Enskild väg vid Säby

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:9 ARKEOLOGISK UTREDNING Enskild väg vid Säby Närke, Vintrosa socken, fastighet 2:19 och 3:1 Ebba Knabe

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:9 ARKEOLOGISK UTREDNING Enskild väg vid Säby Närke, Vintrosa socken, fastighet 2:19 och 3:1 Dnr 421-2506-2006 Ebba Knabe

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box 1406, 701 14 ÖREBRO Besöksadress: Drottninggatan 18 b Tel. 010-480 81 10 Fax 010-480 81 27 http://hildebrand.raa.se/uv uvbergslagen@raa.se 2000 Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, rapport 2007:9 ISSN 1404-1685 Kart- och ritmaterial Andreas Fogelberg Utskrift UV Bergslagen

Innehåll Inledning... 4 Topografi och fornlämningsmiljö... 4 Utredningsresultat... 5 Arkiv och kartmaterial... 5 Fältinventering... 6 Utredningsgrävning... 6 Sammanfattning... 6 Referenser... 6 Administrativa uppgifter... 8 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell... 9 Bilaga 2. Anläggningstabell... 10 Figurer Fig. 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 104 Örebro, med platsen för utredningen markerad. Skala 1:100 000... 11 Fig. 2. Utredningsområdet med intilliggande fornlämningar markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 10F. Skala 1:5000.... 12 Fig. 3. Plan med schakten. Skala 1:1500... 13 Fig. 4. Översiktsbild över områdets södra del. Längst bort i bilden skymtas den svaga terrasseringen som utgjorde ett möjligt husläge. Taget från söder. Foto Gunlög Graner... 14 Fig. 5. Översikts bild över utredningsområdets norra del. Bilden är tagen från den platå som bildade ett möjligt husläge. Bild tagen från väster. Foto Gunlög Graner.... 14

Vid en utredning i anslutning till Säby bytomt togs sökschakt upp för att utreda förekomsten av eventuella lämningar under mark. I schakten hittades två röjningsrösen, en obestämbar grop samt ett utjämningslager. Inledning Vägverket planerar att bygga enskild väg vid Säby i Vintrosa socken väster om Örebro (fig. 1). Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen har på uppdrag av Vägverket, Region Mälardalen, genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, av en cirka 400 lång sträcka som berörs av vägbygget. Sträckan går längs med Säby bytomt RAÄ 32 och inte långt ifrån ligger RAÄ 93 delvis kvar med bebyggelse från olika tidsperioder och gravar från järnåldern. RAÄ 93 undersöktes i samband med nydragningen av E18 (Graner mfl i manus) (fig. 1 och 2). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska utredningen var att bidra till den allmänna kunskapsuppbyggnaden inom arkeologin i Örebro län och i synnerhet att klargöra om det fanns okända fasta fornlämningar inom exploateringssområdet. Utredningen omfattade arkiv- och kartstudier, fältinventering och utredningsgrävning. Arkiv- och kartstudierna utgjorde främst en genomgång av de studier som gjordes i samband med undersökningarna vid E18. Inför utredningen inventerades området genom en okulär besiktning i fält. Vid utredningsgrävningen togs sökschakt upp med grävmaskin ned till orörd marknivå. Metoden har följt den teknik som utarbetats för utredningar vid UV. GPS användes vid inmätningarna och skriftliga schakt- och anläggningsbeskrivningar upprättades. Inmätningar, foto och övrig fältdata dokumenterades i programmet Intrasis. Topografi och fornlämningsmiljö Säby ligger på krönet av en långsträckt moränhöjd som löper i nordsydlig riktning genom landskapet. Landskapet runt omkring är böljande med åsryggar och mellanliggande dalgångar och kan karaktäriseras som fullåkerbygd. Västerut höjer sig Kilsbergen. Österut fortsätter relativt flack åker- och hagmark bort mot Hjälmaren. Jordmånen består av glacial lera och blockfattig morän. Säby ligger på 60 s höjd över havet. Det aktuella utredningsområdet börjar på en något lägre nivå 55-59 över havet väster om Säby, sträcker sig upp på höjdkrönet och därefter ned igen till 55-snivån nordöst om Säby (Westin 2004). Bygden öster om Vintrosa kännetecknas av äldre byar, järnåldersgravar och agrara lämningar såsom röjningsrösen i äldre hagoch åkermark. Landskapet såg annorlunda ut innan de stora sjösänkningarna och utdikningarna under 1800- och 1900-talen. Under förhistorisk tid präglades området av sjösystem och olika vattenleder. Bebyggelsen låg utspridd och var huvudsakligen lokaliserad till åsryggar och moränsträckningar som höjde sig över de lägre vattensjuka markerna. Samma höjdområden har använts från förhistorisk tid och fram till idag (Westin 2004). I samband med undersökningarna inför nya E18 har en ny kunskapsbild från denna del av Närke växt fram. Bland annat har spåren 4 Enskild väg vid Säby

av en vitt förgrenad järnåldersbebyggelse kommit i dagen. Väster om Säby, vid Västra Via, ligger en omfattande järnåldersbebyggelse med järnhantering och odling och öster om Säby vid Götavi har platsen som en kultplats ägnad åt Oden. De tidigare utförda arkeologiska E18-undersökningarna vid Säby (RAÄ93) berörde en sträcka strax söder om området som nu är aktuellt för lokalvägen. Vid undersökningarna kom en mängd lämningar från olika tider i dagen. Krukskärvor från yngre stenålder antyder bosättning på platsen så tidigt som 4000 år f.kr. Stenrösen med dateringar från bronsålder och framåt vittnar om långvarig uppodling av den steniga marken. Boplatsrelaterade anläggningar från olika tider fanns över större delen av ytan. Särskilt kan nämnas en gårdsmiljö från århundradena f.kr. (förromersk järnålder) med stolpbyggda hus, härdar, rösen och ett grophus. Ett härdområde från romersk järnålder antyder bebyggelse även från denna tid i närområdet. Slutligen undersöktes också ett vikingatida gravfält av ovanligt snitt där gravarna lagts tillsammans som ett stort sammanhängande röse. Utredningsområdet berör högt liggande mark nära såväl gravfältet som boplats- och odlingslämningarna. Den planerade vägen stryker även förbi platsen där Säbys medeltida by låg (RAÄ32). Inom utredningsområdet kan alltså finnas förhistoriska och historiska lämningar från stenålder och framåt. Speciellt kan nämnas att det är ett möjligt läge för den vikingatida gård som bör ha legat någonstans i närheten av det undersökta gravfältet. Utredningsresultat Arkiv och kartmaterial Säby nämns i skriftligt material sedan år 1384 (SOFI). I 1500-talets jordeböcker nämns bara två gårdar i Säby år 1549 och 1554, och under åren 1555-1610 nämns även en ödejord. Att det nämns en ödejord pekar på att det skett en ödeläggelse i byn och det kan innebära att en eller flera gårdar i byn övergivits under medeltid eller 1500-talets början (Gräslund 2006). Den äldsta kartan över Säby är från år 1638 och återfinns i en geometrisk jordebok (LSA S1:153). Den visar att åkermarken var indelad i fyra gärden, A-D. Gärdena A och B var motsvarande stora som C och D. Kartan visar röjningsrösen, vilket pekar på att det är mycket sten i marken. På kartan finns det tre gårdar markerade inom tomten. Både tomten och de angränsade kalvhagarna är relativt små. Säbys inägor storskiftades år 1777 och kartmaterialet i samband med denna (LSA S70-47:2) visar i huvudsak åkermark. Byn bestod av två hela hemman och ett ¼ hemman (Mellangården). Åkermarken var indelad i tre gärden: Norra gärdet (motsvarar C på 1638 års karta), Södra gärdet (motsvarande D), samt det västra gärdet (motsvarande A och B). Jämfört med 1638 års karta är bytomten utvidgad något åt öster och de angränsade kalvhagarna väster om tomten har blivit större. Kartan som upprättades vid laga skiftet (LSA S70-47:3) visar att åkermarken expanderat ytterligare på bekostnad av ängsmarkerna. Enskild väg vid Säby 5

Mängden markerade rösen visar att marken fortfarande är stenbemäng. Tomternas utformning var oförändrad i förhållande till storskifteskartan. Fältinventering En fältinventering gjordes under juli månad år 2006 inför planerat grävstart, tyvärr då grödan var som högst. Det kunde trots det konstateras att hela sträckan utgjorde bra boplatsläge, men i synnerhet två områden var intressanta som huslägen. Dels fanns det en liten terrassformation väster om lokalvägens krök, dels en större platå öster om vägen. Utredningsgrävning Trots närheten till den gamla bytomten och den vikingatida gravkullen var det i utredningsområdet mycket glest mellan lämningarna. Öster om bytomten i schakt 215 fanns en nedgrävning, A216, med fyllning av matjord. Något längre norrut i schakt 218 fanns ett tjockt sotigt kulturlager, A219. Det fanns inga fynd i lagret som möjliggjorde en bestämning av det men utifrån dess begränsade förekomst och avsaknad av fynd har det tolkats som ett utjämningslager i en svacka. I området norr om bytomten hittades endast två samlingar med sten som har tolkats som röjningsrösen, A231 i schakt 230 och A220 i schakt 222. Rösena var dåligt bevarade vilket sannolikt beror på att marken odlats än idag. Stenarna varierade i storlek mellan 0,1-1 i dia. Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, har efter beslut av länsstyrelsen i Örebro län, genomfört en arkeologisk utredning i angränsning till Säby bytomt (RAÄ 32) och boplatsen och gravkullen (RAÄ 93). Utredningen föranleddes av att Vägverket, Region Mälardalen, har ny sträckning för en enskild väg vid Säby. Den planerade sträckningen berör inte fornlämningen Säby bytomt men tidigare erfarenheter visar att bytomter ofta har en annan utbredning än vad det historiska kartmaterialet visar. Dessutom utgör området ur topografisk synvinkel även bra förutsättningar att hitta förhistoriska boplatser. Sökschakt togs upp för att utreda förekomsten av eventuella lämningar under mark. I schakten hittades enbart två röjningsrösen, en obestämbar grop samt ett utjämningslager. Referenser Graner, G mfl. 2007 (i manus). Säby. Gräslund-Berg, E. 2006. Historiks landskapsanlys E18 lekhyttan-örebro. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. 6 Enskild väg vid Säby

Westin, Å. 2004. Järnåldersbönder vid Säby. Närke, Vintrosa socken, Säby 2:19 och 3:1, RAÄ 93. Arkeologisk förundersökning. UV Bergslagen Rapport 2004:2. Riksantikvarieämbetet. Enskild väg vid Säby 7

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2506-2006. Länsstyrelsens dnr: 431-08979-2006. Projektnummer: 18 101 39. Undersökningstid: 070617 070618. Projektgrupp: Bo Annuswer, Andreas Fogelberg, Ebba Knabe. Underkonsulter: Hallafors Åkeri & Schakt AB. Exploateringsyta: 6000 m 2 /löp. Undersökt yta: 410 m 2 /löp. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10F 3a Vintrosa (1982). Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 65698 y 14526. Höjdsystem: -. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Två digitalfoton med Unr: 4583:1 2. Fynd: - 8 Enskild väg vid Säby

Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Schakt Botten Anläggningar Lagerföljd(m) Djup(m) Storlek(m) Riktning 200 Siltig lera Matjord 0,25 m, vegetationsskikt 0,10 201 Siltig lera Matjord 0,30, vegetationsskikt 0,10 202 Siltig lera Matjord 0,30, vegetationsskikt 0,10 203 Siltig lera Dike, TD210. Matjord 0,50, vegetationsskikt 0,10 205 Siltig lera Matjord 0,40, vegetationsskikt 0,10 206 Siltig lera Dike TD206. Matjord 0,40, vegetationsskikt 0,10 207 Siltig lera Matjord 0,35, vegetationsskikt 0,15 211 Morängrus Matjord 0,45, mycket sten 0,10-0,30, 212 Morängrus Kompost 0,40, matjord 0,25, vegetationsskikt 0,15 214 Sand Matjord 0,25 m, 0,30 m gråsvart sandig silt, sten, vegetationsskikt 0,15 215 Siltig lera Nedgrävning, A216 Matjord 0,50, vegetationsskikt 0,15 217 Siltig lera Matjord 0,50, vegetationsskikt 0,15 218 Siltig lera Lager, A219 Matjord 0,25 m, gråsvart siltigt lager 0,35, vegetationsskikt 0,15 222 Siltig lera Röjningsröse, A220 Matjord 0,30 m, äldre odlingslager 0,20 m, vegetationsskikt 0,15 223 Siltig lera Matjord 0,30, 224 Siltig lera Matjord 0,30, 225 Siltig lera Matjord 0,30, 0,3 5x1,8 N-S 0,4 8x1,8 N-S 0,4 5,8x1,8 N-S 0,6 6x1,8 N-S 0,5 5,5x1,8 N-S 0,5 5x1,8 N-S 0,45 8x1,8 N-S 0,55 5x1,8 Ö-V 0,75 7x1,8 N-S 0,65 7x1,8 N-S 0,65 4x1,8 N-S 0,65 7x1,8 Ö-V 0,75 9x1,8 NV-SÖ 0,65 19x1,8 Ö-V 0,35 6x1,8 N-S 0,35 6x1,8 N-S 0,35 5,5x1,8 NÖ-SV Enskild väg vid Säby 9

Schakt Botten Anläggningar Lagerföljd(m) Djup(m) Storlek(m) Riktning 226 Siltig lera Matjord 0,30, 227 Siltig lera Matjord 0,50, 228 Sand Matjord 0,40, 229 Sand Matjord 0,40, 230 Sand Matjord 0,40, 232 Morängrus Matjord 0,40, 233 Morängrus Matjord 0,40, 234 Morängrus Matjord 0,30, 235 Morängrus Matjord 0,30, 236 Morängrus Matjord 0,30, 238 Morängrus Matjord 0,30, 239 Morängrus Matjord 0,25, 213 Siltig lera Matjord 0,40, 0,35 4x1,8 NÖ-SV 0,55 4x1,8 Ö-V 0,45 6x1,8 Ö-V 0,45 6x1,8 NÖ-SV 0,45 6x1,8 Ö-V 0,45 4x1,8 Ö-V 0,45 6x1,8 Ö-V 0,35 13x1,8 Ö-V 0,35 6x1,8 Ö-V 0,35 7,5x1,8 Ö-V 0,35 8x1,8 Ö-V 0,3 4x1,8 NÖ-SV 0,45 7x1,8 N-S Bilaga 2. Anläggningstabell Id Anläggningstyp Storlek(m) Djup/tjocklek(m) Övrigt 220 Röjningsröse 5,0 0,4 Utplöjt 216 Nedgrävning 0,3 0,15 Matjord 219 Lager 0,1-0,35 Utjämningslager 231 Röjningsröse 6,0 0,4 Utplöjt 10 Enskild väg vid Säby

Figurer Fig. 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 104 Örebro, med platsen för utredningen markerad. Skala 1:100 000. Enskild väg vid Säby 11

Vintrosa 32:2 Vintrosa 32:1 Vintrosa 93:1 Utredningsområde Fig. 2. Utredningsområdet med intilliggande fornlämningar markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 10F. Skala 1:5000 12 Enskild väg vid Säby

1452600 1452800 223 225 224 222 226 239 236 238 235 232 230 234 229 228 227 233 212 211 218 217 215 214 201 213 6570000 6570000 200 202 203 205 206 207 6569800 0 50 Meter Schakt 6569800 1452600 1452800 Fig. 3. Plan med schakten. Skala 1:1500. Enskild väg vid Säby 13

Fig. 4. Översiktsbild över områdets södra del. Längst bort i bilden skymtas den svaga terrasseringen som utgjorde ett möjligt husläge. Taget från söder. Foto Gunlög Graner. Fig. 5. Översikts bild över utredningsområdets norra del. Bilden är tagen från den platå som bildade ett möjligt husläge. Bild tagen från väster. Foto Gunlög Graner. 14 Enskild väg vid Säby