Rapport 2010:20. Bottenfaunaundersökningar i Västra Götalands Län 2009

Transkript

1 Rapport 21:2 Bottenfaunaundersökningar i Västra Götalands Län 29

2 Rapportnr: 21:2 ISSN: X Författare: Anna Henricsson, Jenny Palmkvist, Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten Foto omslag: Hållsdammsbäcken vid Stenåsbacken ,. Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Länsstyrelsens förord Våra sjöar och vattendrag är fortfarande drabbade av försurande nedfall. Även om svavelutsläppen minskat betydligt under de senaste 2 åren och nedfallet idag ligger under den kritiska belastningsgränsen, har utsläppen av kväve inte minskat på samma sätt. På senare år har man sett en tydlig återhämtning på många håll. Men modelleringar visar på att det mesta av den naturliga återhämtningen ligger bakom oss. Det som idag inte är återhämtat kommer troligen inte att återhämta sig inom en överblickbar tid. Utöver det sura vattnets negativa egenskaper, tillkommer även negativa effekter i form utan ökade halter av oorganiskt aluminium som är mycket giftigt för många av vattendragets invånare. För att motverka de negativa effekterna av det surare vattnet i sjöar och vattendrag utförs omfattande kalkningar i Västra Götalands län. Målet är att återställa och vidmakthålla en vattenkvalitet som gör det möjligt att bevara den naturliga floran och faunan samt möjliggöra återkolonisation av utslagna arter. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala planeringen av kalkningen medan utförandet vanligtvis görs i kommunal regi. För att kunna bedöma hur väl kalkningen fungerar görs omfattande kemiska och biologiska undersökningar. De biologiska undersökningarna som består av elfiske, sjöprovfiske, bottenfaunaprovtagningar och påväxt av kiselalger svara bäst på hur väl kalkningens övergripande mål är uppfyllda, medan de kemiska undersökningarna ger svar på hur väl de uppställda vattenkemiska målen är uppfyllda samt att de ger underlag till förbättringar i kalkningsstrategin. Författarna ansvarar för rapportens innehåll varför detta inte kan åberopas som länsstyrelsens ståndpunkt. Länsstyrelsen har bistått med granskning av rapporten. Mikael Cremle

4 Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under hösten 29 genomfört bottenfaunaundersökningar i ett antal rinnande vatten inom ramen för kalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanvägning av artsammansättning och flera index har bottenfaunan expertbedömts med avseende på surhet och näringsämnesbelastning. Bottenfaunan har också statusklassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder med avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering. Materialet har dessutom använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde. Sammanlagt undersöktes 88 lokaler, varav 82 ingår i olika kalkningsprojekt och sex var okalkade referenslokaler. Enligt vår bedömning var förhållandena nära det neutrala med avseende på bottenfaunan vid 43 av de kalkade lokalerna, och måttligt sura vid 33 av de kalkade lokalerna (Tabell 1). Detta innebär att 93 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visar att kalkningsverksamheten fungerar väl. Vid sex av de kalkade lokalerna (7 %) bedömdes förhållandena vara sura med avseende på bottenfaunan. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att helt återställa bottenfaunan. Av de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara nära det neutrala vid en lokal, måttligt sura vid en lokal och mycket sura vid fyra lokaler. Samtliga lokaler har undersökts tidigare. Sedan det föregående undersökningstillfället har bedömningen förbättrats vid två kalkade lokaler, och försämrats vid tre kalkade lokaler. Vid övriga lokaler kvartstod den senaste bedömningen. Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög på samtliga lokaler vid årets undersökning. Detta kan sägas vara ett förväntat resultat eftersom urvalet av lokaler var riktat mot näringsfattiga vattendrag i försurningsdrabbade regioner. Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden vid åtta av lokalerna och höga naturvärden vid 16 lokaler. Två rödlistade och 15 ovanliga arter påträffades i undersökningen. 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Undersökningens omfattning och metodik Provtagningslokaler Metodik Utvärdering Expertbedömning och statusklassificering Försurning Näringsämnen/organiskt material Naturvärdesbedömning Referenser Bilaga 1. Resultatsidor bottenfauna Del 2: Bilaga 2. Lokalbeskrivningar 4 Bilaga 3. Artlistor

6 1. Inledning Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex av bottenfauna, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden. Inom Västra Götalands län finns såväl områden med god buffertförmåga (motståndskraft) mot försurande ämnen som områden med en svag buffertförmåga. I de områden där buffertförmågan är svag har försurande nedfall och ändrad markanvändning medfört att ph-värdet i sjöar och vattendrag har sjunkit. För att motverka försurningen bedrivs en regelbunden kalkningsverksamhet. Som ett led i kalkningsverksamhetens effektkontroll genomförs bl a bottenfaunaundersökningar. Naturvårdsverkets handbok Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Handbok 27:4), syftar till att ge vägledning vid fastställande av miljökvalitetsnormer för ytvattensförekomster inom arbetet med ramdirektivet för vatten (2/6/EG). Enligt ramdirektivet ska alla Europas vatten minst ha uppnått klassen god ekologisk och kemisk status (vilket är den nästa högsta av fem klasser) senast år 215. Vatten som inte har godtagbar status skall åtgärdas och åtgärdsprogram och förvaltningsplaner skall tas fram. På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län har under hösten 29 genomfört bottenfaunaundersökningar i vattendrag vid 88 lokaler fördelade på ett stort antal vattensystem, inom ramen för kalkningsuppföljning i länet. Undersökningens syfte var att utifrån bottenfaunan klassificera lokalerna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, främst med avseende på surhet men också med avseende på ekologisk status och eutrofiering. Utöver de index som använts vid statusklassningarna har andra index och förekomst av indikatorarter använts för en expertbedömning. Materialet har dessutom använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde. 6

7 Tabell 1. Statusklassningar samt naturvärdesbedömningar vid bottenfaunaundersökningen i Västra Götalands län 29. Kursiverade lokaler är opåverkade av kalkning. Ram runt expertbedömningen av surhetsklass anger att denna avviker från Naturvårdsverkets klassificering. Grön markering anger de fall där expertbedömning anger måttligt sura förhållanden medan Naturvårdsverkets klassning anger förhållanden nära det neutrala. Lokal Status med avseende Status map Naturvärdes- Expert- på surhet annan påverkan bedömning Naturvårdsverkets bedömning kriterier 1. Djäknabäcken, Djäknasundet Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 2. Granviksån, Granvik Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 3. Hjällöbäcken, Hägnen Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 4. Hjällöbäcken, Hjällö Nära neutralt Måttligt surt i övrigt 5. Igelbäcken Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 6. Sågarebäcken, Kvarntorp Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 7. Tingsjöbäcken, Hyttehamn Surt Mycket surt i övrigt 8. Bäck fr Köljesjön, Holm Mycket surt Måttligt surt i övrigt 9. Hyndarpsån, Spångarås Surt Surt i övrigt 1. Lillån, Hillared Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 11. Enån, Dalhem Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 12. Hedån, Edared Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 13. Igelbäcken, Hjorttorp Nära neutralt Nära neutralt höga 14. Kroksån, Hagen Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 15. Kroksån, Krok Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 16. Ljungaån, Hjortered Nära neutralt Nära neutralt höga 17. Ljungaån, Källebergshed Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 18. Lundaboån, Brokvarn Nära neutralt Nära neutralt höga 19. Surtan, Glafsered Nära neutralt Nära neutralt höga 2. Surtan, Ängkullen Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 21. Sågebäcken, Självik Surt Surt i övrigt 22. Torestorpsån, Å Nära neutralt Nära neutralt höga 23. Örbäck, Hammaren Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 24. Dalabäcken, Töllsjö Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 25. Ekån, Banka Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 26. Gisselån, Gisselfors Nära neutralt Nära neutralt höga 27. Gärån, Gunnarstorp Nära neutralt Nära neutralt höga 28. Kvarnbäcken, Paradiset Måttligt surt Mycket surt höga 29. Nolån, Eriksgården Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 3. Nordån, Wolfenfors Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 31. Nordån, Maden Nära neutralt Nära neutralt höga 32. Rosabäcken, Valsjöryd Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 33. Ryabäcken, Kvarnslätt Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 34. Ryssbybäcken, Lundaskog Måttligt surt Surt i övrigt 35. Sandaredsån, Rydet Måttligt surt Nära neutralt höga 36. Sandaredsån, Backabo Surt Mycket surt i övrigt 37. Sörån, Maden Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 38. Ularåsbäcken, Gunnlered Måttligt surt Surt höga 39. Ulån, Torstensred Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 4. Bäck fr Kroksjön, Getaklev Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 41. Finnebäcken, Holmen Nära neutralt Nära neutralt mycket höga 42. Hassungaredsbäcken, Porris Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 43. Mörtsjöbäcken, Smedstorp Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 44. Bysjöbäcken, Lycke Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 45. Bäck fr Dammsjön, Dammen Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 46. Bäck fr Hälsingen, Sågen Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 47. Bäck fr Stora Trän, Rosendal Nära neutralt Mycket surt mycket höga 7

8 Lokal Status med avseende Status map Naturvärdes- Expert- på surhet annan påverkan bedömning Naturvårdsverkets bedömning kriterier 48. Bäck till Morjesjön, Tolla Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 49. Fäsjöbäcken, Aleslätten Surt Måttligt surt i övrigt 5. Hållsdammsbäcken Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 51. Kullaån, Lilla Näs Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 52. Lafsån, Hampedal Mycket surt Mycket surt i övrigt 53. Laxån, Brandsbo Nära neutralt Nära neutralt höga 54. Laxån, Brandsbo såg Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 55. Lygnö å, Östtorp Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 56. Lygnö å, Lygnared Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 57. Maryd å, Hjälmared Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 58. Skörsbobäcken, Norra Holt Måttligt surt Surt mycket höga 59. Svartåbäcken, Ljunglid Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 6. Svartåbäcken, Timmerhedslätt Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 61. Tubbaredsbäcken, Tubbared Måttligt surt Surt i övrigt 62. Vallerån, Fallet Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 63. Abborrtjärnsbäcken, Backarna Måttligt surt Mycket surt i övrigt 64. Kvarnsjöbäcken, Änghagen Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 65. Labolbäcken, Svenshagen Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 66. Teåkersälven, Bäcken Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 67. Bäck fr Gravdalssjön, Mörthusbyn Måttligt surt Mycket surt i övrigt 68. Bäck fr Käretjärnen, Ödegården Måttligt surt Nära neutralt i övrigt 69. Bäck fr St Hökelsvattnet, Kasen Måttligt surt Måttligt surt i övrigt 7. Bäck fr Ulevattnet, Älgemon Nära neutralt Nära neutralt mycket höga 71. Bäck vid Bäcken, Bäcken Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 72. Getbroälven, Rävmarken Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 73. Gäserudsälven, Gäserud Nära neutralt Nära neutralt mycket höga 74. Nolbyälven, Trilla Nära neutralt Nära neutralt mycket höga 75. Sillebäcken, Taraldsön Måttligt surt Surt höga 76. Solviksälven, Övre Socka Nära neutralt Nära neutralt mycket höga 77. Ånebäcken, Ekekullen Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 78. Kasenbergsån, Baggerud Nära neutralt Nära neutralt mycket höga 79. Stockaälven, Strandkullen Surt Nära neutralt i övrigt 8. Verkälven, Smedserud Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 81. Verkälven, Bocklarud Nära neutralt Nära neutralt höga 82. Åmålsån, Korsbyn Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 83. Bäveån, Puren Nära neutralt Nära neutralt höga 84. Bäck fr Råvattnet, Mungärderud Nära neutralt Måttligt surt höga 85. Fällälven, Rönningen Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 86. Heråälven, Nordkas Mycket surt Nära neutralt i övrigt 87. Bästorpsälven, Kasenmossen Mycket surt Nära neutralt i övrigt 88. Bäck fr St Ulvattnet, Tolserud Nära neutralt Nära neutralt i övrigt 8

9 2. Undersökningens omfattning och metodik 2.1 Provtagningslokaler Bottenfaunaundersökningen genomfördes på 88 lokaler i rinnande vatten (Tabell 2). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl a koordinater finns sammanställt i lokalbeskrivningar i Bilaga 2. Fotodokumentation och skiss över provlokalen finns redovisade i Bilaga Metodik Provtagningen utfördes under oktober och november 29. Under perioden var provtagningsförhållandena goda och vattennivån var i de flesta fall medelhög. Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 1 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt en standardiserad sparkmetod (SS-EN ) (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x,25 m framför håven rördes upp med foten. Förutom de fem proven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa provet togs genom att med ca 3 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Det uppsamlade materialet konserverades sedan i 7 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut och identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Vid analysen av det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven. 2.3 Utvärdering Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen av försurning sker i en femgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt, mycket surt och extremt surt (ej i rinnande vatten). ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. 9

10 Tabell 2. Lokaler vid bottenfaunaundersökningen i Västra Götalands län 29. De kartor som avses är topografisk karta skala 1:5. Kursiverade lokaler är opåverkade av kalkning. Koordinater angivna enligt RT9 2,5 gon V. Lokal Koordinater Kartblad Kommun (x) (y) 67 Motala ström 1. Djäknabäcken, Djäknasundet E SO Karlsborg 2. Granviksån, Granvik E SO Karlsborg 3. Hjällöbäcken, Hägnen E SV Hjo 4. Hjällöbäcken, Hjällö E SV Hjo 5. Igelbäcken E SO Karlsborg 6. Sågarebäcken, Kvarntorp E SO Karlsborg 7. Tingsjöbäcken, Hyttehamn E SO Karlsborg 13 Ätran 8. Bäck fr Köljesjön, Holm B SO Svenljunga 9. Hyndarpsån, Spångarås C SO Svenljunga 1. Lillån, Hillared C NO Svenljunga 15 Viskan 11. Enån, Dalhem B SO Mark 12. Hedån, Edared B NO Mark 13. Igelbäcken, Hjorttorp C NV Mark 14. Kroksån, Hagen C SV Mark 15. Kroksån, Krok C NV Mark 16. Ljungaån, Hjortered C NV Mark 17. Ljungaån, Källebergshed C NV Mark 18. Lundaboån, Brokvarn C SV Mark 19. Surtan, Glafsered C NV Mark 2. Surtan, Ängkullen C NV Mark 21. Sågebäcken, Självik C SV Mark 22. Torestorpsån, Å C SO Svenljunga 23. Örbäck, Hammaren C SO Borås 16 Rolfsån 24. Dalabäcken, Töllsjö C SV Bollebygd 25. Ekån, Banka B SO Kungsbacka 26. Gisselån, Gisselfors C SV Bollebygd 27. Gärån, Gunnarstorp B NO Mark 28. Kvarnbäcken, Paradiset C SV Borås 29. Nolån, Eriksgården C SV Bollebygd 3. Nordån, Wolfenfors C SV Borås 31. Nordån, Maden C SV Bollebygd 32. Rosabäcken, Valsjöryd C SV Borås 33. Ryabäcken, Kvarnslätt B NO Mark 34. Ryssbybäcken, Lundaskog C SO Borås 35. Sandaredsån, Rydet C SV Borås 36. Sandaredsån, Backabo C SV Borås 37. Sörån, Maden C SV Bollebygd 38. Ularåsbäcken, Gunnlered B NO Mark 39. Ulån, Torstensred C NV Mark 17 Kungsbackaån 4. Bäck fr Kroksjön, Getaklev B NO Mölndal 41. Finnebäcken, Holmen B NO Mölndal 42. Hassungaredsbäcken, Porris B NO Mölndal 43. Mörtsjöbäcken, Smedstorp B NO Härryda 18 Göta älv 44. Bysjöbäcken, Lycke C SV Alingsås 45. Bäck fr Dammsjön, Dammen C NV Alingsås 46. Bäck fr Hälsingen, Sågen C NV Alingsås 1

11 Lokal Koordinater Kartblad Kommun (x) (y) 47. Bäck fr Stora Trän, Rosendal C NV Alingsås 48. Bäck till Morjesjön, Tolla C SV Bollebygd 49. Fäsjöbäcken, Aleslätten B SO Härryda 5. Hållsdammsbäcken, Stenåsbacken B SO Ale 51. Kullaån, Lilla Näs B SO Lerum 52. Lafsån, Hampedal C SV Bollebygd 53. Laxån, Brandsbo C SV Alingsås 54. Laxån, Brandsbo såg C SV Alingsås 55. Lygnö å, Östtorp C SV Alingsås 56. Lygnö å, Lygnared C SV Alingsås 57. Maryd å, Hjälmared C SV Alingsås 58. Skörsbobäcken, Norra Holt B NO Lilla Edet 59. Svartåbäcken, Ljunglid B SO Lerum 6. Svartåbäcken, Timmerhedslätt B SO Lerum 61. Tubbaredsbäcken, Tubbared C SV Bollebygd 62. Vallerån, Fallet B NO Kungälv 18/19 Anråse å 63. Abborrtjärnsbäcken, Backarna B NV Stenungsund 64. Kvarnsjöbäcken, Änghagen B NV Stenungsund 65. Labolbäcken, Svenshagen B NV Stenungsund 18/13 Dalbergså 66. Teåkersälven, Bäcken B SO Bengtsfors 18/131 Upperudsälven 67. Bäck fr Gravdalssjön, Mörthusbyn B SV Dals-Ed 68. Bäck fr Käretjärnen, Ödegården B SO Bengtsfors 69. Bäck fr St Hökelsvattnet, Kasen B SV Dals-Ed 7. Bäck fr Ulevattnet, Älgemon B NV Dals-Ed 71. Bäck vid Bäcken, Bäcken B SO Bengtsfors 72. Getbroälven, Rävmarken B SV Dals-Ed 73. Gäserudsälven, Gäserud B NO Dals-Ed 74. Nolbyälven, Trilla B SV Dals-Ed 75. Sillebäcken, Taraldsön B SO Bengtsfors 76. Solviksälven, Övre Socka C SV Bengtsfors 77. Ånebäcken, Ekekullen C NV Bengtsfors /132 Ånimmeån m fl 78. Kasenbergsån, Baggerud C SV Åmål 79. Stockaälven, Strandkullen C SV Åmål 8. Verkälven, Smedserud C NV Åmål 81. Verkälven, Bocklarud C NV Åmål 82. Åmålsån, Korsbyn C SV Åmål 19 Bäveån 83. Bäveån, Puren B NO Uddevalla 11 Örekilsälven 84. Bäck fr Råvattnet, Mungärderud B SO Färgelanda 85. Fällälven, Rönningen B SO Färgelanda 86. Heråälven, Nordkas B NV Dals-Ed 112 Enningdalsälven 87. Bästorpsälven, Kasenmossen B NV Dals-Ed 112/113 Steinselva 88. Bäck fr St Ulvattnet, Tolserud B SV Dals-Ed 11

12 Vid statusklassningen görs en rimlighetsbedömning och om klassningen bedöms som felaktig görs en expertbedömning. I vår expertbedömning vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl a de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i Bilaga 1. Här redovisas också resultaten för varje provlokal var för sig tillsammans med en jämförelse med resultat från tidigare undersökningar. I Bilaga 2 redovisas de fältprotokoll som upprättats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. I Bilaga 3 finns fullständiga artlistor. Uppgifter om kalkningen har hämtats från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 29). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. 12

13 3. Expertbedömning och statusklassificering 3.1 Försurning Lokalerna har surhetsklassats utifrån enligt Naturvårdsverkets kriterier i bedömningsgrunderna från 27 (Naturvårdsverket 27). Vid expertbedömningen har även stor hänsyn tagits till Surhetsindex samt förekomst av försurningskänsliga arter och grupper. Kriterier för expertbedömningen av surhetsklass redovisas i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin fl 29). Vid undersökningar utförda före år 28 har bottenfaunan bedömts enligt tidigare upplaga av bedömningsgrunderna (Wiederholm (ed) 1999 och Medin m fl, 22). Detta innebär att antalet klasser samt dess benämningar skiljer sig åt vid tidigare undersökningar jämfört med årets. I denna rapport används klassificeringen enligt de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverkets handledning 27:4), och tidigare bedömningar översätts enligt Tabell 3. Enligt expertbedömningen klassificerades förhållandena som nära det neutrala med avseende på bottenfaunan vid 43 av de kalkade lokalerna, och måttligt sura vid 33 kalkade lokaler (Tabell 1). Detta innebär att totalt 93 % av de kalkade lokalerna klassificerades till någon av de två högsta klasserna. Vid sex kalkade lokaler (7 %) klassificerades förhållandena som sura med avseende på bottenfaunan. Inga kalkade lokaler klassificerades som mycket sura. Resultatet vid de flesta kalkade lokalerna var alltså bra. Enligt expertbedömningen har det skett förbättringar jämfört med den närmast föregående undersökningen vid två lokaler: 21 Sågebäcken och 56 Lygnö å (Figur 1 och Bilaga 1). Bottenfaunan vid lokalen i Sågebäcken har sedan undersökningarna inleddes bedömts som försurningspåverkad, dock av olika grad. I år påträffades flera av de känsliga grupper som saknades vid föregående undersökning. Förhållandena bedömdes vara sura, vilket är en förbättring från den föregående bedömningen som motsvarar mycket sura förhållanden. Förhållandena vid lokalen i Lygnö å bedömdes i år vara måttligt sura. Tabell 3. Ungefärlig översättning av tidigare försurningsbedömningar till klassgränser enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder. Tidigare bedömningsklass Surhetsklass (Handledning 27:4) A ingen eller obetydlig påverkan nära neutralt måttligt surt B betydlig påverkan surt C stark eller mycket stark påverkan mycket surt extremt surt (enbart i sjöar) 13

14 Även här har bedömningarna varierat genom åren, vilket har motiverats av förekomst/avsaknad av känsliga arter och grupper. I år fanns flera känsliga grupper och artantalet var det högsta sedan 1997 vilket motiverar bedömningen att förhållandena förbättrats. Troligen förkommer surstötar i ån men snabba kolonisatörer hinner etablerar sig däremellan. Andra exempel på vattendrag som visat en stabil och uppåtgående trend sedan undersökningarna inleddes är 57 Maryd å och 83 Bäveån (Bilaga 1). Vid tre lokaler (7 Tingsjöbäcken, 49 Fäsjöbäcken och 79 Stockaälven) har dock försurningssituationen försämrats då förhållandena i år bedömdes vara sura (Figur 1 och Bilaga 1). Vid dessa lokaler hade det totala artantalet minskat sedan föregående undersökning och även andelen känsliga grupper var lägre. I Tingsjöbäcken noterades en känslig nattslända, i övrigt saknades mer känsliga sländor vid dessa lokaler. Vid 75 av de kalkade lokalerna som klassificerades till de två högsta klasserna (nära neutralt eller måttligt surt) har bedömningen kvarstått sedan föregående undersökning (tidigare bedömningen ingen eller obetydlig påverkan, Tabell 3). Kalkningen bedöms här ha lyckats upprätthålla stabila förhållanden. Två kalkade lokaler (9 Hyndarpsån och 36 Sandaredsån) kvarstår som sura. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att helt återställa bottenfaunan. Bottenfaunan vid lokalen i Hyndarpsån har bedömts vara försurningspåverkad vid samtliga tillfällen sedan undersökningarna inleddes Graden av påverkan har varierat och huvudsakligen motiverats av artantal samt andelen känsliga grupper. Mer känsliga sländarter har aldrig noterats på lokalen. Lokalen i Sandaredsån är mer svårbedömd. Bottenfaunan har bedömts vara opåverkad av försurning under ett flertal år men sedan 28 har inga känsliga grupper förutom bäckbaggar och någon enstaka mussla noterats. Det är dock viktigt att påpeka att i vattendrag som bedömts vara påverkade av försurning, är sannolikt situationen bättre än om det inte hade förekommit någon kalkning alls. Figur 1. Jämförelse av expertbedömningen vid de undersökta kalkade lokalerna i Västra Götalands län 29 med närmast föregående undersökningstillfälle (26, 27 eller 28) (n = 82). 14

15 Figur 2 visar resultaten av de bottenfaunaundersökningar som gjorts i före detta Älvsborgs län 1986 till 1997 samt i nuvarande Västra Götalands län 1998 till 29. Det är inte samma lokaler som undersökts varje år, men figuren ger en bra överblick av kalkningsverksamhetens positiva effekter på faunan. Andelen kalkade lokaler som bedömts tillhöra de högre surhetsklasserna har ökat kraftigt, medan andelen som bedömts som försurningspåverkade har minskat. Att kalkningsstrategierna förbättrats under senare år illustreras också av Figur 3 som visar medelantalet taxa och där man kan ana en trend av ökande artantal i de kalkade vattendragen. År 26, då provtagningarna utfördes under och efter en period av mycket höga flöden, var medelantalet taxa det lägsta sedan mitten av 199-talet men i följande år har medelantalet åter ökat något. Den positiva trenden sedan undersökningarna inleddes har dock avtagit något. Detta var ett förväntat resultat i och med att kalkningsverksamheten gjort att flertalet lokaler har behållit sin goda status med avseende på surhet under det senaste decenniet. Sex okalkade vattendrag undersöktes (Tabell 2). Dessa är i olika grad påverkade av försurning och är värdefulla referenser för att kunna studera försurningens effekter på bottenfaunan i ett långt perspektiv. Resultatet kan också ge möjlighet att mäta de positiva effekter på djurlivet som kan komma av en framtida minskning av nedfallet av försurande ämnen. Enligt expertbedömningen bedömdes förhållandena vara nära det neutrala respektive måttligt sura vid två okalkade lokaler (1 Lillån och 75 Sillebäcken). Surhetsklassningen vid dessa lokaler har dock varierat sedan undersökningarna inleddes i början av 199-talet respektive i mitten av 198-talet. Förhållandena klassificerades som mycket sura vid fyra av de okalkade lokalerna (8 Bäck från Köljesjön, 52 Lafsån, 86 Heråälven och 87 Bästorpsälven), och här har bedömningen varit i stort sett oförändrad sedan undersökningarna inleddes i början eller mitten av 199-talet. Figur 2. Jämförelse av andelen av de olika försurningsbedömningarna vid kalkade lokaler sedan 1986 i före detta Älvsborgs län och nuvarande Västra Götalands län. Bedömning av försurningspåverkan vid undersökningar t o m år 27: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig och C = stark eller mycket stark. Expertbedömning av surhetsklass fr o m år 28: A=nära neutralt samt måttligt surt, B=surt och C=mycket surt (n 29= 82). 15

16 Figur 3. Medelantal taxa vid kalkade lokaler från och med 1986 i före detta Älvsborgs län och nuvarande Västra Götalands län. Trendlinjen är en linjär regression vars ekvation och R2-värde anges i figuren. Vid årets undersökning avvek expertbedömningen från statusklassningen enligt vid ett antal lokaler (Tabell 4). Den i särklass största andelen av dessa avvikelser var de där statusklassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier indikerar förhållanden nära det neutrala, medan expertbedömningen klassificerar förhållandena som måttligt sura (grön markering i Tabell 4). Enligt vår bedömning fungerar i de flesta fall för att surhetsklassificera ett vatten, dock ger klassningen ofta för hög status. Värdet på kan variera mellan och 1 och gränsen mellan de två högsta klasserna är satt till 26,1. Enligt denna gränssättning tillhörde 6 av de 88 lokalerna i länets kalkeffektsuppföljning den högsta klassningen, vilket skulle motsvara hög status i en sammanvägd bedömning av vattenförekomsten. Vid expertbedömningen har gränsen mellan de två högsta klasserna satts vid ett minvärde på ph på ca 6,2, där främst förekomsten av känsliga sländarter har motiverat klassificeringen. Den justerade klassgränsen innebar att förehållandena vid 16 lokaler bedömdes vara måttligt sura (den näst högsta klassen) istället för nära det neutrala. Då urvalet av lokaler var riktat mot vattendrag i försurningsdrabbade och kalkade regioner gör denna justering resultatet mer rimligt. Vid nio av de kalkade lokalerna som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassificerats försurningspåverkade har förhållandena enligt expertbedömningen bedömts vara nära det neutrala eller måttligt sura (28 Kvarnbäcken, 34 Ryssbybäcken, 38 Ularåsbäcken, 47 Bäck från Stora Trän, 58 Skörsbobäcken, 61 Tubbaredsbäcken, 63 Abborrtjärnsbäcken, 67 Bäck från Gravdalssjön och 75 Sillebäcken). Här förekom känsliga arter och grupper och värdet på surhetsindex var måttligt högt eller högt vilket motiverar bedömningen. Vid fem lokaler (8 Bäck från Köljesjön, 86 Heråälven och 87 Bästorpsälven) klassade försurningsförhållandena som nära det neutrala respektive måttligt sura, d v s de två högsta klasserna. Vår bedömning, att förhållandena vid dessa lokaler var sura eller mycket sura, motiveras av ett mycket lågt antal taxa samt en total avsaknad av känsliga arter. påverkas bl a av andelen dagsländor (Ephemeroptera) i förhållande till andelen bäcksländor (Plecoptera), till skillnad från Surhetsindex som istället påverkas av andelen av dagsländesläktet Baetis i förhållande till andelen bäcksländor (Baetis/Plecoptera-index). Vid dessa lokaler förekommer en hög andel dagsländor av släktet 16

17 Leptophlebia, vilket har gett ett högt värde på. Släktet Leptophlebia är det vanligen förekommande dagsländesläktet i försurningspåverkade vatten, och har då ofta ersatt det mer försurningskänsliga släktet Baetis. Övriga lokaler där expertbedömningen avvek från statusklassningen har kommenterats i Bilaga Näringsämnen/organiskt material Lokalerna har statusklassats utifrån DJ-index (för eutrofiering i vattendrag) och ASPTindex (för allmän ekologisk status) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Bilaga 1). I expertbedömningen har dessutom stor vikt lagts vid förekomsten av känsliga arter samt bottenfaunasamhällets sammansättning. Kriterier för dessa bedömningar redovisas utförligt i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl, 29). Enligt vår expertbedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög på samtliga lokaler vid årets undersökning (Tabell 1 och Bilaga 1). Resultatet var väntat eftersom de flesta av vattendragen som ingår i undersökningen ligger i näringsfattiga och försurningsdrabbade regioner. Bedömningen överensstämmer med klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Tabell 1 och Bilaga 1). 3.3 Naturvärdesbedömning Begreppet biologisk mångfald innefattar tre nivåer: mångfald på ekosystemnivå, mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. Ett bevarande av den biologiska mångfalden innebär en strävan att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Detta innebär i princip att alla typer av ekosystem måste bevaras i tillräcklig mängd och med en sådan storlek och spridning att alla arter och genotyper kan leva kvar och utvecklas. Den nivå som behandlas i denna rapport är mångfalden på artnivå. Det är naturligt att i detta sammanhang prioritera artrika miljöer med hotade och sällsynta arter, men det är också viktigt att säkerställa skydd för miljöer som är mindre artrika. Ett exempel på detta kan vara oligotrofa vattendrag, som ofta hyser färre arter än måttligt eutrofa, men också sådana arter som är anpassade till och kräver en näringsfattig miljö. Speciellt värdefulla i detta avseende kan t ex oförsurade och näringsfattiga vattendrag vara om de ligger i försurade regioner. Antalet taxa, dvs arter, släkten eller andra grupperingar, skiljer sig mellan de olika provlokalerna samt mellan åren vid samma lokal (Bilaga 1). Orsakerna till skillnader i artantal kan vara många. En orsak kan vara påverkan t ex av försurning eller reglering, en annan att ett mer varierat substrat ofta hyser fler arter än ett enhetligt. Vidare hyser ett mindre vattendrag normalt färre arter än ett större. Substratets mångsidighet är alltså en viktig faktor. Mindre skillnader i artantal mellan åren på samma lokal är ofta naturliga variationer, men om förändringarna är stora kan de bero på någon förändrad miljöfaktor. I vårt databasmaterial (2453 lokaler i rinnande vatten med goda förutsättningar för sparkprovtagning i södra och mellersta Sverige) är medelvärdet för totalantalet taxa 33,5. Det är mycket ovanligt med lokaler som har fler än 55 eller färre än 1 arter/taxa 17

18 (Figur 4a). Det undersökta materialet stämmer mycket väl överens med detta material då medelantalet taxa var 32,3 vid årets undersökning (Figur 4b). De flesta av de undersökta lokalerna (65 st) hade en måttligt hög artrikedom. Vid 14 lokaler bedömdes totalantalet taxa som lågt eller mycket lågt. Nio lokaler hade ett högt totalantal taxa. Ingen lokal vid årets undersökning hade ett mycket högt totalantal taxa. Flertalet av de lokaler som hade lägst artrikedom är okalkade och försurade referenser (8 Bäck från Köljesjön, 52 Lafsån, 86 Heråälven och 87 Bästorpsälven). Samtliga lokaler har undersökts tidigare. Jämfört med tidigare undersökningar har artantalet ändrats något vid flertalet lokaler (Bilaga 1). Vid årets undersökning hade artantalet ökat med 1 eller fler taxa sedan föregående undersökning vid fem lokaler (26 Gisselån, 44 Bysjöbäcken, 48 Bäck till Morjesjön, 53 Laxån och 56 Lygnö å) och vid åtta lokaler hade artantalet minskat med tio eller fler taxa (16 Ljungaån, 22 Torestorpån, 25 Ekån, 39 Ulån, 71 Bäck vid Bäcken, 77 Ånebäcken, 79 Stockaälven och 8 Verkaälven). Försurningssituationen har förbättrats vid 56 Lygnö å och försämrats vid 79 Stockaälven, och dessa diskuteras i närmare i stycket Försurningsbedömning ovan. I övrigt kan inte förändringen i artantal härledas till någon förändrad påverkansssituation, utan får ses som naturliga mellanårsvariationer. Figur 4. Fördelning av antalet taxa i a) 2453 vattendrag med goda lokalförhållanden med avseende på sparkprovtagning i södra och mellersta Sverige samt för b) 88 lokaler i Västra Götalands län 29. Medelantalet taxa = 33,5 respektive 32,3. 18

19 Vid bedömningen av naturvärden användes ett poängsystem som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller hotade arter (Figur 5). Naturvärdesbedömningen enligt poängsystemet redovisas utförligt i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl, 29). I korthet innebär systemet för vattendrag att lokalen får 6-16 poäng för varje rödlistad art beroende på hotkategori, 1-1 naturvärdespoäng för artantal över 41 taxa, 1-3 naturvärdespoäng för Diversitetsindex över 3,85 samt 3 naturvärdespoäng för varje art som betecknas som ovanlig i regionen. Av de undersökta lokalerna bedömdes åtta ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan (41 Finnebäcken, 47 Bäck från Stora Trän, 58 Skörsbobäcken, 7 Bäck från Ulevattnet, 73 Gäserudsälven, 74 Nolbyälven och 78 Kasenbergsån). Bottenfaunan i dessa vattendrag kan generellt sägas ha höga naturvärden med avseende på bottenfauna även i ett nationellt perspektiv. I år bedömdes 16 lokaler ha höga naturvärden med avseende på bottenfaunan, vilket generellt kan sägas innebära höga naturvärden i ett regionalt perspektiv (Tabell 1). Figur 5. Naturvärdespoäng, uppdelat på kriteriepoäng, för lokaler med förhöjda naturvärden vid undersökningen i Västra Götalands län 29. Linjen vid 6 poäng anger gränsen mellan naturvärden i övrigt och höga naturvärden, linjen vid 16 poäng anger gränsen mellan höga naturvärden och mycket höga naturvärden. 19

20 Figur 5 (forts). Naturvärdespoäng, uppdelat på kriteriepoäng, för lokaler med förhöjda naturvärden vid undersökningen i Västra Götalands län 29. Linjen vid 6 poäng anger gränsen mellan naturvärden i övrigt och höga naturvärden, linjen vid 16 poäng anger gränsen mellan höga naturvärden och mycket höga naturvärden. Vid undersökningarna påträffades två rödlistade arter: flodkräftan Astacus astacus (hotstatus EN - starkt hotad) och nattsländan Wormaldia occipitalis (hotstatus VU - sårbar) (Tabell 4). Även på andra lokaler fanns indikationer på förhöjda naturvärden genom förekomst av ovanliga arter, ett högt artantal eller en hög diversitet (Figur 5). Totalt påträffades i år 15 arter som betecknas som ovanliga i södra och mellersta Sverige (Tabell 4). Den nationella rödlistan har under senare år reviderats vid två tillfällen: år 2 (Gärdenfors ed. 2) och år 25 (Gärdenfors ed. 25). Revideringarna har medfört att ett antal arter har fått ändrad hotstatus och några har helt tagits bort från listan. Exempel på arter som tagits bort vid revideringen år 2 är bäckbaggen Stenelmis canaliculata och nattsländan Hydropsyche saxonica, och en art som togs bort vid revideringen år 25 är tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms). Detta har påverkat bedömningen av bottenfaunans naturvärden på vissa lokaler, jämfört med tidigare undersökningar. En förändring värd att notera i 25 års rödlista är att hotkategorin för flodkräfta (Astacus astacus) har ändrats från VU (sårbar) till EN (starkt hotad), jämfört med rödlistan från år 2. 2

21 Tabell 4. Fyndlokaler för rödlistade och regionalt ovanliga arter som påträffades vid undersökningen 29. Hotstatus: Rödlistade arter enligt Gärdenfors m fl 25. EN (starkt hotad) och VU (sårbar) ger 16 poäng. Ovanlig art: Art som huvudsakligen förekommer i rinnande vatten och finns registrerad på < 5 % av undersökta lokaler i Medins databas (ca 1 2 lokaler) i Götaland och Svealand, ger 3 poäng. Arter Hotstatus/ Raritet Lokalnummer DECAPODA, kräftor Astacus astacus - (Linné, 1758) EN (16p) 41, 7, 73, 74, 76, 78 EPHEMEROPTERA, dagsländor Ephemerella ignita - (Poda, 1761) Ovanlig (3p) 11, 23, 35, PLECOPTERA, bäcksländor Dinocras cephalotes - (Curtis, 1827) Ovanlig (3p) 13 Nemoura flexuosa - Aubert, 1949 Ovanlig (3p) 33, 38, 62, 75, Nemurella pictetii - Klapalék, 19 Ovanlig (3p) 68 Siphonoperla burmeisteri - (Pictet, 1841) Ovanlig (3p) 66, 8, 81, 83, 84 TRICHOPTERA, nattsländor Adicella reducta - (McLachlan, 1865) Ovanlig (3p) 28 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 Ovanlig (3p) 28, 47, 75, 76, 84 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) Ovanlig (3p) 41 Philopotamus montanus - (Donovan, 1813) Ovanlig (3p) 26, 46, 47, 53 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ovanlig (3p) 1 Tinodes pallidulus - McLachlan, 1878 Ovanlig (3p) 73 Wormaldia occipitalis - (Pictet, 1834) VU (16p) 47, 58 Wormaldia subnigra - McLachlan, 1865 Ovanlig (3p) 2, 7, 17, 39, 47 COLEOPTERA, skalbaggar Stenelmis canaliculata - (Gyllenhal, 188) Ovanlig (3p) 16, 22 DIPTERA, tvåvingar Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) Ovanlig (3p) 14, 19, 22, 26, 27, 29, 3, 31, 53,54 GASTROPODA, snäckor Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ovanlig (3p) 77 21

22 22

23 4. Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport Ehnström, B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å Rödlistade evertebrater i Sverige Databanken för hotade arter, SLU, Box 77, 75 7 Uppsala. Ericsson, U. & Medin, M Bottenfaunan i Bohusläns vattendrag Medins Sjö- och Åbiologi AB. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län. Miljöenheten 1994:7. Ericsson, U., Medin, M., Nilsson, C. & Sundberg, I Bottenfauna i Göteborgs- och Bohus län Medins Sjö- och Åbiologi AB. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län. Publikation 1997:24. Ericsson, U., Sundberg, I. & Medin, M Bottenfaunaundersökning i Älvsborgs län Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Ericsson, U., Sundberg, I. & Medin, M Bottenfaunaundersökning i Älvsborgs län Länsstyrelsen Västra Götaland 1998:7. Eericsson, U., Nilsson, C., Medin, M. & NILSSON, P. A Undersökningar av bottenfauna i Västra Götalands län Medins Sjö- och Åbiologi AB. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Publikation 1999:7. Ericsson, U., Engdahl, A. Nilsson, C. 21. Bottenfauna i Västra Götalands län 2. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 21:24. Gärdenfors, U. (ed.) 2. Rödlistade arter i Sverige 2 - The 2 red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (ed.) 25. Rödlistade arter i Sverige 25 - The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, A., Rådén, R. 29. Bottenfauna i Västra Götalands län 28. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 21:2 Henricsson, A. 28. Bottenfaunaprovtagning i Västra Götalands län 27. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 29:13. Henricsson, A. 27. Bottenfaunaprovtagning i Västra Götalands län 26. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 27:23 Henricsson, A. & Andersson, R. 26. Bottenfaunaprovtagning i Västra Götalands län 25. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 26:55 Henricsson, A. & Andersson, R. 25. Bottenfaunaprovtagning i Västra Götalands län 24. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 25:7. 23

24 Liungman, M., Sundberg, I., Nilsson, C. & Pettersson, A. 22. Bottenfauna i Västra Götalands län 21. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 22:12. Medin, M. m fl. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna - Hur klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag.. Medin, M. m fl. 22. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi. Mölnlycke. Medin, M Biologisk bedömning av försurningssituationen i 12 vattendrag inom Marks kommun Miljö i Mark 1988:2. Medin, M., Ericsson, U. & Nilsson, C Bottenfaunaundersökning i Älvsborgs län Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I Bottenfaunaundersökning i Älvsborgs län Medins Sjö- och Åbiologi AB. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Meddelande 1995:7. Medin, M., Sundberg, I. & Ericsson, U Bottenfauna i sju vattendrag i Kungsbackaåns vattensystem Medins Sjö och Åbiologi AB, rapport till Kungsbackaåns vattenvårdsförbund och kalkningsprojekt (Göteborgs regionens kommunalförbund). Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4. Naturvårdsverket. Stockholm. Nilsson, C., Medin, M. & Ericsson, U Bottenfaunaundersökning i Svenljunga kommun Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Svenljunga kommun. Sundberg, I., Nilsson, C. & Medin, M Bottenfaunan i Hallands län Undersökning av bottenfaunan i kalkade vattendrag. Länsstyrelsen i Hallands län. Sundberg, I., Nilsson, C. & Medin, M. 1996a. Bottenfaunaundersökning i Älvsborgs län Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Meddelande 1996:4. Sundberg, I., Nilsson, C. & Medin, M Bottenfaunaundersökning i Älvsborgs län Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Meddelande 1997:8. Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M. 2. Bottenfauna i Västra Götalands län Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 2:26. Sundberg, I., Henricsson, A. 24. Bottenfauna i Västra Götalands län 23. Länsstyrelsen i Västra Götaland. 24:11. Wiederholm, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport

25 Bilaga 1. Resultatsidor bottenfauna 25

26 Förklaring till resultatsidor rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn, provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT9 (Rikets nät), foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/ status 2. Måttligt surt/god status 3. Surt/Måttlig status 4. Mycket surt/otillfredsställande status 5. Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status /MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vårt eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. t 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m2): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Expertbedömning Vår slutgiltiga bedömning av påverkansgraden m.a.p. försurning, eutrofiering och i förekommande fall övrig påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/ status 2. Måttligt surt/god status 3. Surt/Måttlig status 4. Mycket surt/otillfredsställande status 5. Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Vår bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Mycket höga naturvärden B. a naturvärden C. Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Kalkningsstatus Redovisning av eventuella kalkningsåtgärder. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 26

27 27

28 1. Djäknabäcken, Djäknasundet Datum: Kommun: Karlsborg Koordinat: 6516/ m nedströms vägtrumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 27 6,4 15,57 1,18 2, Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 2,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Philopotamus montanus 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 3,1 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ Taxa År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Surhetsindex 91 Betydlig påverkan 94 Betydlig påverkan 4 97 Ingen eller obetydlig påverkan v Ingen eller obetydlig påverkan h Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Måttligt surt v h Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt åtta tillfällen med början Bedömningen de två första åren var betydlig påverkan av försurning därefter har bottenfaunan bedömts vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Vi bedömer trots ett ganska högt värde på att förhållandena är måttligt sura. Det motiveras av att det endast påträffades en försurningskänslig sländart nattsländan Philopotamus montanus

29 2. Granviksån, Granvik Datum: Kommun: Karlsborg Koordinat: 6517/ m nedströms gångbro. Nedanför stort gult hus. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 33 6,3 13,69 1,17 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 21,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 84 högt Wormaldia subnigra 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 3,4 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 1 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 1 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt Kommentar Lokalens bottenfauna har bedömts vara opåverkad av försurning sedan undersökningarna inleddes Flera försurningskänsliga grupper och arter förekommer, bl a den mycket känsliga märlkräftan Gammarus pulex. Vid årets undersökning förekom den ovanliga nattsländan Wormaldia subnigra. 29

30 3. Hjällöbäcken, Hägnen Datum: Kommun: Hjo Koordinat: / Ca 5-6m uppströms stenmur. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 21 6,5 15,44 1,21 2, Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 18,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 55 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 17 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,85 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Surhetsindex 91 Betydlig påverkan 94 Betydlig påverkan 4 97 Betydlig påverkan v 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan h 5 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 2 7 Ingen eller obetydlig påverkan v h Måttligt surt Kommentar Bottenfaunan har tidigare undersökts vid åtta tillfällen med början Förekomsten av några måttligt känsliga sländarter samt de känsliga grupperna bäckbaggar och musslor tillsammans med ett måttligt högt värde på motiverar att bottenfauna i år bedömdes vara måttligt surt. Vi årets provtagning flyttades lokalen ca 2 m nedströms, då den tidigare lokalen nu var lokaliserad i ett bisonhägn

31 4. Hjällöbäcken, Hjällö Datum: Kommun: Hjo Koordinat: / m uppströms trumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 25 6,8 13,52 1,26 1,6 Måttligt surt God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 14,4 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 427 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 14 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,49 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 1 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 1 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 Ingen eller obetydlig påverkan 12 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 9 Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid fyra tillfällen med början år 2. Bedömningen har vid varje undersökning varit ingen eller obetydlig påverkan av försurning och den bedömningen kvarstår även i år. Här påträffades den mycket försurningskänliga märlkräftan Gammarus pulex. Även flera djur i de försurningskänsliga grupperna bäckbaggar och musslor påträffades. Trots ett ganska lågt värde på bedömer vi förhållandena som nära neutrala. Bedömningen motiveras av förekomsten av G. pulex. Lokalen flyttades ca 5 m uppströms vid årets provtagning, till en plats med bättre bottenförhållanden. 31

32 5. Igelbäcken, Datum: Kommun: Karlsborg Koordinat: 65895/ m uppströms grusvägsbron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 39 5,6 13,82 1,3 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 16,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 14 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,39 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Diversitet poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Surhetsindex 91 Betydlig påverkan 94 Betydlig påverkan 4 97 Betydlig påverkan v 3 Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan h 5 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 2 7 Ingen eller obetydlig påverkan v h Nära neutralt Kommentar Försurningssituationen har förbättrats på lokalen sedan undersökningarna inleddes år 1991 vilket avspeglar sig i högre värde på och surhetsindex. Beräknade index enligt Naturvårdsverkets kriterier indikerade vid årets provtagning förhållanden nära det neutrala. Vid årets provtagning förekom flera försurningskänsliga sländarter och snäckor

33 6. Sågarebäcken, Kvarntorp Datum: Kommun: Karlsborg Koordinat: 6563/14321 Ca 75 m nedströms boningshuset, -1 m uppströms gammal bro. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 34 5,4 13,72 1,1 1,6 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 16,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 3 29 mycket högt Inga rödlistade eller EPT-index: 12 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,74 lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 4 lågt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ Taxa År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI Surhetsindex 91 Betydlig påverkan 94 Ingen eller obetydlig påverkan 6 97 Ingen eller obetydlig påverkan v Ingen eller obetydlig påverkan h Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Måttligt surt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt åtta tillfällen med början Bedömningen 1991 var betydlig påverkan av försurning. År 1994 ändrades bedömningen till ingen eller obetydlig påverkan och bedömningen har kvartstått sedan dess. Ett högt värde på indikerar förhållanden nära det neutrala. Avsaknad av försurningskänsliga sländarter gör dock att vi ändrar bedömningen till måttligt sura förhållanden. Andelen av den nätspinnande nattsländan Hydropsyche siltalai var relativt hög. Arten gynnas sannolikt av plankton från den uppströms belägna Bocksjön. Artantalet har haft en tendens att minska sedan 1994 på lokalen. Den ovanliga bäckbaggen Stenelmis canaliculata som tidigare påträffats på lokalen återfanns inte i år v h

34 7. Tingsjöbäcken, Hyttehamn Datum: Kommun: Karlsborg Koordinat: 658/ m nedströms gångbron, ca 5 m nedströms grusvägen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 3 5,9 13,6 1,1 1,6 Mycket surt Otillfredsst.-dålig Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 23 lågt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 14,2 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 64 måttligt högt Wormaldia subnigra 3 poäng EPT-index: 11 lågt Diversitetsindex: 2,38 lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 5 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Betydlig påverkan Betydlig påverkan Betydlig påverkan 8 Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Surt Kommentar Bedömningen har varierat från betydlig försurningspåverkan på 199-talet till ingen eller obetydlig påverkan i mitten av 2-talet och nu bedöms bottenfaunan åter som betydligt påverkad. indikerar mycket sura förhållanden. Det låga värdet på beror till stor del på en kraftig dominans av bäcksländan Leuctra hippopus. Förekomst av bäckbaggar, musslor och en försurningskänslig sländart motiverar att vi ändrar bedömningen till sura förhållanden. Den ovanliga nattsländan Wormaldia subnigra förekom vid årets undersökning. 34

35 8. Bäck från Köljesjön, Holm Datum: Kommun: Svenljunga Koordinat: / m nedströms vägtrumma. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 23 6,2 11,49 1,15 1,2 Måttligt surt God Mycket surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan - Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 13 mycket lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 8, mycket lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Inga rödlistade eller EPT-index: 4 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 1,98 mycket lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 4 lågt Diversitet poäng Surhetsindex: mycket lågt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: mycket lågt Kalkningsstatus Kalkmetod: Okalkad Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan 12 8 Mycket surt Mycket surt Kommentar Bäck från Köljesjön är okalkad och kan därför användas som referens till de kalkade vattendragen. Lokalen har undersökts årligen sedan 1994 och bedömningen har varit oförändrad genom åren. Ett fåtal försurningståliga taxa dominerar lokalen. Provpunkten är belägen strax nedströms en sjö, vilket kan förklara den höga produktionen och den höga individtätheten på lokalen. indikerade vid årets provtagning måttligt sura förhållanden vilket främst beror på en hög andel dagsländor som höjer värdet på. Värdet blir dock missvisande då de dagsländor som förekommer tillhör det försurningståliga dagsländesläktet Leptophlebia. 35

36 9. Hyndarpsån, Spångarås Datum: Kommun: Svenljunga Koordinat: / m nedströms trumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 13 6,5 14,28 1,21 1,8 Surt Måttlig Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 2,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 11 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 19 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,34 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 3 lågt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 3 lågt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 93 Stark eller mycket stark påverkan 96 Betydlig påverkan 98 Betydlig påverkan 4 99 Stark eller mycket stark påverkan 2-7 Betydlig påverkan 8 Surt 9 Surt 2 Kommentar År 1993 hade kalkningen just påbörjats och bottenfaunan bedömdes vara starkt försurningspåverkad men efterföljande år koloniserade måttligt försurningskänsliga grupper lokalen med en ökning av antal taxa som följd. Bottenfaunan har bedömts som försurningspåverkad vid samtliga provtillfällen och det har aldrig påträffats några riktigt försurningskänsliga arter

37 1. Lillån, Hillared Datum: Kommun: Svenljunga Koordinat: / m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 47 6,8 14 1, 1,27 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 18,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 752 måttligt högt Psychomyia pusilla 3 poäng EPT-index: 22 måttligt högt Diversitetsindex: 3,48 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: okalkad Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ Taxa Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 14 SI 92 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Nära neutralt Kommentar Lokalen i Lillån är en okalkad referens som kan ge information om hur bottenfaunan ser ut och förändras i ett vattendrag som inte kalkas. Värdet på såväl som surhetsindex har varierat relativt kraftigt mellan åren. Försurningskänsliga arter förekom även under perioder med lägre indexvärden vilket gör bedömningen något osäker, men dessa arter bedöms ha kunnat kolonisera lokalen sommartid från Ätran. Variationen mellan åren kan vara orsakad av någon annan typ av påverkan, eventuellt reglering. Om lokalen emellanåt påverkas av reglering kan det vara idé att se över lokaliseringen för att få en bra referenslokal till de kalkade lokalerna. I år påträffades flertalet försurningskänsliga sländarter och förhållandena bedömdes vara nära det neutrala. Flertalet små och stora signalkräftor noterades vid provtagningen. Lokalen hyser den ovanliga nattsländan Psychomyia pusilla. 37

38 11. Enån, Dalhem Datum: Kommun: Mark Koordinat: / m nedströms där grenarna flyter samman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 28 6,5 15,6 1,21 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 38 måttligt högt Naturvärden i övrigt 4 Medelantal taxa/prov: 26,2 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Ephemerella ignita 3 poäng EPT-index: 2 måttligt högt Diversitetsindex: 4, högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtm. Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan Betydlig påverkan 8 94 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 2 Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt åtta tillfällen med början 1986 och bedömningen har under denna period ändrats från stark eller mycket stark försurningspåverkan till ingen eller obetydlig påverkan. Positiva förändringar som skett är att det totala artantalet har ökat liksom tätheten av dagsländor i släktet Baetis. Den känsliga dagsländan Baetis muticus har koloniserat lokalen. I år påträffades den ovanliga bäcksländan Ephemerella ignita på lokalen. 38

39 12. Hedån, Edared Datum: Kommun: Mark Koordinat: 63775/ m nedströms vägtrumman Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 48 6,3 13 1,1 1,17 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 41 högt Naturvärden i övrigt 4 Medelantal taxa/prov: 25,4 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 29 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 21 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4,21 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa 1 poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa År Försurningsbedömning/Surhetsklass Antal taxa/ Surhetsindex 86 Betydlig påverkan 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 97 Ingen eller obetydlig påverkan 6 2 v Ingen eller obetydlig påverkan 4 2 h Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan v h Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt nio tillfällen med början Vid den första undersökningen bedömdes bottenfaunan vara betydligt påverkad av försurning. Vid undersökningen 1989 hade det kommit in försurningskänsliga dagsländor på lokalen och tätheterna av bäckbaggar hade ökat. Artsammansättningen har sedan dess varit relativt likartad mellan åren och bottenfaunan har bedömts vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. 39

40 13. Igelbäcken, Hjorttorp Datum: Kommun: Mark Koordinat: / m nedströms bron, -1 m uppströms dräneringsrör Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 54 6,7 15 1,14 1,24 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 43 högt a naturvärden 7 Medelantal taxa/prov: 3, högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 54 måttligt högt Dinocras cephalotes 3 poäng EPT-index: 26 högt Diversitetsindex: 4,27 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng BottenpHaunaindex: 11 mycket högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa År Försurningsbedömning/Surhetsklass Antal taxa/ 86 Betydlig påverkan 6 SI 87 Ingen eller obetydlig påverkan 89 Ingen eller obetydlig påverkan 4 91 Ingen eller obetydlig påverkan 94 Ingen eller obetydlig påverkan 97 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 2 6 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt Kommentar Förhållandena för bottenfauna i Igelbäcken bedömdes vid årets provtagning vara nära det neutrala. Bedömningen är densamma som vid de tidigare provtillfällena, med undantag för Vid undersökningen 1986 bedömdes bottenfaunan vara betydligt påverkad av försurning men bedömningen var ett gränsfall till obetydlig påverkan. Årets bedömning motiveras av förekomsten av flera känsliga grupper och försurningskänsliga sländarter samt ett högt värde på Baetis/Plecoptera-index. Liksom vid föregående undersökning påträffades den ovanliga och försurningskänsliga bäcksländan Dinocras cephalotes vilken är Sveriges största bäckslända. Surhetsindex

41 14. Kroksån, Hagen Datum: Kommun: Mark Koordinat: / m uppströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 3 6,2 12,63 1,15 1,4 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 24 lågt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 15,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 794 måttligt högt Ibisia marginata 3 poäng EPT-index: 12 lågt Diversitetsindex: 2,96 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Surhetsindex 87 Stark eller mycket stark påverkan 91 Betydlig påverkan 4 94 Betydlig påverkan 97 Ingen eller obetydlig påverkan v Betydlig påverkan h Ingen eller obetydlig påverkan 3-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8-9 Måttligt surt Kommentar Försurningsbedömningen har varierat mellan åren, försurningssituationen har dock förbättrats sedan undersökningarna inleddes och känsliga arter och grupper har koloniserat lokalen. Förhållandena bedömdes vara måttligt sura med avseende på bottenfaunan, trots ett högt värde på, vilket motiveras av att endast en känslig sländart förekom och den känsliga gruppen snäckor saknades. Bottenfaunasamhällets sammansättning är inte typisk för ett opåverkat vattendrag, bl a är andelen dagsländor låg. Det är inte uteslutet att faunan är påverkad av någon annan typ av påverkan. Vid provtagningstillfället var dessutom vattennivån hög och vattenhastigheten forsande vilket kan ha försvårat provtagningen och påverkat resultatet. Den ovanliga och tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms) påträffades vid årets undersökning v

42 15. Kroksån, Krok Datum: Kommun: Mark Koordinat: 63755/ m uppströms förgreningen, ca 5 m nedströms gamla stenbron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 36 6,4 15,76 1,19 2, Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 21,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 914 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 18 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,56 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Betydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 97 Ingen eller obetydlig påverkan 6 2 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 Nära neutralt 9 Måttligt surt Kommentar Då undersökningarna inleddes bedömdes bottenfaunan vara betydligt försurningspåverkad men faunan har sedan dess förbättrats. Känsliga grupper och arter har koloniserat lokalen. indikerade förhållanden nära det neutrala men avsaknad av försurningskänsliga sländarter motiverar bedömningen måttligt sura förhållanden med avseende på bottenfaunan. 42

43 16. Ljungaån, Hjortered Datum: Kommun: Mark Koordinat: 63772/ Ca. 1 m nedstr. Dammen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 43 6,4 14,91 1,19 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 35 måttligt högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 25,6 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 15 måttligt högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng EPT-index: 2 måttligt högt Diversitetsindex: 4,15 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI Stark eller mycket stark påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 1 94 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 6 v Ingen eller obetydlig påverkan h Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan v h Nära neutralt Kommentar Bortsett från 1986 har bottenfaunan bedömts vara ej eller obetydligt påverkad av försurning samtliga år. Lokalen hyser flera känsliga sländarter och de känsliga grupperna iglar, bäckbaggar och musslor. Artantalet var lägre än år 26 men klassades ändå som måttligt högt. Lokalen bedömdes ha höga naturvärden bland annat eftersom den ovanliga bäckbaggen Stenelmis canaliculata påträffades på lokalen. Den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica som tidigare påträffats på lokalen återfanns inte i år. 43

44 17. Ljungaån, Källebergshed Datum: Kommun: Mark Koordinat: / m uppströms nya bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 23 6, 13,47 1,13 1,6 Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 35 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 21, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 937 måttligt högt Wormaldia subnigra 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 3,73 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 97 Ingen eller obetydlig påverkan 6 2 Stark eller mycket stark påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Måttligt surt Kommentar Beroende på variation i förekomst av försurningskänsliga arter har bedömningen på lokalen tidigare pendlat mellan starkt eller mycket starkt påverkad och ej eller obetydligt påverkad. I år blev bedömningen måttligt surt eftersom flera av de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar och musslor påträffades. Dessutom förekom enstaka individer av den ovanliga och försurningskänsliga nattsländan Wormaldia subnigra. 44

45 18. Lundaboån, Brokvarn Datum: Kommun: Mark Koordinat: 63666/13145 Ca. 1 m uppströms bron, rakt under ledningen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 55 6,2 13 1,16 1,15 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 46 högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 33,2 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 26 högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4,77 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 11 mycket högt Antal taxa 3 poäng BottenpHaunaindex: 11 mycket högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa År Försurningsbedömning/Surhetsklass Antal taxa/ Surhetsindex 86 Betydlig påverkan 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 8 97 Ingen eller obetydlig påverkan 6 2 v Ingen eller obetydlig påverkan 4 2 h Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan v h Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har vid ett par tillfällen bedömts vara betydligt påverkad av försurning. Vid de flesta undersökningarna har dock försurningskänsliga arter och grupper påträffats på lokalen. Vid årets undersökning påträffades de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor samt flera försurningskänsliga sländarter vilket motiverar bedömningen. Värt att notera är att värdet på diversitetsindex var mycket högt. 45

46 19. Surtan, Glafsered Datum: Kommun: Mark Koordinat: /137-1 m uppströms gamla stenbron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 35 6,8 13,73 1,26 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 39 måttligt högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 2, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 438 lågt Ibisia marginata 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Diversitetsindex: 4,21 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI Betydlig påverkan Betydlig påverkan 1 91 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 6 97 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt åtta tillfällen med början Försurningsbedömningen ändrades från betydlig påverkan 1986 och 1989 till ingen eller obetydlig påverkan Bedömningen har kvarstått därefter vilket motiveras av förekomsten av flera försurningskänsliga arter och grupper. Den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms) påträffades vid årets undersökning och värdet på diversitetsindexet var högt. Detta bidrog till att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 46

47 2. Surtan, Ängkullen Datum: Kommun: Mark Koordinat: /13685 Ca 1 m uppströms sammanflödet, vid första skarpa kröken. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 26 6,2 14,56 1,16 1,8 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 16,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 234 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 15 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4,1 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Surhetsindex 89 Betydlig påverkan 91 Ingen eller obetydlig påverkan 4 94 Ingen eller obetydlig påverkan 97 Ingen eller obetydlig påverkan v Betydlig påverkan h Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 6 Ingen eller obetydlig påverkan v h Måttligt surt Kommentar Bottenfaunan har de flesta år bedömts vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Den ändrade bedömningen våren 2 berodde på att två försurningskänsliga grupper, musslor och snäckor, inte påträffades. Värdet på ligger nära gränsen för måttligt surt. Detta i kombination med att endast en försurningskänslig sländart påträffades motiverar ändringen av klassningnen från nära neutralt till måttligt surt. Den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms) som har påträffats i höstproverna sedan 1994 återfanns inte vid årets provtagning

48 21. Sågebäcken, Självik Datum: Kommun: Mark Koordinat: 63615/ m nedströms där bäcken går samman igen, ca 15 m nedströms fallen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 18 5,9 14,39 1,9 1,8 Surt Måttlig Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 17,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 631 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 13 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,51 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 5 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Stark eller mycket stark påverkan 12 5 Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 8 9 Surt Kommentar Bedömningen har varierat mellan betydlig och stark försurningspåverkan. I år liksom 25 påträffades fler försurningskänsliga grupper än 24 och 27. Vid årets provtagning bedömdes lokalen med sura förhållanden. De känsliga grupperna iglar, bäckbaggar och musslor förekom men däremot förekom ingen försurningskänslig slända. 48

49 22. Torestorpsån, Å Datum: Kommun: Svenljunga Koordinat: / Ca. 8 m nedströms bron, 1-2 m uppströms kröken. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 4 6, 13,85 1,12 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 19, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 11 måttligt högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng EPT-index: 14 måttligt högt Ibisia marginata 3 poäng Diversitetsindex: 3,19 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 1 97 Ingen eller obetydlig påverkan 8 4 Ingen eller obetydlig påverkan 6 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt Kommentar Framräknade index indikerar förhållanden nära det neutrala. Även vid de tidigare provtillfällena har bottenfaunan bedömts vara opåverkad av försurning. Artantalet var betydligt lägre än vid föregående provtagning. I år togs proverna längs västra delen av fåran p g a mycket starkt flöde, vilket kan ha påverkat resultatet. Försurningskänsliga arter förekom dock även i år: riklig förekomst av den försurningskänsliga nattsländan Chimarra marginata samt förekomst av två andra känsliga sländor stöder bedömningingen. Två ovanliga arter påträffades: tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms) och bäckbaggen Stenelmis canaliculata vilket motiverar att bottenfaunan bedömdes hysa höga naturvärden. 49

50 23. Örbäck, Hammaren Datum: Kommun: Borås Koordinat: / m nedströms kröken vid vattenfallet Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 31 6,4 14,65 1,19 1,8 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 17,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 7 måttligt högt Ephemerella ignita 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 3,57 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 5 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Den avvikande försurningsbedömningen 1999 förklarades med ett lägre Baetis/Plecoptera index. Det förekom dock relativt känsliga sländarter samt grupperna bäckbaggar och musslor vilket visade att försurningspåverkan inte var stark. Sedan dess har försurningssituationen förbättrats avsevärt genom att den mycket känsliga dagsländan Baetis muticus koloniserat lokalen. Årets bedömning avviker från klassningen utifrån värdet på och bedöms vara måttligt sur eftersom endast en försurningskänslig dagslända förekom. Den ovanliga dagsländan Ephemerella ignita påträffades på lokalen vid 29 års undersökning. 5

51 24. Dalabäcken, Töllsjö Datum: Kommun: Bollebygd Koordinat: /13195 Ca 75 m uppströms inflödet i Nolån. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 55 6,2 11 1,16 1,16 1,2 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 46 högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 26,6 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 24 högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,78 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 11 mycket högt Antal taxa 3 poäng BottenpHaunaindex: 11 mycket högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt 8 9 Nära neutralt Kommentar Försurningssituationen på lokalen har förbättrats avsevärt sedan undersökningarna inleddes. Artantalet har ökat och försurningskänsliga grupper och sländarter har koloniserat lokalen. Något år har riktigt känsliga sländarter saknats vilket kan ha berott på surstötar under senvintern. Sedan 1997 har försurningsbedömningen varit oförändrad. Värt att notera är ett högt artantal. De ovanliga nattsländorna Goera pilosa samt Notidobia ciliaris som tidigare hittats återfanns dock inte i år. 51

52 25. Ekån, Banka Datum: Kommun: Kungsbacka Koordinat: / m uppstr. Vägtrumman Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 26 6,1 13,55 1,13 1,6 Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 27 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 13,8 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 43 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 15 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,66 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 4 1 v Betydlig påverkan 8 h Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Måttligt surt v h Kommentar Försurningsbedömningen har genom åren varierat mellan ingen eller obetydlig och betydlig påverkan av försurning. Bedömningen 1994 var dock något osäker och grundades främst på att snäckan Radix baltica påträffades. De senare åren har förekomst av känsliga grupper ökat vilket tyder på en förbättring. Vid årets undersökning hade visserligen artantalet minskat men en försurningskänslig sländart påträffades. 52

53 26. Gisselån, Gisselfors Datum: Kommun: Bollebygd Koordinat: 64455/ m up- och nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 4 6,9 15,84 1,28 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 22,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 24 måttligt högt Philopotamus montanus 3 poäng EPT-index: 23 högt Ibisia marginata 3 poäng Diversitetsindex: 3,74 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt sex tillfällen med början Försurningsbedömningen är densamma som vid de tidigare provtillfällena och motiveras i år av förekomst av flera försurningskänsliga sländarter samt ett högt Baetis/Plecoptera-index. Den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbenta bäckbroms) och den ovanliga nattsländan Philopotamus montanus påträffades vid årets undersökning. Därför bedömdes bottenfaunan på lokalen ha höga naturvärden. 53

54 27. Gärån, Gunnarstorp Datum: Kommun: Mark Koordinat: / Ca 15 m nedstr. Bron, 1-2 m uppstr. Sammanflödet i södra fåran. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 42 6,7 15,89 1,24 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 28, högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Ibisia marginata 3 poäng EPT-index: 23 högt Diversitetsindex: 3,65 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa 3 poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 v Ingen eller obetydlig påverkan 8 h Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt v h Kommentar Bottenfauna har vid varje undersökningstillfälle bedömts vara ej eller obetydligt påverkad av försurning och bedömning kvarstår även i år. Artsammansättningen har varit likartad mellan undersökningarna med förekomst av känsliga arter och grupper vid varje provtillfälle. I år påträffades den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms) och det totala artantalet var högt vilket medförde att bottenfaunan på lokalen bedömdes hysa höga naturvärden. 54

55 28. Kvarnbäcken, Paradiset Datum: Kommun: Borås Koordinat: 64366/ Proverna togs 5-15m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 12 6,7 15,25 1,24 2, Mycket surt Otillfredsst.-dålig Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 19,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 662 måttligt högt Adicella reducta 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Diversitetsindex: 3,8 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Bottenfaunan bedömdes liksom tidigare år som ej eller obetydligt påverkad av försurning. Värdet på indikerade mycket sura förhållanden. Proverna innhöll dock den försurningskänsliga gruppen bäckbaggar och flera känsliga sländarter varför bedömningen ändrades till måttligt sura förhållanden. Två ovanliga nattsländor, Adicella reducta och Hydropsyche saxonica, påträffades på lokalen. 55

56 29. Nolån, Eriksgården (utl från Ö.Valsjön) Datum: Kommun: Bollebygd Koordinat: / Ca 75m uppströms bron, mellan stenmuren och spången. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 26 6,7 15,55 1,25 2, Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 19,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 579 måttligt högt Ibisia marginata 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Diversitetsindex: 3,62 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt sex tillfällen med början 1994 och försurningsbedömningen har kvarstått som ej eller obetydligt påverkad genom åren. Bedömningen låg på gränsen till nära neutralt eftersom -index låg på gränsen till nära neutralt och det påträffades flera försurningskänsliga arter. Liksom tidigare påträffades den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms). 56

57 3. Nordån, Wolfenfors Datum: Kommun: Borås Koordinat: / m uppströms bron Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 39 6,4 13,81 1,2 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 21,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Ibisia marginata 3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,13 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt sex tillfällen med början Bedömningen är densamma som vid de tidigare provtillfällena och motiveras av förekomst av känsliga grupper och försurningskänsliga sländarter. Det totala antalet taxa hade minskat något jämfört med föregående undersökning. Liksom vid tidigare undersökningar påträffades den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms) på lokalen. 57

58 31. Nordån, Maden Datum: Kommun: Bollebygd Koordinat: 6476/ m nedströms bron Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 34 6,5 14,73 1,22 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 36 måttligt högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 18,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 189 mycket lågt Ibisia marginata 3 poäng EPT-index: 2 måttligt högt Diversitetsindex: 4,52 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt sex tillfällen med början 1994 och har bedömts vara ej eller obetydligt påverkad av försurning vid samtliga tillfällen och bedömningen kvarstår även i år. Försurningskänsliga grupper som iglar, bäckbaggar och musslor förekom liksom flera försurningskänsliga sländarter. Värt att notera är att den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms) påträffades. Den ovanliga bäcksländan Diura nanseni som påträffats tidigare på lokalen återfanns inte i år. 58

59 32. Rosabäcken, Valsjöryd Datum: Kommun: Borås Koordinat: / Proverna togs m nedströms vägtrumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 31 5,9 14,66 1,11 1,8 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 32 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 19,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 762 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,91 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 6 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Bottenfaunan på lokalen provtogs för första gången år 24 och har tidigare bedömts som ej eller obetydligt påverkad av försurning. Denna bedömning kvarstår även i år. klassar förhållandena på lokalen som nära det neutrala men eftersom endast två känsliga grupper; bäckbaggar och musslor samt inga riktigt känsliga sländarter förekom ändrar vi bedömningen till måttligt surt. 59

60 33. Ryabäcken, Kvarnslätt Datum: Kommun: Mark Koordinat: 63876/ m in på lilla grusvägen ca 15 m uppstr stora vägen Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 2 6,1 14,42 1,13 1,8 Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 22,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 97 högt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 19 måttligt högt Diversitetsindex: 2,94 lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 87 Stark eller mycket stark påverkan 6 SI 14 9 Stark eller mycket stark påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 8 6 v Ingen eller obetydlig påverkan 2 4 h Ingen eller obetydlig påverkan 2 3 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan v h Måttligt surt Kommentar Försurningssituationen har varierat fram till år 2, men har därefter stabiliserats och bottenfaunan har bedömts som ej eller obetydligt påverkad av försurning. klassar lokalen som måttligt sur vilket stöds av förekomsten av de försurningskänsliga grupperna iglar och bäckbaggar samt ett måttligt högt Baetis/Plecoptera-index. Däremot saknas riktigt känsliga sländarter. Den ovanliga bäcksländan Nemoura flexuosa påträffades vid årets undersökning. Öring observerades vid provtagningen. 6

61 34. Ryssbybäcken, Lundaskog Datum: Kommun: Borås Koordinat: 64374/ Proverna togs m nedströms vägtrumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 16 6,1 13,34 1,14 1,6 Surt Måttlig Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 27 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 18,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 14 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,12 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Bedömningen ingen eller obetydlig försurningspåverkan kvarstår. klassade förhållandena som sura men förekomst av de känsliga grupperna iglar och bäckbaggar samt den mycket försurningskänsliga dagsländan Baetis muticus motiverar att vi ändrar bedömningen till måttligt surt. 61

62 35. Sandaredsån, Rydet Datum: Kommun: Borås Koordinat: 64231/13265 Ca 1 m nedstr. bron, -5 m upp/nedströms cementtrappa vid östra stranden. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 39 6,4 14,81 1,19 1,8 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 38 måttligt högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 21,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 626 måttligt högt Ephemerella ignita 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Diversitetsindex: 4,18 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod:våtmark + dos + mark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt 8 9 Måttligt surt Kommentar Försurningssituationen på lokalen har förbättrats sedan undersökningarna inleddes Artantalet har ökat och flera försurningskänsliga grupper har koloniserat lokalen. indikerar nära neutrala förhållanden men avsaknad av försurningskänsliga sländarter gör att vi ändrar bedömningen till måttligt sura förhållanden. Vid årets undersökning bedömdes faunan ha höga naturvärden eftersom den ovanliga dagsländan Ephemerella ignita förekom samt att diversitetsindexet var mycket högt. 62

63 36. Sandaredsån, Backabo, ovan doserarendatum: Kommun: Borås Koordinat: 64453/ m uppströms bron Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 9 6,6 15,18 1,23 2, Mycket surt Otillfredsst.-dålig Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 15,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 44 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 13 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,45 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 4 lågt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 4 lågt Kalkningsstatus Kalkmetod:våtmark + dos + mark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 1 Betydlig påverkan 12 2 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 4 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Surt 9 Surt Kommentar När undersökningarna påbörjades år 21 var lokalen okalkad, därefter har mark- och våtmarkskalkning utförts uppströms och förhållandena förbättrades gradvis. Vid årets undersökning liksom föregående år verkar dock försurningssituationen åter ha försämrats och förhållandena bedömdes vara sura. indikerade mycket sura förhållanden men relativt höga tätheter av den känsliga gruppen bäckbaggar samt förekomst av en måttligt känslig slända motiverar att vi ändrar bedömningen till sura förhållanden. Flertalet signalkräftor observerades vid provtagningen. 63

64 37. Sörån, Maden Datum: Kommun: Bollebygd Koordinat: /1393 Proverna togs 4-5 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 73 6,1 1 1,55 1,13 1, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 46 högt Naturvärden i övrigt 4 Medelantal taxa/prov: 23,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 532 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 25 högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4,1 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 11 mycket högt Antal taxa 3 poäng BottenpHaunaindex: 11 mycket högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ Taxa Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 14 SI 5 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 1 9 Nära neutralt Kommentar Förhållandena var likartade med föregående undersökning. a indexvärden samt förekomsten av försurningskänsliga grupper och flera mycket försurningskänsliga sländarter motiverar samma bedömning som tidigare. Den ovanliga dagsländan Ephemerella ignita som påträffades vid tidigare undersökningar saknades i årets prover. 64

65 38. Ularåsbäcken, Gunnlered Datum: Kommun: Mark Koordinat: / m nedstr. trumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 13 6,1 14,27 1,14 1,8 Surt Måttlig Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 35 måttligt högt a naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 23, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 789 måttligt högt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 2 måttligt högt Diversitetsindex: 4,29 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 5 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa År Försurningsbedömning/Surhetsklass Antal taxa/ Surhetsindex Stark eller mycket stark påverkan 6 SI 14 9 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Betydlig påverkan 8 v Ingen eller obetydlig påverkan 6 2 h Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan v h Måttligt surt Kommentar Försurningssituation på lokalen har varierat mellan åren. Jämfört med de första undersökningarna har dock situationen förbättrats avsevärt. Artantalet har ökat genom åren och mer försurningskänsliga sländarter har koloniserat lokalen. Trots att indikerar sura förhållanden klassas lokalen som måttligt sur eftersom den känsliga gruppen bäckbaggar samt att en känslig och enstaka måttligt försurningskänsliga sländarter förekom. Bottenfaunan på lokalen bedöms ha höga naturvärden eftersom den ovanliga bäcksländan Nemoura flexuosa påträffades samt att det beräknade diversitetsindexet blev mycket högt. 65

66 39. Ulån, Torstensred Datum: Kommun: Mark Koordinat: 63934/ m uppströms stenblocket. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 21 7, 15,45 1,3 2, Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 2,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 949 måttligt högt Wormaldia subnigra 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Diversitetsindex: 3,46 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Betydlig påverkan 12 5 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 9 Måttligt surt Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid tre tillfällen tidigare. Försurningspåverkan har minskat från betydlig till ingen eller obetydlig påverkan. Vid de två senaste provtillfällena har den försurningskänsliga nattsländan Chimarra marginata påträffats i höga tätheter. I år påträffades även den försurningskänsliga nattsländan Wormaldia subnigra. Värdet på indikerar måttligt sura förhållanden med avseende på försurning vilket stöds av andelen känsliga grupper och arter. 66

67 4. Bäck från Kroksjön, Getaklev Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: / Mellan stora blocket på västra sidan och lilla bäcken som ansluter nedströms. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 21 6, 12,43 1,12 1,4 Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 23 lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 14,2 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 373 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 1 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,24 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Bedömningen att bottenfaunan var ej eller obetydligt försurningspåverkad kvarstår sedan föregående undersökning. Den grundar sig på beräknade index, förekomsten av försurningskänsliga grupper samt förekomst av flera måttligt försurningskänsliga sländarter. 67

68 41. Finnebäcken, Holmen Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: / Nedströms bron, mellan lilla huset och spången. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 38 6,6 15,79 1,23 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 41 högt Mycket höga naturvärden 21 Medelantal taxa/prov: 23,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Astacus astacus 16 poäng EPT-index: 23 högt Notidobia ciliaris 3 poäng Diversitetsindex: 3,92 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa 1 poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar a indexvärden samt förekomsten av känsliga arter och grupper motiverar att vattendraget bedöms ha förhållanden nära det neutrala med avseende på försurning. Förhållandena på lokalen är oförändrade sedan tidigare års undersökningar. Ett flertal små individer av den rödlistade och mycket försurningskänsliga flodkräftan Astacus astacus påträffades vilket motiverar att bottenfaunan bedömdes hysa mycket höga naturvärden. Artantal och värdet på diversitetsindex var höt och dessutom påträffades ytterligare en ovanlig art: nattsländan Notidobia ciliaris. 68

69 42. Hassungaredsbäcken, Porris Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: 63959/1284 Uppströms bilvägen, mellan bron och gammal gångbro vid ladan. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 45 6,2 13,94 1,15 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 42 högt Naturvärden i övrigt 4 Medelantal taxa/prov: 25,6 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 83 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 21 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4,17 mycket högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 3 poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa 1 poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI 14 2 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 1 7 Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar a indexvärden och förekomsten av flera försurningskänsliga arter och grupper motiverar att vattendraget bedöms ha förhållanden nära det neutrala med avseende på försurning. Bedömningen har varit densamma genom åren. Den rödlistade snäckan Omphiscola glabra (smal dammsnäcka) som påträffades 24 återfanns inte vid årets undersökning. Däremot har denna art påträffats vid en inventering på lokalen år 28. Diversitetsindexet var mycket högt. 69

70 43. Mörtsjöbäcken, Smedstorp Datum: Kommun: Härryda Koordinat: / m nedströms vägtrumman, från blocken och uppåt. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 38 6,3 13,8 1,18 1,6 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 39 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 24,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Inga rödlistade eller EPT-index: 2 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,48 lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar indikerar nära neutralt vatten. Värdet påverkas dock av massförekomst av nattsländan av släktet Hydropsyche. I bedömningen ändras klassningen till måttligt sura förhållanden eftersom endast en känslig sländart påträffades. Däremot förekom de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar och musslor. 7

71 44. Bysjöbäcken, Lycke Datum: Kommun: Alingsås Koordinat: / m nedströms trumma, uppströms ett litet hus. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 35 5,8 14,74 1,9 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 38 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 23,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 18 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,94 lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ Taxa Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 14 SI 94 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bedömningen ej eller obetydligt försurningspåverkan är oförändrad mellan åren och kvarstår. Man kan ändå märka förbättringar i vattendraget jämfört med undersökningen Bland annat har tätheten av dagsländor av släktet Baetis ökat och den försurningskänsliga gruppen snäckor påträffas nu på lokalen. På lokalen förekommer i år liksom tidigare de känsliga grupperna iglar, bäckbaggar och musslor. Den mycket försurningskänsliga snäckan Acroloxus lacustris samt en försurningskänslig sländart påträffades vid årets undersökning. 71

72 45. Bäck från Dammsjön, Dammen Datum: Kommun: Alingsås Koordinat: 64314/ m nedströms vägtrumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 28 6,8 14,58 1,26 1,8 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 17,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 642 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,57 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Försurningssituation har förbättrats sedan undersökningarna inleddes Baetis/Plecoptera-index har ökat och försurningskänsliga grupper förekommer. Tidigare har också två försurningskänsliga dagsländor koloniserat lokalen. Dessa återfanns dock inte i år och avsaknad av mer känsliga sländor motiverar bedömningen måttligt surt, trots att förhållandena enligt Naturvårdsverkets kriterier indikerar förhållanden nära det neutrala. 72

73 46. Bäck från Hälsingen, Sågen Datum: Kommun: Alingsås Koordinat: /13275 Proverna togs 2-3 m uppströms vägtrumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 36 6,4 14,75 1,19 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 23,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Philopotamus montanus 3 poäng EPT-index: 2 måttligt högt Diversitetsindex: 3,48 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Försurningssituation har förbättrats sedan undersökningarna inleddes Baetis/Plecoptera-index har ökat och försurningskänsliga sländor har koloniserat lokalen, bl a den ovanliga nattsländan Philopotamus montanus. 73

74 47. Bäck från Stora Trän, Rosendal Datum: Kommun: Alingsås Koordinat: / m nedströms trumma. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 9 6,1 14,18 1,13 1,8 Mycket surt Otillfredsst.-dålig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Mycket höga naturvärden 25 Medelantal taxa/prov: 16, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 644 måttligt högt 16p: Wormaldia occipitalis 3p: Hydropsyche saxonica, EPT-index: 17 måttligt högt Philopotamus montanus, Wormaldia subnigra Diversitetsindex: 3,41 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Försurningssituationen har förbättrats sedan undersökningarna inleddes Artantalet har ökat och flera försurningskänsliga och dessutom ovanliga nattsländarter har etablerat sig: Hydropsyche saxonica, Philopotamus montanus och Wormaldia subnigra. Dessutom noterades i år den rödlistade nattsländan Wormaldia occipitalis (hotkategori VU = sårbar), som även den är försurningskänslig. Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. 74

75 48. Bäck till Morjesjön, Tolla Datum: Kommun: Bollebygd Koordinat: 64878/1356-1m uppströms traktorbron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 59 6,3 12 1,24 1,17 1,4 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 17,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 66 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 2 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,32 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 1 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 6 6 Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts sedan 1994 och har hela tiden bedömts vara opåverkad av försurning, även om bedömningen år 2 var ett gränsfall till sura förhållanden. Vid övriga undersökningstillfällen förekom känsliga sländarter liksom känsliga grupper och artantalet har för det mesta varit måttligt högt, trots att bottenförhållandena på lokalen är mindre lämpliga för sparkprovtagning p g a mjukbotten. 75

76 49. Fäsjöbäcken, Aleslätten Datum: Kommun: Härryda Koordinat: 6468/ Proverna togs ca m nedströms vägen, vid myren där bäcken blir mer strömmande. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 21 6,1 12,44 1,13 1,4 Måttligt surt God Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 15,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 332 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 12 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,78 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 3 lågt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 3 lågt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Surt Kommentar Vid årets undersökning var andelen sländor, bl a av dagsländesläktet Baetis, lägre än vid föregående undersökning och mer känsliga sländarter saknades helt. Av de känsliga grupperna fanns bara bäckbaggar och enstaka musslor och värdena för Surhetsindex och var lägre. Förhållandena bedömdes därför vara sura trots att de enligt Naturvårdsverkets kriterier bedömdes som måttligt sura. 76

77 5. Hållsdammsbäcken, Stenåsbacken Datum: Kommun: Ale Koordinat: / Ca 5 m nedströms vattenhinder, rakt nedanför huset. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 2 6, 14,42 1,12 1,8 Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 18,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 6 högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,74 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 1 Betydlig påverkan 12 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 7 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Sedan undersökningarna inleddes år 21 har mer känsliga sländarter tillkommit, känsliga grupper har också noterats på lokalen. Vid 29 års undersökning försvårades provtagningen av höga flöden vilket kan förklara varför artantalet och diversitet då var något lägre. Bedömningen att ingen försurningspåverkan förelåg kvarstår dock, och är oförändrad sedan

78 51. Kullaån, Lilla Näs Datum: Kommun: Lerum Koordinat: / Ca 5 m uppströms vägtrumman, uppströms träd med röd markering. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 32 6,2 13,67 1,16 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 39 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 23,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 877 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 19 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,91 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 6 Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts sedan Försurningsbedömningen har varit oförändrad, men man kan ändå se en successiv förbättring mellan åren då känsliga sländarter har tillkommit. 78

79 52. Lafsån, Hampedal Datum: Kommun: Bollebygd Koordinat: 64173/ m nedströms stenbron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 6,4 14, 1,19 1,8 Mycket surt Otillfredsst.-dålig Mycket surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 2 lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 12,6 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 11 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,24 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 2 mycket lågt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 2 mycket lågt Kalkningsstatus Kalkmetod: okalkad Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan 12 6 Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 8 8 Mycket surt Mycket surt Kommentar Lafsån är okalkad och resultatet från undersökningen kan därför användas som referens till de kalkade vattendragen och ge information om hur bottenfaunan ser ut och förändras i ett vattendrag som inte kalkas. Lokalen har undersökts årligen sedan År 26 bedömdes bottefanunan vara betydligt påverkad då enstaka individer ur känsliga grupper samt en måttligt försurningskänslig nattslända påträffades. I övrigt har bedömningen varit oförändrad. Artantalet har varierat mellan åren, men skillnaderna i artsammansättning mellan åren har varit små. 79

80 53. Laxån, Brandsbo Datum: Kommun: Alingsås Koordinat: 64117/ m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 27 6,5 15,57 1,2 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt a naturvärden 7 Medelantal taxa/prov: 2, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 56 måttligt högt Philopotamus montanus 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Ibisia marginata 3 poäng Diversitetsindex: 3,87 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 v Ingen eller obetydlig påverkan 8 h Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt v h Kommentar Bottenfaunan har undersökts vid sammanlagt sex tillfällen med början 1994 och har bedömts vara opåverkad av försurning vid samtliga provtagningstillfällen. En viss förbättring kan ändå märkas i vattendraget. Vid de senare undersökningarna har det påträffats försurningskänsliga sländarter, något som saknades vid det första provtillfället År 26 togs proverna i slutet av december efter en period med mycket höga flöden. Det minskade artantalet då kan vara en effekt av höga flöden vid provtagningstillfället men det är också möjligt att surstötar kan ha förekommit under perioden. Liksom tidigare noterades den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms), och dessutom den ovanliga nattsländan Philopotamus montanus. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. 8

81 54. Laxån, Brandsbo såg Datum: Kommun: Alingsås Koordinat: /13529 Nordvästra fåran, rakt nedanför torpet. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 36 6,5 14,77 1,21 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 16,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 526 måttligt högt Ibisia marginata 3 poäng EPT-index: 15 måttligt högt Diversitetsindex: 3,18 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 3 Ingen eller obetydlig påverkan 12 6 Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts sedan 23 och har bedömts vara opåverkad av försurning vid samtliga tillfällen. Liksom vid föregående undersökningar fanns såväl iglar, bäckbaggar och musslor samt försurningskänsliga sländarter, i år påträffades även en snäcka. Den ovanliga tvåvingen Ibisia marginata (Svartbent bäckbroms) påträffades även i år. 81

82 55. Lygnö å, Östtorp (uppströms doserare)datum: Kommun: Alingsås Koordinat: / Proverna togs där ån kröker, ca 5-6 m uppströms våtmark. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 35 6,4 15,74 1,19 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 21,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,88 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Betydlig påverkan Betydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt Kommentar Försurningssituationen på lokalen har förbättrats successivt sedan undersökningarna inleddes Bl a har Baetis/Plecoptera-index ökat och försurningskänsliga grupper och arter har koloniserat lokalen. Den ovanliga nattsländan Hydropsyche saxonica som påträffats tidigare återfanns inte i år, däremot var diversiteten hög. 82

83 56. Lygnö å, Lygnared Datum: Kommun: Alingsås Koordinat: 64289/13846 Ca 1 m nedströms vägen i norra fåran. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 32 6, 13,67 1,12 1,6 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 2,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 679 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 15 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,89 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 4 1 Ingen eller obetydlig påverkan 8 3 Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Måttligt surt Kommentar Bottenfaunaundersökningarna inleddes En förändring sedan undersökningen år 2 är att kalkdoseraren uppströms Lygnösjö har tagits bort. Försurningsbedömningen har varierat genom åren och bedömningen har främst motiverats av förekomst/avsaknad av mer försurningskänsliga sländarter och känsliga grupper. I år förekom flera känsliga grupper, däremot inga mer känsliga sländor och förhållandena bedömdes därför vara måttligt sura trots att Naturvårdsverkets kriterier indikerar förhållanden nära det neutrala. Det är inte omöjligt att ån påverkas av surstötar vid perioder med högflöden men att vissa arter hinner åtekolonisera däremellan. Artantalet var det högsta sedan 1997 och diversiteten var i år hög. 83

84 57. Maryd å, Hjälmared Datum: Kommun: Alingsås Koordinat: / m uppströms vägtrumman under väg 18. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 3 5,7 12,64 1,7 1,4 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 2,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 15 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,8 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan 4 1 Stark eller mycket stark påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt 9 Måttligt surt Kommentar En tydlig förbättring har skett sedan undersökningarna inleddes. Känsliga grupper har tillkommit och senare också mer känsliga sländarter, värdena för och surhetsindex har också en ökande trend. indikerar nära neutrala förhållanden men då endast en försurningskänslig sländart noterades i år bedömmer vi förhållandena istället som måttligt sura. Flera ovanliga arter har noterats på lokalen, ingen av dessa återfanns dock i år. 84

85 58. Skörsbobäcken, Norra Holt Datum: Kommun: Lilla Edet Koordinat: / m nedströms vägtrumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 18 6,3 14,37 1,17 1,8 Surt Måttlig Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Mycket höga naturvärden 17 Medelantal taxa/prov: 18,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 489 lågt Wormaldia occipitalis 16 poäng EPT-index: 15 måttligt högt Diversitetsindex: 3,91 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan 8 2 Stark eller mycket stark påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 Måttligt surt 9 Måttligt surt Kommentar Förhållandena förbättrades efter de första undersökningstillfällena genom att ett fåtal individer av känsliga grupper och måttligt känsliga sländor koloniserade lokalen. Ytterligare förbättringar tillkom i och med att andelen av dagsländesläktet Baetis ökade. Bottensubstratet på lokalen består till stor del av sand vilket är olämpligt för sparkprovtagning, trots detta har artantalet en ökande trend och har de senaste undersökningarna varit måttligt högt. Vissa år har indikerat sura förhållanden men vi har trots det bedömt förhållandena som måttligt sura, vilket i stort sett motiverats av förekomsten av känsliga sländarter. Den rödlistade Wormaldia occipitalis (hotkategori VU = sårbar) noterades även i år vilket motiverar bedömningen att bottenfaunan hade mycket höga naturvärden. 85

86 59. Svartåbäcken, Ljunglid Datum: Kommun: Lerum Koordinat: 6465/ m nedströms vägtrumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 37 5,6 11,79 1,4 1,2 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 16,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 268 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 15 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4, högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 8 2 Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Måttligt surt Nära neutralt Kommentar Lokalen provtogs första gången De första åren varierade försurningsbedömningen mellan betydlig och stark påverkan. Skillnaden mellan åren var i stort förekomst eller avsaknad av känsliga grupper. Senare har även mer försurningskänsliga sländarter koloniserat lokalen men tätheten av dessa arter har ofta varit låg och bottenfaunasamhället är förmodligen påverkat av surstötar. Förekomsten av mer känsliga sländor är det som motiverat förändringar i bedömningarna på senare år. Lokalen är också svårprovtagen då bottensubstratet är storblockigt och svårsparkat, vilket också kan ha påverkat resultatet vissa år. Värt att notera är att bottenfaunasamhället hade hög diversitet. 86

87 6. Svartåbäcken, Timmerhedslätt Datum: Kommun: Lerum Koordinat: 64737/ m uppströms vägtrumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 3 5,8 13,63 1,9 1,6 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 27 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 16,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 35 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 13 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,94 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 5 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 5 Betydlig påverkan 12 6 Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 8 Måttligt surt Måttligt surt Kommentar Liksom föregående år saknades försurningskänsliga sländor. -index klassade förhållandena som nära neutrala men bland annat det låga antalet känsliga grupper och taxa motiverade att vi ändrade bedömningen till måttligt sura förhållanden. Bedömningen är ett gränsfall till sura förhållanden. 87

88 61. Tubbaredsbäcken, Tubbared Datum: Kommun: Bollebygd Koordinat: 64565/ m uppströms vägen Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 16 6,4 15,34 1,19 2, Surt Måttlig Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 18,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 797 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 17 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,41 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Betydlig påverkan Betydlig påverkan 4 1 v Ingen eller obetydlig påverkan 8 h Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Måttligt surt v h Kommentar Bedömningen av bottenfaunan har varierat mellan betydlig och obetydlig påverkan. Det är främst skillnader i Baetis/Plecoptera index som gjort att försurningsbedömningen ändrats mellan åren. Sedan år 25 har den mycket försurningskänsliga dagsländan Baetis muticus noterats på lokalen och bedömningen har kvarstått oförändrad sedan dess. 88

89 62. Vallerån, Fallet Datum: Kommun: Kungälv Koordinat: 64391/ Vid vändplatsen, -1 m uppströms dräneringsrör vid grå box. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 31 6,1 13,66 1,14 1,6 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 23,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,25 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 1 Ingen eller obetydlig påverkan 12 4 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 9 Måttligt surt Kommentar Bedömningen har kvarstått som oförändrad sedan undersökningarna inleddes 21. Samtliga försurningskänsliga grupper förekommer på lokalen. Trots att provtagningsförhållandena är bra på lokalen och artantalet var måttligt högt så saknas mer försurningskänsliga sländor helt. Bedömningen blir därför måttligt surt trots att förhållandena enligt Naturvårdsverkets kriterier indikerar nära neutrala förhållanden. Den ovanliga bäcksländan Nemoura flexuosa, som även tidigare noterats, påträffades även i år. 89

90 63. Abborrtjärnsbäcken, Backarna Datum: Kommun: Stenungsund Koordinat: / m uppströms vägtrumma. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 11 6,6 15,23 1,23 2, Mycket surt Otillfredsst.-dålig Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 23,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Philopotamus montanus 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 3,23 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Bedömningen har kvarstått som oförändrad sedan undersökningarna inleddes 24 och är ett gränsfall till sura förhållanden. Artantalet har på senare år varit måttligt högt och provtagningsförhållandena på lokalen är goda. Trots detta förekom endast bäckbaggar av de känsliga grupperna. Årets bedömning, att förhållandena var måttligt sura, motiveras av förekomsten av enstaka exemplar av den ovanliga och försurningskänsliga nattsländan Philopotamus montanus. Detta trots att förhållandena enligt Naturvårdsverkets kriterier var mycket sura. 9

91 64. Kvarnsjöbäcken, Änghagen Datum: Kommun: Stenungsund Koordinat: / m uppströms tillrinnande dike. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 2 6,1 14,43 1,14 1,8 Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 18,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 13 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,1 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Försurningsförhållandena verkar ha varierat något på lokalen. År 27 fanns enstaka exemplar av flera ovanliga och känsliga sländarter vilka har saknats vid övriga undersökningar. Årets bedömning blir därför, liksom år 24, ett gränsfall till sura förhållanden men motiveras ändå av en relativt hög andel av den känsliga gruppen bäckbaggar. 91

92 65. Labolbäcken, Svenshagen Datum: Kommun: Stenungsund Koordinat: / Där f d hygge slutar. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 34 5,9 14,71 1,1 1,8 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 36 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 22,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 19 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,6 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI 14 4 Ingen eller obetydlig påverkan 12 7 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Undersökningarna inleddes 24 och försurningsbedömningen har kvarstått som oförändrad sedan dess. Trots goda provtagningsförhållanden och ett måttligt högt artantal saknades mer känsliga sländarter vilket motiverar bedömningen måttligt surt, trots att förhållandena enligt Naturvårdsverkets kriterier var nära det neutrala. De ovanliga och rödlistade arter som tidigare noterats återfanns inte i år

93 66. Teåkersälven, Bäcken Datum: Kommun: Bengtsfors Koordinat: / m nedströms spången, ca 2 m nedströms vägen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 61 6,3 13 1,28 1,18 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 44 högt Naturvärden i övrigt 5 Medelantal taxa/prov: 27, högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 85 måttligt högt Siphonoperla burmeisteri 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Diversitetsindex: 4,9 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng BottenpHaunaindex: 11 mycket högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI Surhetsindex 93 Ingen eller obetydlig påverkan 96 Ingen eller obetydlig påverkan 6 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Nära neutralt 9 Nära neutralt Kommentar Lokalen har ett högt artantal och en hög diversitet. Förekomsten av flera känsliga taxa och grupper samt höga indexvärden har gjort att lokalen vid samtliga provtagningstillfällen bedömts som opåverkad av försurning. Denna bedömning kvarstod även vid årets undersökning. Den ovanligabäcksländan Siphonoperla burmeisteri noterades

94 67. Bäck från Gravdalssjön, Mörthusbyn Datum: Kommun: Dals-Ed Koordinat: 65679/ m uppströms vägtrumman, där bäcken blir rak i 1 m. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 1 5,9 14,21 1,11 1,8 Mycket surt Otillfredsst.-dålig Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 17, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 14 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,58 lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 5 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 6 Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Försurningsbedömningen har kvarstått oförändrad sedan undersökningarna inleddes Artsammansättningen 1993 och 1998 var likartad med förekomst av måttligt försurningskänsliga arter. Från år 23 finns den försurningskänsliga dagsländan Baetis muticus väl etablerad på lokalen vilket motiverar bedömningen, trots att förhållandena enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var mycket sura. Det låga värdet på är påverkat av en kraftig dominans av bäcksländor, främst Leuctra hippopus. Trots att provtagningsförhållanden och bottensubstrat var goda var artantalet oväntat lågt. Den höga tätheten av bäcksländor gav dock en hög individtäthet. 94

95 68. Bäck från Käretjärnen, Ödegården Datum: Kommun: Bengtsfors Koordinat: / m nedströms där ån gör en 9 graders krök. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 49 5,5 11 1,4 1,3 1,2 Nära neutralt Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 19, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Nemurella pictetii 3 poäng EPT-index: 1 lågt Diversitetsindex: 3,58 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan 1 95 Stark eller mycket stark påverkan 8 4 Betydlig påverkan 6 3 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Måttligt surt Kommentar Fram till 1995 bedömdes bottenfaunan vara starkt försurningspåverkad, därefter har artantalet ökat och flera försurningskänsliga grupper tillkommit. År 23 påträffades även flera försurningskänsliga sländarter och bottenfaunan bedömdes nu vara obetydligt påverkad. År 25 var vattendraget uttorkat och därför togs endast ett kvalitativt prov i de pölar som fanns, vilket påverkat såväl artantal som samtliga index. Inga försurningskänsliga sländarter påträffades, däremot försurningskänsliga grupper. Det kan inte uteslutas att bottenfaunan var försurningspåverkad men denna påverkan var i så fall inte stark. Därefter har inga mer försurningskänsliga sländarter noterats, däremot flera känsliga grupper. Avsaknaden av känsliga sländor motiverar bedömningen måttligt surt, trots att förhållandena enligt Naturvårdsverkets kriterier var nära det neutrala. Liksom tidigare noterades den ovanliga bäcksländan Nemurella pictetii. 95

96 69. Bäck från St Hökelsvattnet, Kasen Datum: Kommun: Dals-Ed Koordinat: 65559/ m uppströms stor sten, 5 m uppströms fallet. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 21 6,6 15,44 1,22 2, Måttligt surt God Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 16, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 22 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,98 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ År Försurningsbedömning/Surhetsklass 8 SI Surhetsindex 93 Betydlig påverkan 98 Stark eller mycket stark påverkan 6 2 Betydlig påverkan 3-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Måttligt surt 9 Måttligt surt Kommentar Variationen i försurningsbedömning mellan 1993 och 22 motiveras främst av förekomst/avsaknad av den känsliga gruppen snäckor. Därefter tillkom flera måttligt känsliga sländor liksom den känsliga gruppen iglar. Dagsländesläktet Baetis ökade och sammantaget motiverade detta bedömningen att lokalen var svagt försurningspåverkad. Sedan 26 har -indexet blivit allt lägre. Den främsta orsaken till denna minskning är att gruppen snäckor ej har påträffats samt att den procentuella andelen dagsländor kontra bäcksländor har minskat. Liksom föregående år noterades den försurningskänsliga nattsländan Chimarra marginata, dock bara i ett enda exemplar. Bedömningen att förhållandena var måttligt sura kvarstår, men är ett gränsfall till sura förhållanden. Det är inte omöjligt att surstötar förekommer i vattendraget efter perioder av högflöden

97 7. Bäck från Ulevattnet, Älgemon Datum: Kommun: Dals-Ed Koordinat: / m uppströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 28 6,7 15,6 1,24 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 36 måttligt högt Mycket höga naturvärden 16 Medelantal taxa/prov: 2,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Astacus astacus 16 poäng EPT-index: 25 högt Diversitetsindex: 3,76 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 6 Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Lokalens bottenfauna har undersökts sedan 1993 och bedömts som obetydligt försurningspåverkad vid samtliga provtagningstillfällen. Lokalen hyser flera försurningskänsliga sländarter, samt den rödlistade och mycket försurningskänsliga flodkräftan Astacus astacus (hotkategori EN=starkt hotad). Förekomsten av flodkräftan motiverar att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. 97

98 71. Bäck vid Bäcken, Bäcken Datum: Kommun: Bengtsfors Koordinat: / m nedströms stor sten, ca 1 m uppströms sjön. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 46 5,1 13,97,95 1,6 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 23 lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 11,8 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 52 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 9 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,39 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 8 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 8 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan 8 Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt Kommentar Försurningssituationen har successivt förbättrats. Från år 2 började dagsländor kolonisera lokalen och en snäckart hittades. Från år 23 har mer försurningskänsliga sländarter samt andra känsliga grupper påträffats och bedömningen obetydlig försurningspåverkan kvarstår sedan dess. Andelen känsliga arter och grupper var dock relativt låg vid årets undersökning och artantalet var lägre än tidigare. Bedömningen får därför ses som ett gränsfall till måttligt sura förhållanden. 98

99 72. Getbroälven, Rävmarken Datum: Kommun: Dals-Ed Koordinat: / m nedströms där den gamla skogsvägen korsar bäcken. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 28 6,7 14,59 1,25 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 21,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 18 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,85 lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: dos Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Surhetsindex 93 Stark eller mycket stark påverkan 96 Stark eller mycket stark påverkan 4 99 Stark eller mycket stark påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 Måttligt surt 9 Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan bedömdes vara starkt försurningspåverkan då undersökningarna inleddes men förhållandena verkar sedan dess ha förbättrats. Känsliga grupper ökade och mer känsliga sländarter har tillkommit. Andelen av de känsliga grupperna och arterna har dock varierat mellan åren

100 73. Gäserudsälven, Gäserud Datum: Kommun: Dals-Ed Koordinat: / m uppströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 56 6,3 14 1,18 1,18 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Mycket höga naturvärden 19 Medelantal taxa/prov: 13,8 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 974 måttligt högt Astacus astacus 16 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Tinodes pallidulus 3 poäng Diversitetsindex: 2,12 mycket lågt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 6 högt Diversitet poäng Surhetsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 6 måttligt högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 6 Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts sedan 1993 och och har vid samtliga tillfällen bedömts vara opåverkad av försurning. I år ver de försurningskänsliga sländarterna, och de känsliga grupperna fåtaliga. Liksom vid samtliga tidigare undersökningstillfällen noterades dock den rödlistade och mycket försurningskänsliga flodkräftan Astacus astacus (kategori EN - starkt hotad) vilket visar att ingen försurningspåverkan förelåg. Förekomsten av flodkräftan motiverar också bedömningen att bottenfaunan hade mycket höga naturvärden. Bottenfaunasamhället dominerades av filtrerande nattsländearter som gynnas av planktonproduktionen från den uppströms belägna Bölesjön. 1

101 74. Nolbyälven, Trilla Datum: Kommun: Dals-Ed Koordinat: 65633/ m nedströms bron vid den röda boden. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 31 5,8 14,65 1,8 1,8 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Mycket höga naturvärden 17 Medelantal taxa/prov: 2,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 51 måttligt högt Astacus astacus 16 poäng EPT-index: 15 måttligt högt Diversitetsindex: 4,13 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 6 Ingen eller obetydlig påverkan Nära neutralt Kommentar Bottenfaunan har undersökts sedan 1993 och har vid varje tillfälle bedömts vara obetydligt försurningspåverkad. Bottensubstratet på lokalen har vid vissa provtillfällen varit täckt av findetritus men artsammansättning och artantal verkar inte ha påverkats. I år saknades mer försurningskänsliga sländarter, däremot noterades den rödlistade och mycket försurningskänsliga flodkräftan Astacus astacus (hotkategori EN=starkt hotad) Värdet på diversitetsindex var dessutom högt och sammantaget bedömdes bottenfaunan därför ha mycket höga naturvärden. 11

102 75. Sillebäcken, Taraldsön Datum: Kommun: Bengtsfors Koordinat: / m nedströms vägtrumman Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 16 6,1 14,34 1,13 1,8 Surt Måttlig Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 27 måttligt högt a naturvärden 7 Medelantal taxa/prov: 15,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 266 lågt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 15 måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Diversitetsindex: 3,88 högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet 1 poäng Surhetsindex: 7 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 7 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: okalkad Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ Surhetsindex År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan 8 96 Betydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 99-1 Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Måttligt surt Kommentar Sillebäcken är en okalkad referens som har undersökts årligen sedan Försurningspåverkan har varierat fram till år 22. Bedömningarna har dock försvårats av låg vattenföring och misstanke finns att bäcken sommartid tidvis kan torka ut, vilket gör bedömningarna något osäkra. Exempelvis var vattennivån år 26 så låg att proverna fick tas i kvarvarande pölar vilket sannolikt påverkade artantalet detta år. Sedan 22 har försurningskänsliga sländarter påträffats vilket motiverar att bottenfaunan har bedömts vara obetydlig påverkad trots att vissa år indikerat sura förhållanden. Två ovanliga arter påträffades: bäcksländan Nemoura flexuosa och nattsländan Hydropsyche saxonica, och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. 12

103 76. Solviksälven, Övre Socka Datum: Kommun: Bengtsfors Koordinat: / m uppströms vägen, -1 m uppströms där stigen möter vattnet. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 39 6,5 15,82 1,22 2, Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Mycket höga naturvärden 19 Medelantal taxa/prov: 19,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 874 måttligt högt Astacus astacus 16 poäng EPT-index: 19 måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Diversitetsindex: 3,33 måttligt högt Övriga kriterier Danskt faunaindex: 7 mycket högt Diversitet poäng Surhetsindex: 9 högt Antal taxa poäng BottenpHaunaindex: 9 högt Kalkningsstatus Kalkmetod: sjö Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa/ År Försurningsbedömning/Surhetsklass 6 SI Surhetsindex 91 Ingen eller obetydlig påverkan 95 Betydlig påverkan 4 V Ingen eller obetydlig påverkan H Betydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 9 Nära neutralt Kommentar 2 Bottenfaunan har udersökts sedan 1991 och försurningsbedömningen har, främst i början av perioden, varierat. Hösten 2 var provtagningsförhållandena svåra på grund av starkt strömmande vatten vilket kan ha påverkat resultatet. Det kan dock inte uteslutas att surstötar förekom i samband med hög vattenföring. a indexvärden och förekomsten av känsliga arter motiverar att förhållandena sedan bedömts vara nära det neutrala. Lokalen hyser flera ovanliga arter, i år påträffades den ovanliga nattsländan Hydropsyche saxonica och den rödlistade flodkräftan Astacus astacus (hotkategori EN=starkt hotad). Bottenfaunan bedömdes därför ha mycket höga naturvärden V H