Anmflrkningsvflrda fynd av smifjdrilar (Microlepidoptera) i

Anmflrkningsvflrda fynd av smifjdrilar (Microlepidoptera) i Sverige 1995 INGVAR SVENSSON Svensson, I.: Anmiirkningsviirda fynd av smifjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige 1995. [Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden during 1995.] - Ent. Tidskr. I l7 ( l- 2):49-57. Uppsala, Sweden 1996. ISSN 0013-886x. The series of annual compilations of remarkable records of Microlepidoptera is continued fbr the 23rd year. The weather was favourable most of the year for collecting and probably also for the moths. A short warm period appeared already in April, followed by normal weather until the middle of July, when another warm period came, lasting a month though probably too dry for many species to thrive. Periods of southerly and easterly winds in the autumn were obviously favourable for immigration. Nomophila noc'tuella (Denis & Schiffermiiller), Euchromius ocellea (Haworth) and Udeo ferrugalis (Hiibner) were found in larger numbers than previously reported ever. Also Plutella xylosteiia (Linnaeus) was very numerous. though decreasing after the summer. One Palpita unionalis (Htibner) and some Loxostege sticticalis (Linnaeus) were also collected. Three species were found new to Sweden as occasional immigrants or introduced: Nephopterix angustella (Hi.ibner), Phthorimaea operculella (Zeller) and Opogona sacchari (Bojer). Biselachista occidentalis (Frey) published as Swedish (Traugott-Olsen 1994) is rejected. Totally, 656 species of Microlepidoptera are now known from Sweden. l. Svensson, Vivedalsvcigen 10, Ostersliiv, S-291 94 Kristianstad, Sweden. Detta iir den 23 rapporten om anmarkningsvarda smifjiirilstynd i Sverige. Liksom fiirut behandlas i ett siirskilt avsnitt sedana arter som iir nya fcir landet eller pa annat satt mera intressanta, men till skillnad mot fdrut fir irets anmarkningsviirda immigration egen rubrik. Fcirutom vetenskapliga namn anvdnds heir dven svenska namn enligt Svensson & Palmqvist (1990). Beriittelserna om de olika arterna grundas pi insamlarnas egna uppgifter. I ett f<iljande avsnitt fortecknas nya landskapsfynd, inklusive sidana frin fdregiende avsnitt. Insamlare anges hdr genom fcirkortningar enligt ZOO-TAX. Insamlingser anges endast for fynd fcire 1995. En ftirteckning civer insamlare fijljer diirefter. Rapporten bygger pe senaste upplagan av fjiirilkatalogen (Svensson et al. 1994), med samma systematik och nomenklatur liksom nummer pa arterna i avsnittet om nya landskapsfynd. Auktorsnamnen utekimnas hdr. Onormalt vdder verkar bli alltmer normalt. I scidra Sverige ankom sommaren redan 22 april och kulminerade dagen efter med +28'C i Gdteborg fbr att avlcisas av sndfall den 25 april ner till norra Skine. Sedan sig det liinge ut att bli en "normal" svensk sommar med mera kyligt viider och regn, men ovantat kom i mitten av juli en ny och drygt en minad ling vdrmeperiod. Samtidigt blev det mycket torrt, nigot som sannolikt pflverkade fliirillivet negativt. Under hcistmflnaderna fdrekom ganska varma perioder med sydliga och dstliga vindar, vilket uppenbarligen gynnade immigranter. I norra delen av landet var vetderutvecklingen mera normal och totalt i landet blev bide medeltemperatur och nederbdrd under iret inte siirskilt anmdrkni ngsvdrda. Inga nygamla arter registrerades under iret. En tillfiillig inflygare sriderifrin, Nephopte rix angustella (Hibner) kan dock mcijligen bli bofast, om klimatet blir varmare, vilket minga tror (eller fruktar). Tvi andra maste betraktas som inforda med vdxter och matvaror, Phthorimaea operculella (Zeller) och Opogona sacchari (Bojer). En art, Biselachista occidentalis (Frey), har publice- 49

lngvor Svensson rats frin Sverige frir ftirsta gingen (Traugott-Olsen 1994) men grundar sig pi felbestiimning och kan diirfor inte inrziknas. Totalt uppgir nu antalet noterade smifjirilarter i Sverige till 1656. Alldamt har nigra fi smifjiirilsamlare mycket aktivt bidragit till irets rapport men tiven minga andra har bidragit med mera enstaka fynd. Vi fir hoppas att de fir tid till mer insamlingar framtiver. Som vanligt bdr rapporter lhmnas till mig omedelbart efter trettondagen ntista ir fcir att hinna publiceras fcire hrigsdsongen. Mitt hjardiga tack bide i fcirviig och i efterskott. Immigration En immigration av smifjiirilar som liknar 1995 irs har ingen nu levande lepidopterolog upplevt. Redan pa viren visade sig de fcirsta nattflyrnotten, Nomophila noctuella Denis & Schiffermiiller). Exempelvis fick jag en hona pi lampa i Lingemila, Sm 30.V. Mats Lindeborg rapporterar arten frin Persniis, Ot t.vf, Per-Eric Betzholtz fran Alsterbro, Sm 2.VI och Jesper Lind frin Trosa, S<i 1l.VI. Fcirmodligen helt eller delvis kllickta inom landet bdrjade fjiirilarna upptrada i stijrre antal frin slutet av juli med topp i september och sedan avtagande till slutet av oktober. Jan-Olov Bjrirklund sig bland de fcirsta av denna generation i Sollentuna, Up 28.VII, Ronny Lindman i Halmstad, Ha 28.VII, Bo Olsson i Ahus, Sk 29.VII och Markus Forslund i Hildeborg, Ol 6.VIII. Som exempel pi hcigflygningen hade Per-Eric Betzholtz ca 50 exemplar pi fdrmiddagen 6.IX vid Girdby, Ol och sjiilv skriimde jag upp ett l0-tal under en kort vandring pi en betesmark pi Kjugekull, Sk 5.IX. Det sista exemplaret fcir iret insamlades kanske av Per-Eric 26.X pi Oland. De nordligaste rapporterade fyndlokalerna iir Grinduga srider om Glivle, Gii genom Clas Kiillander och Goran Sjciberg samt Viise, Lrivhdjden, Vr IO.VIII genom Carl-Ake Pettersson. Kilmalen, Plutella xylostella (Linnaels), har viil haft massupptrddanden i landet ftirr, men denna ging sammanf<ill detta med minga andra arters. De fcirsta dcik upp hos Ingemar Frycklund och Nils Ryrholm i Uppsala, Up med den frirsta virvdrmen 22-23.[y, sedan i juni-juli var kilmalen ett "ogras" som i h<ig grad stcirde iakttagelserna av intressantare arter. Harald Eriksson har rapporterat den som oerhijrt talrik pi sommargyllen, Barbarea vulgaris, frin I juni sfl lingt norrut som i Hucksjciisen, Jei. Ent. Tidskr. I l7 ( 1996) Sjiilv fann jag den utanf<ir Haparanda, Nb 2l.VII. I Pliltsa-omridet. To var kilmalen den absolut vanligaste fjiirilen i bcirjan av juli vilket fcirsvirade all smifjririlsfingst for Clas Kiillander och Nils Ryrholm. I sydbergsbranterna var dessutom fjiilldraban, Draba duiric'4, neddten av alla kilmalslarver. Mats Lindeborg sig den se talrikt i juni pi alvarmark i Persnzis, Ol "att det yrde om fcitterna". Larver fann jag talrikt pit Alliaria i Sollentuna 26.y1 - de har naturligtvis fdrekommit tiverallt utan att nigon noterat det. Immigrantgriismottet, Euchromius oce llea, som visade sig i Sverige forsta gingen pi min lampa i Simrishamn, Sk si sent som 4.IX. 1963 och diirefter tagits mera enstaka, hade under hristen storinflygning. Fcirsta registrerade exemplaret togs av Stefan Ekroth 27.VIll i Valdemarsvik, Og och det sista 3.X av Mats Lindeborg i Runsbiick. Ol. H<igflygningen verkar ha varit omkring l0.lx. Di togs fjiirilen i L<iderup och Hammenhiig, Sk av Magnus Wedelin, i Viistervik, Sm av Stefan Ekroth, i Girdby."Ol av Markus Forslund. i Lottorp. Ol ar Bengt A. Bengtsson. Nordligast kom f,iirilen i ljusflillor i Karlstad, Vr 2 honor 5-l2.lX genom Carl-Ake Pettersson och i Grinduga, Gh 2 exemplar 9-30.IX, genom Clas Ktillander och Gdran Sjciberg. Fcir denna art kan inte kliickning inom landet misstdnkas. Vandrardngsm ottel, U d e a fe r r u g a I i s, hade ftirut sitt biista inflygningsir nigonsin 1994 med ett20- tal tillvaratagna exemplar, men detta <ivertrlittas vida med mer dn 180 exemplar i Clas Kiillanders och Nils Ryrholms ljusfiilla i Sundre, Go under perioden 25.Vlll-24.1x. I deras ljusfiilla i Ldderup, Sk kom ca 20 exemplar 23.Ylll-zz.1X. Fdrsta exemplaret fick Mats Lindeborg i Norra M<ickleby, Ol 5.IX. Pi samma lokal tog Hans Karlsson 2 exemplar, 9.IX och 23.IX. Aven Per-Eric Betzholtz samlade pi Oland och fick ett exemplar vardera i Segerstad 6.lX och Bejershamn l2.ix. Magnus Wedelin tog ett exemplar pi Blomsterfiiltet i Hammenhdg, Sk l0.ix och pfl samma lokal sig jag flera l0-tals <ivervdgande mycket slitna exemplar dagen efter. Bert Pettersson insamlade 3 exemplar i Scilvesborg, Bl 6-l2.IX och Benny Henriksson ett exemplar i Torhamn l0.ix. I viister fick Ronny Lindman 3 exemplar pfl lampa i Halmstad, Ha 10.IX. Det nordligaste och samtidigt sista fyndet gjorde Stefan Ekroth i Viistervik, Sm 26.X. Vitt sydmott, Palpita unionalis, som setts i Sverige endast tre ginger fcirut, fick Hans Karls- 50

Ent. Tidskr. l17 (1996) son en hane i ljusfiilla i Norra Mdckleby, Ol 17-19.IX.95. Ytterligare nigra mott anses vara vandrare, men intet av dem upptriidde extremt talrikt, varfrir det dr svirt att avgcira om de fdljde immigrationsvflgen eller tillhrir den bofasta stammen. Hit hcir betmottet, Loxostege sticticalis, som jag tog i Osterslciv, Sk redan 29.yll. Bo Olsson sig arten i strirre antal pi lucernfiilt i Snirestad, Sk 26.VIII. Nordligaste fyndet har Jesper Lind rapporterat frin Sriv6, Sd 5.VIII. Morotsmottet, Sitochroa palealis, fick exempelvis Per-Eric Betzholtz l5 exemplar av i Grcinhcigen 2l.VII, l0 exemplar i Degerhamn 22.VII och sedan mera enstaka pi olika lokaler pa Oland fram till l3.viii. Majsmottet, Ostrinia nubilalis, tog Markus Forslund i 5 exemplar i Kalmar, Sm I4-21.VII. Om Nephopterix angustella se nedan. 6vriga intressantare arter Infurcitinea marianii, minlavmalen, berdttades det om fcir tva ir sedan (Svensson 1994). Mats Lindeborg fick ett exemplar av den ytterst siillsynta malen genom att rcikpusta gamla ihiliga vitpilar ialgutsrum, Ol 26.VL95. Arten iir uppenbarligen ganska spridd civer syddstra Sverige och det borde pri nigot siitt gi att klara ut dess livsbetinge I ser. Triaxomasia ccrltrimul ge llu, hiltriidsvampmalen. :ir uppenbarligen ocksi en ganska spridd art med liknande utbredning, men frir vilken levnadsattet ar ganska vlil kiint (Svensson 1994). Ftir att bekanta mig med arten srikte jag den pi den klinda lokalen i Alem, Sm l9.vl95 och rcikte igenom tlera ihiliga kinnar, lindar och askar utan resultat. Fdr att battre kunna se in i hiligheterna fast det var dagsljus, anviinde jag pannlampa. Niir jag efter ett par timmar hade gett upp, lyste jag pi itertig iindi in i ett stort hfll ca I m river marken i en ihilig kinn. Diir krdp faktiskt 2 fjiirilar pi mulmen och en av dem lyckades jag fi in i en kapsel. En minad senare den 20. VII rrikte Nils Ryrholm ut itta exemplar ur nigra ihaliga trdd i samma triidbestind. Emellertid har Mats Lindeborg hittat en fjiirde lokal. Beviipnad med rrikmaskin och tillstflnd att samla fann han 26.VI tvfl nykliickta exemplar sittande pi en ekstam i Halltorps hage, 01. I reservatet fann han en hel del andra stillsyntheter som ekl avmal, I nfurc it ine a a rg e nt imac u I e I I a, sil' verfl?ickpraktmal, Schffi rmue I le ria st roeme lla, Smdfjtirilar i St,erige 1995 ekbrokmal, Dystebenna stephensi, liksom fbljande art. Monopis fenestratella, frinsterbomalen, har ocksi varit pi tapeten ibland (senast Svensson 1988 med foto). Under iret har inte endast Mats Lindeborg rapporterat liirilen (se fciregiende stycke), utan ocksi Bert Pettersson har hittat den pi en gammal ek i Lingemila, Sm 15.VI.95 och Christer Agren har kllickt arten frin slagugglebo i Krylbo, Da 8.II.95. Opogonu sacchari (Bojer, I 856) ir kiind som importart frin tropikerna i Danmark och Finland och kunde alltsfl viintas i Sverige. Bert Gustafsson konstaterade arten vid invigningen av ett nytl vzixthus i Bergianska triidgflrden i norra utkanten av Stockholm 10.VI.95. Ett levande och flera ddda exemplar av fjlirilen fanns i ett fcinster och hade troligen kkickts frin banan i vdxthuset, 6ven om larven dr konstaterad pi ett flertal olika viixter, bl.a. sockerrijr. Fjirilen piminner i fiirg och stor- Iek om lcivskogstubmalen, Pseudatemelia josephinae. En utfrirlig beskrivning av alla stadier finns i en artikel av Davis & Pena (1970). Som svenskt namn fcireslis bananmal. Caloptilia semifosc'ia, lcinnstyltmal, har haft ett ovanligt gott ir. Hemma hos Carl-Ake Pettersson i Lcivhcijden, Viise i Viirmland plockade vi miingder av bladrullar pi Icinn 9. VII och fjiirilarna kliicktes sn:illt i en plastpise i bcirjan av augusti. Nigon dag innan hade jag samlat in nigra bladrullar pi l<inn i Lindefallet, Hs, som gav fjiirilar i slutet av juli. Ocksi Jan-Olov Bjcirklund hade konstaterat gott om bladrullar pi en ensam lcinn pi sin tomt i Sollentuna, Up. Han hade dessutom hittat dem rikligt i Virserum, Sm. Pi ungefdr samma siitt b<ir C. hemidactylella leva som larv, men mrijligen senare pa sommaren. Arten 6r funnen bide i Oslotrakten och i Sydfinland. Fj[rilen kan likna sidana ljusa exemplar av semifascia som saknar markerad vitgul framkantshake pi framvingarna. Parorni.r atripalpel la, svartpalpvikbladmalen, har visat sig vara ganska utbredd pi scidra och mellersta Oland. sedan man sett efter den efter beskrivningen (Wahlstrrim 1979). Roland Johansson har dven klzickt fjiirilen. Larven gtir fdrst en liten mina i ett slinblad, Prunus spinosa, skrynklar sedan ihop bladspetsen och kan ocksi byta blad. Fcirpuppning sker i genomskinlig kokong intill mittnerven pi ovansidan av ett blad nigon dm ldngre ner (personligt meddelande). Nu har arten hittats ocksi pi norra delen av rin. Bengt A. 5l

Ingvar Svensson Bengtsson fick en hona pi ljus i lindreservatet vid Byxelkrok l9.viii.95. Nigot sydligare hevade Mats Lindeborg 2 exemplar 6ver liga slinbuskar i en ldvskogsgliinta vid inventering i Persnds socken strax nordvdst om byn 30.V och ljusfingade ytterligare ett exemplar pfl Sddviksalvaret l.vl95. Det dr nog inte fraga om nyspridning mot norr, utan arten kan antagas fcirekomma pi soliga, torra marker med slin iiver hela tin. Yponomeuta rorrella, pilspinnmalen, ddremot har brett ut sig explosionsartat Over Sydsverige sedan den fcirsta gingen togs pi Klagshamnsudden i Skine 14.VII.90 (Svensson 1995). Den har tagits pfl minga nya lokaler och i nya landskap. An si liinge har dock ingen hittat negot larvbo. Det finns anledning att fcirscika fcilja artens vidare tiden i landet. Yponomeuta irrorella, molnfl?ickiga spinnmalen, verkar ha fotfiiste pi nordligaste Oland, efter att den hittades diir 6.VIIL94 i lindreservatet vid Byxelkrok (Svensson 1995). Aktivt stikande exakt ett ir senare av Nils Ryrholm och Lars Holmberg pi samma lokal gav iterfynd. Sedan hittade de fjerilen pi ytterligare nigra lokaler vid norra zindan av Olands flygplats 1,5 km nordost om lindreservatet. Arten tycks vara nigot tidigare dn Y. cagna' gella och plumbella ph samma virdvzixt, eftersom dessa var helt nykl2ickta medan irrorella-exemplaren var slitna. N6gra av dessa hittades inne i benvedbuskarna och iir mcijligen mer bendgna att gcimma sig hiir iin de bida andra arterna. Depressaria silesiaca, nordliga rtillekplattmalen, har hittats endast enstaka som fjiiril men spritt frin Mellansverige och norrut (Svensson 1993). Nu har Ingemar Frycklund funnit larven, som lever i bladrrir pi rcilleka bland griis och annan vegetation och gdrna utefter viigkanter. Han visade Jan-Olov Bjrirklund och mig en sfldan lokal norr om Uppsala, Up 25.VI.95, si att vi kunde insamla nflgra bladrcir med larver. De 6r starkt rymningsbeniigna. F<irutom silesiaca kliicktes ocksi D. olere lla. Agonopterix subpropinquella, stdrre tistelplattmalen, har just ingen sett i landet pi itskilliga ir. Clas K?illander och Nils Ryrholm har fitt ett ensamt exemplar i sin ljusfiilla i Liiderup, Sk 27.vtII-29.Xt.94. Denisia albimaculea, vitfliickiga praktmalen, finns kvar ungefiir ofdriindrat pi jiittelokalen i Kristianstad, se fciregf,ende rapport (Svensson 1995). Under Aret har enstaka exemplar tagits ock- Ent. Tidskr. ll7 (1996) si pi andra platser. Exempelvis hittade Bert Pettersson ett exemplar pfl en gammal ek i Lingemila, Sm 15.VL95. Anchinia cristalis, bruna tibastmalen, f<irekommer alltjrimt pa sin tidigare enda kiinda lokal i Norden pi griinsen mellan Giirdsltiv och Borringe i Skine, diir den genom iren kunnat fiiljas av minga fjiirilsamlare. Vid bescik dar 1994 konstaterade jag att arten alldiimt hade en god ftirekomst. De spridda tibastplantorna hyste talrika larver utan att dock se ut att ta permanent skada av detta. Den stora tibastmalen, A. daphnella, har uppenbarligen zinnu inte bosatt sig hlir, fast den fdrekommer spridd over hela landet norr om Skine. Att bida arterna kan fcirekomma pfl samma lokal. visar ett fynd som Henning Hendriksen gjort. Eftersom de iir okiinda i Danmark, hade han fitt uppgift av sin kollega Benny Jorgensen om forekomst av den stora tibastmalen vid Ismantorps borg, Ol och hittade mycket riktigt puppor pi buskarna 15.VI.95. Det var bara det att ur dem kliicktes den bruna mindre arten cristalis 7.VII. Niirmast finns cristalis i Baltikum, si fyndet passar bra in. Att den stdrre arten daphnel/a ocksi fcirekommer i Ismantorp, bekriiftas av Bengt A. B"ngt..on, so* f6tt bara denna ddr. Elachista ingvare lla, nordgriisminerarmal, har Peter Koch-Schmidt hittat anmiirkningsvlirt sydligt pi Kliiberget, Dr, en hona z.vll.gl. Elachista nielswoffi, bjdrkskogsgriisminerarmal, har Peter zivenledes tagit ovanligt sydligt och dessutom anmdrkningsvirt tidigt, en hona i Orsa. Slipstensgruvan, Dr 6.VII.93. Biselachista cinereopunctella, gripunkterad griisminerarmal, har Peter funnit pi en ny lokal, 3 hannar i Djurstads ffask 13.VL89. Den bcir finnas pfl fler stillen pi Oland och Gotland men tir uppenbarligen mer svirfunnen iin niirstiende arter. BiseLachista juliensis, dngsgrdsminerarmal. Ernst Traugott-Olsen (1994) har anmiilt att B. occidentalis (Frey) skulle frirekomma i Smiland och pi Gotland, medan han hade iuliensis frirr 61and. Jag har understikt exemplar frin de av honom angivna fingsttillfzillena liksom fjiirilar frin flera andra lokaler och alltsammans tillhcir den art som numera skall kallas juliensis. (8. freyi tir en niirstiende art som frirekommer i italienska Alperna). I Ernsts artikel finns ingen differentialdiagnos mellan occidentalis och juliensis, men av beskrivningar och teckningar av vingribborna, synes den tydligaste skillnaden vara att den fcina har 52

Ent. Tidskr. ll7 (1996) 4 ribbor frin mittcellen till utkanten i framvingarna och den senare det normala, 5 sidana ribbor. Alla underscikta svenska exemplar har ribbor av den senare typen. I hangenitalierna markeras saccus-utseendet som en viktig skillnad. Aven hdr dr alla underscikta hanexemplar av juliensis-typ. Aedeagus dr mera svirbedtimd, eftersom utseendet kan bero pi liiget i preparatet. I hongenitalierna 6r apofyserna ungefdr likl6nga och skulle diirmed vara mera av occidentalis-typ men tillhcir otvivelaktigt samma art som hanar frin samma fingsttillfiillen som enligt ovan dr iuliensls. Slutsatsen ar att occidentalis inte ftirekommer Sverige. I samma artikel, fig. 6, visas ocksfl en bild av en stor fjiiril som honan av juliensis. Samma akvarell har tidigare kallats B. utonella (TraugotrOlsen & Schmidt Nielsen 1917). Eftersom den avbildade fjiirilen befinner sig i min gamla samling i Lund, har jag fitt tillfiille att gdra genitalpreparat, som inte helt oviintat visade sig varu utonella. Honan av iuliensis dr inte stcirre dn hanen, vilket ddremot dr normalt for utonella. Athrips amoenella, praktstiivmal. Den art, som i fciregiende rapport (Svensson 1995) iinnu inte fett nig& latinskt namn, ar enllgt Bengt A. Bengtsson (personlig uppgift) samma som den mellaneuropeiska amoenella (Frey, 1882). Vid lampfingst 1.VI.95 fick Jan-Olov Bjcirklund och jag sammanlagt l5 hanar i Vitesten, Alem s:n, Sm, en mil cister om den tidigare kiinda lokalen. De kom mera enstaka hela natten och verkade ganska nykliickta. Runt lamporna vdxte framfdr allt backvicker, Vicia cassubica, som mdjligen kan vara virdviixt for larven. Arten har kanske kort flygtid, som kan vdxla med virviidret frin 6r till ir. Aven i Finland har arten antrdffats ny fcir landet ungefiir samtidigt som i Sverige (Kaila & Kerppola 1995). Det iir iindi svirt att tro att det r<ir sig om en till Norden nyinvandrad art. Chrysoclista razowskii, siilgbrokmalen, 6r en mycket svirfunnen men fijrmodligen mer utbredd art lin de fi fyndlokalerna ger vid handen. En ny lokal har Jesper Lind funnit. Han fingade l2.vii.95 vid parkeringen vid Hamrafjlillets fot ett exemplar som fl<ig spontant i solskenet vid 14- tiden. Gciran Palmqvist har tagit ett exemplar i Stora Vika, Sd 12.VII.94. Phthorimaea operculella. Denna sydliga art, som lever pi potatis, tomat o.d. har hittats infcird i Danmark pi senare ir. Nu ocksi i Sverige. Gciran Palmqvist fann en hane i sin bostad i Haninge Smdfjririlar i Sverige 1995 Fig. 1. Potatisstcivmal, Phthorimaea operculella (Zeller). En infc)rd ficiril som togs som ny ftir Sverige i Han' inge under 1995. Foto: Ingvar Svensson. Phthorimaea operculella, introduced to Sweden during 1995 for the first time. Fig. 2. Hangenitalierna ov potatisstdvmal Phthorimaea operculella. Male genitalia of Phthorimaea operculella. 30.VI.95. Fjiirilen (Fig. l) dr en ganska stor stavmal, vingbredd omkring 17 mm, som piminner i utseende om Scrobipalpa samadensis, men de svarta smifleickarna dr annorlunda placerade och i vingvecket vf,xlar de med 2 vitaktiga smiflackar. 53

Ingvar Svensson Hangenitalierna (Fig. 2) har samma allmiinna utsende som Scrobipalpa, men i stallet f<ir en smal spetsig gnathos finns en oval, skedliknande bildning. Hongenitalierna (se Povolny 1964) zir iinnu mer speciella. Som svenskt namn tbreslis potatissttivmal. Syncopacma wormiella, lilla kiiringtandpalpmalen, kan liksom niirstflende arter i siillsynta fall sakna det vita tvdrbandet och ffl helsvarta framvingar. Bengt A. Bengtsson tog ett sfldant par i Klagshamn, Sk 12.VII.95. Anacampsis fuscella, klciversobermalen, finns kvar pi den enda kiinda lokalen i Sverige, Film, Up, diirettextogs 21.V1.90 (Svensson 1991). Det lyckades Ingemar Frycklund att hitta 4 larver diir 4.VI.95. Tvi av dem levde i bladnystan pfl skogskliiver. se som berattats frin Finland. medan de andra tvfl hade vikt bladen ungeflir som Cnephasia stepltensiana och incertana, som fanns diir samtidigt. 10.VI var han igen pi platsen med flera andra samlare, men endast ett fetal bladnystan kunde uppbringas. Efter Ingemars tips besdkte Jan-01ov Bjcirklund och jag lokalen 26.VI och hittade ett antal bladnystan pi en mycket begriinsad yta vid en sydsliint. Di fanns redan puppor i nigra av dem. Ingemar bes<ikte lokalen igen 3.VII och sig minst 50 nysran. Fjiirilar kliicktes 17-24.Yll frin seval tidigt som sent insamlade larver. Rhyac io nia piniana, dv drglallvecklaren, dr sannolikt mer utbredd iin de fitaliga fynden utvisar. Jan-Olov Bjdrklund har nu tagit en hane pi ljus i Sollentuna, Up 20.VII.95 och Christer Agren dnnu en pi samma siitt i Krylbo, Dr l8.viil95. Sannolikt hiller fjiirilarna till runt kronorna pi iildre tall och gir sdllan ner till fingstlamporna. Kanske dr de fdretriidesvis dagflygare. Pammene inquilina, smala eksolvecklaren, iir en annan stor sillsynthet (Svensson 1988). Men siillsynta fjiirilar kan faktiskt vara hcigst allmdnna. Det fick jag erfara, ndr Christer Lcifstedt pfl ekologiska institutionen i Lund frirsett mig med n6gra gummiknappar med artificiellt feromon fcir denna art (100 microg (z)-8-dodecenylacetat). Ndr sommarvdrmen nalkades in i april fick jag snabbt ut tve klisterfa[or i Fjdlkestad och Glimikra, Sk. Niir de visiterades den fdrsta riktigt soliga och varma dagen 22.IY, var de redan alldeles svartprickiga av den cinskade vecklaren. Fjiirilarna var dock knappast i skick f0r samlingen, si fiillorna slopades och i stiillet nilade jag fast ett par knappar pi en halv och en meters h<ijd pfl en ekstam. Ent. Tidskr. I l7 t 1996t Fjiirilarna borjade genast strdmma in pi lng hdjd och satte sig pi stammen i narheten av knapparna frir att sedan irrande soka sig mot doften. Nigon krcip t o m in i knappens hilighet, ddr feromonet fanns. Samma och fciljande dagar fick jag och andra samlare tjiirilen pi samma siitt pi minga fler platser i Skine, i Linn6s fcidelsehem Rishult i Smiland och i sridra Halland. Jan A. Jonasson kunde med en feromonknapp konstatera arten ny for Bohusliin. Fjiirilen flyger snabbt och dr svir att se inne i skogen, vilket forutom den tidiga flygtiden pi viren kan vara en fcirklaring till att den fingats si szillan. Pammene suspectana, asksolvecklaren, har betraktats som en ntira nog lika stor slillsynthet som friregiende. Danskar hade tipsat om att den garna kom till kommersiellt feromon fcir skadedjuret C r- di a fune b rana, p I ommonvecklaren, och Christer Lcifstedt hjiilpte mig till nigra sidana feromonknappar (100 microg (z)-8-dodecenylacetat + 4 microg (e)-8-dodecenylacetat) senare pi v6ren. Med hjalp av dessa fick jag asksolvecklare 28.V- 8.VI ny fcir flera landskap dverallt diir jag fcirscikte i askomrflden. Nordgriinsen f<ir arten iterstir f<irmodligen annu att faststiilla. Fjiirilarna fldg inte in lika talrikt som inquilina och ibland fick man vdnta en halvtimme, innan den frirsta visade sig. FeromonfAngsten av dessa tvi vecklararter blev sdsongens hrijdpunkt. O idaematop ho rus ro g enhoferl, brunbinkefjiidermott. Clas Kiillander och Nils Ryrholm fann en god lokal fcir arten i en hcig grussllint vid en gingviig utmed sydsidan av Funrisdalsberget, Hr I1.VI.95. Nigra timmars letande gav l7 larver, ur vilka kliicktes 11 fjiirilar under juli. Den grcina larven med rrid sidolinje levde pi brunbinka, Erlgeron acer politus. Nephopterix angustella. Ett exemplar av denna fcir Sverige nya art kom i Clas Kiillanders och Nils Ryrholms ljusfzilla i Lciderup, Jiirahusen i sydristligaste Skine 23.IX-27.X.95. Sannolikt kom fjiirilen i samband med irets stora inflygning, men om klimatet blir varmare iir etablering tankbar. Vdrdvdxl.en. benved. Etonymus europaeus. vd,xer i omgivningarna. I Danmark har arten endast tagits tvi ginger, pi Sydsjlilland 1956 och "sciderhavsciarna" 1969 (Palm 1986). Den ganska otydligt tecknade fjiirilen bcir inte kunna fcjrvdxlas med ntgon annan art. Pi l/3 frin basen av framvingen finns ett tvarband av grf,svarta resta fiiill som inte nir framkanten. Hlir avbildas det svenska 54

Ent. Tidskr. 117 (1996) Fig 3. Benvedsmott, Nephopterix angustella (Hiibner). Sannolikt en immigrant, som togs som ny fdr Sverige i Ldderup i sydristligaste Skdne. Foto: Nils Ryrholm. Nephopterix angustella, new to Sweden. One probable inrmigrant w'as found in south-east Scania during 1995. exemplaret (Fig. 3). I Mellaneuropa flyger fjiirilen i september till in i oktober. Larven lever pa frukterna av benved i juli-augusti. Som svenskt namn fcireslis benvedsmott. Vitula edmansil, humlebomottet, togs ny filr Sverige 31.VIII.85 pi norra Oland av Bengt A. Bengtsson (Svensson 1986), da ka\ad V. edmandsae'). Med ledning av spridningen i Danmark frin vristra Jylland 1968 till norra Sjiilland 1975 hade vi viil viintat att arten snabbt skulle kolonisera ocksi scidra Sverige, men inga ytterligare fjiirilar har visat sig fdrriin i samband med arets immigrationsv6g. Det andra svenska exemplaret hamnade di i Clas Kiillanders och Nils Ryrholms ljusfiilla i Ltiderup, Sk 23.1X-21.X.95. Pyralis regalis, kungliga ljusmottet, har kanske fin fotfliste pi svenska fastlandet. Upprepade fynd av enstaka fjiirilar har glorts pi Rf,dmansci, Up av Clas Kiillander och Nils Ryrholm: 9.VIIL85, 14.VIL93. l5.v[-l4.viii.93 och l6.viii-9.ix.95. I <ivrigt lir den cistliga arten hos oss endast kiind frin Gotska Sandcin. Oligmostigma bilinealis, rcidbriimade akvariemottet, har antriiffats inte bara i Stockholm (Svensson 1995) utan ocksi i en akvarieaffiir i Kalmar 1992 av Bertil Gunnarsson. Heliothela wuffeniana, svarta solmottet, ser man hdgst sillan. Den lilla mrirka fjlirilen flyger snabbt och iir sv6r att fi rigonen p6. Exemplar har dock hittats sittande pi ljus viigg. Till Clas Kiillander och Nils Ryrholm, som var ute efter htifjiirilar p6 ett lucernrr,,,,".11":::'::";tr::t:t- 23.VIII, anskit sig ocksi Anders Ohlsson och under fjiirilspratet, som utbrcit vid de parkerade bilarna, upptiickte Nils nigot svart skrutt flyga frirbi. Efter att den siillsynta arten hamnat i hiven, visade det sig att den fldg i antal civer de cippna flrickarna pi ruderatmarken. Totalt fingades ett 30-tal djur. Nigon viol syntes inte diir fjiirilarna hdll till men den kan mtijligen redan ha vissnat bort, eftersom vegetationen delvis var brunbriind. Denna storfflngst battras pi ytterligare genom att arten aven hinats tvfl ginger i Halland detta ir. Bengt Ake Bengtsson tog ett ex pi banvallen vid Veinge station 26. VI, vilket torde vara ett av mycket fi fynd som har gjorts av fcirsommargenerationsdjur i Sverige. Dessutom tog Ronny Lindman fick ett exemplar pi lampa i Halmstad 23.VIII.95. Tillsammans utgbr fynden troligen den mest omfattande fingsten av wulfeniana hittills i Sverige. Microstega hyalinalis, sidengula angsmottet, finns kvar pi fastlandet inte bara i S<jdermanland (Svenssonl995) utan liven i Uppland. Clas Kiillander har tagit fjiirilen i sin triidgird i Uppsala varje ir sedan 1992 och senast 25.VII.95. Diasemia reticularis, bokstavsmottet, daremot har kanske frirsvunnit helt frin landet. Ingemar Frycklund och Nils Ryrholm rapporterar ett gammalt exemplar frin Uppsala, Up taget av Erik Orstadius 19.V1.34, bevarat i Entomologiska museet dirstiides. Ett av de sista exemplaren rapporteras av Markus Forslund, taget 8.VII.68 av Stig Overby i Skelleftei, Kinnbiick, Vb. Nya landskapsfynd 8. Heringocrania unimaculella. Me (PEBS). 11, Eriocrania cicatricella. Me, Ja (PEBS). - 13. E. semipurpurella. Me (PEBS). 28. Stigmetla sakhalinella. Ot (sass). - 32. s. microtheriella. Og (mina, SVNS). - 39. S. ulmivora.yr (mina, PENS). - 44. S. nylandriella, Ja (PEBS). - 45. S. oxyacanthella. Vr (mina, PENS). - 55. S. benanderella. Me (PEBS). - 64. S. splendidissimella. Hr (SVNS). - 72. S. incognitella. Vr (mina, PENS). 145. Lampronia rupella. Ga (SVNS). - 151. L. fuscatella. Ha (BJOS, SVNS). 184. Scardia boletella. Og (JOMS). 196. Agnathosia mendicella. Vr (SVNS). 204. Nemapogon picarella. Lu (JOMS 93). 218. Monopis fenestratella. Dr (ACHS). 55

Ingvar Svensson 232. Tinea semifulvella. Vr (SVNS), Ga (KJCS 90). 233b. Opogona sacchari. Sverige (GNBS). 235. Caloptilia populetorum. Me (PEBS). - 236. C. suberinella. Bl (SVNS). - 241. C. alchimiella. Yr (PENS). - 245. C. semifascia. Vr (PENS, SVNS), Hs (SVNS). -246. C.leucapennella. Go (JBYD). 250. Calybites auroguttella. Ja (PEBS). 262. Parornix polltgrammella. Me (PEBS). 297. Phyllonorycter anderidae. Me (PEBS). - 300. P. lautella. Dr (ACHS). - 302. P. ulmifoliella. Me (PEBS). - 305. P. stettinensis. Og (mina, SVNS). - 301. P. nicellii. Yr (mina, PENS). - 315. P. sagitella. Me (PEBS). 331. Bucculatrirfrangutella. Ga (KJCS & RYRS 94). 340.Tinagma ocnerostomella. Sm (LTSS 94). 342. Argtresthia laevigatella. Sm (KSMS). - 346. A. arceuthina. Hs (SVNS). - 352. A. brockeella. Me (SVNS). - 357. A. arcella. Me (SVNS). - 359. A..fundella,0t tsass). 313 Yponomeuta rorrella. Bl (LQBS, PEBS, RYRS), Sm (LTSS, RYRS), Ol (LTSS, PGAS, RYRS). - 376. Y. sedella Dr (BJOS 89). 378. Kessleria fasciapennella. Me (PEBS). 382. Pseudoswammerd.amia combinella. Up (ORSS 32 genom RYRS). 383. Swammerdamia caesiella. Hr (KJCS & RYRS 9l). - 386. S. compunctella. Hr (KJCS & RYRS 91). 390. Paraswammerdamia conspersella. Sm (LTSS 94). 394. O cne rostoma fr ie se i. Me (PEBS). 405. Rhigognostis schmaltzella. Ha (RYRS 84). 418. Ypsolopha sylvella. Vr (PENS). 440. Lyonetia clerkella. Vr (PENS). 447. Glyphipterix howorthana. Me (PEBS). 453. Semioscopis avellanella. Me (PEBS). 475. Depressaria silesiaca. Dr (ACHS). 493. Agonopterix ocellana. Jd (PEBS). - 503. A. angelicella. Hr (KJCS & RYRS 94). - 504. A. capreolella. Ol (LTSS 94). 515. Ethmia terminella. Bl (PEBS). 526. Dafa fo rmosella. Bl (PEBS). 538. Anchinia cristalis. Ol (HEDD). 582. Elachista cerusella. Vr (PENS). 604. Biselachista juliensis. Bo (JOJS). - 606. B. eie oc hariella. Up (BJOS). 630. Coleophora prunifoliae. Sd (PGAS 94). - 633. C. orcrostaphyli. Up (BJOS). - 639. C. ledi. Dr (SVNS). - 641. C. vitisella. Dr (SVNS). - 652. C. albitarsella. Bo (JOJS). - 656. C. alcyonipennella, Ha (SVNS). - 658. C. mayrella. Hr (SVNS). - 681. C. conspicuella. Sm (LTSS 94). - 684. C. caelebipennella. Bo (JOJS). - 700. C. therinella. Ga (KJCS 94). - '706. C. versurella. Gd (KJCS 94). - 714. C, adelogrammella. Me (SVNS). - '721. C. ramosel/a. Hs (SVNS). 744. Chn,soclista razowskii. SO (PGAS 94), Hr (LJRS). 180. Sorhagenia lophyrella. Bl (PEBS), Sm (LTSS). 826. Monochroa lutulentella. Me (SVNS). - 830. M. arundinetella. B1 (PEBS), Vs (JCKS 80 genom RYRS). Ent. Tidskr. ll7 (1996) 844. X1-srophoro pulverotella. Hr (SVNS). 854. Teleiodes paripunctella. Me (PEBS). 873. Bryotropha similis. Me (SVNS). 886. Chionodes trasicella. Ot (sassl. - 888. C. luctuella. Ot (lfss). - 893. C. nubilella. An (SVNS). 894. Lita sexpunctella. Me (PEBS). 899. Filatima incomptella. Sm (KSMS 90, LTSS 93). 901. Neofriserio peliella. Hs (SVNS). 910. Gelechia cuneatella. GA (KJCS, SJNS). 916. Psoricoptera speciosella. Sk (SVNS). 924. Scrobipalpa acuminatella. Hr (SVNS). - 928. S. stangei. Hs (SVNS). 933d. Phthorimoea operculella. Sverige (PGAS). 936. Caryocolum cassella. Ga (KJCS, SJNS). - 955. C. fische rella. Sm (LTSS). 983. Pexicopia malvella. Bo (JOJS). 1010. Argyrotaenia ljungiano. Me (PEBS). 1021. Syndemis (Dichelia) histrionana. Vg (OLBS), Vr (ETBS). 1025. Aphelia unitana. Vr (SVNS). 1043. Pseudarg\roto.a conw'agana. Gii (KJCS, SVNS). 1070. Acleris sparsana. Vr (PENS). - 1075. A. notana. Me (PEBS). - lo'7'1. A. obtusana. Oe (SVNS), An (AEPS & ATTS). - 1080.,4. schalleriana. Hs (SVNS). - 1084. A. umbrana. Ga (KJCS, SJNS). - 1087. A. cristona. Oe (EFAS, RYRS). - 1088. A. hyemana. Gti (KJCS & SJNS 94). - 1090. A. lipsiana. Me (PEBS). - I 09 L A. rufana. Yr (PENS). lll0. Phalonidia vectisana. Ga (KJCS), Hs (SVNS). 1126. Aethes rutilana. Dr (KSMS). ll4l. Cochylis hybridella Ol (KSMS). 1162. Olethreutes siderana. Vb (SVNS). - 1165. O. obsoletana. Up (ORSS 30 genom RYRS). - 1166. O. dissolutana. Ga (KJCS & RYRS 93). 1205. Apotomis boreana. Nb (SVNS). 1213. Endothenia oblongana. Og (RYRS). 1227. Bacta lacteana. Sm (LTSS 9q, GA (KJCS). 1234. Ancylis comptana. Me (PEBS). - 1236. A. unguicella. Me (PEBS). 1253. Epinotia sordidana. Og (SVNS). 1281. Rhopoboto ustomaculana. Vr (ETBS). 1307. Epiblema scutulana. Ga (KJCS & SJNS). 1316. Eriopsela quadrana. Me (PEBS). 1317. Eucosma hohenwartiana. Vr (SVNS). - 1325. E. aemulana. Sm (LTSS). - 1332. E. messingiana. Bl (PEBS). 1343. Rhltacionia piniana. Up (BJOS). 1353. Pammene luedersiana. Me (PEBS). - 1358. P. inquilina. Ha (SVNS), Bo (JOJS). - 1362. P. suspectana. Bl, Ha, Sm, Ol (SVNS). - 1367. P. insulona. Ga (KJCS & RYRS). 1384. Cydia cognatana. Hs (SVNS). - 1390. C. corollana. Dr (ACHS). 1412. Dichrorampha flavidorsana. Sm (LISS). 1452. Phaulernis dentella. Ha (BABS). - 1453. P. fulviguttella. Ga (SVNS). 1461. Alucita elodecadocryla. Ga (KJCS, SJNS). 56

Ent. Tidskr. I l7 (1996) 1470. Cnaemidophorus rhododactyla. Vr (ETBS). 1472. Ambllilia punctidact-tla. Vr (HEYS 94). 1486. Pterophorus leucodactyla. Up (ORSS 35 genom RYRS). 1504. Achroia grisella. Ga (KJCS). 1506. Aphomia sociella. Ga (OLDS 46 m.fl. genom KJCS), Hr (KJCS & RYRS 94). 1512. Oncocera semirubella. Hs (RSGS 50 genom FOUS). 1521. Phvcita roborella. Ga (KJCS & SJNS). 1523. Dion-ctria mutatella. To (PEBS 88) 7542. Numonio suavella. Sm (GUSS genom LTSS). - 1543. N. advenella. Hr (KJCS & RYRS 94). 1544a. Nephopterix angustella. Sk (KJCS & RYRS). " 1548. Apomtitois bistiiatella. Hr (KJCS & RYRS)' An (ENSS 94). 1554. Eu:ophera fuliginosella, Og (EFAS). 1555. Nt'ctegretis lineana. Dr (BJOS). 1561. Phrcitodes saxicola. Bo (OBYS 73 genom FOUS). 1563. Vitula edmansii. Sk (KJCS & RYRS). - 1564. V. biviella. Bl (PEBS). 1568. Ephestia elutella. Me (SVNS). 1576. P '-ralis farinalis. G'a (KJKS 62). 1589. Euchromius ocellea. Bl (BEFS, HEYS' PEBS)' Sm (EFAS, LTSS, RYRS), 6t @zzs, BABS, FOUS, GUSS, KAHS, LTSS), Go (KJCS & RYRS), Og (EFAS' FAZS), Sd (PGAS), vr (PENS), Ga (KJCS & SJNS). 1624. Pediasia fascelinella. Up (LJLS 3l genom RYRS). 1636. Scoparia ancipitella. Me (SVNS). 1640. Eudonia alpina. Ga (KJCS). - 1645. E. laetella. Og (EFAS). 1646. Evergerstis limbata. Go (EQTS). 1661. Pyrausta porphyralis. Ga (KJCS). 1682. Phlyctaenia coronata. Bo (OBYS 76 genom FOUS). 1699. IJdea ferrugalis. Ha (LNYS), 6t (szzs, CusS, LTSS), Go (KJCS & RYRS)' 1701. Nomophila noctuella. Na (CHAS), Vr (PENS). 17O3. Diasemia reticulata. Up (ORSS 34 genom FYKS & RYRS). Insamlare AEPS=Per 4n6t6n. 4ffS=Ulla Britt Andr6n, BEFS=Christer Berqendorfi BJOS=Jan-Olov Bjdrklund, BZZS=Per- Eric Beizholtz. BABS=Bengt A. B.ngts.on, CHAS=Hans Carlsson. EFAS=Stefan Ekoth, ENSS=Bengt Ehnstrdm' EQTS=Hikan Elmquist, ETBS=Bjdrn Ehrenroth, FAZS= Markus Franz6n, FOUS=Markus Forslund, FYKS=Ingemar Frycklund, GNBS=Bert Gustafsson, GUSS=Bertil Gunnarsson, HEDD=Henning Hendriksen, HEYS=Benny Henriksson, HOLS=Lars Holmberg, JCKS=Kjell Jacobsson, JOJS =Jan A. Jonasson. JOMS=Mats Jonsell, JBYD=Benny J6rgensen, KAHS=Hans Karlsson, KJCS=Clas Klillander, Smdfjiirilar i Sverige 1995 KJKS=Karl Kiillander, KSMS=Peter Koch-Schmidt, LJLS =David Ljungdahl, LJRS=Jesper Lind, LNYS=Ronny Lindman, LQBS=Bengt Lindqvist, LTSS=Mats Lindeborg. OAOS=Anders Ohlsson, OLBS=Bo g1tr6n, Qp$S=Erik Orstadius, PGAS=Gdran Palmqvist, PEBS=Bert Pettersson, PENS=Carl Ake Pettersson. RSGS=Gustav Roos, RYRS =Nils Ryrholm, SJNS=Gt ran Sjdberg, SVNS=Ingvar Svensson, WMAS=Magnus Wedelin, ACHS=Ch.irter Agr.n. 0SyS=Srig Overby. OLDS=Ragnar Ostlund. Litteratur Davis, D. R. & Pena, G. E. 1990. Biology and morphology of the banana moth, Opo7ona sacchari (Bojer) and its introduction into Florida. - Proc. Ent. Soc. Wash. 92:593-618. Kaila, L. & Kerppola, S. 1995. Mikroperhostiedonannot 1993-94. - Baptria 20:91-106. Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. - Danmarks DyreIv 3. Povolny, D. 1964. Gnorimoschemini trib. nov. Eine neue Tribus der Familie Gelechiidae nebst Bemerkungen zu ihrer Taxonomie. - Acta Soc. Ent. Cechosl. 6l :330-359, Farbbilder 1-19. Svensson, I. 1986. Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1985. - Ent. Tidskr. 107:71-79. Svensson, I. 1988. Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1987. - Ent. Tidskr. 109:65-70. Svensson, I. 1991. Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1990. - Ent. Tidskr. 1 l2:65-72. Svensson, I. 1993. Anmiirkningsviirda fynd av smifiiirilar (Microlepidoptera) i Sverige 1992. - Ent. Tidskr. ll4(l-2):29-35. Svensson, l. 1994. Anmiirkningsviirda fynd av smifjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige 1993. - Ent. Tidskr. 115(1-2):45-52. Svensson, I. 1995. Anmiirkningsviirda fynd av sm6fjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige 1994. - Ent. Tidskr. 116(l-2):47-53. Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg' H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska fdreningen). Svensson, I. & Palmqvist, G. 1990. Ftjrteckning 6ver svenska fj iiril snamn. Stockholm (Entomologiska fdreningen). Traugott-Olsen, E. 1994. Identity of Biselachista freyi (Staudinger, 1870) and Biselachista occidentalis (Frey, 1882), description of five new species. - SHILAP Revta. lepid. 22:323-348. Traugott-Olsen, E. & Schmidt Nielsen, E. 1977. The Elachistidae of Fennoscandia and Denmark. - Fauna Ent. Scand. 6. Wahlstrom, S. 1979. Parornix atripalpella n.sp. from SE Sweden. - Ent. scand. 10:139-141. 5'7