RAPPORT 2002-11-14 Dnr 01-2002:2771 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm System för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor Skolverket skall enligt regeringsbeslut 5, U2002/2504/G, senast den 15 november 2002, till utbildningsdepartementet redovisa ett system för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor. I uppdraget ingår även att göra en sammanställning av relevanta kostnadsuppgifter som kan bilda underlag för de fristående skolornas fakturering till elevernas hemkommuner. Sammanställningen, med efterkalkyl för 2001 och bidragsbelopp för 2003, kommer att färdigställas och publiceras under januari månad 2003, när uppgifterna samlats in från kommunerna. Skolverket redovisar härmed uppdraget. På Skolverkets vägnar Ann Carlson Ericsson Avdelningen för Resultatuppföljning Britt-Marie Jarnhammar Avdelningen för Resultatuppföljning Postadress / Postal address 106 20 Stockholm Sweden Besöksadress / Location Alströmergatan 12 Telefon / Telephone +46-(0)8-5273 32 00 Telefax +46-(0)8-24 44 20 E-post: skolverket@skolverket.se
2002-11-14 Dnr 01-2002:2771 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm System för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor Bakgrund Med anledning av propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35, bet 2001/02;UbU7, rskr 2001/02:184) har regeringen tillkännagett som sin mening behovet av att det utarbetas ett system för redovisning av kostnaderna för olika program vid kommunala gymnasieskolor och att Statens skolverk bör få i uppdrag att göra en sådan sammanställning av relevanta kostnadsuppgifter som kan bilda underlag för de fristående skolornas fakturering till elevernas hemkommuner. Denna skrivelse är Skolverkets avrapportering av uppdraget. Utgångspunkter för val av system Vid val av system har Skolverket att ta hänsyn till dels uppdraget att ta fram en sammanställning av relevanta kostnadsuppgifter, dels att bidraget från kommunerna till den fristående skolan enligt Skollagen 9 kap. 8 a skall bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. De uppgifter som Skolverket skall redovisa är därför dels kommunens kostnader, enligt senaste årsredovisningen, dels fastställda bidragsbelopp för bidragsåret beräknade enligt kommunens fördelningssystem. Det system som Skolverket tagit fram kan närmast beskrivas som en rutin för insamling och publicering av kommunuppgifter per program. Utöver en sammanställning över de bidragsbelopp som skall gälla vid ersättning till de fristående skolorna skall systemet innehålla information om kostnader per kommun och program i form av - efterkalkyl för det senast redovisade kalenderåret - budgeterade värden för bidragsåret 1(4)
Den bärande tanken är att systemet skall ge en så tydlig och tillförlitlig information som möjligt om kommunernas kostnader. Tidplan för sammanställning av kommunuppgifter Skolverket kommer att publicera uppgifter om kostnader och bidragsbelopp per program för alla kommuner på Skolverkets hemsida. Information om det nya systemet samt anvisningar för att lämna uppgifter till SCB och Skolverket skickas ut till kommunerna under vecka 47. Samtidigt läggs tomma blanketter ut på Skolverkets hemsida så att de som så önskar kan börja fylla i sina uppgifter. I informationsbrevet ombeds kommunerna ange en kontaktperson som SCB kan skicka filer med förifyllda uppgifter från räkenskapssammandraget till. SCB begär att få in uppgifterna under december månad för att kunna göra en första sammanställning för 2003 som beräknas vara klar vid årsskiftet. Den slutliga sammanställningen för 2003 beräknas vara klar senast den sista januari 2003. Information skickas ut till de fristående skolorna under vecka 48. Förordningsförändringen träder i kraft 1 januari 2003. I den mån kommuner inte hunnit få fram uppgifter om bidragsbelopp per program för 2003 kan riksprislistan användas för utbetalning av preliminära bidrag, varefter korrigering sker så att friskolorna får det av kommunen fastställda bidragsbeloppet. Utvärdering Såväl friskolor som kommuner har under hösten hört av sig och framfört oro över de nya reglerna för ersättning till friskolor. Några av dessa synpunkter har sammanställts i bilaga 1. Skolverket avser att utvärdera det nya bidragssystemet efter några år. Representanter för såväl friskolor som kommuner kommer att erbjudas att medverka vid utvärderingen. Beskrivning av systemet Här följer en kortfattad beskrivning av de uppgifter som samlas in. Efterkalkyl för föregående år För den officiella statistiken, samlar Skolverket årligen, genom Statistiska Centralbyrån, SCB, in uppgifter om kostnader och intäkter för olika verksamheter. Denna insamling samordnas med det s.k. räkenskapssammandraget, dvs. redovisningen av kommunernas kostnader och intäkter för all kommunal verksamhet. Kommunernas kostnader för gymnasie- 2(4)
utbildningen redovisas bl a i Jämförelsetal för huvudmän. Till räkenskapssammandraget finns detaljerade anvisningar om hur olika kostnader skall redovisas. Efterkalkyl per program erhålls genom samordning med insamling för räkenskapssammandraget genom att kommunen bryter ner gymnasieskolans kostnader till kostnader per program, samma rutin som idag används för att ta fram underlag till den s.k. riksprislistan. Gymnasieskolans kostnader består dels av kostnader som bokförs direkt på gymnasieskolan, och dels av fördelade kostnader, t ex kostnader för förvaltning, arkiv, eventuella kommungemensamma IT-tjänster, gemensam ekonomi eller personaladministration. Fördelning av kostnader sker i samband med att kommunen fyller i räkenskapssammandraget. Gemensamma kostnader som skall fördelas på olika verksamheter fördelas med hjälp av olika fördelningsnycklar. Kommunen kan själv fördela kostnaderna på olika verksamheter, i annat fall fördelas kostnaderna genom fördelningsnycklar som SCB lagt in i kalkylarket. För att få fram kostnader per gymnasieprogram fördelar kommunen de kostnader som har bokförts på gymnasieskolan på respektive program. Kostnader som inte har bokförts på gymnasiet, men som belastat gymnasiet genom omfördelning i räkenskapssammandraget kommer därför också att fördelas på program. Om kommunen anser sig ha kostnader förknippade med ansvaret för att bereda gymnasieutbildning åt alla ungdomar i kommunen som har rätt till sådan så skall dessa preciseras i efterkalkylen och reducerar därmed kostnaderna per program. Budget för kommande år Kommunens budget skall visa budgeterade kostnader för gymnasiet för bidragsåret. Budgeten skall även kompletteras med kostnader av gemensam karaktär, som vid fullständig kostnadsfördelning av kommunens verksamhet hänförs till gymnasieskolans verksamhet, dvs. motsvarande de kostnader som påförs gymnasieskolan genom fördelning av kostnader i samband med räkenskapssammandraget. Om kommunen anser sig ha kostnader förknippade med ansvaret för att bereda gymnasieutbildning åt alla ungdomar i kommunen som har rätt till sådan så skall dessa preciseras i budgetblanketten. Beräkning av bidragsbelopp Slutligen redovisar kommunen det bidragsbelopp per program och elev som den fristående skolan skall erhålla som ersättning från kommunen. Bidragsbeloppet anges totalt per elev samt hur mycket av beloppet som är kostnader för lokaler respektive moms. I anvisningarna betonas att bidragsbeloppet skall bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna gymnasieutbildningen och att hemkommunen skall ta hänsyn till den 3(4)
fristående skolans åtagande och elevens behov. Bidragsbeloppen skall fastställas av kommunen innan de publiceras. Blanketter För redovisning av kostnader, budget och bidragsbelopp per gymnasieprogram används bifogade blanketter, bilagorna 2,3 och 4. Blanketterna skickas till kommunen av SCB i samband med att granskningen av räkenskapssammandraget är klart. Riksprislistan Skolverket har fått uppdrag att fastställa det belopp som i sista hand skall utgå till fristående gymnasieskolor, riksprislistan. Till grund för dessa belopp skall ligga medelvärdet av mediankostnaderna för tre på varandra följande år uppräknat med index för kostnadsutvecklingen. Riksprislistan kommer att publiceras på Skolverkets hemsida under november månad året före bidragsåret. Riksprislistan för 2003 bifogas, bilaga 5. Rapporten har skrivits av Britt-Marie Jarnhammar, Skolverket. 4(4)
2002-11-14 Bilaga 1 Dnr 01-2002:2771 Synpunkter framförda till Skolverket med anledning av de nya bidragsreglerna för fristående skolor Bland de synpunkter som framförts till Skolverket med anledning av Skolverkets uppdrag att ta fram ett system för redovisning av kostnader kan nämnas: Kort framförhållning De fristående skolorna ser problem med att de inte kan överskrida sin budget utan går då i konkurs. För de skolor där intäkterna minskar kraftigt kan det bli stora problem. Vems är då ansvaret mot elever, föräldrar och personal? Den elev som går in i en skola som finansieras efter ett system bör få fortsätta hela gymnasietiden under samma system. En så stor förändring av bidragsnivån bör inte genomföras så snabbt. Förslag: ersätt friskolorna efter riksprislistan för de elever som är inne i utbildningen nu och använd kommunernas bidragsbelopp för de elever som börjar skolan hösten 2003. Lokalkostnaderna måste särhanteras Många kommuner redovisar lokalkostnader som understiger dem en fristående skola kan komma över, varför representanter för friskolorna anser att ersättningen för lokalkostnader måste brytas ut ur prislistan och ersättas efter faktisk kostnad. Kommunernas system för beräkning av lokalkostnader varierar. De fristående gymnasierna bör få full täckning för redovisade (rimliga) lokalkostnader medan övrig ersättning beräknas efter direktiv från Statens skolverk. Pensionsavsättningar och försäkringar Friskolorna har framfört synpunkter på att de har högre kostnader för pensionsavsättningar och för försäkringar av fastigheter än kommunerna har. Försäkringskostnaderna inom kommunen tas ofta centralt och fördelas då på ett sätt som kan ge en lägre kostnad för kommunens gymnasieskolor. Förordningens giltighet Önskemål har framförts om att kunna frångå förordningens regler om att bidraget skall bestämmas efter samma grunder som hemkommunen respektive lägeskommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna om båda parter är överens om annan bidragsnivå. Som exempel nämns önskemål om gemensamma bidragsbelopp inom samverkansområde. 1(2)
Skolindex ger fördröjningseffekt Om skolindex används för uppräkning av kostnader kommer uppräkningen att få en eftersläpning på ett år. Brutet räkenskapsår Flera fristående gymnasier har brutet räkenskapsår vilket medför att halva årets intäkter för närvarande är omöjliga att beräkna med tillräcklig noggrannhet. En sund och balanserad ekonomi förutsätter längre planeringstid. Kvaliteten Oro har framfört över kvaliteten i kommunernas kostnadsredovisningar, med hänvisning till den stora spridning som hittills redovisats vid fördelning av kostnader på program. Med den ökade betydelsen av uppgifternas kvalitet har Skolverket dock förhoppningen att kvaliteten på de insamlade kostnadsuppgifterna i räkenskapssammandraget successivt skall höjas. Den öppna redovisningen av kostnader per program är i sig en garant för att kvaliteten kommer att förbättras. 2(2)
Kostnader per program för gymnasieskolan 2001 KommunKontaktperson Telefon Fax Bilaga 2 OBS! Vita fält ska fyllas i. Antal elever (15 okt) Kostnader för Kostnader för Kostnader för Övriga kostnader Summa kostnader Påslag för Total kostnad Lokaler och Undervisning läromedel, utrustning ofördelade inkl. påslag inventarier, netto och skolbibliotek, netto kostnader för ofördel. kostn 00/01 01/02 2001 (snitt) totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr totalt, tkr per elev 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 TOTALT 0,0 0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP IB 0,0 0 0 1 IV LP MP NP NV OP SM SP TE Ofördelade kostnader 0 0 Summa 0 0 0 0 Totalt - summa 0 0 0 0 0 Kommunens kostnader för ansvaret att bereda gymnasieutbildning, 0 ingår ej i programkostnaderna kolumnerna 15-17.
Budgeterade kostnader per program för gymnasieskolan 2003 KommunKontaktperson Telefon Fax Bilaga 3 k-kod Antal elever (15 okt) Kostnader för Kostnader för Kostnader för Övriga kostnader Summa kostnader Påslag för Total kostnad Lokaler och Undervisning läromedel, utrustning ofördelade inkl. påslag inventarier, netto och skolbibliotek, netto kostnader för ofördel. kostn 02/03 03/04 2003 (snitt) totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr per elev, kr totalt, tkr per elev, kr tkr totalt, tkr per elev 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 TOTALT 0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP IB IV LP MP NP NV OP SM SP TE Ofördelade kostnader 0 0 Summa 0 0 0 0 Totalt - summa 0 0 0 0 0 Kommunens kostnader för ansvaret att bereda gymnasieutbildning 0 fördelas ej på program i kolumnerna 15-17.
Av kommunen fastställda bidragsbelopp till fristående skolor per program i gymnasieskolan 2003 Bilaga 4 Kommun Kontaktperson Telefon Fax k-kod kommunnamn Bidragsbelopp Varav för Varav moms Kommentarer per elev lokaler per elev per elev BF 0 BP 0 EC 0 EN 0 ES 0 FP 0 HP 0 HR 0 HV 0 IP 0 IB 0 LP 0 MP 0 NP 0 NV 0 OP 0 SP 0 TE 0 Elev IP 98/99 30 # Bidragsbeloppet skall enligt Skollagen 9 kap 8a bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. När bidraget bestäms skall hänsyn tas till den fristående skolans åtagande och elevens behov.
Riksprislista för ersättning till fristående skolor 2003 Enligt SL 9 kap 8a 4 st Belopp (kr/elev och bidragsår) Barn- och fritidsprogrammet 66 300 Byggprogrammet 97 600 Elprogrammet 90 800 Energiprogrammet 100 900 Estetiska programmet 81 900 Fordonsprogrammet 105 500 Handels och administrationsprogrammet 65 100 Hotell- och restaurangprogrammet 84 100 Hantverksprogrammet 87 400 IB-programmet (Intern. Baccalaureate) 82 500 Industriprogrammet 107 200 Livsmedelsprogrammet 91 200 Medieprogrammet 76 400 Naturbruksprogrammet 144 900 Naturvetenskapsprogrammet 63 400 Omvårdnadsprogrammet 76 300 Samhällsvetenskapsprogrammet 58 500 Teknikprogrammet 75 200 I beloppen ingår ersättning för sådan ingående mervärdesskatt som skolan saknar avdragsrätt för.