Skickat: den 22 januari :17

Från: Gerli.Baldzens@scb.se Skickat: den 22 januari 2019 16:17 Till: Regelrådet Kopia: Bjorn.Forssell@scb.se; Registrator@scb.se; it-statistik@scb.se Ämne: Remiss konsekvensutredning It-användning i företag (NV0116) Bifogade filer: Enkät it-användning i företag 2019.pdf; NV0116 konsekvensutredning 2019.pdf; NV0116 SCB-FS ändringsföreskrift it-användning i företag 2019.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej! Vänligen se följande remiss för konsekvensutredning till Regelrådet. Remissen berör den årliga SCBundersökningen It-användning i företag (NV0116). Vi skulle behöva att remissen hanteras på sammanträdet 13 februari. Bifogar konsekvensutredningen, utkast på ny föreskrift och ett utkast på webbformulär för 2019. Bekräfta gärna att ni har mottagit ärendet. Vänliga hälsningar, Gerli Baldzens Gerli Baldzens IKT, Näringslivets konjunktur och FoU Avdelningen för ekonomisk statistik Statistiska centralbyrån Box 24300, 104 51 STOCKHOLM Besöksadress: Karlavägen 100 010-479 48 58 www.scb.se

A. IT-specialister och IT-kunskaper Fråga 1 Har företaget anställda IT-specialister dvs. anställda som har IT som huvudsaklig arbetsuppgift? Avser både anställda med och utan formell IT-utbildning, förutsatt att de har IT som huvudsaklig arbetsuppgift. Exempel på arbetsuppgifter: support av programvaror drift och underhåll av IT-system, applikationer, webbsidor, m.m. utveckling av IT-system och applikationer iii Här ser du exempel på yrkesgrupper Ja Nej iii Text i instruktionsfönster (klickar fram i webblanketten) Exempel på yrkesgrupper Exemplen har vi hämtat från Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). - Mjukvaru-, webb eller systemutvecklare - Civilingenjör inom t.ex. informationsteknologi, datateknik, hårdvara, elektronik - Supporttekniker, IT - Datatekniker - Nätverkstekniker - Systemtekniker, IT - Drifttekniker, data - IT-ansvarig - Servicetekniker, data - Datorreparatör - Grafisk designer - Interaktiv designer - IT-pedagog - Nätverks- eller databasadministratör - Teknisk säljare inom IT

Fråga 2 Under 2018, erbjöd företaget de anställda någon IT-relaterad utbildning (intern eller extern)? Avser professionellt utformad utbildning med intern eller extern utbildare eller lärare. Räkna med online utbildningar. a) Utbildning för IT-specialister Ja Nej Svara Nej om ni inte hade någon anställd IT-specialist under 2018. b) Utbildning för annan personal Exempel är utbildning i standardprogram för ordbehandling eller kalkylering användning av företagets applikationer eller system användning av program eller system för att styra maskiner eller utrustning i industri, handel, sjukvård, skogsbruk osv. Fråga 3 Rekryterade eller försökte företaget rekrytera IT-specialister under 2018? Avser rekrytering till tjänster där IT är huvudsaklig arbetsuppgift. iii Här ser du exempel på yrkesgrupper Ja Nej --> Gå till fråga 5 Fråga 4 Hade företaget lediga tjänster för IT-specialister som var svåra att tillsätta under 2018? Avser svårigheter kopplade till de sökande: t.ex. få sökande med den utbildning eller erfarenhet ni önskar, eller höga löneanspråk. iii Här ser du exempel på yrkesgrupper Ja Nej

Fråga 5 Vilka personer hanterade företagets IT-funktioner under 2018? Exempel på IT-funktioner: support av programvaror; drift och underhåll av IT-system, applikationer, webbsidor m.m. samt utveckling av IT-system. Obs. att det är möjligt att svara ja båda frågorna. Ja Nej a) Personer anställda av ert företag eller anställda av företag i den koncern, franchise- eller företagskedja som ni tillhör. b) Personer som inte är anställda av ert företag eller av företag i den koncern, franchise- eller företagskedja som ni tillhör. Exempel: Externa leverantörer, serviceavtal eller konsulter. B. Tillgång till internet Fråga 6 Har företaget tillgång till någon internetanslutning? Avser alla typer av internetanslutningar (fasta eller mobila). Svara Nej om ni enbart har tillgång till internet i lokaler som inte ingår i er verksamhet (t.ex. genom bibliotek eller myndigheter). Ja Nej --> Gå till avsnitt C Fråga 7 Ungefär hur stor andel av de anställda använder i arbetet en dator, telefon, surfplatta eller liknande som ger tillgång till internet? Ska jag räkna med anställda som har tillgång till internet men som aldrig använder internet? Ja, förutsatt att de använder en dator, telefon eller liknande som ger tillgång till internet. (De behöver alltså inte använda internet.) som delar på en gemensam dator, telefon eller liknande? Ja, förutsatt att de åtminstone ibland använder datorn, telefonen eller liknande och den ger tillgång till internet. (Obs. de behöver inte använda internet.) Andel i procent (%)

Fråga 8 Använder någon anställd ett program för röst- eller videosamtal via internet i arbetet? Exempel på program: Skype, WhatsApp, Facetime, Viber. Om du har egen firma, räkna med dig själv. Ja Nej B1 Användning av fast anslutning till internet Fråga 9 Använder företaget någon typ av fast anslutning till internet? Vad är fast anslutning till internet? Anslutningen från arbetsplatsen (eller från fastigheten) till internet går via t.ex. telefonnätet för fast telefoni Hit räknas tekniker som t.ex. DSL, ADSL, VDSL och SDSL. fibernät t.ex. stadsnät kabel-tv nätet offentliga trådlösa nätverk (offentligt Wi-Fi, hotspots). Trådlöst nätverk (som WI-FI) räknas som fast anslutning förutsatt att det är kopplat till en fast anslutning. Skilj mellan fast anslutning och mobil anslutning till internet iii Definition av mobil anslutning Ja, vi använder fast anslutning till internet Nej --> Gå till avsnitt B2 Text i infofönster iii (klickar fram i webblanketten) Definition av mobil anslutning till internet Mobil anslutning till internet går alltid via ett mobiltelefonnät. Anslutningen från t.ex. en mobiltelefon eller bärbar dator kan ske var som helst där mobiltelefonnätet har täckning. Trådlöst nätverk (som WI-FI) räknas som mobil anslutning förutsatt att anslutningen till internet går via ett mobiltelefonnät. Du redovisar mobil anslutning i nästa avsnitt.

Fråga 10 Vilken hastighet kan er snabbaste fasta anslutning till internet uppnå för att ta emot data, enligt avtalet med leverantören? Den avtalade hastigheten kan även framgå av fakturan. Om ni har fasta anslutningar på flera adresser, markera hastigheten för den snabbaste. Under 2 Mbit/s 2-9 Mbit/s 10-29 Mbit/s 30-99 Mbit/s Minst 100 Mbit/s B2 Tillgång till internet via mobil anslutning Fråga 11 Har någon anställd tillgång till internet i arbetet via mobil anslutning från t.ex. bärbar dator, mobiltelefon, surfplatta eller liknande? Om du har egen firma, räkna med dig själv. Vad är mobil anslutning till internet? Mobil anslutning till internet går alltid via ett mobiltelefonnät. Anslutningen från t.ex. en telefon eller bärbar dator kan ske var som helst där mobiltelefonnätet har täckning. Trådlöst nätverk (som WI-FI) räknas som mobil anslutning förutsatt att anslutningen till internet går via ett mobiltelefonnät. Svara Ja endast om företaget både tillhandahåller den bärbara datorn, telefonen, surfplattan etc. och betalar för abonnemang och användning, helt eller delvis. Ja Nej --> Gå till avsnitt B3

Fråga 12 Ungefär hur stor andel av de anställda använder i arbetet en bärbar dator, telefon eller liknande som ger tillgång till internet via mobil anslutning? Ska jag räkna med anställda som har tillgång till internet via mobil anslutning men som aldrig använder internet (via mobil anslutning)? Ja, förutsatt att de använder en bärbar dator, telefon eller liknande och den ger tillgång till internet via mobil anslutning. (De behöver alltså inte använda internet.) som delar på en gemensam bärbar dator, telefon eller liknande? Ja, förutsatt att de åtminstone ibland använder den bärbara datorn, telefonen eller liknande och den ger tillgång till internet via mobil anslutning. (Obs. de behöver inte använda internet.) iii Definition av mobil anslutning till internet Andel i procent (%) Text i infofönstret iii (klickar fram i webblanketten) Definition av mobil anslutning till internet Mobil anslutning till internet går alltid via ett mobiltelefonnät. Anslutningen från t.ex. en telefon eller bärbar dator kan ske var som helst där mobiltelefonnätet har täckning. Trådlöst nätverk (som WI-FI) räknas som mobil anslutning förutsatt att anslutningen till internet går via ett mobiltelefonnät. Gäller endast anställda där företaget både tillhandahåller den bärbara datorn, telefonen, surfplattan etc. och betalar för abonnemang och användning, helt eller delvis. B3 Användning av webbplats/hemsida Fråga 13 Har företaget en webbplats/hemsida? Vad menas med webbplats/hemsida? Ert företag (eller er koncern eller kedja) bestämmer hur innehållet på alla sidor inom webbplatsen ska vara utformat. Avser inte konto på sociala medier. Räkna med webbplats i er koncern eller kedja förutsatt att det finns kontaktuppgifter till er och någon form av information om de produkter ni säljer.

Ja Nej --> Gå till avsnitt B4 Fråga 14 Finns följande funktioner på webbplatsen/hemsidan? Om flera webbplatser/hemsidor, finns funktionen på någon av dem? Avser inte länk till funktion på extern webbplats, oavsett om kunden lämnar er webbplats eller inte. Räkna med webbplats i er koncern eller kedja förutsatt att det finns kontaktuppgifter till er och någon form av information om de produkter ni säljer. Ja Nej a) Beskrivning av varor eller tjänster; eller prislista b) Möjlighet att beställa eller boka direkt på webbplatsen via t.ex. kundvagn, köpknapp eller ett bokningssystem. - Avser inte manuellt skriven e-post. c) Avancerade funktioner för att avgränsa en sökning genom att olika egenskaper, t.ex. färger och storlekar, presenteras som alternativ kunden kan välja för att avgränsa en sökning. - Avser inte traditionell sökfunktion eller att kunden klickar sig fram till rätt sida via webbplatsens menyer. d) Funktion för kunden att spåra sin beställning e) Webbplatsen känner igen kunder via deras inloggning och personanpassar innehållet efter kunden. - Obs. svara Ja endast om både inloggning och personanpassning används på webbplatsen. f) Länk eller hänvisning till företagets sociala medier - Om företaget saknar konto på sociala medier, svara Nej. Fråga 15 Använder ni information om besökarnas beteende på webbplatsen (t.ex. klickar, visade artiklar), för att t.ex. anpassa reklam eller förbättra kundnöjdhet? Ja Nej

B4 Användning av sociala medier Fråga 16 Använder företaget följande typer av sociala medier för intern eller extern kommunikation? Svara Nej om ni enbart använder sociala medier för annonsering som ni betalar för. Räkna med sociala medier som används av er koncern eller kedja förutsatt att det innebär någon form av intern eller extern kommunikation som involverar ert företag. a) Sociala nätverk. Exempel är - Facebook, Linkedln, Tripadvisor - interna webbplatser utformade för interaktion mellan alla eller inom grupper av anställda. Alla deltagare kan skriva egna inlägg och kommentera andras. - webbplats som tillhör annat företag och som är utformad för interaktion mellan företagen i nätverket. Alla företag kan skriva inlägg och kommentarer Ja Nej b) Interna eller externa bloggar/mikrobloggar t.ex. Twitter - avser företagets (inte anställdas) bloggar/mikrobloggar c) Webbplatser för utbyte av multimedia material. Exempel är - Instagram, Youtube, Pinterest - pod-radio eller pod-tv där serier av digitala ljud/video-filer publiceras - interna eller externa webbplatser för utbyte av presentationer, dokument, eller professionella videor. d) Verktyg utformade enligt wiki-modellen för utbyte av kunskaper - Avser interna eller externa webbplatser för kunskapsutbyte. Sidornas innehåll skapas (och kan ändras) direkt av alla som använder webbplatsen utan föregående granskning. - Exempel är en webbplats för kunskapshantering inom ett projekt. Fråga 17 Enligt förra frågan använder ni - sociala nätverk - interna eller externa bloggar/mikrobloggar - webbplatser för utbyte av multimedia material - verktyg utformade enligt wiki-modellen för utbyte av kunskaper. Använder företaget ovanstående typer av sociala medier för följande ändamål? Räkna med sociala medier som används av er koncern eller kedja förutsatt att det innebär någon form av intern eller extern kommunikation som involverar ert företag. a) Utveckla företagets image eller marknadsföra produkter (t.ex. annonsering eller lansering av produkter) b) Ta del av eller besvara kunders åsikter, recensioner, frågor Ja Nej

c) Involvera kunder i utveckling av varor eller tjänster d) Samarbeta med andra företag (t.ex. leverantörer, kunder) eller organisationer (t.ex. myndigheter, ideella organisationer) e) Rekrytering av personal f) Utbyte av kunskaper eller åsikter inom ert företag C Informationsdelning inom företaget Fråga 18 Använder företaget ett affärssystem (även kallat ERP)? Vad är ett affärssystem (ERP)? Det fungerar som ett övergripande systemstöd för företaget. Det är uppbyggt av delsystem som stödjer flera av de viktigaste funktionerna t.ex. order, lager, redovisning, produktionsplanering, projektplanering, inköp etc. Det lagrar all viktig information och gör informationen tillgänglig för funktionerna inom företaget. Obs. CRM-system kan vara ett integrerat delsystem i ett affärssystem. Själva CRM-systemet räknas dock inte som ett affärssystem. Om ni ingår i en koncern, franchise- eller företagskedja Räkna med affärssystem i er koncern eller kedja förutsatt att det tillämpas på ert företags funktioner. Ja Nej Fråga 19 CRM (Customer Relationship Management) är programvaror för att hantera information om kunder. Använder företaget någon typ av CRM programvara i följande syften? Om ni ingår i en koncern, franchise- eller företagskedja Räkna med CRM-system i er koncern eller kedja förutsatt att det tillämpas på ert företags funktioner. Ja Nej a) För att samla in och lagra kunduppgifter och göra kunduppgifterna tillgängliga för olika funktioner inom företaget. b) För att analysera information om kunder till stöd för marknadsföring t.ex. prissättning, kampanjer, val av återförsäljare, m.m.

D Informations- och IT-säkerhet Med informations- och IT-säkerhet menas åtgärder, kontroller och förfaranden som tillämpas på IT-system och IT-tjänster för att säkerställa konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet av information. D1 Åtgärder för informations- och IT-säkerhet Fråga 20 Använder företaget följande åtgärder kopplade till informations- och IT-säkerhet? Avser åtgärder som hanteras av ert företag eller av annat företag. Obs. att förklaringar till vissa begrepp finns under iii (se nästa sida) Ja Nej a) Lösenord bestående av minst 8 blandade tecken vid inloggning och byten av lösenord med jämna mellanrum b) Programvaror och operativsystem iii hålls uppdaterade c) Identifiering av användare baserat på fingeravtryck, röst, ansiktsstruktur eller andra kroppsliga egenskaper d) Kryptering iii av data, dokument eller e-post e) Backup av data till annan geografisk plats (eller till molnlösning) f) Åtkomstkontroll till företagets nätverk (styra tillgången till nätverket via behörigheter för användare och via typ av enhet (dator, telefon osv.) g) VPN (Virtuellt Privat Nätverk är en teknik som skapar en säker förbindelse för utbyte av data över internet eller andra offentliga datanätverk) h) Loggfiler iii hålls aktuella och användbara för att kunna analysera händelser kopplade till IT-säkerhet i) Riskbedömningar dvs. regelbundna bedömningar av sannolikheten för och konsekvenser av händelser kopplade till IT-säkerhet j) Tester av IT-säkerhet t.ex. intrångstest, test av varningssystem, test av backup-system; granskningar av säkerhetsåtgärder iii Text i infofönstret om operativsystem (delfråga b) Vad är ett operativsystem? En programvara som styr datorn, mobiltelefonen eller surfplattan genom att utgöra länken mellan maskinvaran och de program du vill använda. Exempel på operativsystem är Windows, MacOS och Linux (för persondatorer och servrar), samt Android och IOS (för mobiltelefoner och surfplattor). iii Text i infofönstret om kryptering (delfråga d)

Vad är kryptering? Kryptering innebär att information kodas för att hindra obehöriga att läsa den. Behöriga parter kan läsa informationen som vanligt utan att märka av krypteringen. Kryptering skyddar sekretessen för digital information som lagras i system eller som överförs via internet eller andra datornätverk. iii Text i infofönstret om underhåll av loggfiler (delfråga h) Vad är loggfiler? Loggfiler registrerar aktiviteter, processer och händelser som tillsammans kan sägas vara en beskrivning av datorns arbete. Loggfiler kan användas för felsökning eller för att spåra attacker eller dataintrång. Loggfiler fungerar på motsvarande sätt för servrar, mobiltelefoner m.m. Fråga 21 Informerar företaget de anställda om deras ansvar för informations- och IT-säkerhet på följande sätt? Ja Nej a) Frivillig utbildning eller internt tillgänglig information t.ex. på intranätet b) Obligatoriska kurser eller läsning av obligatoriskt material - avser även introduktionsutbildning för nyanställda c) Information i kontrakt t.ex. anställningsavtal Fråga 22 Vilka personer utför företagets aktiviteter kopplade till informations- och IT-säkerhet? - Exempel på aktiviteter: backup av data, riskbedömningar, tester av IT-säkerhet, utbildning om IT-säkerhet, lösa incidenter. - Avser inte uppgradering av standardprogram. - Obs. att det är möjligt att svara ja båda frågorna. Ja Nej a) Personer anställda av ert företag eller anställda av företag i den koncern, franchise- eller företagskedja som ni tillhör. b) Personer som inte är anställda av ert företag eller av företag i den koncern, franchise- eller företagskedja som ni tillhör. Exempel: konsulter, serviceavtal med extern leverantör.

Fråga 23 Har företaget dokumenterade åtgärder, rutiner eller förfaranden kopplade till informations- och IT-säkerhet? Exempel är dokumenterade rutiner för - backup av data - hantering av behörigheter för användning av datorer, nätverk, m.m. - personalens hantering av sekretessbelagd information. regler för personalens användning av IT (t.ex. e-post, telefoner, sociala medier). förfaranden för att hantera attacker eller dataintrång riskbedömningar kopplade till informations- och IT-säkerhet. Om dokumentation finns i er koncern, kedja eller hos extern leverantör Svara Ja endast om dokumentationen är direkt åtkomlig för er via ert datasystem eller på annat sätt via internet. Ja Nej --> Gå till avsnitt C2 Fråga 24 När skrevs eller senast uppdaterades någon del av företagets dokumenterade åtgärder, rutiner eller förfaranden kopplade till informations- och IT-säkerhet? Under de senaste 12 månaderna 13 24 månader sedan Mer än 24 månader sedan D2 Händelser kopplade till IT-drift eller IT-säkerhet Fråga 25 Under 2018, hade företaget åtminstone 1 gång följande problem kopplade till IT-drift eller IT-säkerhet? IT-drift avser problem orsakade av fel i hårdvara eller programvara, samt oavsiktliga handlingar av personal. IT-säkerhet avser attacker, intrång eller manipulation. Räkna inte med yttre fysiska orsaker som strömavbrott, avgrävda kablar, eldsvådor, stormvindar eller liknande. Ja Nej a) IT-tjänster som var otillgängliga på grund av t.ex. - fel i hårdvara eller programvara - attack, intrång eller manipulation - Räkna inte med stölder.

b) Data som förstördes eller förvanskades på grund av t.ex. - fel i hårdvara eller programvara - attack, intrång eller manipulation. c) Konfidentiella data som röjdes på grund av t.ex. - handlingar av personal (avsiktligt eller oavsiktligt) - fel i hårdvara eller programvara - attack, intrång eller manipulation. Fråga 26 Har företaget någon försäkring för att få ekonomisk ersättning vid händelser kopplade till IT-drift eller IT-säkerhet? IT-drift avser problem orsakade av fel i hårdvara eller programvara, samt oavsiktliga handlingar av personal. IT-säkerhet avser attacker, intrång eller manipulation. Avser inte yttre fysiska orsaker som strömavbrott, avgrävda kablar, eldsvådor, stormvindar eller liknande. Ja Nej E. E-handel: beställningar och bokningar Vad är e-handel? Det innebär att era kunder beställer eller bokar elektroniskt. Betalning och leverans behöver dock inte ske elektroniskt. Räkna inte med följande Era kunder beställer via e-post eller sms som de skickar manuellt. Er personal beställer elektroniskt åt kunden som kontaktat er via e-post, telefon, sms eller besök. E1 Beställningar eller bokningar era kunder lade på en webbplats eller app Fråga 27 Tog företaget emot beställningar av varor eller tjänster som era kunder lade på en webbplats eller app, 2018? Inkludera kunder som beställt på följande webbplatser eller appar Er egen webbplats eller app. Läs mer här iii Gemensam webbplats/app i er koncern, franchise- eller företagskedja En e-handelsplats där flera företag säljer (t.ex. Amazon, Alibaba, Tradera, Booking, Expedia, Onlinepizza). Läs mer här iii

Exkludera kunder som beställt via e-post eller sms som de skickat manuellt. Ja Nej --> Gå till avsnitt E2 iii Text infofönstret om egen webbplats Vad menas med egen webbplats? Ert företag (eller er koncern eller kedja) bestämmer hur innehållet på alla sidor inom webbplatsen ska vara utformat. Avser inte konto på sociala medier. Inkludera extranät (innebär att era kunder har lösenord för att komma in på er webbplats eller app). iii Text i infofönstret om e-handelsplats Vad är en e-handelsplats? Det är en webbplats eller app där flera företag säljer. Kunden beställer elektroniskt direkt på webbplatsen eller appen, inte via manuellt skickad e-post, telefon eller sms. Exempel på stora e-handelsplatser är Amazon, Alibaba, Tradera, Booking, Expedia, Onlinepizza. Fråga 28 Under 2018, ungefär hur många procent av företagets omsättning kom från beställningar som era kunder lade på en webbplats eller app? Inkludera kunder som beställt på följande webbplatser eller appar Er egen webbplats eller app. Läs mer här iii Gemensam webbplats/app i er koncern, franchise- eller företagskedja En e-handelsplats där flera företag säljer (t.ex. Amazon, Alibaba, Tradera, Booking, Expedia, Onlinepizza). Läs mer här iii Räkna inte med moms. % av företagets omsättning

Fråga 29 Av den omsättning som du redovisade i fråga 28 ovan: Ungefär hur många procent var försäljning till följande typer av kunder? a) försäljning till privatpersoner % b) försäljning till företag och offentlig sektor % Summa 100 % Fråga 30 På vilka webbplatser eller appar tog ni emot era kunders beställningar av varor eller tjänster under 2018? a) På er egen webbplats/app eller gemensam webbplats/app i er koncern, franchise- eller företagskedja. b) På en e-handelsplats där flera företag säljer (t.ex. Amazon, Alibaba, Tradera, Booking, Expedia, Onlinepizza). Läs mer här iii Ja Nej Fråga 31 Av er omsättning från beställningar som era kunder lade på en webbplats eller app under 2018. Ungefär hur många procent var beställningar av följande slag? a) Beställningar på er egen webbplats/app eller gemensam webbplats/app i er koncern, franchise- eller företagskedja. % b) Beställningar på en e-handelsplats där flera företag säljer (t.ex. Amazon, Alibaba, Tradera, Booking, Expedia, Onlinepizza). % Summa 100 %

Fråga 32 I vilka länder fanns kunderna som lade beställningar till er på en webbplats eller app under 2018? Inkludera kunder som beställt på följande webbplatser eller appar Er egen webbplats eller app. Gemensam webbplats/app i er koncern, franchise- eller företagskedja En e-handelsplats där flera företag säljer (t.ex. Amazon, Alibaba, Tradera, Booking, Expedia, Onlinepizza). Ja Nej a) Sverige b) Andra EU-länder iii Lista på EU-länder c) Länder i övriga världen Text i infofönstret iii (klickar fram i webblanketten) EU består utöver Sverige av Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Fråga 33 Upplevde ni följande svårigheter kring försäljning till andra EU-länder via en webbplats eller app under 2018? a) Höga leverans- eller returkostnader vid försäljning till andra EU-länder b) Svårigheter relaterade till att lösa klagomål och tvister vid försäljning till andra EU-länder c) Anpassa produktmärkningen för försäljning till andra EU-länder d) Brist på språkkunskaper för att kunna kommunicera med kunder i andra EU-länder e) Restriktioner från era affärspartners att sälja till vissa EU-länder Ja Nej

E2 Beställningar era kunder skickade från sina affärssystem via internet i format som EDI, XML eller liknande Fråga 34 Hade ni företagskunder (inkl. offentliga kunder) som skickade beställningar från sina affärssystem till er via internet i format som EDI, XML eller liknande, 2018? Avser inte beställningar - från era privatkunder (inte heller när deras beställningar förmedlas av ett annat företag mot provision som ni betalar). - som era företagskunder skriver manuellt t.ex. via e-post. - som era företagskunder lägger på en webbplats eller app (beställningar på webbplats eller app redovisas i avsnitt E1). Obs. era företagskunder kan eventuellt skicka beställningar från sina affärssystem till er via ett annat företag, ett företag som tekniskt anpassar beställningarna så att ni kan ta emot dem. EDI och XML är exempel på elektroniska format på meddelanden, t.ex. beställningar, som skickas från företagskundernas affärssystem. - EDI-format kräver särskild programvara för att läsa av beställningen. - XML-format kan både programvaror och personer läsa av/förstå. Ja Nej Fråga 35 Vad gäller beställningar som era företagskunder (inkl. offentliga kunder) skickade från sina affärssystem till er via internet i format som EDI, XML eller liknande: Ungefär hur många procent av företagets omsättning kom från sådana beställningar, under 2018? Avser inte beställningar - från era privatkunder (inte heller när deras beställningar förmedlas av ett annat företag mot provision som ni betalar). - som era företagskunder skriver manuellt t.ex. via e-post. - som era företagskunder lägger på en webbplats eller app (beställningar på webbplats eller app redovisas i avsnitt E1). Obs. era företagskunder kan eventuellt skicka beställningar från sina affärssystem till er via ett annat företag, ett företag som tekniskt anpassar beställningarna så att ni kan ta emot dem. Räkna inte med moms. % av företagets omsättning

Fråga 36 I vilka länder fanns kunderna som under 2018 skickade de beställningar som du redovisade i fråga 35 ovan? Ja Nej a) Sverige b) Andra EU-länder iii Lista på EU-länder c) Länder i övriga världen Text i infofönster EU består utöver Sverige av Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. F IT och miljö Fråga 37 Har företaget någon miljöpolicy eller ett arbetssätt som innebär att ni ska minska er miljöpåverkan genom följande åtgärder? Ja Nej a) Välja telefon-, webb- eller videomöten istället för möten som innebär resor. b) Minska energiförbrukningen vid användning av IT t.ex. användning av skärmsläckare, krav på att datorerna stängs av vid dagens slut, minskade utskrifter, energisnål drift, m.m. c) Ställa krav på att leverantörerna är miljöcertifierade vid upphandling av IT-produkter eller IT-tjänster d) Ta hänsyn till energiförbrukning vid val av system och hårdvara vid upphandling av IT-produkter eller IT-tjänster.

Fråga 38 Har företaget anställda som arbetar utanför era lokaler i genomsnitt minst en halv dag i veckan, och därifrån har tillgång till ert IT-system t.ex. e-post? Om du har egen firma, räkna med dig själv. Ja Nej Fråga 39 Använder företaget följande tekniska lösningar för att minska er förbrukning av energi? Ja Nej a) Intelligent styrning av transport och logistik b) Intelligent styrning av belysning, värme eller ventilation c) Digitalisering av arbetsflöden d) Annan digital lösning för att spara energi

Datum Beteckning 2019-02-13 A2019/0308 1(13) Avdelningen för Ekonomisk statistik Enheten för I Avdelningen för Ekonomisk statistik Enheten för IKT, Näringslivets konjunktur och FoU Gerli Baldzens, Björn Forssell KONSEKVENSUTREDNING ENLIGT FÖRORDNING (2007:1244) OM KONSEKVENSUTREDNING VID REGELGIVNING Statistiska centralbyråns föreskrifter om skyldighet för företag att lämna statistik avseende It-användning inom företagssektorn (NV0116) 1. Sammanfattning Statistiska centralbyrån har tagit fram förslag till ny föreskrift för statistikprodukten It-användning i företag (NV0116). SCB bedömer att den nya föreskriften kommer att innebära oförändrad eller något ökad uppgiftslämnarbörda för företagen jämfört med tidigare undersökning. SCB:s bemyndigande att utfärda föreskrifter om detta finns i 15 förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. 2. Beskrivning av problemet och det som behöver uppnås Undersökningen It-användning i företag är en årlig undersökning som SCB har genomfört sedan år 2000. Undersökningen är gemensam för EU-länderna som tillsammans med EU:s statistikmyndighet Eurostat utformat frågor och definitioner. Från och med år 2006 lyder undersökningen under EU-reglering (EC nr 808/2004 av den 21 april 2004) samt årliga förordningar. Årets insamlingsomgång kommer följa genomförandeförordning (EU) 2015/2003. Resultaten från denna undersökning avser belysa användningen av informationsteknik i svenska företag med hjälp av indikatorer som fastställts i handlingsplanen för EU:s gemensamma it-politik, 2011-2015 benchmarking framework. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 010-479 40 40 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 Webbplats: www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701

2(13) Undersökningen har hittills omfattats av svarsplikt för huvuddelen av frågorna. Vissa frågor är återkommande medan andra enbart förekommer vissa år. Omsättningssiffror och bakgrundsdata hämtas från register. Svarsplikten har omfattat företag med 10 eller fler anställda. På grund av avsaknaden av svarsplikt bland företag med 0-9 (s.k. mikroföretag) anställda har objektbortfallet varit större för mikroföretag än för företag med 10 eller fler anställda där uppgiftslämnarplikt råder. År 2018 var svarsfrekvensen 87,7% bland företag med 10 eller fler anställda. Bland mikroföretag var objektbortfallet 50 procent. SCB anser inte att det går att få in uppgifterna från mikroföretag på helt frivillig väg. Det är därför nödvändigt att införa svarsplikt för att få in tillräckligt många uppgifter för att statistiken skall hålla god kvalitet och som uppfyller användarnas behov. Utöver blankettförändringar bedömer SCB att insamling ska ske enbart genom webbaserat insamlingsverktyg, vilket sparar både på ekonomiska resurser och miljö. Om uppgiftslämnare har önskemål att fylla i frågeformulär i pappersform får den ett utskrivet formulär skickad till sig tillsammans med ett svarskuvert. Svaren kommer därefter registreras manuellt av personal från insamlingsenheten på SCB. Alternativt kan en PDF-fil skickas till uppgiftslämnaren som sedan skickar inskickat svar tillbaka via mail. Samråd med berörda aktörer Samråd med Näringslivets Regelnämnd (NNR) görs årligen av SCB för samtliga undersökningar myndigheten har. 3. Beskrivning av undersökningen Berörda företag utifrån storlek, antal företag, bransch och region Urvalspopulationen (vilka branscher och regioner som ska ingå i undersökningen) bestäms av Eurostat. Urvalsramen stratifierades efter bransch, storleksklass och region (NUTS2). Urvalsdragningen görs av en metodstatistiker på SCB, som arbetar efter att få fram ett urval som uppfyller kvalitetskraven. Bransch Populationen utgörs av företag med verksamhet inom följande näringsgrenar (enligt SNI 2007): tillverkning (C) försörjning av el, gas, värme och kyla (D) vattenförsörjning (E) byggverksamhet (F) handel; reparation av motorfordon och motorcyklar (G) NV0116 konsekvensutredning 2019

3(13) transport och magasinering (H) hotell- och restaurangverksamhet (I) informations- och kommunikationsverksamhet (J) fastighetsverksamhet (L) företagstjänster (M) uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster (N) annan serviceverksamhet (S) Storlek och antal företag Företag med 200 anställda eller fler totalundersöks, vilket innebär att samtliga företag i de näringsgrenar som undersöks är med i urvalet. Bland företag med 0-199 anställda, dras ett slumpmässigt urval. I urvalsdragningen för företag med 0-199 anställda tas hänsyn till vilka andra SCBundersökningar som de är med i så att belastningen inte ska bli för hög. I 2018 års undersökning ingick 3 064 företag med 0-9 anställda samt 4 628 företag med 10 eller fler anställda i urvalet fördelade efter antal anställda. Totalt ingick 7692 företag. Antalet företag i varje storleksgrupp har varit relativt konstant mellan undersökningsåren 2017 och 2018 och beräknas vara det också i 2019 års urval. Tabell 1. Antal företag med 0-9 anställda fördelade i samtliga storleksgrupperna Antal anställda: Antal företag i Antal företag i urvalet 2018: urvalet 2017: 0 1 099 1 099 1-4 1514 1 548 5-9 454 417 Totalt 3067 3 064 Tabell 2. Antal företag med 10 eller fler anställda fördelade i samtliga storleksgrupperna Antal anställda: Antal företag i urvalet 2017: 10-49 2 548 2 504 50-199 856 968 200+ 1 217 1 156 Totalt 4 621 4 628 Antal företag i urvalet 2018: Antal företag med fler än 200 anställda påverkar antalet företag i de övriga storleksklasserna. Ju fler företag med fler än 200 anställda, desto färre företag i de övriga storleksklasserna. NV0116 konsekvensutredning 2019

4(13) Undersökningen är en del av en större kartläggning av företagens immateriella tillgångar och urvalet samordnas med relaterade SCBundersökningar. Eurostat ställer generellt sett höga krav på kvalitén på data i de stratum som SCB ska undersöka. Detta ställer i sin tur krav på antal företag som ingår i varje stratum, och således på det totala antalet företag i urvalet. Region Urvalet stratifieras efter region (NUTS) så att det ska vara möjligt att urskilja regionala skillnader. Det kräver ett relativt stort urval för att kunna fånga upp företag på regional nivå fördelat efter olika storleksklasser baserat på antal anställda. Följande regioner ingår: SE11 Stockholm SE12 Östra Mellansverige SE21 Småland med öarna SE22 Sydsverige SE23 Västsverige SE32 Norra Mellansverige SE32 Mellersta Norrland SE33 Övre Norrland Det finns en karta efter NUTS samt information om NUTS på SCB:s webbplats: https://www.scb.se/contentassets/4e32573a1c8f46d1a5ca29e381fb462f/nuts_ 1_2_3_20080101.pdf. Undersökningens genomförande Ett missivbrev tillsammans med inloggningsuppgifter skickas till företagen där de ombeds att svara på frågeformuläret via SCB:s elektroniska insamlingsverktyg. Efter sista svarsdag den 17. april får företag tre påminnelser utskickade till sig. Påminnelserna skickas ut den 22 april, den 13 maj samt den 10 juni. Om uppgiftslämnare har önskemål att fylla i frågeformulär i pappersform får den ett formulär skickad till sig tillsammans med ett svarskuvert. Detta kan uppgiftslämnaren begära genom hela insamlingsperioden. Alternativt kan en PDF-fil skickas till uppgiftslämnaren som sedan skickar inskickat svar tillbaka via mail. Utskicken adresseras till dem som besvarade frågeformuläret förra året, om dessa uppgifter finns. I annat fall adresseras utskicken till företagets itansvarige, i enlighet med rekommendation från Eurostat. NV0116 konsekvensutredning 2019

5(13) I vissa fall då it-ansvarige saknar den efterfrågade informationen, bör även ekonomiavdelningen blandas i ifyllandet av frågeformuläret. Detta till exempel när kvantitativa variabler avseende e-handel efterfrågas. De inlämnade svaren och återkontakter med uppgiftslämnare indikerar att mätfelen främst gäller de kvantitativa variablerna. Under insamlingsperioden kommer SCB:s personal löpande att granska inkommande uppgifter. Undersökningen består av vanliga frågor och av filterfrågor. Med filterfråga menas att om man svarar ja på den inledande huvudfrågan så ställs ett antal följdfrågor och svarar man nej så kommer man till nästa huvudfråga. Detta är en konstruktion som förenklar för att uppgiftslämnare enbart ska få relevanta frågor för att hålla nere uppgiftslämnarbördan i största möjliga mån. Frågeformuläret innehåller även nationella tillägg som inte är obligatoriska för företag att svara på. Tilläggsfrågorna tas med eftersom de ställs inom ramen för ett uppdrag av Näringsdepartementet. Dessa frågor finns mindre i antal än för föregående år 2018. Granskning av frågeformulär Frågeformuläret har genomgått kognitiva tester både på EU-nivå och av mätteknisk personal på SCB. Totalt har 95 företag blivit intervjuade på delar av frågeformulär, det vill säga företag som har blivit intervjuade har svarat endast en del av frågeformulär. Alla moduler har dock blivit testade. Mättesterna har resulterat i vissa förtydliganden av definitioner med hjälp av exempel och inforutor med förklarande texter. Vissa frågor som har visat sig vara svåra för uppgiftslämnaren att förstå har omformulerats. Särskild hänsyn till mindre företag It-användning ingår numera som en självklar del i den löpande verksamheten hos majoriteten av företag. Bland företag används it både i vardagliga aktiviteter men också som en mer avancerad del i strategiska frågor så som affärsutveckling, produktutveckling och marknadsföring. Det är ett mål för beslutsfattare att kartlägga småföretagens it-användning och behov inom området. Det har även varit av vikt att få en ökad förståelse för vilka hinder företagen ser för ökad it-användning. Frågan har aktualiserats ytterligare i takt med olika digitaliseringssatsningar. I utredningen framtagen av Statens Offenliga Utredningar: Här finns mer att hämta- it-användning i småföretag, 2012, beskrivs it som en helt nödvändig men inte tillräcklig faktor. Det man menar är att de tekniska tillämpningarna, infrastrukturen, kommunikationen samt systemlösningarna måste fungera felfritt för att dessa ska kunna tillämpas och för att verksamheten ska kunna NV0116 konsekvensutredning 2019

6(13) bedrivas. It:s roll och betydelse för småföretagen beror därför även mycket på den snabba tekniska utvecklingen. Undersökningen It-användning bland företag är ett effektivt medel för beslutsfattare att använda för att kartlägga mikroföretagens it-användning. Detta av flera anledningar. För det första genomförs undersökningen årligen, vilket innebär att frågorna ses över årligen inför varje undersökningsomgång och därmed kan frågeformuläret anpassas i takt med den snabba tekniska utvecklingen. För det andra är frågorna som ställs policyrelevanta. Detta gagnar småföretagare på sikt om beslutsfattare har tillgång till information om förutsättningar och utvecklingsmönster av it-användning hos mikroföretag på års basis. På detta sätt kan underlaget användas till för att främja digitaliseringen i mindre företag. I dagsläget råder ett stort objektbortfall bland mikroföretag vilket i sin tur leder till en ökad osäkerhet i skattningarna. SCB anser inte att det går att få in uppgifter från mikroföretag på helt frivillig väg. För att statistiken skall hålla god kvalitet anser SCB att det är nödvändigt att införa svarsplikt även för mikroföretag. För att underlätta för mikroföretagen att lämna uppgifter skickas ett förenklat frågeformulär med ett mindre antal frågor. Formuläret innehåller 62 frågor samt 2 frågor om tidsåtgång och kommentar angående undersökningen. Samtliga frågor, exkl. nationella tillägg ska inkluderas som obligatoriska, oavsett om frågorna är fastställda som obligatoriska av Eurostat eller inte. Detta görs av kvalitetsskäl. Tidigare har vi sett påverkan på skattningarna av att frågor som är frivilliga vissa år och obligatoriska andra år. Antalet frågor som ställs till mikroföretagen har minskat från 67 till 62 stycken sedan förgående insamlingsomgång. Förändringar i variabelinnehåll Frågeformuläret har utarbetats i samråd med Eurostat och övriga EU-länder. Frågeformuläret består av frågor som återfinns i Eurostats modellblankett och ett antal nationella tilläggsfrågor. SCB är enligt EC nr 808/2004 av den 21 april 2004 skyldiga att samla in uppgifter i enlighet med denna modellblankett. Många av frågorna ingick även i 2018 års insamlingsomgång. Totalt kommer undersökningen för företag med 10 eller fler anställda innehålla 86 frågor samt 2 frågor om tidsåtgång och kommentar från uppgiftslämnare angående undersökningen. 3 bakgrundsvariabler hämtas från register. Under 2018 ställdes 112 +2 frågor till företag i denna storlekskategori och 3 bakgrundsvariabler hämtades från register. Undersökningen för företag med 0-9 anställda kommer att innehålla 62 samt 2 frågor om tidsåtgång och kommentar från uppgiftslämnare angående undersökningen. 3 bakgrundsvariabler hämtas från register. Under 2018 NV0116 konsekvensutredning 2019

7(13) ställdes 67+2 frågor till mikroföretag och 3 bakgrundsvariabler hämtades från register. Alla frågor som är frivilliga att ta med från Eurostat kommer att vara obligatoriska för företagen att besvara som det var förra året. Samtliga frågor som är obligatoriska för företag med 10 eller fler anställda att svara på och som även finns med i det mindre frågeformuläret för företag med 0-9 anställda kommer att vara obligatoriska. SCB räknar med att företag med 0-9 anställda kommer att uppleva en något ökad uppgiftslämnarbörda. Uppgiftslämnarbördan för företag med 10 eller fler anställda kommer att bli oförändrad. Frivilliga frågor förväntans få en mindre svarsfrekvens än obligatoriska vilket kommer få viss effekt på statistikens kvalitet. Frågeformuläret avseende år 2019 omfattar följande moduler Användning av datorer (endast för företag med 0-9 anställda) It-specialister och it-kunskaper Användning av internet Användning av fast internet för affärsändamål Användning av mobilt internet för affärsändamål Användning av webbplats Användning av sociala medier Elektronisk informationsdelning inom företaget It- och informationssäkerhet E-handel Försäljning via webbplats eller app Försäljning via automatiserat informationsutbyte (EDI) It och miljö 4. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför på undersökningen Beräknad uppgiftslämnarbörda I den beräknade uppgiftslämnarkostnaden tas ingen hänsyn till om frågorna är frivilliga att besvara eller inte, alla frågor ingår i beräkningen. Här ingår vanliga frågor liksom filterfrågor. Filterfrågornas följdfrågor räknas som egna frågor. Kostnaderna för att besvara frågeformuläret består främst av löner och arvoden. Timkostnaden har beräknats vara 830 kr för företag. Uppgiften är hämtad från SCB:s årsredovisning för 2017. Vid undersökningen avseende år 2018 var den genomsnittliga tidsåtgången för företag med 10 eller fler anställda 31 minuter och antalet svar var 2651. Detta ger en total tidsåtgång om 82 181 minuter. NV0116 konsekvensutredning 2019

8(13) x = 31 31 2651 = 82 181 minuter 2651 För företag med 0-9 anställda var den genomsnittliga tidsåtgången 11 minuter och antalet svar var 1507, vilket ger en total tidsåtkomst på 16 577 minuter. x = 11 11 1507 = 16 577 minuter 1507 Total tidsåtkomst för företag i båda storlekskategorier var 98 758 minuter och antalet svar totalt var 4158, vilket ger en genomsnittlig tidsåtkomst ungefär 24 minuter. 98 758 4158 24 minuter Vid undersökningen avseende år 2019 uppskattas den genomsnittliga tidsåtgången för företag till 20 minuter. Detta motiveras med att antalet svarande bland mikro företag skulle nästan fördubblas, vilket skulle öka det totala antalet svar som redovisas ovan. Tidsåtgången skulle bli mindre även på grund av att antalet frågor minskar för undersökningsåret 2019. Totalt kommer undersökningen för företag med 10 eller fler anställda innehålla 86 frågor samt 2 frågor om tidsåtgång och kommentar från uppgiftslämnare angående undersökningen. 3 bakgrundsvariabler hämtas från register. Under 2018 ställdes 112+2 frågor till företag i denna storlekskategori och 3 bakgrundsvariabler hämtades från register. Undersökningen för företag med 0-9 anställda kommer att innehålla 62+2 frågor samt 3 bakgrundsvariabler som hämtas från register. Under 2018 ställdes 67+2 frågor till mikro-företag och 3 bakgrundsvariabler hämtades från register. En stor minskning kommer att ske i antalet nationella frågor som dessutom är frivilliga för företag att svara på. Dessa minskar från 22 frågor till 9 frågor i undersökningen för företag med 10 eller fler anställda. I undersökningen för företag med 0-9 anställda minskar antalet frågor från 14 frågor till 9 frågor. Frivilliga frågor förväntas även att ha större bortfall än de obligatoriska frågorna har. I urvalet för 2019 års undersökning beräknas ca 7 692 företag ingå, vilket därmed ger en tidsåtgång på 7 692 20/60 = 2 564 timmar NV0116 konsekvensutredning 2019 Detta ger en beräknad uppgiftslämnarkostnad på: 2 564 h 830 kr/h = 2 128 120 kr

9(13) Timkostnaden har i beräkningarna ovan antagits vara 830 kr. I beräkningen av timkostnaden ingår lön, sociala avgifter, lokaler osv. Uppgiften är hämtad från SCBs årsredovisning för 2017. Tidsåtgången bygger på uppgifter från föregående års undersökning där uppgiftslämnare får uppge tidsåtgång i slutet på frågeformuläret. Annan påverkan på företagen SCB gör bedömningen att förslaget inte påverkar företagens andra kostnader. SCB gör också bedömningen att förslaget inte har någon påverkan på företagens konkurrensförhållanden. 5. Alternativa lösningar SCB bedömer handlingsutrymmet för alternativa lösningar ytterst litet. Huvuddelen av de uppgifter som efterfrågas är av kvalitativ typ och det således finns inte möjlighet att utnyttja administrativa källor. Ifall regleringen inte kommer till stånd kommer undersökningen genomföras utan svarsplikt för mikroföretagen. Detta handlingssätt har visat sig resultera i låg svarsfrekvens, vilket leder till sämre kvalitet på utfallet av undersökningen. 6. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på SCB har bemyndigande att utfärda föreskrifter i ämnet enligt 15 förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Tidpunkt för ikraftträdande Föreskriften ifråga träder i laga kraft den 25 mars. Vi beräknar att insamlingen påbörjas den 27:e mars med ett utskick av ordinarie missiv och inloggningsuppgifter till en elektronisk frågeformulär. Sista svarsdatum beräknas vara den 17 april. Insamlingsperioden överensstämmer med Eurostats rekommendationer. Eurostat önskar att insamlingen ska utföras under första kvartalet 2019. 7. Frågor från Eurostat Eurostats modellenkät inkluderar både obligatoriska och frivilliga frågor. Samtliga frågor som inkluderas i det svenska formuläret är obligatoriska. Nedan redogörs vilka frågor som är obligatoriska och inte i Eurostats modellenkät. Obligatoriska frågor från Eurostat NV0116 konsekvensutredning 2019

10(13) Följande frågor måste vara med i frågeformuläret eftersom de ska samlas in inom ramen för EU-reglering samt årsspecifika förordningar. Variabel 10+ 0-9 Användning av datorer X Har anställda it-specialister X X Erbjöd it-relaterad utbildning till it-specialister under 2018 X X Erbjöd it-relaterad utbildning till anna personal än itspecialister X X under 2018 Rekryterade eller försökte rekrytera it-specialister under 2018 X X Hade vakanta it-tjänster under 2018 som var svåra att tillsätta X X Egna anställda utförde it-funktioner under 2018 X X Externa konsulter utförde it-funktioner under 2018 X X Har tillgång till internetanslutning X X Andel anställda som använder i arbetet en dator, telefon, X surfplatta eller liknande med tillgång till internet Använder ett program för röst- eller videosamtal X X Använder någon typ av fast internetanslutning X X Hastighet för företagets snabbaste fasta bredbandsanslutning X X Använder bärbara enheter som ansluter till internet via X X mobiltelefonnätet Andel anställda som använder bärbara enheter som kan X ansluta till internet via mobiltelefonnätet Har företaget webbplats/hemsida X X Beskrivning av varor eller tjänster; eller prislista X X Möjlighet att beställa eller boka direkt på webbplatsen via X X t.ex. kundvagn, köpknapp eller ett bokningssystem. Avancerade funktioner för att avgränsa en sökning genom att X X olika egenskaper, t.ex. färger och storlekar, presenteras som alternativ kunden kan välja för att avgränsa en sökning Funktion för kunden att spåra sin beställning X X Webbplatsen känner igen kunder via deras inloggning och X X personanpassar innehållet efter kunden. Länk eller hänvisning till företagets sociala medier X X Använder information om besökarnas beteende på X X webbplatsen (t.ex. klickar, visade artiklar), för att t.ex. anpassa reklam eller förbättra kundnöjdhet Använder sociala medier, t.ex. Facebook, LinkedIn, etc. X X Använder blogg eller mikroblogg, t.ex. Twitter, etc. X X Använder webbplatser för delning av multimedia, t.ex. X X Instagram, YouTube, etc. Använder Wiki-baserade verktyg för kunskapsutbyte X X Använder sociala medier för att utveckla företagets bild utåt X X eller marknadsföra produkter Använder sociala medier för att ta del av eller svara på kunders åsikter, recensioner eller frågor X X NV0116 konsekvensutredning 2019

11(13) NV0116 konsekvensutredning 2019 Använder sociala medier för att involvera kunder i X X utvecklingen eller innovation av varor eller tjänster Använder sociala medier för att samarbeta med affärspartners X X eller organisationer Använder sociala medier för rekrytering av personal X X Använder sociala medier för utbyte av synpunkter, åsikter X X eller kunskap inom företaget Använder ERP för att dela information inom företaget X Använder CRM för insamling och lagring av kunduppgifter X Använder CRM för att analysera information om kunder för X marknadsföringssyfte Använder Lösenordsautentisering X X Håller mjukvaran uppdaterad X X Använder Stark Autentisering via biometriska metoder X Använder Krypteringstekniker för data, dokument eller e-post X Gör data backup till en separat plats X X Använder Nätverksåtkomstkontroll X Använder VPN (Virtual Private Network är ett privat nätverk X över ett offentligt nätverk för att möjliggöra säkert utbyte av data via det offentliga nätverket) Underhåller loggfiler för analys efter säkerhetsincidenter X Gör riskbedömning X Gör It-säkerhetstester X Informerar företaget de anställda om skyldigheter genom X frivillig utbildning eller internt tillgänglig information Informerar företaget de anställda om skyldigheter genom X obligatoriska kurser eller läsning av obligatoriskt material Informerar företaget de anställda om skyldigheter i kontrakt X Egen personal utför it-säkerhetsrelaterade funktionerna på X X företaget Extern leverantör utför it-säkerhetsrelaterade funktionerna på X X företaget Företaget har dokument om åtgärder och rutiner om itsäkerhet X X Företagets dokument om åtgärder, rutiner eller procedurer för X it-säkerhet fastställdes eller reviderades inom 12 månader Företagets dokument om åtgärder, rutiner eller procedurer för X it-säkerhet fastställdes eller reviderades mellan 12 och 24 månader Företagets dokument om åtgärder, rutiner eller procedurer för X it-säkerhet fastställdes eller reviderades mer än 24 månader sedan Upplevde otillgänglighet av it-tjänster minst en gång X X Upplevde dataförlust eller korruption av data minst en gång X X Upplevde avslöjande av sekretessuppgifter minst en gång X X Har försäkring mot incidenter gällande it-säkerhet X X Tog emot beställningar via webbplats eller app X X

12(13) Andel av omsättningen som kom från försäljning via X X webbplats eller app Andel av omsättningen från försäljning via webbplats eller X app till konsumenter Andel av omsättningen från försäljning via webbplats eller X app till företag och offentlig sektor Tog emot beställningar via företagets egen webbplats eller X X app Tog emot beställningar från en marknadsplats för e-handel X X eller app som används av flera företag Andel av omsättning via företagets egen webbplats eller app X Andel av omsättning från en marknadsplats för e-handel eller X app som används av flera företag Tog emot beställningar från Sverige X X Tog emot beställningar från andra EU länder X X Tog emot beställningar från resten av världen X X Höga leveranskostnader eller returkostnader X X Svårigheter att lösa klagomål eller reklamationer X X Svårigheter att anpassa produktetiketter X X Brist på språkkunskap vid kommunikation med kunder X X Restriktioner hos era affärspartners att sälja till vissa EUländer X X Tog emot EDI-beställningar 2018 X Andel av omsättningen som kom från edi-beställningar 2018 X EDI-försäljning till kunder i Sverige X EDI-försäljning till kunder i övriga EU X EDI-försäljning till kunder i resten av världen X Frivilliga frågor från Eurostat De frivilliga frågorna har i stor utsträckning varit med i tidigare års undersökningar och således har tidserier byggts upp även för dessa variabler. Det finns stora önskemål från Eurostat att ha med frågorna då de används till internationella indikatorer gällande digitalisering där Sverige bör representeras. Vilka frivilliga frågor som SCB inkluderar stäms av med Näringsdepartementet. Departementet framför sina önskemål och SCB utgår från deras behov gällande uppsättningen av frågorna i undersökningen. SCB inkluderar enbart frågor där användarbehovet är stort för att minimera uppgiftslämnarbördan. Variabel 10+ 0-9 Andel anställda som använder datorer i arbetet Har anställda it-specialister X X Erbjöd it-relaterad utbildning 2018 för it-specialister X X Erbjöd it-relaterad utbildning 2018 för annan personal än itspecialister X X Rekryterade eller försökte rekrytera it-specialister under 2018 X X Hade vakanta it-tjänster 2018 som var svåra att tillsätta X X NV0116 konsekvensutredning 2019

13(13) Egen personal utförde företagets it-funktioner under 2018 X X Externa konsulter utförde företagets it-funktioner under 2018 X X Använde företaget applikationer för röst-eller videosamtal X X över internet Användning av webbplats X X På företagets webbplats finns produktkatalog eller prislista X X På företagets webbplats finns möjlighet att lägga X X beställningar, göra bokningar eller reservationer På företagets webbplats finns möjlighet för besökare att X X anpassa eller designa produkterna På företagets webbplats finns möjlighet för kunder att spåra X X sin beställning På företagets webbplats finns person anpassat innehåll för X X återkommande besökare På företagets webbplats finns länk eller hänvisning till X X företagets profil på sociala medier Användning av information om besökarnas beteende på X X webbplatsen, t.ex. klickar, besökshistoria, etc. Procentuell fördelning av omsättning som kom från mottagna X beställningar via webbplats eller app från Sverige Procentuell fördelning av omsättning som kom från mottagna X beställningar via webbplats eller app från andra EU länder Procentuell fördelning av omsättning som kom från mottagna beställningar via webbplats eller app från resten av världen X 8. Nationella tillägg 2019 Utöver Eurostats frågor så har SCB ett nationellt tillägg i undersökningen i form av en modul om grön it. Modulen om grön it samlas in på uppdrag av Näringsdepartementet. Variabel Grön IT - policy: telefon-/webb/videomöten Grön IT - policy: minskad energiförbrukning Grön IT - policy: Ställa krav på miljöcertifiering av leverantörer Grön IT - policy: tar hänsyn till energiförbrukning vid val av system Grön IT - Anställda arbetar regelbundet utanför företaget med tillgång till företagets it-system Grön IT - använder intelligent styrning av transport eller logistik Grön IT - använder intelligent styrning av belysning, värme eller ventilation Grön IT - digitalisering av arbetsflöden Grön IT - annan energibesparande it-lösning NV0116 konsekvensutredning 2019