Naturvärdesinventering (NVI) av Trollet 14, Falköpings kommun

Naturvärdesinventering (NVI) av Trollet 14, Falköpings kommun Pro Natura December 2018 Arbetet är utfört på uppdrag av Falköpings kommun

Projekt: Naturvärdesinventering (NVI) av Trollet 14, Falköpings kommun Projektorganisation: Inventeringen har utförts av Leif Andersson, Pro Natura och Lennart Sundh, Sundh Miljö Kvalitetsgranskning: Leif Andersson, Pro Natura Kontaktperson för denna rapport: Leif Andersson, leif.andersson@pro-natura.net, Tel: 0506-14301, 070-6571746 Uppdragstagare: Stiftelsen Pro Natura Beställare: Stadsbyggnadsavdelningen, Falköpings kommun Kontaktperson hos beställaren: Oskar Sandberg Rapporten är färdigställd 2018-12-17 Fotografier har tagits av Lennart Sundh Omslagsfoto: Foto över del av området. Foto Lennart Sundh

Inneha llsfo rteckning Innehållsförteckning... 1 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Uppdraget... 2 4. Metodik... 3 5. Allmänt om naturförhållandena... 9 5.1. Geografi och bebyggelse... 9 5.2. Naturförhållandena... 9 5.3. Kort om markanvändningshistorian... 11 5.4. Befintligt underlag... 11 6. Beskrivningar av naturvärdesobjekt... 12 7. Sammanfattning av områdets naturvärden... 13 8. Objekt med generellt biotopskydd... 13 9. Hänsyn till naturvärden vid exploatering... 16 10. Litteratur och källor... 16 10.1. Skriftliga källor... 16 10.2. Kartor och flygfoton... 17 10.3. Databaser och internet... 17 Bilaga 1: Karta över inventeringsområdet Bilaga 2: Karta över objekt med generellt biotopskydd

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun 1. Inledning Föreliggande arbete är gjort på uppdrag av Stadsbyggnadsavdelningen vid Kommunledningsförvaltningen i Falköpings kommun. Kontaktperson på kommunen har varit Oskar Sandberg. Ansvarig för uppdragets genomförande är Pro Natura. Ansvarig på Pro Natura är Leif Andersson. Fältarbete och rapportframtagande har gjorts av Lennart Sundh, SUNDH MILJÖ. Fältbesök genomfördes den 22 och 28 november 2018. Naturvärdesinventeringen har utförts enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS 199000:2014. Inventeringen har utförts som fältinventering med detaljeringsgrad detalj och med tillägget Naturvärdesklass 4. Då det i området förekommer alléträd m m har även en kartering av områden som berörs av generellt biotopskydd genomförts. 2. Bakgrund Stadsbyggnadsavdelningen, Falköpings kommun, detaljplanerar för byggnation av studentlägenheter på del av Trollet 14 i nordvästra delen av Falköpings tätort. Området är idag planlagt för bostäder men omfattas av både prickmark, mark som ej får förses med byggnader och kryssmark, mark där endast komplementbyggnader får uppföras. Den nya detaljplanen har som syfte att möjliggöra uppförandet av flerbostadshus och tillhörande parkeringsytor inom planområdet. Planområdet är 1,4 hektar stort och beläget i nordvästra delen av Falköpings tätort söder om sjukhuset. Inom det område som planen omfattar finns en stenmur samt flera träd. Det finns även en enkel trädrad, allé, belägen ungefär i mitten av planområdesgränsen samt flera medelstora träd i det parkområde som finns på fastigheten, se bilaga 1. Offertförfrågan om naturvärdesinventering av planområdet utgick i oktober 2018. Offert på uppdraget inlämnades den 16 november 2018. Beställning av inventeringen erhölls den 23 november 2018. 3. Uppdraget Syftet med uppdraget är att utreda, beskriva och värdera naturområden inom planområdet för att skapa ett underlag inför exploatering av fastigheten. I uppdraget har ingått att inventera naturvärden inom ett område som utgör del av fastigheten Trollet 14. Inventeringen har gjorts enligt SIS standard SS 199000:2014 med redovisning den 17 december 2018. Inventeringen har utförts som fältinventering med detaljeringsgrad detalj och med tillägget Naturvärdesklass 4. Även en kartering av områden som berörs av generellt biotopskydd har utförts. 2

Pro Natura & Sundh Miljö Det ska framhållas att detta, enligt standarden för naturvärdesinventering (NVI), är en sammanställning och bedömning av värden utifrån aspekten biologisk mångfald. Någon bedömning av områdets eventuella geologiska, geomorfologiska eller hydrologiska värden har inte gjorts. I detta arbete ingår heller ingen bedömning av den kulturhistoriska miljön. Inte heller innehåller detta arbete någon bedömning av områdets sociala värden eller värden för friluftslivet. Slutligen innehåller arbetet heller inga bedömningar av konsekvenser för biologiskt mångfald vid en eventuell exploatering av något slag. I uppdraget ingår också att vid påträffandet av naturvärden ska åtgärder som möjliggör detaljplanens genomförande presenteras i form alternativa lokaliseringar eller andra former av åtgärder som möjliggör exploatering inom planområdet. Denna del av uppdraget omfattas ej av standarden för naturvärdesinventering (NVI). 4. Metodik Naturvärdesinventeringen har genomförts enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS 199000:2014. För detaljer i denna så hänvisas till standarddokumenten Svensk Standard SS 199000:2014 och Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. Grunden i denna standard är att på ett transparent, upprepbart och väldefinierat sätt genomföra naturvärdesbedömningar vad gäller biologisk mångfald. Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Ett områdes naturvärde redovisas genom att det tilldelas en naturvärdesklass. Naturvärdesinventeringar kan genomföras med olika ambitionsnivåer beroende på syftet med inventeringen. Detta gäller huruvida fältarbete ska genomföras eller ej, vilken detaljeringsgrad inventeringen ska ha (vilken som är minsta obligatoriska karteringsenhet) och om inventeringen ska ha några tillägg (t.ex. identifiering av objekt med generellt biotopskydd, inventering av särskilda arter, identifiering och avgränsning av områden som har naturvärdesklass 4). En viktig princip i arbetet med naturvärdesinventering enligt standarden är att naturvärdesbedömningen ska utgå från två olika bedömningsgrunder bedömningsgrund art och bedömningsgrund biotop. Den första avser i vilken grad arter och arters förekomst bidrar till naturvärdet. Den andra är en bedömning av hur biotopen bidrar till den biologiska mångfalden. De båda bedömningsgrunderna är naturligtvis beroende av varandra så att högre värde från biotopsynpunkt normalt leder till att området också har värden i form av artförekomster. Ett viktigt begrepp vid användningen av arter som bedömningsgrund är begreppet naturvårdsart. Enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) så är naturvårdsart en art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Detta ansluter till ArtDatabankens definition av begreppet (ArtDatabanken 2013). Enligt ArtDatabanken så är naturvårdsarter ett samlingsbegrepp för skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Signalarter markeras 3

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun i listorna över naturvårdsarter med S. Arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen är markerade med. Rödlistade arter är markerade med rödlistekategori. Viktiga faktorer vid bedömning av ett områdes biotopkvalitet är Naturlighet Processer och störningsregimer Strukturer (egenskap hos biotop eller element t.ex. olikåldrighet i trädskikt) Element (urskiljbar del av en biotop en fysisk företeelse som man kan ta på) Kontinuitet Naturgivna förutsättningar. Förekomst av nyckelarter. Läge, storlek och form. Strukturer och element är av särskild betydelse vid bedömningen eftersom de är företeelser som kan uppfattas i fält. De används därför i många fall för att indirekt bedöma förekomst av andra biotopkvaliteter, som t.ex. naturlighet, processer och störningsregimer, kontinuitet, naturgivna förutsättningar och vissa nyckelarter. Biotopens värde beror också på hur sällsynt och hotad den är. Principer för naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till viss naturvärdesklass. 4

Pro Natura & Sundh Miljö I standarden finns också angivet hur olika naturtyper ska benämnas. En naturtyp är en sammanfattande benämning på en grupp biotoper med gemensamma kännetecken. I naturvärdesinventeringen grupperas biotoperna i följande naturtyper: Infrastruktur och bebyggd mark, täkt och upplag, park och trädgård, åkermark, äng och betesmark, igenväxningsmark, skog och träd, myr, fjäll, berg och sten, sandmiljö, grund marin mjukbotten, grund marin hårdbotten, djup marin mjukbotten, djup marin hårdbotten, biogent rev och bubbelrev, antropogen marin miljö, grund sjö, djup sjö, småvatten, vattendrag, antropogen limnisk miljö, havsstrand samt limnisk strand. Begreppet naturtyp används ibland, både i vanligt tal och i biologiska sammanhang, med något annorlunda betydelse. Ett exempel är Natura 2000 som använder naturtyp i en annan betydelse. Ett viktigt resultat av en naturvärdesinventering är att naturvärdesobjekt identifieras, avgränsas, bedöms och beskrivs. Ett naturvärdesobjekt i en naturvärdesinventering är ett avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass. Enligt standarden ska ett naturvärdesobjekt vara ett sammanhängande geografiskt område. De naturvärdesklasser som används i naturvärdesinventeringen är: Naturvärdesklass 1 - högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 - högt naturvärde Naturvärdesklass 3 - påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 4 - visst naturvärde Områden som ej anses ha betydelse för biologisk mångfald anges som områden med lågt naturvärde. Högsta naturvärde. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Påtagligt naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Visst naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Övrig mark Områden med ett lågt naturvärde som bedöms ha ingen eller liten positiv betydelse för biologisk mångfald. 5

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun Enligt vårt uppdrag så ska naturvärdesinventeringen på Trollet 14 enligt uppdraget utföras som fältinventering med detaljeringsgrad detalj. Detta innebär att minsta objekt som ska identifieras är en yta av 10 m 2 eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 10 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. Det inventerade området är till största delen parkmark och det har konstaterats att här finns en stenmur och grupper av träd samt en allé. Standarden för naturvärdesinventering (NVI) innefattar ingen formell landskapsekologisk analys. Det område som inventerats framgår av bilaga 1. Förarbetet har omfattat följande moment: 1) Sammanställning av tidigare dokumentation om naturen i inventeringsområdet. Detta gäller olika tidigare inventeringar, genomgång av databaser över fynd av arter (Artportalen), studier av flygbilder, kartor och andra relevanta arbeten. 2) Potentiella naturvärdesobjekt har avgränsats. 3) Fältkartor för arbetet där potentiella naturvärdesobjekt är markerade har tagits fram. Fältkartorna har innehållit en bakgrund med ortofoto och har varit i skalan 1:1000. Fältarbete Eftersom inventeringen har genomförts enligt detaljeringsgraden detalj så har alla objekt med en storlek om minst 10 m 2 eller mer att identifierats, karterats och beskrivits. Linjära objekt med en längd om 10 m eller mer och en bredd om 0,5 m eller mer har också ingått i uppgiften att identifiera, kartera och beskriva men sådana har ej noterats. Detta innebär att hela det avgränsade området har genomsökts så att dessa har kunnat upptäckas. I detta område har inga naturvärdesobjekt identifierats. Rapportering Rapporteringen följer standarden och för detaljer hänvisas till standarddokumenten. Om inga kommentarer anger annat så är naturvårdsarterna noterade under denna naturvärdesinventering. Samtliga fynd av naturvårdsarter och andra geografiskt eller på annat sätt intressanta arter som noterats under fältinventeringen har inrapporterats till Artportalen. 6

Pro Natura & Sundh Miljö Karta över inventeringsområdets läge 1: 20 000. 7

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun Karta över inventeringsområdets läge 1: 5 000. 8

Pro Natura & Sundh Miljö 5. Allma nt om naturfo rha llandena 5.1. Geografi och bebyggelse Det inventerade området ligger i nordvästra delen av Falköpings tätort och gränsar mot bebyggelse och parkmark. Planområdet består till överhängande del av hårdgjord parkeringsyta och parkområde. Inventeringsområdet har en maximal utsträckning i öst-västlig ledd om ca 140 m och en största utsträckning i nord-sydlig ledd om ca 100 m. Totalt har inventeringsområdet en areal av ca 1,4 ha. Inventeringsområdet omges av parkmark, vägar och bebyggelse. I söder finns närmast ett bostadsområde. I norr fortsätter parkmarken mot sjukhusområdet. I väster ansluter en cykelväg och parkmark som sen övergår i Mössebergs lövsskogssluttning. Öster om området ligger Danska vägen som är en huvudgata i västra delen av Falköpings tätort och utgör en förbindelselänk mellan riksväg 47 och länsväg 184. Området sluttar svagt från väster mot öster. De högst belägna delarna i väster ligger på ca 235 m.ö.h. och de lägst liggande delarna, vid Danska vägen i öster ligger på ca 230 m.ö.h. Höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkten är alltså ca 5 m. Genom området går en asfalterad gata. Här finns även en asfalterad parkeringsyta med två garagebyggnader. 5.2. Naturförhållandena Inventeringsområdet utgörs nästan i sin helhet av parkmark och gräsmattor samt parkeringsytor och asfalterade ytor. Gräsmattorna är triviala med arter som trådveronika, tusensköna, röllika, ängssyra, pipdån, ängsgröe, daggkåpor, fyrkantig johannesört, gråfibbla och svartkämpar, den sistnämnda en naturvårdsart. På störda partier finns även sparvnäva, åkerveronika och knölklocka. Av kryptogamer noterades gräshakmossa Rhytidiadelphus squarrosus, vinternagelskivling Flammulina velutipes, veckad bläcksvamp Parasola plicatilis och ockragul grynskivling Cystoderma amianthinum. Ute i gräsmattorna fanns enstaka planterade träd såsom vitpil, ett syrénbuskage och ett främmande träd av släktet Acer (lönnar). Flertalet träd i inventeringsområdet är uppenbarligen planterade som parkträd. I söder finns en dunge med ett glest trädskikt av lönn, tysk lönn, ask som kan vara spontant uppkommet, se bilaga 1. Här har gallring nyligen genomförts. Röjning av all hassel har också gjorts. I sydöstra hörnet av dungen finns tysk lönn, vitpilar och snöbär. Längre åt väster tillkommer ask, lönn och mer tysk lönn. På träden finns en påväxt av vanliga arter som trubbhättemossa Orthotrichum obtusifolium, strimhättemossa Orthotrichum affine, cypressfläta Hypnum cupressiforme, samboradula Radula complanata, aspmossa Pylaisia polyantha, kranslav Phaeophyscia orbicularis, finlav Physcia tenella, hjälmrosettlav Physcia adscendens, dagglav Physconia distorta, fjällig dagglav Physconia perisidiosa, gulkantad dagglav Physconia enteroxantha, asplav Lecidella elaeochroma, vägglav Xanthoria parietina, ljuslav Polycauliona candelaria, mångfruktig vägglav Polycauliona polycarpa, 9

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun ägglav Candelariella vitellina, stiftbrunlav Melanelixia glabratula, kyrkogårdslav Pleurosticta acetabulum, skrynkellav Parmelia sulcata, slånlav Evernia prunastri, gällav Pseudevernia furfuracea, brosklav, Ramalina fraxinea, mjölig brosklav Ramalina farinacea, kort skägglav Usnea subfloridana, manlav, Bryoria fuscescens, asporangelav Gyalolechia flavorubescens, näverlav Platismatia glauca och blåslav Hypogymnia physodes. Sammantaget en representativ och frisk epifytflora. Utmed dungens södra kant, tillika inventeringsområdets södra gräns, löper en stenmur. På muren och stubbar växer för trakten vanliga arter som takmossa Syntrichia ruralis, lundpraktmossa, Plagiomnium cuspidatum, lundsprötmossa Oxyrrhynchium hians, kakmossa Hedwigia ciliata, spetsig dvärgbågmossa Pseudoleskeella nervosa, bandmossa Metzgeria furcata, skruvbryum Bryum capillare samt filtlav Peltigera canina. I muren står även en del askar och lönnar som lämnats vid gallringen. Dungen. Foto: Lennart Sundh Marken i dungen är genomgående frisk men också störd av gallringen. I fältskiktet växer triviala arter som hundkex, tomtskräppa, jordrök, åkerviol, ogräsmaskros, hundäxing, våtarv, brännässla, kanadensisk gullris, stormåra, stinknäva, skogssallat, harkål, häckberberis, korsört, smörblomma, lundgröe, svinmolke, kålmolke, skogsnarv, nejlikrot, gråbo, häckberberis, ett mindre bestånd av den invasiva arten vresros samt en del skott av ask. Svamparna gyttrad röksvamp Lycoperdon pyriforme och cinnobergömming Nectria cinnabarina finns här också. Ute i parkmiljön finns förutom enstaka träd även en allé med tre lönnar och två lindar. I anslutning till allén finns ytterligare några träd, bl.a. en hästkastanj. Den underliggande berggrunden utgörs av kalksten i det neoproterozoiska-fanerozoiska plattformstäcket, ordovicium. Berggrunden täcks av jordar av en mäktighet av 5 10 m (SGU Berggrundskarta, SGU Jorddjupskarta). Jordarterna i inventeringsområdet utgörs huvudsakligen av lerig morän. (SGU Jordartkarta). Hela området ligger över Högsta kustlinjen (SGU 2016). 10

Pro Natura & Sundh Miljö En typisk vy i den norra delen av området. Foto Lennart Sundh 5.3. Kort om markanvändningshistorian I den äldre ekonomiska kartan från 1877-82 anges större delen som åkermark. Av den ekonomiska kartan från 1960 framgår att området även då var åkermark. Allén på nedanstående karta finns kvar men ligger strax norr om inventeringsområdet. Utsnitt ur från ekonomisk karta från 1960. Källa Lantmäteriet. 5.4. Befintligt underlag Falköpings kommun saknar aktuell grönplan/grönstrukturplan. I Grönplanen från 1990 behandlades inte området som då förvaltades av Landstinget. Inventeringsområdet berörs inte av Falköpings kommuns Naturvårdsprogram. Inventeringsområdet berörs inte av Falköpings kommuns Lövskogsinventering. 11

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun Inga kända värden redovisas på Skogens pärlor från området. Inga träd finns redovisade på Trädportalen från de inventeringar av skyddsvärda träd som Länsstyrelsen har genomfört. Inventeringsområdet berörs inte av länets våtmarksinventering (Andersson 1991) eller Jordbruksverkets inventering av ängs- och betesmarker (https://etjanst.sjv.se/tuvaut/site/webapp/tuvaut.html). Artportalen är en viktig källa för information om arter som påträffats i Sverige. Från inventeringsområdet finns dock inga inrapporterade arter. Från det näraliggande området Mösseberg finns dock ett stort antal fågelarter rapporterade. Här finns även fynd av skyddsklassade arter registrerade på Artportalen. Inventeringsområdet berörs av en gällande detaljplan. I detaljplanen omfattas området av prickmark förutom det område som är parkering som omfattas av kryssmark. Befintlig plan möjliggör således inte byggnation utom på parkeringsplatserna där det kan uppföras komplementbyggnader. Den nu gällande översiktsplanen för Falköpings kommun ÖVERSIKTSPLAN 2017-2030 fasställdes i februari 2018. I denna framgår att inventeringsområdet ligger i en del som benämns tätort. Tätort innefattar område med tätare bebyggelse med en stads- eller tätortskaraktär. Tätorterna omfattar minst 200 invånare i en samlad eller sammanhållen bebyggelse. Markanvändningen inom tätorterna kan utgöra allt från bostäder, kontor, handel, gator, parker, fritidsanläggningar, skolor och äldrevård. Kortfattat innefattar begreppet tätort alla slags användningar som är förenliga med bostäder. Området berörs även av det kallas kärna. Kärna omfattar ett mångfunktionellt område som har stor betydelse för kommunens utveckling. Oftast omfattar kärnan ett område med både bostäder, service och arbetsplatser. Det är främst i kärnorna som förtätning och centrumutveckling kommer kunna ske. Inga områden i inventeringsområdet berörs av riksintressen för naturvård eller friluftsliv (http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/). Inga områden i inventeringsområdet berörs av skydd som naturreservat, naturminne eller som Natura 2000-område (http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/). Ingen del berörs av vattenskyddsområde (http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/). 6. Beskrivningar av naturva rdesobjekt Det inventerade området saknar naturvärdesobjekt enligt Svensk Standard SS 199000:2014. 12

Pro Natura & Sundh Miljö 7. Sammanfattning av omra dets naturva rden Området har i sin helhet låga naturvärden. Inga naturvärdesobjekt har noterats. Mest värdefullt att värna om för biologisk mångfald är dungen och stenmuren i områdets södra del. Även befintliga träd och buskar är värda att bevara vid en exploatering. Grässvålen i den östra delen närmast Danska vägen är förhållandevis mager och kan med rätt skötsel utvecklas till artrik ängsmark, se bilaga 1. Vinternagelskivling. Foto: Lennart Sundh 8. Objekt med generellt biotopskydd Området utgörs av parkmark i tätort. I området finns ett objekt som uppfyller kravet på generellt biotopskydd. Objektet utgörs av en trädrad, (allé), se bilaga 2. Även den stenmur som finns i södra delen redovisas här trots att den inte faller under det generella biotopskyddet. Objekt 1 Allé Allé definieras i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Allé är lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Med vuxna träd avses träd som mäter minst 20 cm i diameter i brösthöjd eller har uppnått en ålder av 30 år (det som först uppnås). 13

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun Naturtyper: Biotoper: Längd: Naturvärdesklass: Park och trädgård Allé med lind och lönn. 40 m Allén saknar naturvårdsarter och träden har ett obetydligt biotopvärde främst på grund av låg ålder. Därmed uppfylls inte nivån Visst värde som ger naturvärdesklass 4. Beskrivning: Träd som bedöms tillhöra allén består av 3 lönnar och 2 lindar. På stammarna växer bland annat hättemossor, kyrkogårdslav, finlav, vägglav och brosklav m.fl. arter. Markvegetationen är trivial och sköts som gräsmatta. Värdeelement: Ädla lövträd. Framtida jätteträd. Allén objekt 1. Foto Lennart Sundh Objekt 2 Stenmur Stenmur definieras i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Stenmurar ska enligt definitionen utgöras av en uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig och långsträckt utformning i landskapet. Det innebär att muren normalt bör vara längre än den är bred för att uppfylla definitionen. Det bör också normalt finnas mer än ett enkelt lager med stenar. För att en stenmur ska omfattas av biotopskyddsbestämmelserna ska minst en sida av muren gränsa till jordbruksmark. En stenmur som löper längs en allmän väg, eller längs gränsen till skogs- eller tomtmark omfattas av biotopskyddsbestämmelserna om murens andra sida gränsar mot en åker, betesmark eller annan jordbruksmark. Den stenmur som finns inom inventeringsområdet omfattas inte av det generella biotopskyddet. Naturtyp: Berg och sten 14

Pro Natura & Sundh Miljö Biotoper: Längd: Naturvärdesklass: Beskrivning: Naturvårdsarter: Värdeelement: Stenmur 120 m Allén saknar naturvårdsarter och har ett obetydligt biotopvärde. Främst för att den är skadad av miljöförändringar. Därmed uppfylls inte nivån Visst värde som ger naturvärdesklass 4. Objektet består av en stenmur som nyligen varit kraftigt igenvuxen. Röjning har nyligen genomförts och exponerat muren för sol och värme. En del träd som ask, lönn och tysk lönn är lämnade i anslutning till muren. Ask Fraxinus excelsior (EN) Blocksamling, block, grova block, sten, håligheter, ädellövträd. Stenmuren med dungen i fonden, objekt 2. Foto Lennart Sundh 15

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun 9. Ha nsyn till naturva rden vid exploatering I området bedöms inga delar ha naturvärden som når upp till naturvärdesobjektsnivå. Här kan dock nämnas två delar som, när det gäller biologisk mångfald, är något värdefullare. En träddunge med inslag av ädellövträd finns i de södra delarna. I anslutning till denna träddunge finns också en stenmur. Det är inte möjligt att bevara naturvärdena knutna till träden om dessa träd avverkas. För att bevara dessa naturvärden måste träden, främst äldre träd, bevaras. Stenmuren har något lägre naturvärde och har skadats av röjningar och sentida miljöförändringar. I den västra delen, utmed vägen som löper genom området, finns en kort allé. Denna har mer blygsamma naturvärden men uppfyller kriterierna för generellt biotopskydd. 10. Litteratur och ka llor 10.1. Skriftliga källor Andersson, L. 1991: Våtmarker i Skaraborgs län. Del 1 och Del 2. Länsstyrelsen i Skaraborgs län. Meddelande 2/91. ArtDatabanken 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar 14. SLU, Uppsala. ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU. Falköpings kommun 2018: Naturvårdsprogram Falköpings kommun 2018: Översiktsplan 2017-2030 Höjer, O. & Hultengren, S. 2004: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Naturvårdsverket. Rapport 5411. Lindholm, M. 2005: Lövskogar i Falköpings kommun. Falköpings kommun & Länsstyrelsen i Västra Götaland. Meddelande 2005:4. Löfgren, R. & Andersson, L. 2000: Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Kriterier för naturvärdering, skydd och skötsel. Naturvårdsverket. Rapport 5081. Naturvårdsverket 1987: Inventering av ängs- och hagmarker. Handbok. Nitare, J. (ed.) 2010: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. 4:e rev uppl. Skogsstyrelsen. Påhlsson, L. 1998: Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. 16

Pro Natura & Sundh Miljö SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk Standard SS 199000:2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Komplement till SS 199000. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. 10.2. Kartor och flygfoton Ekonomisk karta 1: 10 000 (1960) Häradsekonomisk karta 1:20 000 (1877-82) Ortofoto (2016) SGU Jordartskarta 1:25 000-100 000. SGU Jorddjupskarta 1:50 000. SGU Berggrundskarta 1:250 000. 10.3. Databaser och internet Artportalen nov 2018: https://artportalen.se/ Länsstyrelsen/(Trädportalen) 2018: Inventering av skyddsvärda träd. Skogsstyrelsen www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor 17

Naturvärdesinventering (NVI) över del av Trollet 14, Falköpings kommun Bilaga 1: Karta över inventeringsområdet 18

Pro Natura & Sundh Miljö Bilaga 2: Karta över objekt med generellt biotopskydd 19