I L M A I L U L A I T O S CIVIL AVIATI ON ADMINISTR ATION LUFTFARTS PKT O L T A I N F I S T A U T O IT FI F S E GH E Y N L AN H I NE R N Y D LUFTFARTSANVISNING ADVISORY CIRCULAR PB 50, 01531 VANDA, FINLAND, Tel. 358 (0)9 82 771, Fax 358 (0)9 82 772499 AIR T8-10 ändring 5 12.10.1990 www.fltsafety.fcaa.fi MOTORNS GRUNDÖVERSYNSINTERVALLER OCH DERAS FÖR- LÄNGNING Denna anvisning har utarbetats som en instruktion vid förlängning av motorns grundöversynsintervall över den av tillverkaren rekommenderade intervallen. I bilaga 1 till detta direktiv uppräknas de av tillverkarna rekommenderade grundöversynsintervallerna för kolvmotorer. Denna anvisning ersätter anvisningen AIR T 8-10 Ändring 4. 1 ALLMÄNT Vid förlängning av motorernas grundöversynsintervaller kan man fastställa två förfarandesätt: a) nya motorers testintervaller b) förlängning av redan etablerade grundöversynsintervaller. a) Tillverkarna fastställer för nya motorer vanligtvis en mycket kort grundöversynsintervall. Intervallen förlängs därefter på basen av användningserfarenheter som fåtts från motorer i bruk. I sådant fall är motorns tillverkare alltid i kontakt med motorns ägare och beviljar tillläggsintervall enligt ett visst program. Luftfartygets ägare/användare bör därvid lämna en anmälan om testintervallen till luftfartsstyrelsen. Testintervallen gäller endast vissa enskilda motorer. - För motorer som tillverkats under en längre tid är de av tillverkaren rekommenderade grundöversynsintervallerna ett resultat av långvarig erfarenhet. Grundöversynsintervallerna är därmed ett medelvärde av motorer som används under olika förhållanden. Tillsynen, användningen och flygverksamhetens art har stor inverkan på motorns livslängd. Om motorns kondition tillåter det kan dess användning förlängas över den av tillverkaren rekommenderade grundöversynsintervallen. Å andra sidan kan motorn under dåliga förhållanden kräva grundöversyn även långt före den av tillverkaren rekommenderade gångtiden. Till de viktigaste tingen med tanke på motorns långa livslängd hör: - Underhåll som utförts vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. - Bra kondition på motorns luftfilter. Luftfiltret borde rengöras och bytas ut regelbundet och dess kondition uppföljas även mellan underhållen. - Rätt behandling av motorn under alla omständigheter, men framför allt under den kalla årstiden vid start av motorn. Under vintern borde motorn alltid värmas upp före starten. - Användning av rätta bränsle- och oljesorter. Användning av sommar- och vinteroljor enligt årstiderna för att säkra ordentlig smörjning. - Skyddssmörjning av motorn då luftfartyget under en längre tid står oanvänd. En ordentlig skyddssmörjning skyddar mot motorns inre korrosion ur vilken en snabb utslitning av motorn annars kan påbörja. - Flygningens natur. En lång jämn flygning sliter motorn mindre än till exempel skolningsbruk. 2 KONTROLL FÖR FÖRLÄNGNING AV GRUNDÖVERSYNSINTERVALLEN ILL 3301 10/01 Då motorn uppnår den av tillverkaren rekommenderade grundöversynsintervallen eller en kalendertid på 10 år skall en kontroll för förlängning av grundöversynsintervallen utföras på den i enlighet med paragraf 2.1 eller 2.2 i luftfartsbestämmelse AIR M8-4. För att anpassa kontrollen till luftfartygets tillsynsintervaller kan den av tillverkaren rekommenderade grundöversynsintervallen överskridas med högst en procent och kalendertiden uppskjutas högst till slutet av den kalendermånad då motorns 10 års kalendertidsintervall utgår. Intervallerna på följande kontroller får
2/8 AIR T8-10, 12.10.1990 överskridas med högst 10 flygtimmar eller uppskjutas till slutet av den kalendermånad då ett år från föregående kontroll utgår, vilket som sker först. Överskridningen av kontrollintervallerna får inte kumulera. Då den förlängda tiden för motorns grundöversynsintervall har förbrukats skall motorn grundöverses. Denna intervall får inte överskridas. Motorns hjälpapparater följer basmotorns grundöversynsintervall, ifall apparatens tillverkare inte fastställt en egen grundöversynsintervall åt apparaten. Därvid skall man följa den av apparatens tillverkare fastställda intervallen. Då motorns grundöversynsintervall har förlängts enligt AIR M8-4 och en hjälpapparat i den måste bytas ut bör gångtiden på den apparat som skall monteras i motorn vara mindre än motorns rekommenderade grundöversynsintervall. Vid kontrollen skall skärskilt följande saker fästas uppmärksamhet vid. a) Obligatoriska luftvärdighetsdirektiv Kontrollera alla de luftvärdighetsdirektiv som gäller motorn och dess hjälpapparater och utför de åtgärder som krävs. b) Motorns yttre kondition - Kontrollera vevhuset och cylindrarna med avseende på sprickor. - Kontrollera propelleraxelns radiala och axiala spel för hand. - Kontrollera om det finns tecken på överhettning (färgförändringar) eller korrosion. c) Motorns inre kondition - Kontrollera konditionen på tändstiften. Är de av rätt färg, oljiga, nedsotade? - Kontrollera med hjälp av boroskop cylindrarna, cylinderhuvuden med ventiler och kolvhuvudet. - Kontrollera om det finns magnetiska eller övriga metallpartiklar i filtret eller oljan. Ta isär engångsfiltret. - Kontrollera magnetpropparna. - Kontrollera konditionen på avgasrörets ända. Är den nedsotad, inkrusterad eller oljig? - Ifall det finns orsak är det skäl att ta loss ett nödvändigt antal cylindrar och hjälpapparater, till exempel magnetapparat för att kontrollera motorns inre kondition. d) Mätning av oljeförbrukningen - Det skall finnas en tillförlitlig bokföring över oljeförbrukningen under tio flygtimmar före kontrollen eller så kan oljeförbrukningen mätas vid en en timmes flygning med av tillverkaren angiven motoreffekt. Oljemängden skall kontrolleras före och efter flygningen, i samma ställning och efter samma tid efter det att motorn stannats (till exempel 30 minuter). - Oljeförbrukningen skall jämföras med det av tillverkaren angivna värdet och skall stanna under det tillåtna maximivärdet. e) Läckningsprov av cylindrarnas täthet efter markkörning - Genom läckningsprov av cylindrarnas täthet försöker man klarlägga cylindrarnas och ventilernas nötning. Om läckage sker jämt in i vevhuset och avgas- och insugsrören, tillåts 25 %: s läckage. Om läckaget sker tydligt i antigen insugs- eller avgasrören eller vevhuset skall cylindern tas loss då läckaget överskrider 20 %. Då läckaget i alla cylindrar är jämt över 20 %, är motorn sannolikt i behov av grundöversyn. f) Flexibla slangar och rör i motorrummet - Brukstiden för flexibla bränsle-, olje- och hydraulslangar är i allmänhet 5 till 10 år enligt tillverkarens anvisningar (se även AIR T2-3). Som god hjälp vid fastställande av motorns kondition är dessutom mätning av bränsleförbrukningen. En förminskad motoreffekt kräver större effektinställning, vilket genast också noteras som större bränsleförbrukning. 3 MARKKÖRNING Effektprov och jämförelsevarvtal Effektprovet utförs genom att köra motorn enligt ett visst program och genom att bokföra varvtalet. Erhållet varvtal jämförs med varvtalet (härefter jämförelsevarvtal) som fåtts genom att
AIR T8-10, 12.10.1990 3/8 köra motorn under samma förhållanden och med samma utrustning till exempel efter grundöversyn eller toppöversyn. Metoderna skiljer sig mellan normalt aspirerande och överladdad motor, då variationen i lufttrycket för överladdade motorer måste tas i beaktande i beräkningarna. Anm. Följande markkörning för effektprovet skall utföras alltid också vid utbyte av propellern för att få ett nytt jämförelsevarvtal. Markkörning av normalt aspirerande motor Motorn körs vid full motoreffekt, och då en reglerbar propeller har installerats väljs ett stort varvtal eller liten bladomställningsvinkel. Ändring i luftrycket inverkar både på motorns påfyllnadsgrad och på propellermotståndet vars inverkan upphäver varandra. Endast lufttemperaturens inverkan tas i beaktande vid korrigering av effekten. Korrigeringskoefficienten fås antigen från kurvan som utgetts av tillverkaren eller som finns i bilagan (figur 1) till denna anvisning. Det erhållna varvtalet vid full effekt multipliceras med korrigeringskoefficienten från kurvan, varvid man får varvtalet under standardförhållanden. Normalt används förhållanden på havsnivå under normal dag (lufttryck 101,3 kn/m² [KPa] och temperaturen 150 C). Magnetapparaterna skall köras vid det av tillverkaren angivna testvarvtalet. Också oljetrycket och motortemperaturen skall bokföras. Motorn får inte köras på full effekt längre än nödvändigt för att bokföra resultaten. Då resultaten har bokförts minskas effekten jämt, vanligen 1000 r/min för att säkra jämn kylning av motorn innan motorn stannas. Markkörning av överladdad motor För fastställande av motorns effekt körs den med ett visst tryck i insugsrören (manifold pressure) med liten bladomställningsvinkel på propellern eller stort varvtal. Varvtalet som således fås jämförs med jämförelsevarvtalet, som fåtts tidigare genom att köra motorn med samma tryck i insugsrören till exempel efter grundöversyn eller toppöversyn. För att göra markkörningsresultaten jämförbara skall de korrigeras att motsvara standardförhållanden (101,3 kn/m² [KPa] och 15 C). Fastställande av jämförelsevarvtal för överladdad motor Efter grundöversyn och toppöversyn skall jämförelsevarvtalet fastställas på nytt för att få ett grundvärde som man i framtiden kan jämföra med för att se eventuell ändring av effekten. För att få jämförelsevarvtalet ökas effekten vid markkörningen till det högsta tillåtna trycket i insugsrören vid start. Efter detta minskas effekten tills trycket som tidigare fastställts som trycket i insugsrören för denna motors jämförelsevarvtal uppnås. Motortillverkarna rekommenderar då och då ett visst tryck, vanligen 121,5 KPa (36 in HG). Varvtalet bör minska då effekten minskas från startläget. Detta antyder att propellern är i läget liten bladvinkel. Då varvtalet och trycket har stabiliserats bokförs varvtalet. Också frisklufttrycket och -temperatur vid markkörningsögonblicket skall noteras. Därefter stannas motorn med sedvanliga metoder. Varvtalet som fåtts vid markkörningen skall nu korrigeras att motsvara standardförhållanden. Vid korrigeringsberäkningarna kan man använda sig av kurvorna i figur 2 och 3 som lämpar sig för alla överladdade motorer. Dessa kurvor tar inte i beaktande skillnaderna mellan olika motormodeller, men är tillräckligt exakta för att man kan utföra markkörning på en motor som är installerad i luftfartyg. Exempel på användning av kurvorna Figur 2. Sök på den horisontala skalan talet som motsvarar frisklufttrycket (98.2 KPA) som noterats vid markkörningen och dra ett streck lodrätt till kurvan som motsvarar frisklufttemperaturen (+10 C). Dra ett vågrätt sträck från kurvans skärningspunkt till den lodräta skalan som markerar korrigeringskoefficienten som skall användas (0,99). Korrigeringen kan göras genom att multiplicera det vid markkörningen erhållna varvtalet (2600 r/min) med korrigeringskoefficienten, men motsvarande resultat får från kurvorna i figur 3. Sök på den lodräta skalan talet som motsvarar korrigeringskoefficienten (0,99) och dra ett vågrätt sträck till denna höjd. Dra ett lodrätt sträck vid varvtalet (2600 r/m) på den vågräta axeln som fåtts vid markkörningen. Från streckens skärningspunkt dras ett streck enligt kurvorna till den högra kantens lodräta skala, där man kan läsa hur mycket som skall adderas till det vid markkörningen erhållna varvtalet eller hur
4/8 AIR T8-10, 12.10.1990 mycket som skall subtraheras från detsamma (i detta fall subtraheras 25 r/min) för att få korrigerat varvtal (2575 r/min) under standardförhållanden. Fast varvtalet korrigeras i förhållande till lufttemperaturen och -trycket, kan man vid korrigeringen inte ta i beaktande fuktighetens, vindens och instrumentfelets andel. Det korrigerade varvtalet är således sällan det helt riktiga jämförelsevarvtalet. Vid markkörningsvärden kan en tre procents avvikelse anses vara godtagbar. Om man vid markkörningen inte får en tillförlitlig bild av motorns effekt skall ett flygprov utföras. 4 KONTROLLISTA OCH KONTROLLMEDDELANDE En kontrollista ifylls över kontrollen för förlängning av grundöversynsintervallen. Listan kan utarbetas av den som utför kontrollen och där bör finnas rum för åtgärderna som skall utföras, mätresultat, av tillverkaren anmälda eller allmänt godkända riktvärden samt för kvitteringarna av den som utfört åtgärden. Över kontrollen skall ett kontrollmeddelande enligt bilaga 2 tillställas luftfartsstyrelsen. I frånvaro av byråchefen Sektionschef E. Ailio
bilaga 1 AIR T8-10, 12.10.1990 5/8 De av tillverkarna rekommenderade grundöversynsintervallerna för kolvmotorer. bilaga 1 Tillverkare AVIA Narodni Podnik DeHavilland Grob Werke GmbH Limbach Motorenbau Rolls-Royce Ltd Teledyne Continental Textron Lycoming Rectimo Stark Stamo Volkswagen Anvisning Information Bulletin M462-RF/31b R-R technical News sheet GM 10 Bo. 15, 26.2.1968 TM4601-1/6 Technische Mitteilung 9.4., 1.12.1989 RR Service Bulletin T-421, 20.11.1980 SIL98-9 SI 1009 Technische Mitteilung 13 Technische Mitteilung 13 Technische Mitteilung 8 & 13
6/8 AIR T8-10, 12.10.1990 bilaga 2 bilaga 2 figur 1
bilaga 2 AIR T8-10, 12.10.1990 7/8 figur 2
8/8 AIR T8-10, 12.10.1990 bilaga 2 figur 3