Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med.

Relevanta dokument
MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.

Symfoniorkesterns instrument

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

Symfoniorkesterns instrument

Instrumentkunskap och olika musikgrupper

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015


Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid!

Trombon. Madenskolan Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje

ATT VÄLJA INSTRUMENT. Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

VILL DU LÄRA DIG SPELA ELLER SJUNGA?

Sibelius-Akademins sökande och antagna

Kulturskolan LOMMA KOMMUN

Kulturskolan. Kursprogram. teater. sång musik. dans

Kulturskolan KULTURSKOLAN

Kulturskolan. Uppropstider VÄLKOMMEN TILL VERKSAMHETSÅRET 2013 / 2014 OCH ORDINARIE TIDER FÖR VÅR GRUPPVERKSAMHET KONTAKT

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

MUSIKSKOLAN. Läsåret 2018/2019

Kursprogram Västerås Kulturskola

Sibelius-Akademins sökande och antagna

Vad är det bästa med Kulturskolan?

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan

Ralingsåslägret - musik och gemenskap på kristen grund

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

VÄLKOMMEN TILL MUSIKINSTITUTET! VANDA MUSIKINSTITUT VMO - VMI 2017

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.

KULTURSKOLAN

Symfoniorkestern i Konserthuset. Så fungerar Kungliga Filharmonikerna

Musik- och kulturskolan

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

STUDIER & INTRÄDESPROV

För dig som är nyfiken på musik

Läsåret Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

ANSÖKNINGSGUIDE. Läsåret

Instrument och ensembleformer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

Medverkande i 2015 års festival

Medverkande orkestrar

Nyanmälan till Kulturskolan

Kulturskolan Majorna-Linné

ANSÖKNINGSGUIDE Läsåret

Att välja instrument

ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier

KULTIS. Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer?

KYRKSLÄTTS MUSIKINSTITUT. Grundundervisning

Anmälan till musikinstitutet

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010

Välkommen till Eskilstuna musikskola

Fotograf: Hans-Göran Johnson MUSIKSKOLAN

Nyhetsbrev nr 1 Årgång 2013

Huddinge Kulturskola Årgång 2005

Anmälan till musikinstitutet

URVALSPRINCIPER TILL UNGDOMSUTBILDNINGEN 2015

Kulturskolan. -en kreativ mötesplats!

ÄNDRINGAR I ALLMÄNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR I RIKSAVTALET, ARBETSTIDSAVTALET OCH PRAKTIKAVTALET MELLAN SVENSK SCENKONST OCH SYMF/ SMF

Musiken i Dewey Decimal Classification (DDK)

Noter, instrument och tillbehör för musikundervisning i klass och kulturskola

Anmälan till Musikinstitutet Grundundervisning

Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern

TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET

Välkommen till Nya Musikskolan läsåret

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Anmälan till musikinstitutet

et är här det börjar!

Vecka 19, 20, 21 på Kulturskolan

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2015

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010

2012/2013. en helt ny

Hej alla elever på K u l t u r s k o l a n!

Upplev. Örgryte-Härlanda. Information och utbud inför läsåret

Information och anmälan 2015/2016

KULTURSKOLAN - skolan du längtar till

ANDRAKLASSARNAS KONSTUTFLYKT FÖRHANDSMATERIAL

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2015

Kulturskolan i Sjöbo Läsåret

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/

Kvalitetsredovisning för 2005 Allmänt

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014

INSTRUMENTPROVARDAG , kl Välkommen! KORSHOLMS MUSIKINSTITUT

KORSHOLMS MUSIKINSTITUT

Kulturskolan Eksjö 15 16

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig intagning 2009

KVALITETSREDOVISNING MUSIKSKOLEENHETEN 08-09

SIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BILDNINGEN

Vårspel. vecka Kulturskolan

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2016

Angereds Kulturskolor

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013

Transkript:

Dirigenten

Historia Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med. Anekdot: Jean Baptiste Lully dog av blodförgiftning efter att ha slagit sönder stortån med en sådan käpp. Innan 1700-talets mitt sattes tempot dessutom av generalbasen, en ackompanjerande stämma som dirigenten själv spelade på orgel eller cembalo med en hand samtidigt som han markerade takten med den andra. På den tiden användes inget fullt partitur.

Ett annat populärt sätt att dirigera var att använda ihoprullade notblad och dunka i notstället. 1817: Taktpinnen introducerades av Carl Maria von Weber på en konsert i Dresden.

I dag används oftast begreppet dirigentpinne och den är gjord i trä eller ett vitt konstmaterial, plast eller glasfiber, oftast med ett skaft av trä eller kork. Pinnarna, liksom skaftet, utformas i olika längd, tjocklek och vikt alltefter dirigentens önskemål. Många moderna dirigenter har dock övergått till att bara använda händerna. En del av dirigentens rörelseschema följer alltid ett mer eller mindre exakt mönster, som talar om för musikerna var i takten de befinner sig, och förbereder dem på olika insatser. Dirigentens viktigaste arbete utförs dock på repetitionerna, där dirigenten bestämmer hur verket skall tolkas, i avseende på frasering, tempo, dynamik med mera.

Dirigentens uppgift Leda det konstnärliga arbetet. Bestämma hur musiken skall tolkas, fraseringar, tempo, dynamik med mera. Slå takten. Genom att dirigera tala om för musikerna var i takten de befinner sig, och förbereder dem på olika insatser. Visa ensemblen hur de ska spela genom sitt kroppsspråk, gester, hållning och blick. https://youtu.be/tmdoec_oiia

Partitur Dirigentens noter.

Slagschema Tretakt Fyrtakt

Orkester Orkester: stor grupp instrumentalister. Ensemble: mindre instrumentalgrupp

Symfoniorkester Symfoniorkester Kring 1750 började den klassiska symfoniorkester ta form men utvecklades mer och mer under 1800 till den moderna symfoniorkester vi har idag. En fullt utbyggd symfoniorkester kräver runt 90-100 musiker. Instrumenten delas in i grupper; stråkinstrument, träblåsinstrument, bleckblås/ mässingsinstrument och slagverk. Utöver instrumenten i dessa grupper ingår ibland harpa, celesta och piano i orkestern.

Stråkorkester Stråkorkester Enbart instrument från stråkfamiljen Violin, Altfiol, Cello. Kontrabas

Blåsorkester En vanlig blåsorkester består ofta av omkring trettio musikanter. Består av blåsinstrument och slagverk. Träblåsinstrument: flöjt, oboe, klarinett, saxofon och fagott. Brassinstrumenten: trumpet, horn, trombon, eufonium och tuba. Symfonisk blåsorkester: rik sammansättning.

Militärorkester Militärorkester är den militära musikorganisationen med musikkår (vaktparader)och signalspel Den militära signalmusiken (tapto, revelj m.fl.) utförs i anknytning till militära aktiviteter på signalinstrument som trumpet,

Brassband Blåsorkester med bara bleckblåsinstrument (mässingsinstrument) och slagverk.

Storband & Jazzorkester Bestående av fyra sektioner, trumpet-, sax- och trombonsektion samt en ackompanjemangsektion (Piano, Bas, Gitarr, Trummor) Storband spelar jazzmusik, de tidiga storbanden spelade mest swing men under senare år kan storbandsmusik vara långt ifrån swingens ingredienser.