: 13071 Anläggning: 41 Provnr: Vikt (g): 0,3 Analyserad vikt (g): 0,3 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Asp Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 13072 Anläggning: 50 Provnr: Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ek Antal: 4 Material: Träkol Kommentar: Kärnved AnalysId: 13073 Anläggning: 176 Provnr: Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Bark Antal: 1 Material: Förkolnad Kommentar: Ej daterbar mängd Art: Björk Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej daterbar mängd Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 13070 Anläggning: 187 Provnr: Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Asp Antal: 2 Material: Träkol Kommentar:

Boplatslämningar vid Gamla Uppsalagatan från brons- och äldre järnålder Med anledning av att fastigheten Gamla Uppsala 21:20 kommer detaljplaneläggas har Arkeologerna, Statens historiska museer genomfört en arkeologisk utredning av området. Vid utredningen upptogs schakt och i dessa framkom boplatslämningar i form av härdar, stolphål och kokgropar som daterats till brons- och järnålder.