NVI I MARKOMRÅDEN INOM FASTIGHETEN KÅLLEHYLTE

Transkript

1 RAPPORT Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) enligt Svensk standard SS :2014 NVI I MARKOMRÅDEN INOM FASTIGHETEN KÅLLEHYLTE 1:6 Pro Natura Juli 2018

2 Rapport samt föreliggande arbete följer svensk standard SS 19000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Inventering, text och foto Pro Natura Postadress Pro Natura Träringen 66 B Göteborg Pro Natura Kontaktperson och ansvarig handläggare: Thomas Appelqvist Inventering: : Thomas Appelqvist Beställare Uppvidinge kommun Kontaktperson: Oskar Johanson; Miljö- och byggnadsförvaltningen Framsida Skogsbestånd inom fastigheten

3 1. Sammanfattning Uppdraget Metodik Allmänt om naturförhållandena Geografi och bebyggelse Naturförhållandena Uppgifter om naturförhållandena från befintligt underlag Skydd och förordningar Beskrivningar av naturvärdesobjekt Sammanfattning av naturvärdena i området Litteratur och källor Skriftliga källor Kartor Databaser och internet Bilaga 1: Karta över inventeringsområdet Bilaga 2: Karta över naturvärdesobjekten Bilaga 3: Karta över naturvärdesobjektens naturtyper Bilaga 4: Attributdata

4 1. Sammanfattning Uppvidinge kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för ett nytt industriområde söder om riksväg 23, strax sydost om Åseda. och har därför beställt en NVI av Pro Natura. Inventeringen utfördes under juni 2018 enligt Svensk standard :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Eftersom inventeringen genomförs enligt detaljeringsgraden detalj med tillägget naturvärdesklass 4 generellt biotopskydd, värdeelement, detaljerad redovisning av artförekomst och fördjupad artinventering avseende grod- och kräldjur kommer alla objekt med en storlek om minst 10 m 2 eller mer att identifieras, karteras och beskrivas. Linjära objekt med en längd om 10 m eller mer och en bredd om 0,5 m eller mer kommer också att identifieras, karteras och beskrivas. Sammanlagt inventerades cirka 45 ha. Totalt har 10 naturvärdesobjekt avgränsats; och samtliga dessa klassades som objekt med visst naturvärde. Dessa är delområdena 4; 5; 7; 8; 9; 10; 12; och 17enligt den numrering som finns på översiktkartan. Värden för biologisk mångfald är främst knutna till skogar med inslag av död ved och ett äldre odlingslandskap. 4 (25)

5 2. Uppdraget Bakgrund Uppvidinge kommun planerar för närvarande för ett nytt verksamhetsområde söder om riksväg 23 strax sydost om Åseda samhälle. Området är ungefär 44 hektar, obebyggt och består till största delen av tätvuxen barrskog, med inslag av lövskog. Området bedöms av kommunen som lämpligt för tung och storskalig industri med tanke på det avskilda läget. I utredningsområdet planeras etablering av ytkrävande verksamheter (såsom tillverkningsindustri och logistikverksamhet) och ny infrastruktur i form av vägar. Ett fullt utbyggt planförslag medför skogsavverkning i stor skala, schaktning och fyllnadsarbeten samt hårdgjorda ytor. Syftet med NVI:n I uppdraget ingår att kartlägga de terrestra naturvärden som finns inom fastigheten Kållehyllte 1:6; Åseda socken, Uppvidinge kommun; Kronobergs län. Omfattning Inventeringen ska följa den nationella standarden för naturvärdesinventering SS :2014 meden fördjupad artinventering avseende grod- och kräldjur. Inventeringen har genomförts med detaljeringsgraden detalj. Det ska framhållas att detta, enligt standarden för naturvärdesinventering (NVI), är en sammanställning och bedömning av värden utifrån aspekten biologisk mångfald. Någon bedömning av områdets eventuella geologiska, geomorfologiska, arkeologiska eller hydrologiska värden ej har gjorts. I detta arbete ingår heller ingen bedömning av den kulturhistoriska miljön. Inte heller innehåller detta arbete någon bedömning av områdets sociala värden eller värden för friluftslivet. Slutligen innehåller arbetet heller inga bedömningar av konsekvenser för biologiskt mångfald vid en eventuell exploatering av något slag. Tidsperiod Juni Fältarbete utfördes den 23 och den 29 juni 5 (25)

6 3. Metodik Naturvärdesinventeringen har genomförts enligt den nya standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS :2014. För detaljer i denna så hänvisas till standarddokumenten Svensk Standard SS :2014 och Teknisk rapport SIS-TR :2014. Grunden i denna standard är att på ett transparent, upprepbart och väldefinierat sätt genomföra naturvärdesbedömningar vad gäller biologisk mångfald. Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Ett områdes naturvärde redovisas genom att det tilldelas en naturvärdesklass. Naturvärdesinventeringar kan genomföras med olika ambitionsnivåer beroende på syftet med inventeringen. Detta gäller huruvida fältarbete ska genomföras eller ej, vilken detaljeringsgrad inventeringen ska ha (vilken som är minsta obligatoriska karteringsenhet) och om inventeringen ska ha några tillägg (t.ex. identifiering av objekt med generellt biotopskydd, inventering av särskilda arter, identifiering och avgränsning av områden som har naturvärdesklass 4). En viktig princip i arbetet med naturvärdesinventering enligt standarden är att naturvärdesbedömningen ska utgå från två olika bedömningsgrunder bedömningsgrund art och bedömningsgrund biotop. Den första avser i vilken grad arter och arters förekomst bidrar till naturvärdet. Den andra är en bedömning av hur biotopen bidrar till den biologiska mångfalden. De båda bedömningsgrunderna är naturligtvis beroende av varandra så att högre värde från biotopsynpunkt normalt leder till att området också har värden i form av artförekomster. Ett viktigt begrepp vid användningen av arter som bedömningsgrund är begreppet naturvårdsart. Enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) så är naturvårdsart en art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Detta ansluter till ArtDatabankens definition av begreppet (ArtDatabanken 2013). Enligt ArtDatabanken så är naturvårdsarter ett samlingsbegrepp för skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Signalarter markeras i listorna över naturvårdsarter med S. I denna inventering har arter som användes i inventeringen av ängs- och hagmarker (Naturvårdsverket 1987) använts som indikatorarter på naturvärden i gräsmarksmiljöer och ingår därmed i naturvårdsarterna. Dessa markeras med ÄoH. 6 (25)

7 Viktiga faktorer vid bedömning av ett områdes biotopkvalitet är Naturlighet Processer och störningsregimer Strukturer. Element Kontinuitet Naturgivna förutsättningar. Förekomst av nyckelarter. Läge, storlek och form. Strukturer och element är av särskild betydelse vid bedömningen eftersom de är företeelser som kan uppfattas i fält. De används därför i många fall för att indirekt bedöma förekomst av andra biotopkvaliteter, som t.ex. naturlighet, processer och störningsregimer, kontinuitet, naturgivna förutsättningar och vissa nyckelarter. Biotopens värde beror också på hur sällsynt och hotad den är. I standarden finns också angivet hur olika naturtyper ska benämnas. En naturtyp är en sammanfattande benämning på en grupp biotoper med gemensamma kännetecken. I naturvärdesinventeringen grupperas biotoperna i följande naturtyper: Infrastruktur och bebyggd mark, täkt och upplag, park och trädgård, åkermark, äng och betesmark, igenväxningsmark, skog och träd, myr, fjäll, berg och sten, sandmiljö, grund marin mjukbotten, grund marin hårdbotten, djup marin mjukbotten, djup marin hårdbotten, biogent rev och bubbelrev, antropogen marin miljö, grund sjö, djup sjö, småvatten, vattendrag, antropogen limnisk miljö, havsstrand samt limnisk strand. Begreppet naturtyp används ibland, både i vanligt tal och i biologiska sammanhang, med något annorlunda betydelse. Ett exempel är Natura 2000 som använder naturtyp i en annan betydelse. Ett viktigt resultat av en naturvärdesinventering är att naturvärdesobjekt identifieras, avgränsas, bedöms och beskrivs. Ett naturvärdesobjekt i en naturvärdesinventering är ett avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass. I standarden ska ett naturvärdesobjekt vara ett sammanhängande geografiskt område. De naturvärdesklasser som används i naturvärdesinventeringen är: 1 - högsta naturvärde 2 - högt naturvärde 3 - påtagligt naturvärde 4 - visst naturvärde 7 (25)

8 Områden som inte anses ha betydelser för biologisk mångfald anges som områden med lågt naturvärde. I detta uppdrag ingår inte att kartera och redovisa områden med lågt naturvärde. Enligt uppdraget så ska naturvärdesinventeringen enligt uppdraget utföras som fältinventering med detaljeringsgrad detalj. Detta innebär att minsta objekt som ska identifieras är en yta av 10 m 2 eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 10 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. De områden om inventeras och naturvärdesbedömdes är de som uppnår naturvärdesklass 3 eller högre. Standarden för naturvärdesinventering innefattar ingen formell landskapsekologisk analys. Däremot sätts objekt in i ett landskapssammanhang, vilket i detta fall innebär att hela området ingår i en värdetrakt för lövskogar. Detta får vissa följder för naturvärdesklassningen så att lövskogar kan ges visst naturvärde för att de bidrar till traktens lövskogar. Det område som inventerats framgår av bilaga 1. Följande moment har utförts i NVI:n: Förarbete 1. Sammanställning av tidigare dokumentation om naturen i inventeringsområdet. Följande material har studerats: Översiktsplan Uppvidinge kommun 2011) Fördjupad översiktsplan för Åseda samhälle. Uppvidinge kommun Artportalen 2. Potentiella naturvärdesobjekt har avgränsats. 3. Fältkartor för arbetet där potentiella naturvärdesobjekt är markerade har tagits fram. Fältkartorna har innehållit en bakgrund med ortofoto. Fältarbete Eftersom inventeringen har genomförts enligt detaljeringsgraden detalj så har alla objekt med en storlek om minst 10 m 2 eller mer att identifierats, karterats och beskrivits. Linjära objekt med en längd om 10 m eller mer och en bredd om 0,5 m eller har också ingått i uppgiften att identifiera, kartera och beskriva men sådana har inte noterats. Detta innebär att hela det avgränsade området har genomsökts så att dessa har kunnat upptäckas. De enskilda träd som noterades når endast naturvärdesklass 4 och redovisas därför inte i denna inventering. I inventeringsområdet har naturvärdesobjekt urskilts som tillhör naturtyperna Äng och betesmark, Skog och träd, och Småvatten. Namnskicket för att benämna olika biotoper följer där såvitt möjligt Vegetationstyper i Norden (ViN) (Påhlsson 1998), Sydsvenska lövskogar (Löfgren & Andersson 2000) samt KNAS (Jönsson 2009). 8 (25)

9 Rapportering Rapporteringen följer standarden och för detaljer hänvisas till standarddokumenten. Om inga kommentarer anger annat så är naturvårdsarterna noterade under denna naturvärdesinventering. 9 (25)

10 4. Allmänt om naturförhållandena 4.1. Geografi och bebyggelse Utredningsområdet är knappt 46 ha stort och utgörs av blockrik skogsmark med små partier med berg i dagen. Inslaget av våtmark är stort. Området ligger söder om samhället Åseda och den riksväg nummer 23 som löper där. I öster ligger gården Kållehylte och det mesta av området faller inom fastigheten Kållehylte 1:6. I de västra delarna ligger gården Skeda och här finns en del odlingsmarker inom fastigheterna Åseda. Skeda 3:9 och 3:2. Genom området löper en äldre järnvägsbank, vilken utgör resterna av den järnväg som öppnades år 1918 och var i drift fram till år Inga utpekade skyddade kulturmiljöer så som riksintresse, regionalt intresse eller kommunalt intresse är beläget inom området (Uppvidinge kommun 2011; 2018). I översiktsplanen nämns dock att den kvarvarande delen av smalspåret från Åseda till Hultanäs har ett stort kulturhistoriskt värde men inget sägs om den sträcka som ingår i detta utredningsområde. Terrängen är i tämligen flack och höjdskillnaderna inom inventeringsområdet varierar mellan 235 i söder till ca 250 m öh vid gården Skeda i väster. Det nyupptagna hygget öster om den gamla banvallen Foto: Thomas Appelqvist. 10 (25)

11 4.2. Naturförhållandena Inventeringsområdet präglas av barrskogar med ett ganska starkt inslag av olika våtmarker. I de västra delarna är marken något mer näringsrik och här finns små arealer alsumpskogar med en något rikare flora. De östra delarna har nyligen avverkats och här finns nu ett stort hygge. Genom området löper i nord-sydlig riktning en gammal banvall och i anslutning till denna finns en del ängsväxter och små jordhögar. Den gamla banvallen mot norr. Foto Thomas Appelqvist. 11 (25)

12 4.4. Uppgifter om naturförhållandena från befintligt underlag Översiktsplanen för Uppvidinge kommun (2011) och den fördjupade översiktsplanen för Åseda (2018) nämner inga riksintressen för naturvård, naturreservat eller andra områden med värdefull natur inom utredningsområdet. Skogens pärlor ( utdrag ) I inventeringsområdet finns inga objekt med naturvärden eller nyckelbiotoper 4.5. Skydd och förordningar Inga sådan finns inom utredningsområdet. 12 (25)

13 5. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Området har delats in i 17 delområden. 10 av dessa har fått naturvärdesklassen visst naturvärde och dessa beskrivs nedan. De övriga delområdena har bara ett lågt naturvärde och de ges bara en kort teknisk beskrivning här nedan. Delområde 1: Lövsly under en luftledning som löper intill vägen. I den östra delen söder om reningsverket står en mindre grupp med medelgrova granar i detta delområde. Delområde 2: En medelåders granskog. Delområde 3: Ett nyupptaget hygge Delområde 6: Yngre gallrade tall- och granskogar- Delområde 11: Yngre gallrade tall- och granskogar- Delområde 12: Yngre granskogar med inslag av ungasp Delområde 16: Åker 13 (25)

14 Björksumpskog Objekt-ID Delområde 4 Inventeringsdatum Biotoper lövsumpskog Naturtyper Skog och träd 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 0,9 ha Natura 2000 naturtyper. Beskrivning 14 (25)

15 Sumpskog som domineras av björk men som har ett stort inslag av gran och litet inslag av al och tall. Beståndet är en mosaik av trädbevuxen mark och mer öppna kärrytor där det dominerer vattenklöver, småstarr, stjärnstarr, trådtåg och brunven. En kull med tjäder kycklingar skrämdes upp; jag såg bara en kyckling men där fanns troligen flera. Naturvärdesbedömning Visst biotopvärde i form av odikade sumpskogspartier. Lokal för tjäder Värdeelement Öppna kärrytor i skog Värdestrukturer Naturvårdsarter Tjäder (listad i EU:s fågeldirektiv) Artrikedom Tidigare inventeringar Lagligt skydd 15 (25)

16 Björksumpskog Objekt-ID Delområde 5 Inventeringsdatum Biotoper björksumpskog Naturtyper Skog och träd 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 0,3 ha Natura 2000 naturtyper Foto: Thomas Appelqvist Beskrivning Ett äldre hygge där det står kvar en del medelgrov björk som lämnades. Nu är beståndet luckigt med stort inslag av yngre gran med inslag av tall. Sumpskog som domineras av björk men som har ett stort inslag av gran och litet inslag tall. Beståndet är en mosaik av trädbevuxen mark och mer öppna kärrytor där det 16 (25)

17 dominerer tuvull, tranbär, vanlig björnmossa och myrbjörnmossa tillsammans med flera olika vitmossor. Påtagligt biotopvärde genom gamla pilar, översvämningsmader och påtagliga artvärden genom förekomster av rödlistade fågelarter Värdeelement björktorrakor Visst biotopvärde i form av odikade sumpskogspartier. Värdestrukturer Öppna kärrytor i skog Naturvårdsarter - Artrikedom Tidigare inventeringar - Lagligt skydd Hyggessuccession Objekt-ID Delområde 7 Inventeringsdatum Biotoper Hyggessuccession av lövrik typ Naturtyper Skog och träd 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 7,4 ha Natura 2000 naturtyper 17 (25)

18 Foto: Thomas Appelqvist Beskrivning Ett äldre hygge där det står kvar en del medelgrov björk och tall som lämnades. Nu är beståndet luckigt med stort inslag av yngre gran och björk med inslag av tall. Fältskiktet växlar mellan blåbärstypen i mer skuggiga partier och ljung i solöppna luckor. Värdeklass 4 Värdeelement björktorrakor Visst biotopvärde i form av odikade sumpskogspartier. Värdestrukturer Öppna kärrytor i skog Naturvårdsarter Knärot Goodyera repens (NT) 18 (25)

19 Artrikedom Tidigare inventeringar - Lagligt skydd Alsumpskog Objekt-ID Delområde 8 Inventeringsdatum Biotoper alsumpskog Naturtyper Skog och träd 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 1,5 ha Natura 2000 naturtyper Beskrivning En tätvuxen alsumpskog med stort inslag av gran. Fältskiktet är medelrikt med arter som rankstarr, frossört, åkermynta. Värdeklass 4 Värdeelement Visst biotopvärde i form av odikade sumpskogspartier. Värdestrukturer Öppna kärrytor i skog Naturvårdsarter Artrikedom 19 (25)

20 Tidigare inventeringar - Lagligt skydd Björksumpskog Objekt-ID Delområde 9 Inventeringsdatum Biotoper björksumpskog Naturtyper Skog och träd 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 2,2 ha Natura 2000 naturtyper Foto: Thomas Appelqvist Beskrivning 20 (25)

21 Ett äldre hygge där det står kvar en del medelgrov björk som lämnades. Nu är beståndet luckigt med stort inslag av yngre gran med inslag av tall. Sumpskog som domineras av björk men som har ett stort inslag av gran och litet inslag tall. Beståndet är en mosaik av trädbevuxen mark och mer öppna kärrytor där det dominerer tuvull, tranbär, vanlig björnmossa och myrbjörnmossa tillsammans med flera olika vitmossor. Påtagligt biotopvärde genom gamla pilar, översvämningsmader och påtagliga artvärden genom förekomster av rödlistade fågelarter Värdeelement björktorrakor Visst biotopvärde i form av odikade sumpskogspartier. Värdestrukturer Öppna kärrytor i skog Naturvårdsarter - Artrikedom Tidigare inventeringar - Lagligt skydd Hyggessuccession Objekt-ID Delområde10 Inventeringsdatum Biotoper Hyggessuccession av lövrik typ Naturtyper Skog och träd 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 5,8 ha Natura 2000 naturtyper 21 (25)

22 Foto: Thomas Appelqvist 22 (25)

23 Beskrivning Ett äldre hygge där det står kvar en del medelgrov björk och tall som lämnades. Nu är beståndet luckigt med stort inslag av yngre gran och björk med inslag av tall. Fältskiktet växlar mellan blåbärstypen i mer skuggiga partier och ljung i solöppna luckor. Mindre sumpskogspartier med slidstarr, blåsstarr, småstarr och gråstarr ingår. Värdeklass 4 Värdeelement Björktorrakor Grova torrakor och lågor av tall Visst biotopvärde i form av odikade sumpskogspartier. Värdestrukturer Öppna kärrytor i skog Naturvårdsarter Knärot Goodyera repens (NT) Artrikedom Tidigare inventeringar - Lagligt skydd 23 (25)

24 Yta med krosssten Objekt-ID Delområde13 Inventeringsdatum Biotoper Yta med krossten Naturtyper Täkt och upplag 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 0,1 ha Natura 2000 naturtyper Foto: Thomas Appelqvist Beskrivning Ett område med krossten som troligen är en restmark från vägbygget (riksväg 23). Här växer nu rikligt med sommarfibbla. Värdeklass 4 Värdeelement 24 (25)

25 Björktorrakor - Värdestrukturer - Naturvårdsarter Sommarfibbla Leontodon hispidus (NT) Artrikedom Tidigare inventeringar - Lagligt skydd Åkerrenar Objekt-ID Delområde14 Inventeringsdatum Biotoper Ängsmark Naturtyper Äng och betesmark 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 0,1 ha Natura 2000 naturtyper 25 (25)

26 Foto: Thomas Appelqvist Beskrivning En liten åker som nu används som vall. I kanten finns en del hagmarsksväxter som sommarfibbla, åkervädd, svinrot, liten blåklocka och vitmåra. Strax utanför inventeringsområdet i åkerlyckans södra kant växer grönvit nattviol. Värdeklass 4 Värdeelement Visst biotopvärde i form av ogödslade ängsmarker Värdestrukturer - Naturvårdsarter Sommarfibbla Leontodon hispidus (NT) 26 (25)

27 Artrikedom Tidigare inventeringar - Lagligt skydd Hagmark med damm Objekt-ID Delområde15 Inventeringsdatum Biotoper Blandskog Damm sandtag Naturtyper Skog och träd 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 0,4 ha Natura 2000 naturtyper Foto: Thomas Appelqvist 27 (25)

28 Beskrivning En äldre hagmark men en del störda och grävda ytor. Nu är beståndet luckigt med en grov hagmarksgran och en grov björktorraka. Stort inslag av yngre björk, gran och asp. På den exponerade sanden växer det rikligt med fingerborgsblomma. I den grävda dammen växer svalting, gräsnate, dvärgigelknopp och löktåg. I öppningar dröjer sig många ängs- och hagmarksväxter kvar som brudborste, sommarfibbla, skogsklöver. Vitmåra. I fuktiga partier älggräs och humleblomster. Värdeklass 4 Värdeelement Björktorrakor Damm som är en lämplig lekplats för grodor. Lokal för sommarfibbla. Värdestrukturer Grova hagmarksträd Exponerad sand Naturvårdsarter Sommarfibbla Leontodon hispidus (NT) Artrikedom Tidigare inventeringar - Lagligt skydd Vägkant med åkerrenar Objekt-ID Delområde17 Inventeringsdatum Biotoper friskängar Naturtyper Äng och betesmark 4 Inventerare Thomas Appelqvist, Pro Natura Areal 0,2 ha Natura 2000 naturtyper 28 (25)

29 Foto: Thomas Appelqvist Beskrivning En igenväxande ängsmark intill åkern och vägarna. En del kvardröjande ängs- och hagmarksväxter och uppväxande sly som asp, björk och hallon. Här växer t ex gulmåra, svinrot, gökärt, skogsnäva, ängshavre, luddhavre, backnejlika, åkervädd, backskärvfrö, liten blåklocka, sommarfibbla, lentåtel, ängshaverrot och vårbrodd. Värdeklass 4 Värdeelement Visst biotopvärde i form av ogödslade ängsmarker Värdestrukturer - Naturvårdsarter Sommarfibbla Leontodon hispidus (NT) 29 (25)

30 Artrikedom Tidigare inventeringar - Lagligt skydd 30 (25)

31 6. Sammanfattning av naturvärdena i området Skogsbestånden inom fastigheten Kållehylte 1:6 innehåller delvis bestånd som ha ett visst naturvärde. Det handlar dels om ett äldre hygge med kvarlämnade frötallar. Dessa äldre och grova träd har nu till en viss del fallit omkull och bildar grova lågor eller dött och står kvar som grövre torrakor. De här träden är nu värdefulla mikrohabitat för exempelvis vedlevande svampar och insekter. Andra delar av fastigheten har olika typer av sumpskogar där det delvis också står kvar en del äldre träd som troligtvis lämnades kvar vid avverkningen som skedde för a 30 år sedan. De har lite olika karaktär och utformade dels som björksumpskogar som vid vissa platsen har övergått till skogbevuxna mossar där tall och björk dominerar. I de västra delarna mot Skeda finns och små arealer med rikare gran/alsumpskogar. I alla dessa sumpskogar finns ett måttligt inslag av dödved i form av torrakor och lågor. Vid inventeringen noterades en tjäderkull med kycklingar i en björksumpskog. Vid Skeda finns små rester av ett odlingslandskap kvar där en lång rad ängs- och hagmarksväxter dröjer sig kvar. Det rör sig om åkerkanter intill de små åkerlappar som finns där. Där finns också en grävd damm som är en intressant miljö för olika groddjur. 31 (25)

32 8. Litteratur och källor 8.1. Skriftliga källor ArtDatabanken 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar 14. SLU, Uppsala. ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU. Fördjupad översiktsplan för Åseda samhälle. Uppvidinge kommun Jönsson, C. 2009: Ny metod för kontinuerlig naturtypskartering av skyddade områden (KNAS). Metria Geoanalys Löfgren, R. & Andersson, L. 2000: Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Kriterier för naturvärdering, skydd och skötsel. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket 1987: Inventering av ängs- och hagmarker. Handbok. Nitare, J. (ed.) 2010: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. 4:e rev uppl. Skogsstyrelsen. Påhlsson, L. 1998: Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk Standard SS :2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Komplement till SS Teknisk rapport SIS-TR :2014. Översiktsplan för Uppvidinge kommun Uppvidinge kommun Kartor Ortofoto (2018) 8.3. Databaser och internet Skogens pärlor ( Artportalen Utförare Pro Natura Träringen 66 B Göteborg Handläggare Pro Natura Thomas Appelqvist Dokumentnamn NVI i markområden inom fastigheten Kållehylte 1:6 Sidnummer (antal sidor) 32(25) Datum Version 1:1 32 (25)