Bottenfauna i Jönköpings län 2008

MEDDELANDE NR 2009:19 Bottenfauna i Jönköpings län 2008 En undersökning av bottenfauna på 52 lokaler i rinnande vatten

Bottenfauna i Jönköpings län 2008 En undersökning av bottenfauna på 52 lokaler i rinnande vatten MEDDELANDE NR 2009:19

Meddelande nr 2009:19 Författare Medins Biologi AB, Anna Henricsson, Mölnlycke Juni 2009 Kontaktperson Gunnel Hedberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-395058, e-post gunnel.hedberg@lansstyrelsen.se Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping Fotografier Framsidan Bordsjöbäcken vid Kvarntorpet Foto: Mikael Christensson Övriga foton: Mikael Christensson och Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Kartmaterial Lantmäteriet 2007. Ur GSD-Översiktskartan ärende 106-2004/188F. ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M 09/19--SE Upplaga 70 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2009 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET-plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2009 2

Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Inledning...7 Undersökningens omfattning och metodik...8 Provtagningslokaler...8 Metodik...8 Utvärdering...8 Expertbedömning och statusklassificering... 11 Försurning...11 Näringsämnen/organiskt material...15 Naturvärdesbedömning...16 Referenser...22 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal...25 Bilaga 2 - Lokalbeskrivning...79 Bilaga 3 - Artlistor...133 3

4

Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Medins Biologi AB under hösten 2008 genomfört bottenfaunaundersökningar i 52 rinnande vatten inom kalkningens effektuppföljning, regional miljöövervakning och regional inventering av naturvärden. Utifrån en sammanvägning av artsammansättning och flera index har bottenfaunan expertbedömts med avseende på surhet och näringsämnesbelastning. Bottenfaunan har också statusklassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder med avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering. Materialet har dessutom använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde. Inom kalkningens effektuppföljning ingick 34 i olika åtgärdsområden och fyra var okalkade referenslokaler. Av de lokaler som undersökts utifrån regional miljöövervakning och regional inventering av naturvärden var fem kalkade och nio okalkade. Enligt expertbedömningen var förhållandena nära det neutrala med avseende på bottenfaunan vid 13, och måttligt sura vid 18 av de kalkade lokalerna Tabell 1). Detta innebär att 82 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visar att kalkningsverksamheten fungerar väl. Vid fem av de kalkade lokalerna 13 %) bedömdes förhållandena vara sura med avseende på bottenfaunan och vid två kalkade lokaler 5 %) bedömdes förhållandena vara mycket sura. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att helt återställa bottenfaunan. Vid en kalkad lokal 3 %) var det inte möjligt att bedöma försurningssituationen vid årets undersökning. Vid åtta okalkade lokaler bedömdes förhållandena vara nära det neutrala, vid fyra okalkade lokaler bedömdes förhållandena vara sura och vid en okalkad lokal bedömdes förhållandena vara mycket sura med avseende på bottenfaunan. Inom kalkeffektuppföljningen har samtliga lokaler undersökts tidigare. Sedan det föregående undersökningstillfället har bedömningen förbättrats vid sju kalkade lokaler. Surhetsklassningen ändrades från sur till måttligt sur vid sex lokaler och från motsvarande mycket sur till sur vid en lokal. Vid två kalkade lokaler har bedömningen av status försämrats sedan föregående undersökning då klassningen ändrats från ingen eller obetydlig påverkan motsvarande klasserna nära neutralt och måttligt sur) till sur. Vid övriga kalkade lokaler kvartstod den senaste bedömningen. Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög eller god på samtliga lokaler förutom en Tabell 1). Detta kan sägas vara ett förväntat resultat eftersom urvalet av lokaler var riktat mot näringsfattiga vattendrag i försurningsdrabbade regioner. Vid två lokaler bedömdes bottenfaunan vara påverkad av någon annan typ av påverkan. Bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden vid 11 av lokalerna Tabell 1). En rödlistad och 15 ovanliga arter påträffades i undersökningen Tabell 5). 5

Tabell 1. Expertbedömningar vid bottenfaunaundersökningen i Jönköpings län 2008. Understrukna lokaler är opåverkade av kalkning. Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Naturvärden Lokal klass eutrofiering annan påverkan 74 Emån 1. Emån, Åhult nedre Nära neutralt Hög God till hög höga 98 Lagan 2. Segerstadsån, L. Segerstad Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 3. Sågbäcken, Fållen Måttligt surt God God till hög i övrigt 4. Havridaån, Lannakvarn Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 5. Modalaån, Rosendal Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 6. Modalaån, Kvarnberget Mycket surt God God till hög i övrigt 7. Storkvarnsån, Storkvarnen Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 8. Bodaån, Boda norr) Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 9. Bodaån, Boda väster) Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 10. Bäck från Gissmunden, Hovgårdsmaden Måttligt surt God God till hög i övrigt 11. Bäck från Lillasjön, Allgunnaryd Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 12. Bäck till Allsarpasjön, Strömsdal Surt Hög God till hög i övrigt 13. Hjorsetån, Kåreslätt Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 14. Hylletoftaån, Hylletofta Surt Hög God till hög i övrigt 15. Målenån, Sågtorpet Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 16. Virstorpabäcken, nedströms Klingsjön Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 17. Vämmesån, Ängeberget Nära neutralt Hög God till hög höga 18. Bockebobäcken, Bockebo Mycket surt Hög Måttlig i övrigt 19. Grimmavadet, Västerskog Ingen bedömning God Otillfredsställande i övrigt 20. Hokaån, Blomfors Nära neutralt God God till hög höga 21. Hästgångsån, Hästgången Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 22. Högaforsån, Stödtorp Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 23. Högaforsån, Horsarp Surt Hög God till hög i övrigt 24. Lillån, Kushult Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 25. Västerån, Nyholm Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 26. Västerån, Åker Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 27. Älgabäcken, Kyllefors Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 28. Österån, Ulvhultsån, nedan Ryasjön Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 29. Österån, Broholm Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 30. Österån, Kvarnagärde Surt Hög God till hög i övrigt 31. Dannäsån, Rödjeboån Nära neutralt God God till hög i övrigt 32. Fläskabäcken, Gällaryd Surt Hög God till hög i övrigt 33. Kvarnån, Dammen Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 34. Lillån, nedstr. Herrestadssjön Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 35. Rammsjöbäcken, Bokåsen Surt Måttlig God till hög i övrigt 36. Tomtabäcken, Skräddaretorpet Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 101 Nissan 37. Kattån, Sågeviken Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 38. Krakhultabäcken, nedre Måttligt surt Hög God till hög höga 39. Krakhultabäcken, övre Mycket surt Hög God till hög i övrigt 67 Motala ström 40. Hornån, ovan Myrebo Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 41. Knipån, Gäbo Måttligt surt Hög God till hög höga 42. Nissabäcken, Brännemossen Surt Hög God till hög höga 43. Rödån, nedströms vandringshinder Nära neutralt Hög God till hög höga 44. Rödån, Strömbäck Nära neutralt Hög God till hög höga 45. Rödån, Rödån Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 46. Bifl. till Bordsjöbäcken Surt Hög God till hög i övrigt 47. Bordsjöbäcken, Vära Nära neutralt Hög God till hög höga 48. Bordsjöbäcken, nedan kraftledning Nära neutralt Hög God till hög höga 49. Bordsjöbäcken, nedstr. Mohemmet Måttligt surt Hög God till hög i övrigt 50. Bordsjöbäcken, Kvarntorpet Nära neutralt Hög God till hög i övrigt 51. Sjöhestersbäcken, Sjöhester Surt Hög God till hög i övrigt 52. Boån, Vässleda Nära neutralt Hög God till hög höga 6

Inledning Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex av bottenfauna, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden. Inom Jönköpings län finns såväl områden med god buffertförmåga motståndskraft) mot försurande ämnen som områden med en svag buffertförmåga. I de områden där buffertförmågan är svag har försurande nedfall och ändrad markanvändning medfört att ph-värdet i sjöar och vattendrag har sjunkit. För att motverka försurningen bedrivs en regelbunden kalkningsverksamhet. Som ett led i kalkningsverksamhetens effektuppföljning genomförs bl a bottenfaunaundersökningar. På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Medins Biologi AB under hösten 2008 genomfört bottenfaunaundersökningar i vattendrag vid 52 lokaler fördelade på vattensystemen Emån, Lagan, Nissan och Motala ström. 38 av dessa undersöktes inom ramen för kalkeffektuppföljning och de övriga utifrån den regionala miljöövervakningen och den regionala inventeringen av naturvärden. Undersökningens syfte var att utifrån bottenfaunan klassificera lokalerna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, främst med avseende på surhet men också med avseende på ekologisk status och eutrofiering. Utöver de index som använts vid statusklassningarna har andra index och förekomst av indikatorarter använts för en expertbedömning. Materialet har dessutom använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde samt påvisa eventuella andra typer av påverkan. 7

Undersökningens omfattning och metodik Provtagningslokaler Bottenfaunanundersökningen genomfördes på 52 lokaler i rinnande vatten Tabell 2, Figur 1 och 5). Mer exakta lokalangivelser med fotodokumentation, teckningar och beskrivningar av provlokalerna finns i Bilaga 1 och 3. Vilka lokaler som ingår i kalkeffektuppföljning respektive regional miljöövervakning/inventering framgår av Tabell 2. Metodik Provtagningen utfördes under september och oktober månad. Under perioden var vattennivån medelhög eller hög. I de flesta fall var provtagningsförhållandena goda men vid några lokaler bedömdes provtagningen ha försvårats av höga flöden. Vid lokalerna utvaldes provtagningssträckan, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt en standardiserad sparkmetod SS-EN 27 828). Vid en lokal 47 Bordsjöbäcken vid Vära) togs liksom vid tidigare undersökningar 10 prover. Rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning följdes också. Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv 25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten under en minut. Förutom de fem eller 10) delproven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa provet togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Det uppsamlade materialet konserverades sedan i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Vid analysen av det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven. Utvärdering Utvärderingen av försurningsstatus följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Naturvårdsverkets handledning 2007:4). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Vid expertbedömningen har även stor hänsyn tagits till Surhetsindex samt förekomst av försurningskänsliga arter och grupper. Kriterier för expertbedömningen av surhetsklass redovisas i Bedömningsgrunder för bottenfaun aundersökningar Medin fl 2009). I denna rapport används klassificeringen enligt de nya bedömningsgrunderna Naturvårdsverkets handledning 2007:4) för årets resultat. 8

Tabell 2. Bottenfaunaundersökningen i Jönköpings län 2008 omfattade följande lokaler. De kartor som avses är topografisk karta skala 1:50 000. Understrukna lokaler är opåverkade av kalkning. Syfte anges enligt: KALK=Kalkeffektuppföljning, OMRSKYDD=Regional inventering av naturvärden och MÖV= Regional miljöövervakning. Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V. Lokal Koordinater Kartblad Kommun Syfte x) y) 74 Emån 1. Emån, Åhult nedre 6364560 1443010 6E SO Vetlanda OMRSKYDD 98 Lagan 2. Segerstadsån, L. Segerstad 6337970 1364535 5D NV Gislaved KALK 3. Sågbäcken, Fållen 6336700 1367600 5D NV Gislaved KALK 4. Havridaån, Lannakvarn 6346650 1376800 5D NO Gnosjö KALK 5. Modalaån, Rosendal 6363830 1384850 6D SO Gnosjö KALK 6. Modalaån, Kvarnberget 6368900 1384570 6D SO Gnosjö KALK 7. Storkvarnsån, Storkvarnen 6378800 1428200 6E NO Nässjö KALK 8. Bodaån, Boda norr) 6361600 1417700 6E SV Sävsjö KALK 9. Bodaån, Boda väster) 6361000 1417600 6E SV Sävsjö KALK 10. Bäck från Gissmunden 6349210 1431395 5E NO Sävsjö KALK 11. Bäck från Lillasjön, Allgunnaryd 6347880 1429610 5E NO Sävsjö KALK 12. Bäck till Allsarpasjön, Strömsdal 6346120 1420680 5E NV Sävsjö KALK 13. Hjorsetån, Kåreslätt 6367160 1420380 6E SV Sävsjö KALK 14. Hylletoftaån, Hylletofta 6364650 1422270 6E SV Sävsjö KALK 15. Målenån, Sågtorpet 6333000 1414100 5E NV Sävsjö KALK 16. Virstorpabäcken, nedströms Klingsjön 6371220 1416160 6E SV Sävsjö KALK 17. Vämmesån, Ängeberget 6361200 1421350 6E SV Sävsjö KALK 18. Bockebobäcken, Bockebo 6362150 1393100 6D SO Vaggeryd KALK 19. Grimmavadet, Västerskog 6373650 1413420 6E SV Vaggeryd KALK 20. Hokaån, Blomfors 6367550 1410450 6E SV Vaggeryd KALK 21. Hästgångsån, Hästgången 6382750 1410450 6E NV Vaggeryd KALK 22. Högaforsån, Stödtorp 6377600 1398250 6D NO Vaggeryd KALK 23. Högaforsån, Horsarp 6382700 1393350 6D NO Vaggeryd KALK 24. Lillån, Kushult 6361250 1398600 6D SO Vaggeryd KALK 25. Västerån, Nyholm 6370870 1387600 6D SO Vaggeryd KALK 26. Västerån, Åker 6363550 1390820 6D SO Vaggeryd KALK 27. Älgabäcken, Kyllefors 6370740 1387390 6D SO Vaggeryd KALK 28. Österån, Ulvhultsån, nedan Ryasjön 6375000 1391850 6D NO Vaggeryd KALK 29. Österån, Broholm 6363800 1391800 6D SO Vaggeryd KALK 30. Österån, Kvarnagärde 6381500 1390650 6D NO Vaggeryd KALK 31. Dannäsån, Rödjeboån 6330470 1382870 5D NO Värnamo KALK 32. Fläskabäcken, Gällaryd 6335480 1408250 5E NV Värnamo KALK 33. Kvarnån, Dammen 6341830 1370770 5D NV Värnamo KALK 34. Lillån, Herrestadssjön ned 6342220 1383590 5D NO Värnamo KALK 35. Rammsjöbäcken, Bokåsen 6330850 1403250 5E NV Värnamo KALK 36. Tomtabäcken, Skräddaretorpet 6333250 1406970 5E NV Värnamo KALK 101 Nissan 37. Kattån, Sågeviken 6396150 1384030 6D NO Jönköping KALK 38. Krakhultabäcken, nedre 6395155 1380125 6D NO Jönköping OMRSKYDD 39. Krakhultabäcken, övre 6395455 1379025 6D NO Jönköping OMRSKYDD 67 Motala ström 40. Hornån, ovan Myrebo 6429630 1395870 7D NO Habo OMRSKYDD 41. Knipån, Gäbo 6425245 1394955 7D NO Habo KALK 42. Nissabäcken, Brännemossen 6437240 1402415 7E NV Habo OMRSKYDD 43. Rödån, nedströms vandringshinder 6436955 1404435 7E NV Habo KALK 44. Rödån, Strömbäck 6438250 1401995 7E NV Habo OMRSKYDD 45. Rödån, Rödån 6437035 1403775 7E NV Habo OMRSKYDD 46. Bifl. till Bordsjöbäcken 6407210 1452780 7F SV Aneby OMRSKYDD 47. Bordsjöbäcken, Vära 6407680 1454430 7F SV Aneby MÖV 48. Bordsjöbäcken, nedan kraftledning 6407520 1455450 7F SV Aneby OMRSKYDD 49. Bordsjöbäcken, nedstr. Mohemmet 6411560 1450630 7F SV Aneby OMRSKYDD 50. Bordsjöbäcken, Kvarntorpet 6409354 1450577 7F SV Aneby OMRSKYDD 51. Sjöhestersbäcken, Sjöhester 6406970 1455190 7F SV Aneby OMRSKYDD 52. Boån, Vässleda 6402530 1439210 7E SO Nässjö MÖV 9

Vid undersökningar utförda före år 2008 har bottenfaunan bedömts enligt tidigare upplaga av bedömningsgrunderna Wiederholm ed) 1999 och Medin m fl, 2002). Detta innebär att antalet klasser samt dess benämningar skiljer sig åt mellan dessa undersökningar och årets. Dessutom skiljer sig tidigare års benämningar något, beroende på vilken konsult som utfört undersökningen. På varje lokals resultatsida Bilaga 1) har bedömningar gjorda av andra konsulter främst Ekologgruppen i Landskrona AB, 2004-2007) redovisats utan översättning och markerats med *). Ungefärlig översättning av dessa klassgränser redovisas i Tabell 3, och det är enligt denna översättning som jämförelser har gjorts vid förändringar i surhetsklass. ASPT-index Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. I expertbedömningen tas även hänsyn till ett antal andra index och förekomsten av känsliga arter. Dessutom vägs kända förhållanden på och kring lokalen in, samt jämförelser med tidigare undersökningar och erfarenhet från andra bedömda lokaler. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar Medin m fl, 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan. I de fall expertbedömningen avviker från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatdelen nedan. Avvikelser gällande surhetsklassningen har också markerats i Tabell 4. En kommentar finns också på lokalens resultatsida i Bilaga 1. Vid bedömningen av naturvärden användes ett poängsystem som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller hotade arter Figur 4). Naturvärdesbedömningen enligt poängsystemet redovisas utförligt i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar Medin m fl, 2009). I korthet innebär systemet för vattendrag att lokalen får 6-16 poäng för varje rödlistad art beroende på hotkategori, 1-10 naturvärdespoäng för artantal över 41 taxa, 1-3 naturvärdespoäng för Diversitetsindex över 3,85 samt 3 naturvärdespoäng för varje art som betecknas som ovanlig i regionen. Samtliga expertbedömningar redovisas i Tabell 1. Bedömnings- och statusklassningar med avseende på surhet finns redovisade i Tabell 4. Samtliga bedömnings- och statusklasser Tabell 3. Ungefärlig översättning av tidigare försurningsbedömningar från Medins Biologi AB och Ekologgruppen i Landskrona AB, till klassgränser enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 2007. Tidigare bedömningsklass Surhetsklass Medins Biologi AB Ekologgruppen i Landskrona AB Handledning 2007:4) A ingen eller obetydlig påverkan obetydlig påverkan nära neutralt måttlig påverkan måttligt surt B betydlig påverkan betydlig påverkan surt C stark eller mycket stark påverkan stark-mycket stark påverkan mycket surt extremt surt enbart i sjöar) 10

finns också redovisade i Bilaga 1. Här redovisas resultaten för varje provlokal var för sig tillsammans med en jämförelse med resultat från tidigare undersökningar. I Bilaga 2 redovisas de fältprotokoll som upprättats i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. I Bilaga 3 finns fullständiga artlistor. Uppgifter om kalkningen har hämtats från Länsstyrelsen i Jönköpingss län. Expertbedömning och statusklassificering Försurning Enligt expertbedömningen klassificerades förhållandena som nära det neutrala med avseende på surhet vid 13 av de kalkade lokalerna, och måttligt sura vid 18 kalkade lokaler Tabell 1, Figur 1). Detta innebär att totalt 82 % av de kalkade lokalerna klassificerades till någon av de två högsta klasserna. Vid fem kalkade lokaler 13 %) klassificerades förhållandena som sura, och vid två kalkade lokaler 5 %) klassificerades förhållandena som mycket sura. Resultatet vid de flesta kalkade lokalerna var alltså bra. Enligt expertbedömningen har det skett förbättringar jämfört med den senast föregående undersökningen vid sju lokaler Figur 2, Bilaga 1). Vid sex av dessa har bedömningen ändrats från surt till måttligt surt eller nära neutralt 3 Segerstadsån, 9 Bodaån vid Boda väster), 25 Västerån vid Nyholm, 28 Österån nedan Ryasjön, 36 Tomtabäcken vid Skräddaretorpet och 37 Kattån vid Sågeviken). Vid en lokal 12 Bäck till Allsarpasjön vid Strömsdal) har bedömningen ändrats från starkt-mycket stark påverkan vilket motsvarar klassen mycket surt i de nya bedömningsgrunderna) till klassen surt. Vid två kalkade lokaler har dock försurningssituationen försämrats enligt expertbedömningen 6 Modalaån vid Kvarnberget och 23 Högaforsån vid Horsarp). Vid Modalaån förekom bara enstaka individer av den känsliga gruppen bäckbaggar, men mer känsliga sländarter saknades helt. Bedömningen ändrades därför från betydlig påverkan vilket motsvarar klassen surt i de nya bedömningsgrunderna) till mycket surt. Även vid Högaforsån var bäckbaggar den enda förekommande försurningskänsliga gruppen. Måttligt känsliga sländor förekom men bara i låga tätheter och bedömningen ändrades därför från måttligt sura förhållanden till surt. Vid 23 av de kalkade lokalerna som klassificerades till de två högsta klasserna nära neutralt eller måttligt surt) har bedömningen kvarstått sedan föregående undersökning. Kalkningen bedöms här ha lyckats upprätthålla stabila förhållanden. Två kalkade lokaler 30 Österån vid Kvarnagärde och 35 Rammsjöbäcken vid Bokåsen) kvarstår som sura tidigare betydlig påverkan). Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att helt återställa bottenfaunan. Bedömningen av dessa lokaler har dock förbättrats från motsvarande mycket sura förhållanden till sura förhållanden sedan undersökningarna 11

44 Bedömning av försurningspåverkan 42 40 Nära neutralt 41 Måttligt surt 43 45 Surt 49 Mycket surt Ingen bedömning 52 21 23 22 28 27 6 25 29 5 18 24 26 3 19 16 34 31 36 1 9 12 35 7 1314 8 17 20 4 47 37 30 33 2 46 38 39 48 51 50 32 11 10 15 0 10 20 40 km Figur 1. Expertbedömning av försurningspåverkan vid de undersökta lokalerna i Jönköpings län 2008. inleddes. Vid lokalen i Österån förekom bara enstaka individer av de försurningskänsliga grupperna bäckbaggar och musslor samt en individ av en måttligt känslig slända. Mer känsliga sländarter saknades helt. Vid lokalen i Rammsjöbäcken fanns den känsliga gruppen musslor samt enstaka iglar, i övrigt saknades både måttligt känsliga samt mer känsliga sländarter. Det är dock viktigt att påpeka att i vattendrag som bedömts vara betydligt påverkade av försurning, är sannolikt situationen bättre än om det inte hade förekommit någon kalkning alls. 13 okalkade vattendrag undersöktes Tabell 2). Dessa är i olika grad påverkade av försurning och är värdefulla referenser för att kunna studera försurningens effekter på bottenfaunan i ett långt perspektiv. Resultatet kan också ge möjlighet att mäta de positiva effekter på djurlivet som kan komma av en framtida minskning av nedfallet av försurande ämnen. Enligt expertbedömningen bedömdes förhållandena vara nära det neutrala med avseende på bottenfaunan vid åtta okalkade lokaler 1 Emån vid nedre Åhult, 24 Lillån 12

vid Kushult, 44 Rödån vid Strömsbäck, samtliga lokaler i Bordsjöbäcken 47-50) samt 52 Boån vid Vässleda). Vissa av dessa lokaler har provtagits tidigare lokalnummer 1, 24 och 47) och bedömningen har varit oförändrad genom åren, övriga av dessa lokaler provtogs för första gången vid årets undersökning. Förhållandena klassificerades som sura vid fyra av de okalkade lokalerna 14 Hylletoftaån vid Hylletofta, 32 Fläskabäcken vid Gällaryd, 46 Biflöde till Bordsjöbäcken och 51 Sjöhestersbäcken vid Sjöhester). Försurningssituationen i Hylletoftaån verkar ha försämrats gradvis sedan undersökningarna inleddes 1994, medan förhållandena i Fläskabäcken har bedömts vara motsvarande mycket sura eller sura vid samtliga provtagningstillfällen. Lokalerna i Biflöde till Bordsjöbäcken och Sjöhestersbäcken provtogs för första gången vid årets undersökning. Vid en okalkad lokal 18 Bockebobäcken vid Bockebo) bedömdes förhållandena vara mycket sura. Vid årets undersökning avvek expertbedömningen från statusklassningen enligt MISA vid ett stort antal lokaler Tabell 4). En stor andel av dessa avvikelser var de där statusklassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier indikerar förhållanden nära det neutrala, medan expertbedömningen klassificerar förhållandena som måttligt sura grön markering i Tabell 4). Enligt vår bedömning fungerar MISA i de flesta fall bra för att surhetsklassificera ett vatten, dock ger bedömningsgrundens klassning ofta för hög status. Värdet på MISA kan variera mellan 0 och 100 och gränsen mellan de två högsta klasserna är satt till 26,1 i södra Sverige. Enligt denna gränssättning tillhörde 31 av de 52 lokalerna i länets kalkeffektsuppföljning den högsta klassningen, vilket skulle motsvara hög status i en sammanvägd bedömning av vattenförekomsten. Vid expertbedömningen har gränsen mellan de två högsta klasserna satts vid ett minvärde på ph på ca 6,2, där främst förekomsten av känsliga sländarter har motiverat klassificeringen. Detta innebar att förehållandena vid 12 lokaler bedömdes vara måttligt sura den näst högsta klassen) med avseende på bottenfaunan, istället för nära det neutrala. Då urvalet av lokaler var riktat mot vattendrag i försurningsdrabbade och kalkade regioner gör denna justering resultatet också mer rimligt. Antal kalkade lokaler 35 30 25 Senast föregående undersökning Årets undersökning 20 15 10 5 0 Nära neutralt till måttligt surt Surt Försurningsbedömning Mycket surt Figur 2. Jämförelse av surhetsklassningen expertbedömning) vid de undersökta kalkade lokalerna i Jönköpings län 2008 med närmast föregående undersökningstillfälle 2005 eller 2007) n = 34). 13

Tabell 4. Surhetsklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier samt enligt expertbedömningen för lokalerna vid 2008 års bottenfaunaundersökning i Jönköpings län. De fall där expertbedömning och statusklassning inte överensstämmer har markerats. Grön markering anger lokaler där båda klassningarna har godkänd status klasserna måttligt surt samt nära neutralt). Orange markering anger övriga lokaler där klassningarna skiljer sig. Understrukna lokaler är opåverkade av kalkning. Lokal Surhetsklass Naturvårdsverkets Expertbedömning kritetrier 74 Emån 1. Emån, Åhult nedre Nära neutralt Nära neutralt 98 Lagan 2. Segerstadsån, L. Segerstad Nära neutralt Måttligt surt 3. Sågbäcken, Fållen Nära neutralt Måttligt surt 4. Havridaån, Lannakvarn Nära neutralt Nära neutralt 5. Modalaån, Rosendal Nära neutralt Måttligt surt 6. Modalaån, Kvarnberget Surt Mycket surt 7. Storkvarnsån, Storkvarnen Nära neutralt Nära neutralt 8. Bodaån, Boda norr) Nära neutralt Nära neutralt 9. Bodaån, Boda väster) Mycket surt Måttligt surt 10. Bäck från Gissmunden, Hovgårdsmaden Nära neutralt Måttligt surt 11. Bäck från Lillasjön, Allgunnaryd Nära neutralt Nära neutralt 12. Bäck till Allsarpasjön, Strömsdal Surt Surt 13. Hjorsetån, Kåreslätt Måttligt surt Måttligt surt 14. Hylletoftaån, Hylletofta Surt Surt 15. Målenån, Sågtorpet Nära neutralt Måttligt surt 16. Virstorpabäcken, nedströms Klingsjön Nära neutralt Måttligt surt 17. Vämmesån, Ängeberget Nära neutralt Nära neutralt 18. Bockebobäcken, Bockebo Mycket surt Mycket surt 19. Grimmavadet, Västerskog Mycket surt Ingen bedömning 20. Hokaån, Blomfors Nära neutralt Nära neutralt 21. Hästgångsån, Hästgången Mycket surt Måttligt surt 22. Högaforsån, Stödtorp Måttligt surt Måttligt surt 23. Högaforsån, Horsarp Surt Surt 24. Lillån, Kushult Nära neutralt Nära neutralt 25. Västerån, Nyholm Nära neutralt Måttligt surt 26. Västerån, Åker Nära neutralt Nära neutralt 27. Älgabäcken, Kyllefors Måttligt surt Måttligt surt 28. Österån, Ulvhultsån, nedan Ryasjön Nära neutralt Måttligt surt 29. Österån, Broholm Nära neutralt Nära neutralt 30. Österån, Kvarnagärde Måttligt surt Surt 31. Dannäsån, Rödjeboån Nära neutralt Nära neutralt 32. Fläskabäcken, Gällaryd Måttligt surt Surt 33. Kvarnån, Dammen Nära neutralt Nära neutralt 34. Lillån, nedstr. Herrestadssjön Nära neutralt Nära neutralt 35. Rammsjöbäcken, Bokåsen Nära neutralt Surt 36. Tomtabäcken, Skräddaretorpet Nära neutralt Måttligt surt 101 Nissan 37. Kattån, Sågeviken Nära neutralt Måttligt surt 38. Krakhultabäcken, nedre Måttligt surt Måttligt surt 39. Krakhultabäcken, övre Mycket surt Mycket surt 67 Motala ström 40. Hornån, ovan Myrebo Nära neutralt Måttligt surt 41. Knipån, Gäbo Surt Måttligt surt 42. Nissabäcken, Brännemossen Mycket surt Surt 43. Rödån, nedströms vandringshinder Nära neutralt Nära neutralt 44. Rödån, Strömbäck Nära neutralt Nära neutralt 45. Rödån, Rödån Måttligt surt Nära neutralt 46. Bifl. till Bordsjöbäcken Mycket surt Surt 47. Bordsjöbäcken, Vära Nära neutralt Nära neutralt 48. Bordsjöbäcken, nedan kraftledning Nära neutralt Nära neutralt 49. Bordsjöbäcken, nedstr. Mohemmet Nära neutralt Måttligt surt 50. Bordsjöbäcken, Kvarntorpet Nära neutralt Nära neutralt 51. Sjöhestersbäcken, Sjöhester Surt Surt 52. Boån, Vässleda Nära neutralt Nära neutralt 14

Vid tre av de kalkade lokaler som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassificerats som sura eller mycket sura har förhållandena enligt expertbedömningen bedömts vara måttligt sura med avseende på bottenfaunan 9 Bodaån vid Boda väster), 21 Hästgångsån vid Hästgången och 41 Knipån vid Gäbo). Här förekom känsliga arter och grupper och värdet på surhetsindex var måttligt högt vilket motiverar dessa expertbedömningar. Förhållandena vid tre lokaler klassificerades enligt surhetsindexet MISA som måttligt sura 30 Österån vid Kvarnagärde och 32 Fläskabäcken vid Gällaryd) eller nära det neutrala 35 Rammsjöbäcken vid Bokåsen). Vår bedömning, att förhållandena vid dessa lokaler var sura, motiveras bl a av en låg andel försurningskänsliga grupper. Vid Österån och Fläskabäcken förekom enstaka måttligt känsliga sländarter men vid Rammsjöbäcken saknades dessa helt. Lokalen i Rammsjöbäcken var inte optimal för sparkprovtagning då bottensubstratet bestod av mjukbotten med en stor mängd grovdetritus. Här bedömdes dessutom statusen med avseende eutrofiering vara måttlig. Övriga lokaler där expertbedömningen avvek från statusklassningen har kommenterats i Bilaga 1. Vid en av lokalerna 19 Grimmavadet vid Västerskog) gjordes ingen expertbedömning av försurningssituationen vid årets undersökning. Bottenfaunan på lokalen bedömdes vara påverkad av dammen strax uppströms och dessutom kraftigt påverkad av organiskt material från sågverket. Botten var täckt av en geleartad massa och artantalet på lokalen var mycket lågt. Det är omöjligt att säga om bottenfaunan dessutom var påverkad av försurning och bedömningen utgick därför. Vid föregående undersökning bedömdes försurningspåverkan vara stark men denna bedömning var mycket osäker. För att kunna bedömma en eventuell försurningspåverkan i bäcken bör lokalen därför flyttas. Näringsämnen/organiskt material Enligt vår expertbedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög eller god på samtliga lokaler förutom en vid årets undersökning Tabell 1 och Bilaga 1). Resultatet var väntat eftersom de flesta av vattendragen som ingår i undersökningen ligger i näringsfattiga och försurningsdrabbade regioner. Endast vid 35 Rammsjöbäcken vid Bokåsen expertbedömdes statusen som måttlig med avseende på näringsämnespåverkan. Expertbedömningen överensstämmer med klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier på denna lokal. Dock expertbedömdes statusen med avseende på eutrofiering vara god vid sex lokaler där den klassificerades som hög enligt Naturvårdsverkets kriterier 6 Modalaån vid Kvarnberget, 10 Bäck från Gissmunden vid Hovgårdsmaden, 19 Grimmavadet vid Västerskog, 20 Hokaån vid Blomfors och 31 Dannäsån vid Rödjeboån). Motiveringen till dessa avvikelser har kommenterats vid respektive lokal i Bilaga 1. Enligt Naturvårdsverkets kriterier hade samtliga vattendrag, förutom Rammsjöbäcken, hög status med avseende på ekologisk kvalitet och näringsämnespåverkan Bilaga 1). 15

Naturvärdesbedömning Begreppet biologisk mångfald innefattar tre nivåer: mångfald på ekosystemnivå, mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. Ett bevarande av den biologiska mångfalden innebär en strävan att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Detta innebär i princip att alla typer av ekosystem måste bevaras i tillräcklig mängd och med en sådan storlek och spridning att alla arter och genotyper kan leva kvar och utvecklas. Den nivå som behandlas i denna rapport är mångfalden på artnivå. Det är naturligt att i detta sammanhang prioritera artrika miljöer med hotade och sällsynta arter, men det är också viktigt att säkerställa skydd för miljöer som är mindre artrika. Ett exempel på detta kan vara oligotrofa vattendrag, som ofta hyser färre arter än måttligt eutrofa, men också sådana arter som är anpassade till och kräver en näringsfattig miljö. Speciellt värdefulla i detta avseende kan t ex oförsurade och näringsfattiga vattendrag vara om de ligger i försurade regioner. Antalet taxa, dvs arter, släkten eller andra grupperingar, skiljer sig mellan de olika provlokalerna samt mellan åren vid samma lokal Bilaga 1). Orsakerna till skillnader i artantal kan vara många. En orsak kan vara påverkan t ex av försurning eller reglering, en annan att ett mer varierat substrat ofta hyser fler arter än ett enhetligt. Vidare hyser ett mindre vattendrag normalt färre arter än ett större. Substratets mångsidighet är alltså en viktig faktor. Mindre skillnader i artantal mellan åren på samma lokal är ofta naturliga variationer, men om förändringarna är stora kan de bero på någon förändrad miljöfaktor. I vårt databasmaterial 2453 lokaler i rinnande vatten med goda förutsättningar för sparkprovtagning i södra och mellersta Sverige) är medelvärdet för totalantalet taxa 33,5. Det är mycket ovanligt med lokaler som har fler än 55 eller färre än 10 arter/taxa Figur 3a). Det undersökta materialet stämmer relativt väl överens med detta material då medelantalet taxa var 32,3 vid årets undersökning Figur 3b). De flesta av de undersökta lokalerna 38 st) hade en måttligt hög artrikedom Figur 4). Vi fem lokaler bedömdes totalantalet taxa som lågt eller mycket lågt. Nio lokaler hade ett högt totalantal taxa. Ingen lokal vid årets undersökning hade ett mycket högt totalantal taxa. De lokaler som hade lägst artrikedom bedömdes vara försurade 12 Bäck till Allsarpasjön vid Allgunnaryd, 18 Bockebobäcken vid Bockebo och 35 Rammsjöbäcken vid Bokåsen) eller påverkade någon annan typ ev påverkan 19 Grimmavadet vid Västerskog ). Även vid 25 Västerån var totalantalet taxa lågt. Lokalen har inte bedömts vara påverkad av försurning, näringsämnen eller någon annan typ av påverkan. Bottensubstratet på lokalen är något storblockigt vilket kan ha inverkat, dessutom har bottenfaunan tidvis bedömts som försurningspåverkad och troligtvis behöver bottenfaunan längre tid för att återhämta sig. 41 av lokalerna har undersökts tidigare. Jämfört med tidigare undersökningar har artantalet förändrats något vid flertalet lokaler Bilaga 1). Vid årets undersökning hade artantalet ökat med 10 eller fler taxa sedan föregående undersökning vid fyra lokaler 29 Österån vid Broholm, 33 Kvarnån vid Dammen, 34 Lillån nedströms Herrestadssjön och 37 Kattån vid Sågeviken), däremot hade inte artantalet minskat så mycket vid någon lokal. Vid lokalen i Kattån har försurningsbedömningen förbättrats från betydlig påverkan till måttligt surt 16

Antal lokaler 500 a) Vattendrag i södra och mellersta Sverige 400 300 200 100 0 Antal lokaler b) Vattendrag i Jönköpings län 2008 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Figur 3. Fördelning av antalet taxa i a) 2453 vattendrag med goda lokalförhållanden med avseende på sparkprovtagning i södra och mellersta Sverige samt för b) 52 lokaler i Jönköpings län 2008. Medelantalet taxa = 33,5 respektive 32,3. jämfört med föregående undersökning. De övriga tre lokalerna har redan tidigare bedömts tillhöra någon av de två högsta klasserna måttligt surt eller nära neutralt), och gör det även vid årets undersökning. Mindre förändringar i artantal kan normalt inte härledas till någon förändrad påverkansssituation, utan får ses som naturliga mellanårsvariationer. Individtätheten kan normalt variera kraftigt, såväl inom som mellan olika vattendrag och vid olika tidpunkter under året. Oligotrofa vatten har normalt låga tätheter medan eutrofa vatten normalt har höga. Andra orsaker till täthetsförändringar är olika typer av föroreningar. Ofta noteras låga tätheter i försurade vatten medan höga tätheter är vanligt i vattendrag som är belastade av näringsämnen. Även omedelbart nedströms större sjöar är det vanligt med höga tätheter. Tätheten varierar relativt mycket mellan lokalerna Figur 5), men också mellan åren inom varje lokal. De flesta av förändringarna beror dock sannolikt på naturlig variation. Av de undersökta lokalerna bedömdes 11 ha höga naturvärden med avseende på bottenfaunan Tabell 1). Bottenfaunan i dessa vattendrag kan generellt sägas ha höga naturvärden i ett regionalt perspektiv. Vid undersökningarna påträffades en rödlistad art: dagsländan Rhitrogena germanica hotstatus NT- missgynnad) Figur 6 och Tabell 5). Även 17

44 42 Artantal 40 Mycket högt >45) 41 Högt 35-45) 43 45 Måttligt 24-34) 49 Lågt 15-24) Mycket lågt <15 52 21 23 22 28 27 6 25 29 5 18 24 26 3 19 16 34 35 36 1 9 12 31 7 1314 8 17 20 4 47 37 30 33 2 46 38 39 48 51 50 32 11 10 15 0 10 20 40 km Figur 4. Det totala artantalet som påträffades vid de undersökta lokalerna i Jönköpings län 2008. på andra lokaler fanns indikationer på förhöjda naturvärden genom förekomst av ovanliga arter, ett högt artantal eller en hög diversitet Figur 6). Totalt påträffades i år 15 arter som betecknas som ovanliga i södra och mellersta Sverige Tabell 5). Den nationella rödlistan har under senare år reviderats vid två tillfällen: år 2000 Gärdenfors ed. 2000) och år 2005 Gärdenfors ed. 2005). Revideringarna har medfört att ett antal arter har fått ändrad hotstatus och några har helt tagits bort från listan. Exempel på arter som tagits bort vid revideringen år 2000 är bäckbaggen Stenelmis canaliculata och nattsländan Hydropsyche saxonica, och en art som togs bort vid revideringen år 2005 är tvåvingen Ibisia marginata 18

44 42 40 Individantal 41 Mycket högt >4000) 43 45 Högt 2000-4000) 49 Måttligt 500-2000) Lågt 100-500) 52 21 23 22 28 27 6 25 29 5 18 24 26 3 19 16 34 31 36 1 9 12 35 7 1314 8 17 20 4 47 37 30 33 2 46 38 39 48 51 50 32 11 10 15 0 10 20 40 km Figur 5. Individtäthetens vid de undersökta lokalerna i Jönköpings län 2008. Svartbent bäckbroms). Detta har påverkat bedömningen av bottenfaunans naturvärden på vissa lokaler, jämfört med tidigare undersökningar. En förändring värd att notera i 2005 års rödlista är att hotkategorin för flodkräfta Astacus astacus) har ändrats från VU sårbar) till EN starkt hotad), jämfört med rödlistan från år 2000. Bäckbromsen och flodkräftan påträffades dock inte vid årets undersökning i Jönköpings län. 19

Hotstatus Antal taxa Diversitet Raritet 1. Emån 2. Segerstadsån 3. Sågbäcken 4. Havridaån 5. Modalaån 6. Modalaån 7. Storkvarnsån 8. Bodaån 9. Bodaån 10. Bäck från Gissmunden 11. Bäck från Lillasjön 12. Bäck till Allsarpasjön 13. Hjorsetån 14. Hylletoftaån 15. Målenån 16. Virstorpabäcken 17. Vämmesån 18. Bockebobäcken 19. Grimmavadet 20. Hokaån 21. Hästgångsån 22. Högaforsån 23. Högaforsån 24. Lillån 25. Västerån 26. Västerån 27. Älgabäcken 28. Österån 29. Österån 30. Österån 31. Dannäsån 32. Fläskabäcken 33. Kvarnån 34. Lillån 35. Rammsjöbäcken 36. Tomtabäcken 37. Kattån 38. Krakhultabäcken 39. Krakhultabäcken 40. Hornån 41. Knipån 42. Nissabäcken 43. Rödån 44. Rödån 45. Rödån 46. Bifl. till Bordsjöbäcken 47. Bordsjöbäcken 48. Bordsjöbäcken 49. Bordsjöbäcken 50. Bordsjöbäcken 51. Sjöhestersbäcken 52. Boån 0 5 10 15 20 Naturvärdesindex Figur 6. Naturvärdespoäng, uppdelat på kriteriepoäng vid undersökningen i Jönköpings län 2008. Linjen vid 6 poäng anger gränsen mellan naturvärden i övrigt och höga naturvärden, linjen vid 16 poäng anger gränsen mellan höga naturvärden och mycket höga naturvärden. 20

Tabell 5. Fyndlokaler för rödlistade och regionalt ovanliga arter som påträffades vid undersökningen 2008. Hotstatus: Rödlistade arter enligt Gärdenfors m fl 2005. Kategori CR akut hotad), EN starkt hotad) och VU sårbar) ger 16 poäng. Kategori NT missgynnad) och kategori DD kunskapsbrist) ger 6 poäng. Ovanlig art Ov): Art som huvudsakligen förekommer i rinnande vatten och finns registrerad på < 5 % av undersökta lokaler i Medins databas i Götaland och Svealand, ger 3 poäng. Rhithrogena germanica - Eaton, 1885 NT 6p) X X X X X PLECOPTERA, bäcksländor Dinocras cephalotes - Curtis, 1827) Ovanlig 3p) X Nemurella pictetii - Klapalék, 1900 Ovanlig 3p) X X X X TRICHOPTERA, nattsländor Adicella reducta - McLachlan, 1865) Ovanlig 3p) X Goera pilosa - Fabricius, 1775) Ovanlig 3p) X Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 Ovanlig 3p) X X X X Notidobia ciliaris - Linné, 1761) Ovanlig 3p) X Philopotamus montanus - Donovan, 1813) Ovanlig 3p) X X X Wormaldia subnigra - McLachlan, 1865 Ovanlig 3p) X X COLEOPTERA, skalbaggar Stenelmis canaliculata - Gyllenhal, 1808) Ovanlig 3p) X Baetis vernus - Curtis, 1834 Ovanlig 3p) X X Ephemerella ignita - Poda, 1761) Ovanlig 3p) X Baetis liebenauae - Keffermüller, 1974 Ovanlig 3p) X Baetis subalpinus - Bengtsson, 1917 Ovanlig 3p) X EPHEMEROPTERA, dagsländor Ameletus sp. Ovanlig 3p) X ODONATA, trollsländor Orthetrum coerulescens - Fabricius, 1798) Ovanlig 3p) X ARTER HOTSTATUS/RARITET 1. Emån, Åhult nedre 3. Sågbäcken, Fållen 10. Bäck från Gissmunden 17. Vämmesån, Ängeberget 20. Hokaån, Blomfors 21. Hästgångsån, Hästgången 25. Västerån, Nyholm 27. Älgabäcken, Kyllefors 30. Österån, Kvarnagärde 33. Kvarnån, Dammen 34. Lillån, Herrestadssjön ned 38. Krakhultabäcken, nedre 39. Krakhultabäcken, övre 41. Knipån, Gäbo 42. Nissabäcken, Brännemossen 43. Rödån, nedst. vandringshinder 44. Rödån, Strömbäck 45. Rödån, Rödån 46. Bifl. till Bordsjöbäcken 47. Bordsjöbäcken, Vära 48. Bordsjöbäcken, nedan kraftledning 52. Boån, Vässleda 21

Referenser Bottenfauna i Jönköpings län 2007. En undersökning av bottenfaunan på 29 lokaler i rinnande vatten. Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2008:19. DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport 4345. EHNSTRÖM, B., GÄRDENFORS, U. & LINDELÖW, Å. 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993 - Databanken för hotade arter, SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala. ERICSSON, U. & NILSSON, C. 1999. Bottenfauna i Jönköpings län 1998 - En försurningsundersökning av 35 lokaler i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 99:40. GÄRDENFORS, U. ed.) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000 - The 2000 red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. GÄRDENFORS, U. ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005 - The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. HENRIKSON, L. & MEDIN, M. 1988. Biologisk bedömning av försurningsstatus i fyra vattendrag i Jönköpings och Vaggeryds kommuner 1987. - AQUAEKOLOGERNA, Rapport till Jönköpings och Vaggeryds kommuner. HENRIKSON, L., MEDIN, M. & OSCARSON, H.1989. Biologisk bedömning av försurningssituationen i 15 vattendrag hösten 1988. - Länsstyrelsen i Jönköpings län 1989:3. HENRIKSON, L. & MEDIN, M. 1990. Bottenfaunan i tjugo vattendrag i Jönköpings län 1989 - en biologisk försurningsbedömning. - Länsstyrelsen i Jönköpings län 1990:15. HENRIKSON, L. & MEDIN, M. 1991. Bottenfauna 1990 - en biologisk försurningsbedömning. - Länsstyrelsen i Jönköpings län 1991:4. HENRIKSON, L., NILSSON, C., ERICSSON, U. & MEDIN, M. 1994. Bottenfauna i Jönköpings län 1993. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 12 / 94. HENRIKSON, L. & OSCARSON, H. 1987. Biologisk bedömning av försurningssituationen i 17 vattendrag våren 1986. - Länsstyrelsen i Jönköpings län 1987:2. HOLMSTRÖM, C. 2005. Bottenfauna i Jönköpings län 2004. En undersökning av bottenfaunan på 38 lokaler i rinnande vatten. Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 22

HOLMSTRÖM, C. 2006. Bottenfauna i Jönköpings län 2005. En undersökning av bottenfaunan på 46 lokaler i rinnande vatten. Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen i Jönköpings län. HOLMSTRÖM, C., NILSSON, A., PRÖJTS, J. & MAGNUSSON, K. 2007. Bottenfauna i Jönköpings län 2006. En undersökning av bottenfaunan på 49 lokaler i rinnande vatten. Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen i Jönköpings län. LINGDELL, P-E. 1992. Försurningssituationen i några Vätterbäckar. - En studie av bottenfauna oktober 1991. Länsstyrelsen i Skaraborgs län 3/92 LINGDELL, P-E. 1994. Kalkningseffekter på vattenlevande smådjur i Rödån. - En studie av bottenfauna hösten 1991, -92 och -93. Länsstyrelsen i Skaraborg 94/14. LINGDELL, P-E. 1996. Rödån och Hökesån. - Bottenfaunaundersökning hösten 1995. Länsstyrelsen i Skaraborg 96/2. LINGDELL, P-E. 1997. Försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i Gagnån 1995 och Rödån 1996. - Bedömningar utifrån bottenfaunans artsammansättning. Länsstyrelsen i Skaraborg 97/3. LINGDELL, P-E. 1997. Effekter på bottenfauna av ändrad kalkningsstrategi i Vätterbäckar. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Meddelande 1998:5. MEDIN, M. m fl. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottefauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. MEDIN, M. m fl. 2002. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjöoch Åbiologi. Mölnlycke. MEISSNER, Y., ANDERSSON, R. & NILSSON, C. 2004. Bottenfauna i Jönköpings län 2003. - En undersökning av bottenfaunan på 46 lokaler i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2004:26. MEISSNER, Y., ENGDAL, A. & NILSSON, C. 2002. Bottenfauna i Jönköpings län 2001. - En undersökning av bottenfaunan på 43 lokaler i rinnande vatten och i 11 sjöar. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2001:42. NATURVÅRDSVERKET 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket. Stockholm. NILSSON, C., SUNDBERG, I., ERICSSON, U. & MEDIN, M., 1996. Bottenfauna i Jönköpings län 1995. - En undersökning av bottenfaunan på 35 lokaler hösten 1995. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 21/96. 23

NILSSON, C., SUNDBERG, I. 1998. Bottenfauna i Jönköpings län 1997. - En försurningsundersökning av 38 lokaler i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 98:27. NILSSON, C., SUNDBERG, I., ENGDAL, A. & ERICSSON, U. 2000. Bottenfauna i Jönköpings län 1999. - En undersökning av bottenfaunan på 51 lokaler i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2000:32. NILSSON, C., LIUNGMAN. M., MEISSNER, Y., SUNDBERG, I., & ERICSSON, U. 2001. Bottenfauna i Jönköpings län 2000. - En undersökning av bottenfaunan på 39 lokaler i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2001:42. NILSSON, C., SUNDBERG, I., ENGDAHL, A. & MEDIN, M. 2003. Bottenfauna i Jönköpings län 2002. Meddelande 2003:38. WIEDERHOLM, T. Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. 24