FÖRNYELSE AV FLERBOSTADSHUS 1961-1975

FÖRNYELSE AV FLERBOSTADSHUS 1961-1975 JUNI 2008

2 RÄTTIGHETER OCH COPYRIGHT Kopieringsförbud Mångfaldigande av innehållet i denna dokumentation, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätten av den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande av Industrifakta AB. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. för användning av materialet utanför köparens företag/organisation. Copyright Industrifakta AB 2008

3 Har du några frågor om rapporten är du välkommen att kontakta: INDUSTRIFAKTA AB Henry Dunkers Plats 2 252 67 Helsingborg Telefon: 042-38 04 50 Telefax: 042-21 80 00 E-mail: info@industrifakta.se www.industrifakta.se Industrifakta kan även hjälpa dig att genomföra internseminarier, workshops m m med utgångspunkt från marknadsstudien.

4 INNEHÅLL BAKGRUND OCH SYFTE... 5 Sid UPPLÄGGNING AV STUDIEN OCH KÄLLOR... 6 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR FLERBOSTADSHUSEN 1961-1975... 7 2. BESKRIVNING AV BYGGNADSBESTÅNDET... 10 3. UPPRUSTNINGSBEHOV I TIDSPERSPEKTIVET 2008-2013... 27 4. FASTIGHETSÄGARNAS PRIORITERING AV ÅTGÄRDER... 45 5. EFFEKTIVISERING AV ENERGIANVÄNDNING... 70 6. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FINANSIERING... 90

5 BAKGRUND OCH SYFTE Under de s k rekordåren 1961-1975 byggdes det totalt omkring 920.000 lägenheter i flerbostadshus. Omkring 850.000 av dessa finns kvar i dagens bostadsbestånd. Mindre än 20 procent av lägenheterna har moderniserats och en ännu mindre andel uppfyller framtida krav på effektiv energianvändning. Beståndet byggdes under tidspress. För att kunna färdigställa ett stort antal bostäder på kort tid användes nya typer av material och konstruktioner. Flera av teknikerna har i efterhand visat sig innebära kvalitetsrisker och kortare livslängd jämfört med traditionella lösningar. De närmaste 10-15 åren kommer det därför att krävas mycket stora investeringar i både byggnadsteknisk upprustning och effektivisering av energianvändning, men samtidigt har hyreslagstiftningen inte lämnat utrymme för fondering av kapital för framtida förnyelse Studier av den löpande offentliga debatten visar att det finns ett stort medvetande om miljonprogrammets stora behov av underhåll och förnyelse. Industrifaktas syfte med den aktuella kartläggningen är att presentera vilka prioriteringar som fastighetsägarna kan tvingas göra med hänsyn till ekonomiska resurser, krav på effektivare energianvändning samt bostads- och fastighetsbolagens strategier och målsättningar. Förhoppningen är att rapporten skall ge ett underlag för analyser och marknadsplanering hos de olika typer av leverantörer, som arbetar med upprustning av flerbostadshus. Resultaten från intervjuerna kan bl a ge viktiga signaler om kommande efterfrågan hos entreprenörer, materialleverantörer konsulter m fl. I början av rapporten i avsnitt 2 finns en statistisk beskrivning av det aktuella bostadsbeståndet, som kan användas för beräkningar och simuleringar av åtgärdsvolymer, kostnader m m.

6 UPPLÄGGNING AV STUDIEN OCH KÄLLOR Marknadsstudien har genomförts under perioden april-juni 2008 och baseras i första hand på följande underlag: Ca 350 intervjuer med följande kategorier: Allmännyttiga bostadsbolag ca 160 Privata fastighetsägare ca 60 Förvaltare av bostadsrätter ca 20 Myndigheter, forskare och andra sakkunniga ca 20 Industrifaktas fastighetsägarpanel 100 Som underlag till rapporten har Industrifakta även inventerat statistik, utredningar, rapporter och publicerad information bl a från följande källor: SCB Boverket Byggforskningsrådet Universitet/högskolor Branschorganistioner, Sabo m fl Fackpress

7 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR FLERBOSTADSHUSEN 1961-1975 Rapporten beskriver flerbostadshus byggda under perioden 1961-1975. Bostadsproduktionen under denna period kallas ofta rekordårens byggande. Det man i dagligt tal kallar för Miljonprogrammet avser ett bostadspolitiskt styrt bostadsbyggande, som skedde under perioden 1965-1974. Politiska och ekonomiska förutsättningar Hög ekonomisk tillväxt Strukturförändringar på arbetsmarknaden Urbanisering Arbetskraftsinvandring Befolkningstillväxt Bakgrunden till rekordårens byggande och det statliga Miljonprogrammet går tillbaka till den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige efter andra världskriget. Under 1950- och 60-talet skedde en kraftig tillväxt inom Sveriges industri och övrigt näringsliv, samtidigt som den offentliga sektorn expanderade. En lång period av ekonomisk tillväxt gav stigande realinkomster, vilket innebar att allt fler fick råd att efterfråga större och bättre bostäder. Den materiella standarden höjdes och andelen hushåll med bil ökade kraftigt. Stora reformer genomfördes inom skola, sjukvård och på andra offentliga områden, vilket tillsammans med ett expanderande och moderniserat näringsliv innebar att hela samhällets fysiska miljö och infrastruktur förändrades radikalt under knappt 20 år. Det ekonomiska uppsvinget i landet innebar en omvälvande befolkningsomflyttning från landsbygd till storstäder. Till detta kom en ökad nativitet, växande arbetskraftinvandring samt en förbättrad ekonomi för både pensionärer och ungdomar. Efterfrågan på bostäder både förändrades och ökade hos flertalet grupper i samhället. Hela byggsektorn var hårt ansträngd under perioden, vilket ledde till att man utvecklade nya rationella och industriella produktionsmetoder för att i högre grad standardisera byggandet. Trots att byggandet hade ökat kraftigt sedan mitten av 1950-talet svarade produktionen inte upp till den växande efterfrågan. Trångboddhet, omoderna lägenheter och eftersatt underhåll i bostadsbeståndet hade länge varit ett problem, när riksdagen 1965 satte upp ett mål att en miljon lägenheter skulle byggas under perioden 1965-1974.

8 Byggkostnaderna för nyproduktion ökade kraftigt under början av 1960-talet, vilket tvingade fram åtgärder från centralpolitiskt håll att på olika sätt stimulera storskalighet, standardisering och utveckling av nya tekniska lösningar. Ett tydligt exempel är att beställare som ansökte om finansiering blev prioriterade om man byggde minst 1.000 lägenheter och kunde dra nytta av storskaligheten genom samma teknik. Arkitekterna förlorade inflytande under denna period och normer, storskalighet, finansieringsformer och produktionsteknik satte snarare ramarna för bostadsområdenas utformning. Beståndets utformning jämfört med tidigare bebyggelse Industrialisering Standardisering Storskalighet gynnades vid finansiering Påbörjad nyproduktion av flerbostadshus, genomsnitt under perioden Period Antal lägenheter per år i genomsnitt 1950-1959 43.000 1960-1969 65.800 1970-1975 46.700 Redan före beslutet om Miljonprogrammets genomförande var produktionstakten i byggandet högt. Takten ökade betydligt under åren för Miljonprogrammet 1965-1975. Dessutom fick byggentreprenörer, arkitekter m fl aktörer en statlig långsiktig garanti för hög produktion, vilket gynnade planeringen och utvecklingen av industriella metoder.

9 Byggandet under perioden 1961-1975 skiljer sig på flera sätt jämfört med tidigare bebyggelse. Drygt 35 procent av produktionen av flerbostadshus från perioden finns i de tre storstadsregionerna. Ytterligare ca 25 procent byggdes på ett femtontal orter. Flertalet av lägenheterna är byggda i höga eller låga lamellhus (huslängor med minst två trapphus och två eller flera våningar). Närmare hälften av alla lägenheterna finns i 3-4 våningars lamellhus. Skivhus (höga lamellhus) byggdes mest i början av perioden och svarar för ca en fjärdedel av beståndet. För att kunna hålla en hög produktionstakt byggdes husen ofta på mark som var lättexploaterad och inte tidigare bebyggd. Stadsbilden påverkas starkt av ett strukturerat trafikmönster. Det finns ofta en tydlig separering mellan gång-, cykelstråk och bilgator. För biltrafiken kopplades mindre matargator till de större huvudstråken som omgärdar områdena. Stora parkeringsytor och överbyggda däck dominerar miljön. Genom rationell byggteknik skalades marken av och avståndet mellan husen bestämdes ofta av lyftkranarnas banbredd vid produktionen. Standardiserade och slitstarka material vid entréer och trapphus. Stora förrådsutrymmen, gemensamhetslokaler och gemensamma tvättstugor Utformningen av lägenheterna under perioden domineras av följande karaktäristik: - Genomgående lägenheter - Flertalet lägenheter har balkong eller uteplats - Vanligt med separat toalett och badrum - Rymliga, välplanerade och välutrustade lägenheter, även med dagens mått - Gott om garderober och förvaringsutrymmen - Plast och klenare konstruktioner med kortare livslängd ökade i användning

10 2. BESKRIVNING AV BYGGNADSBESTÅNDET ANTAL LÄGENHETER OCH BYGGNADER BESTÅND AV FLERBOSTADSHUS FÖRDELAT EFTER BYGGNADSÅR 2007 1961-1975: 34% 1976-2007: 23% -1960: 43% Totalt 2,44 miljoner lägenheter Källa: SCB I beskrivningen av rekordårens bostäder kan det finnas något olika uppgifter om antalet lägenheter. Detta beror på att SCB:s statistik, som beräkningarna bygger på, är gjord vid olika tillfällen och med något olika utgångspunkter. Med ca 850.000 lägenheter utgör flerbostadshusen som byggdes under de 15 åren 1961-1975, en tredjedel av det kalkylerade beståndet av flerbostadshus. En knapp fjärdedel av beståndet har byggts efter 1976.

11 PÅBÖRJADE LÄGENHETER I FLERBOSTADSHUS 1950-2000, ANTAL LGH 100 000 90 000 Totalt 885 815 påbörjade lägenheter i flerbostadshus 1961-1975 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Källa: Sveriges Byggindustrier Takten i nyproduktionen av flerbostadshus höjdes gradvis under hela 1950-talet. Trenden fortsatte under 1960-talet och under åren 1967-1970 nådde byggandet sin högsta nivå med i genomsnitt närmare 75.000 lägenheter per år. Behovet av nya lägenheter sjönk därefter märkbart och redan under de sista åren av perioden började det bli svårt att hitta hyresgäster till de nyproducerade bostäderna. Om man studerar nyproduktionen av flerbostadshus under hela perioden 1950-2000 utmärker sig miljonprogrammets och rekordårens byggande tydligt. Varken förr eller senare har produktionen av flerbostadshus varit så extrem. Under några år i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet steg byggandet av flerbostadshus återigen kraftigt, men genomsnittet av årsproduktionen nådde ändå bara upp till omkring hälften av årsgenomsnittet under perioden 1961-1975.

12 BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER HUSSTORLEK 1961-1975 1971-1975 3-9 lgh 10-19 lgh 1961-1965 1971-1975 1961-1965 34% 29% 33% 25% 37% 42% 1966-1970 1966-1970 1966-1970 50+ lgh 1971-1975 1971-1975 20-49 lgh 1961-1965 34% 33% 24% 36% 33% 28 200 (3%) 40% 1961-1965 1966-1970 250 700 (29%) 206 700 (24%) 366 900 (44%) 1961-1975 Totalt 852 568 lgh Källa: SCB Närmare 75 procent av lägenheterna byggda under perioden finns i bostadshus med fler än 20 lägenheter. Drygt 40 procent av husen innehåller 20-49 lägenheter. Med hjälp av bl a husstorlekarnas fördelning kan man uppskatta antalet byggnader till i storleksordningen 35.000.

13 BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER HUSSTORLEK (I ANTAL LÄGENHETER) 1961-1975 År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Husstorlek, beräknat antal lägenheter 3-9 lgh 10-19 lgh 20-49 lgh 50+ lgh 1961 49 829 1 500 8 000 22 400 17 900 1962 50 171 1 500 8 500 24 100 16 100 1963 52 980 1 600 11 100 25 400 14 800 1964 56 005 1 700 11 200 26 900 16 200 1965 64 321 1 900 12 900 32 200 17 400 1961-1965 273 306 8 200 51 700 131 000 82 400 1966 56 625 2 300 14 200 26 100 14 700 1967 63 967 1 900 18 000 28 900 14 800 1968 70 520 2 100 18 400 32 500 17 600 1969 69 508 2 100 18 100 31 400 18 100 1970 68 921 2 100 17 200 28 300 20 700 1966-1970 329 541 10 500 85 900 147 200 85 900 1971 69 836 2 100 18 200 28 000 21 600 1972 62 668 2 500 18 200 23 200 18 800 1973 52 536 2 100 15 200 18 400 16 800 1974 37 759 1 500 10 200 11 300 14 700 1975 26 922 1 300 7 300 7 800 10 500 1971-1975 249 721 9 500 69 100 88 700 82 400 1961-1975 852 568 28 200 206 700 366 900 250 700 1) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus

14 GEOGRAFISK FÖRDELNING LÄGENHETER BYGGDA I FLERBOSTADSHUS I STORSTADSREGIONERNA 1961-1975, ANTAL LÄGENHETER (ANDEL AV TOTALT) Stor Göteborg 93 833 (11%) Stor Malmö 66 800 (8%) Stor Stockholm 182 330 (21%) Övriga riket 534 746 (60%) Riket totalt 877 709 Källa: FoB 1975 (SCB) Ungefär 40 procent av rekordårens flerbostadshus byggdes i de tre storstadsregionerna. Det var i dessa regioner och på ytterligare ett femtontal större orter som befolkningsökningen och inflyttningen var som starkast. För att lättast kunna tillämpa de storskaliga principerna och de nya stadsbyggnadsidéerna hamnade stora områden långt utanför stadskärnorna, där marken var lättexploaterad.

15 LÄGENHETER I FLERBOSTADSHUS BYGGDA 1961-1975, ANTAL LGH (ANDEL AV TOTAL) Stockholms län 204 116 (23,3) Västra Götalands län Skåne län Östergötlands län Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län Örebro län Uppsala län Jönköpings län Norrbottens län Värmlands län Västernorrlands län Kopparbergs län Västerbottens län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Jämtlands län Gotlands län 45 936 (5,2) 31 847 (3,6) 29 501 (3,4) 29 337 (3,3) 29 328 (3,3) 29 057 (3,3) 24 495 (2,8) 24 257 (2,8) 24 116 (2,8) 23 938 (2,7) 21 625 (2,5) 20 335 (2,3) 18 568 (2,1) 15 980 (1,8) 14 505 (1,7) 13 000 (1,5) 11 340 (1,3) 3 742 (0,4) 112 933 (12,9) 149 753 (17,1) TOTALT 877 709 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Källa: FoB 1975 (SCB) Av det totala bestånd av flerbostadshus, som byggdes under perioden 1961-1975 är drygt hälften koncentrerat till de tre storstadslänen. Denna andel är något mindre jämfört med storstadslänens andel av det övriga flerbostadshusbeståndet, som är närmare 60 procent. Detta innebär att rekordårens byggande är något mer geografiskt utspritt jämfört med det övriga beståndet av flerbostadshus. Tabellen nedan visar att nyproduktionen av flerbostadshus intensifierades under perioden 1966-1970, vilket är särskilt tydligt i storstadslänen. Byggandet i flera av de övriga länen följer en något annorlunda utveckling.

16 LÄGENHETER I FLERBOSTADSHUS BYGGDA 1961-1975, ANTAL LÄGENHETER Län 1961-1965 1966-1970 1971-1975 1961-1975 Stockholms län 59 782 79 585 64 749 204 116 Uppsala län 9 158 12 516 7 383 29 057 Södermanlands län 12 785 11 211 5 505 29 501 Östergötlands län 15 215 17 820 12 901 45 936 Jönköpings län 8 109 9 644 6 742 24 495 Kronobergs län 4 760 5 796 3 949 14 505 Kalmar län 6 363 6 754 5 451 18 568 Gotlands län 1 138 1 310 1 294 3 742 Blekinge län 5 286 5 117 2 597 13 000 Skåne län 35 389 42 844 34 700 112 933 Hallands län 4 689 6 238 5 053 15 980 Västra Götalands län 46 781 62 331 40 641 149 753 Värmlands län 7 800 9 601 6 715 24 116 Örebro län 10 734 11 185 7 409 29 328 Västmanlands län 12 842 11 915 4 580 29 337 Kopparbergs län 7 899 7 090 6 636 21 625 Gävleborgs län 10 285 12 104 9 458 31 847 Västernorrlands län 6 933 9 496 7 509 23 938 Jämtlands län 2 881 4 167 4 292 11 340 Västerbottens län 6 510 7 245 6 580 20 335 Norrbottens län 9 520 7 859 6 878 24 257 Riket Källa: FoB 1975 (SCB) 284 859 341 828 251 022 877 709

17 ÄGARSTRUKTUR De kommunägda bostadsbolagen var 2002 en dominerande ägare i beståndet av flerbostadshus byggda 1961-1975. Närmare hälften av beståndet ägdes av allmännyttiga bostadsbolag. Knappt 30 procent av beståndet ägdes av bostadsrättsföreningar. De senare har ökat sin andel i takt med ombildning av hyresrätter. Det pågår även en utförsäljning av allmännyttiga bostäder till privata ägare. ÄGARKATEGORIER I FLERBOSTADSHUSBESTÅNDET 2002, ANTAL LÄGENHETER FÄRDIGSTÄLLDA 1961-1975 Bostadsrättsföreningar 242 000 (28%) Privatägda 222 000 (26%) Kommunägda 389 000 (46%) Källa: Boverket

18 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Hustyp BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER HUSTYP 1961-1975 1971-1975 26% Punkthus 37% 1961-1965 1971-1975 62% Loftgångshus 1961-1965 7% 31% 37% 1966-1970 1966-1970 1971-1975 Lamellhus 1961-1965 1971-1975 Övriga hus 27% 39% 1966-1970 34% 68 500 (8%) 45 300 (5%) 19 400 (2%) 57% 27% 1966-1970 16% 1961-1965 719 300 (85%) 1961-1975 Totalt 852 568 lgh Källa: SCB Den i särklass vanligaste hustypen i beståndet är lamellhusen. Dessa är oftast 2-4 våningar höga och särskilt vanligt är trevåningshusen. Denna hustyp var vanligt förekommande under hela perioden 1961-1975. Höga lamellhus kallas också för skivhus och dessa producerades främst under 1960-talet och många gånger i utkanterna av de större städerna. Punkthus byggdes under hela perioden, medan loftgångshus i första hand byggdes under slutet av perioden 1961-1975.

19 BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh EFTER HUSTYP 1961-1975 Hustyp, beräknat antal lägenheter Lamellhus Punkthus Loftgångshus Övriga hus 1961 49 829 40 900 7 500 700 700 1962 50 171 44 100 5 000 500 500 1963 52 980 47 700 4 800 300 300 1964 56 005 50 900 3 900 600 600 1965 64 321 57 800 4 500 1 000 1 000 1961-1965 273 306 241 400 25 700 3 100 3 100 1966 56 625 49 900 4 000 1 100 1 100 1967 63 967 54 500 5 800 2 600 1 300 1968 70 520 61 500 4 900 3 500 700 1969 69 508 59 900 5 600 2 800 1 400 1970 68 921 59 300 4 800 4 100 700 1966-1970 329 541 285 100 25 100 14 100 5 200 1971 69 836 57 800 4 200 3 500 4 200 1972 62 668 48 100 4 400 6 200 3 800 1973 52 536 41 300 4 200 5 700 1 600 1974 37 759 28 200 3 000 6 300 400 1975 26 922 17 400 1 900 6 400 1 100 1971-1975 249 721 192 800 17 700 28 100 11 100 1961-1975 852 568 719 300 68 500 45 300 19 400 1) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus

20 Antal våningar BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER ANTAL VÅNINGAR 1961-1975 6-8 vån 1971-1975 1961-1965 26% 36% 9+ vån 51% 1961-1965 1971-1975 42% 1-2 vån 22% 1961-1965 38% 29% 20% 36% 1966-1970 1971-1975 1966-1970 1966-1970 58 400 (7%) 35 500 (4%) 173 500 (20%) 140 100 (16%) 382 000 (46%) 1961-1975 Totalt 852 568 lgh 63 000 (7%) 32% 5 vån 1971-1975 45% 23% 4 vån 1971-1975 1961-1965 27% 37% 36% 3 vån 1971-1975 20% 44% 36% 1961-1965 1966-1970 1961-1965 1966-1970 1966-1970 Källa: SCB Man kan notera att den vanligaste våningshöjden under hela perioden är tre våningar. Ca 45 procent av beståndet har denna höjd. Detta hänger samman med att man genom att begränsa antalet våningar oftast kunde undvika en fördyrande hissinstallation. Näst vanligast är hus med 6-8 våningar, vilka utgör ca 20 procent av beståndet. Endast omkring 7 procent av rekordårens bostäder byggdes med mer än 9 våningar och hälften av dessa kan hänföras till perioden 1961-1965.

21 År BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER ANTAL VÅNINGAR I HUSET 1961-1975 Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Antal våningar i huset, beräknat antal lägenheter 1-2 3 4 5 6-8 9+ 1961 49 829 4 500 21 400 6 000 1 500 9 000 7 500 1962 50 171 5 000 23 100 5 000 1 500 8 000 7 500 1963 52 980 6 400 28 100 3 700 2 100 9 000 3 700 1964 56 005 6 700 29 100 4 500 1 700 9 500 4 500 1965 64 321 7 700 34 100 4 500 1 300 10 300 6 400 1961-1965 273 306 30 300 135 800 23 700 8 100 45 800 29 600 1966 56 625 7 900 31 000 4 000 1 700 9 600 2 300 1967 63 967 9 000 37 000 4 500 1 900 9 600 1 900 1968 70 520 12 000 36 600 4 200 2 100 14 000 2 100 1969 69 508 11 100 33 300 4 200 2 800 15 900 2 100 1970 68 921 11 000 30 200 5 500 2 800 15 800 3 400 1966-1970 329 541 51 000 168 100 22 400 11 300 64 900 11 800 1971 69 836 14 000 26 400 4 900 3 500 16 700 4 200 1972 62 668 15 000 21 300 3 800 3 100 15 700 3 800 1973 52 536 13 100 16 300 3 700 2 100 13 100 4 200 1974 37 759 9 400 8 700 2 600 4 200 10 600 2 600 1975 26 922 7 300 5 400 1 900 3 200 6 700 2 200 1971-1975 249 721 58 800 78 100 16 900 16 100 62 800 17 000 1961-1975 852 568 140 100 382 000 63 000 35 500 173 500 58 400 1) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus

22 Konstruktionssätt BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER KONSTRUKTION I BÄRANDE INNERVÄGG 1968-1975 År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Konstruktion i bärande innervägg, beräknat antal lägenheter Platsbyggd Betong Element Annan eller flera konstruktioner 1968 70 520 60 600 2 100 7 800 1969 69 508 53 500 9 700 6 300 1970 68 921 51 700 13 100 4 100 1968-1970 208 949 165 800 24 900 18 200 1971 69 836 52 400 13 300 4 200 1972 62 668 49 500 11 300 1 900 1973 52 536 42 000 10 000 500 1974 37 759 30 200 7 200 400 1975 26 922 21 800 4 600 500 1971-1975 249 721 195 900 46 400 7 500 1968-1975 458 670 361 700 71 300 25 700 1) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER KONSTRUKTION I BÄRANDE INNERVÄGG 1968-1975 Annan eller flera konstruktioner 25 700 (6%) Betong Element 16% Betong 433 000 (94%) Platsbyggd 84% 1968-1975 Totalt 458 670 lgh Källa:SCB

23 BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER KONSTRUKTION I YTTERVÄGGENS LÅNGSIDA 1968-1975 År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Konstruktion i ytterväggens långsida, beräknat antal lägenheter Trä Gasbetong Betong Annan eller flera konstruktioner Platsbyggd Element Platsbyggd Element Platsbyggd Element Platsbyggd Element 1968 70 520 11 400 11 400 23 400 2 100 8 600 9 300 2 500 2 500 1969 69 508 30 700 6 300 12 600 3 500 3 600 9 800 1 400 1 400 1970 68 921 36 600 4 100 10 400 2 100 2 100 11 100 1 000 1 000 1968-1970 208 949 78 700 21 800 46 400 7 700 14 300 30 200 4 900 4 900 1971 69 836 35 000 11 300 7 800 700 2 100 9 100 1 700 1 700 1972 62 668 34 600 6 900 5 700 0 5 600 6 300 1 600 1 600 1973 52 536 29 500 6 300 4 200 0 3 700 6 800 2 600 0 1974 37 759 23 900 2 300 3 000 0 3 000 5 300 400 0 1975 26 922 19 200 1 600 1 600 0 1 100 3 200 300 0 1971-1975 249 721 142 200 28 400 22 300 700 15 500 30 700 6 600 3 300 1968-1975 458 670 220 900 50 200 68 700 8 400 29 800 60 900 11 500 8 200 1) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER KONSTRUKTION I YTTERVÄGGENS LÅNGSIDA 1968-1975 Annan eller flera konstruktioner 19 700 (4%) Betong 90 700 (20%) Gasbetong 77 100 (17%) TRÄ 271 000 (59%) 1968-1975 Totalt 458 670 lgh Källa: SCB Det absolut vanligaste konstruktionssättet för flerbostadshusen under perioden 1968-1975 är hus med platsbyggd betong. Dessa svarar för närmare 80 procent av antalet lägenheter. Husen byggdes ofta med bärande stommar enligt bokhylleprincipen med lätta icke bärande fasader med isolerade regelstommar eller prefabricerade byggelement. Ett system som fick stor betydelse under perioden var Allbetong, som utvecklades av Skånska Cementgjuteriet. Systemet utgår ifrån en platsgjuten stomme med bärande mellanväggar och våningsbjälklag. Fasaden, som inte är bärande utgjordes av rumsstora fasadskivor, som kunde gjutas på byggplatsen.

24 Fasadmaterial Statistiken visar vilka fasadmaterial som användes vid uppförandet av flerbostadshusen 1968-1975. Vid senare ombyggnader och renoveringar kan förändringar ha gjorts. Det vanligaste fasadmaterialet var tegel, som utgjorde en tredjedel av lägenheterna. Näst vanligast var en kombination av tegel, fasadskivor, plåt, betong eller andra material. Omkring 15 procent av lägenheterna har byggts med betong, som fasadmaterial. BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER FASADMATERIAL I YTTERVÄGGENS LÅNGSIDA 1968-1975 År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Fasadmaterial i ytterväggens långsida, beräknat antal lägenheter Tegel Betong Puts Kalksandsten Asbestcementplattor Trä Aluminiumplåt Kopparplåt Stålplåt Annat eller flera material 1968 70 520 26 100 13 400 16 900 3 500 2 100 2 100 500 500 500 4 900 1969 69 508 25 000 12 500 10 400 6 300 2 800 2 100 1 600 1 600 1 600 5 600 1970 68 921 21 400 11 700 6 900 4 800 2 800 2 800 900 900 900 15 900 1968-1970 208 949 72 500 37 600 34 200 14 600 7 700 7 000 3 000 3 000 3 000 26 400 1971 69 836 21 000 9 100 5 600 4 200 2 100 5 600 1 600 1 600 1 600 17 400 1972 62 668 18 200 6 300 5 600 3 200 1 900 4 400 1 500 1 500 1 500 18 700 1973 52 536 16 300 6 300 4 200 1 600 2 100 4 700 1 900 1 900 1 900 11 600 1974 37 759 14 700 4 900 5 300 800 800 4 200 1 300 1 300 1 300 3 400 1975 26 922 12 900 4 000 2 200 800 300 4 800 300 300 800 500 1971-1975 249 721 83 100 30 600 22 900 10 600 7 200 23 700 6 600 6 600 7 100 51 600 1968-1975 458 670 155 600 68 200 57 100 25 200 14 900 30 700 9 600 9 600 10 100 78 000 1) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER FASADMATERIAL I YTTERVÄGGENS LÅNGSIDA 1968-1975, (Andel av total, procent) Tegel 155 600 (33,9) Annat eller flera material Betong Puts 57 100 (12,4) 68 200 (14,9) 78 000 (17,0) Trä 30 700 (6,7) Kalksandsten Asbestcementplattor Stålplåt Aluminiumplåt Kopparplåt 25 200 (5,5) 14 900 (3,2) 10 100 (2,2) 9 600 (2,1) 9 600 (2,1) Totalt 458 670 lägenheter 1968-1975 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 Källa:SCB

25 Energianvändning BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I FLERBOSTADSHUS BYGGDA 1961-1975 EFTER UPPVÄRMNINGSSÄTT 2006 (ANDEL AV TOTALT) Naturgas 4 800 (<1%) Elvärme 23 100 (3%) Övrig uppvärmning 107 900 (13%) Oljeeldning 10 600 (1%) Fjärrvärme 706 200 (82%) Totalt 852 600 lägenheter Källa:SCB Fjärrvärme är det i särklass vanligaste uppvärmningssättet i beståndet av flerbostadshus byggt 1961-1975. Över 80 procent eller drygt 700.000 lägenheter hade 2006 denna uppvärmningsform, vilket är en större andel än jämfört med hela beståndet av flerbostadshus. Fjärrvärme har ökat kraftigt i hela beståndet av flerbostadshus under de senaste tio åren samtidigt som oljeeldningen sjunkit dramatiskt. Övrig uppvärmning, som utgör ca 13 procent, kan bl a bestå av olika kombinationer av värmekällor tillsammans med värmepump eller biobränsle.

26 GENOMSNITTLIG ENERGIANVÄNDNING I FLERBOSTADSHUS 2006 EFTER BYGGÅR, kwh/kvm 180 162 159 156 160 140 126 120 100 80 60 40 20 0-1940 1961-1975 2001- Genomsnitt Källa:SCB GENOMSNITTLIG ENERGIANVÄNDNING I FLERBOSTADSHUS 2006 EFTER BYGGÅR, MWh/lgh 14 12,8 11,6 11,5 12 9,6 10 8 6 4 2 0-1940 1961-1975 2001- Genomsnitt Källa:SCB Flerbostadshusen från 1961-1975 beräknas förbruka drygt 25 procent mer energi per kvm jämfört med de bostäder som har byggts efter år 2000. Energianvändningen per lägenhet beräknas vara ca 20 procent högre jämfört med de bostäder som byggts hittills under 2000- talet. En jämförelse mellan energianvändningen i rekordårens bostäder och det äldre beståndet, byggt före 1941, visar att förbrukningen är något högre i det äldre beståndet.

27 3. UPPRUSTNINGSBEHOV I TIDSPERSPEKTIVET 2008-2013 Bostadsbeståndet från rekordåren är idag omkring 35-45 år gammalt och har kommit upp i en ålder då bostäder vanligtvis måste genomgå omfattande byggnadsteknisk förnyelse. Exempel på sådana områden/insatser är: Stambyten Badrum Elinstallationer Ventilation Fönster Balkonger Fasader Hissinstallationer Gårdar/tomtmark Åtgärdsintervaller enligt SABO Område Åtgärd/byte, efter ca år Stammar, vatten och avlopp 30-50* Badrum, porslin 35 Badrum, blandare, ventiler, radiatorer, utrustning 20 Elinstallationer, strömbrytare, kabel 30 Ventilation 15-20 Fönster, reparation eller byte till 3-glas 35- Balkonger, betongplatta och plåtdetaljer 20-25 Fasader, tak och plåt 30-40** Fasader fuktisolering, dränering av grundmur 30-40 Hissinstallationer 30 Gårdar/tomtmark, utrustning, byggnader, hårdgjord markyta 20-30 *Erfarenhetsvärden ** takpapp: 25-30 år, tegel 30-35 år, plåt 40-45 år

28 Inventering av åtgärdsbehov i beståndet byggt 1961-1975 2002 beräknade Boverket att av ca 830.000 lägenheter, byggda 1961-1975 hade ca 85 procent eller ca 720.000 inte moderniserats under åren 1975-2002. En bedömning av Industrifakta är att i storleksordningen 650.000 av dessa ännu inte moderniserats 2007. En utredning av BOOM-gruppen på KTH 2002 beräknade omfattningen av genomgripande förnyelsebehov för vissa typer av åtgärder: Åtgärdsbehov, beräknat antal lägenheter i flerbostadshus byggda 1961-1975 (2002) Byte av elsystem Kök och tvättstugor Stambyten Fönster Fasader Balkonger 780 000 770 000 750 000 750 000 700 000 650 000 Ventilation Gårdar/tomtmark 500 000 550 000 Hissinstallationer 370 000 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 Källa: KTH BOOM-gruppen Bedömd åtgärdad andel av behov 2002-2007: ca 10 procent (Industrifakta) Kommentarer till diagrammet och beräkningar från BOOM-gruppen Byte av elsystem Utbyte av elsystem beräknas ha gjorts i 50.000 lägenheter under 1975-2002. Åtskilliga lägenheter har endast enfasström och överlag behöver elsäkerheten förbättras. Datorer, mediautrustning och fler hushållsmaskiner ställer ökade krav på elförsörjningen. Kök och tvättstugor Mellan åren 1975-2002 har ca 45.000 kök fått ny utrustning eller inredning och ca 15.000 kök har nyinstallerats. Vitvarorna har ofta uppgraderats vid modernisering eller mindre förbättringar. Bänkhöjden kan vara lägre än dagens standard. Mängden skåp och arbetsytor motsvarar väl dagens standard.

29 Stambyten Omkring 750.000 lägenheter är inte stambytta. Omkring 110.000 badrum beräknas ha fått ny inredning i samband med renovering 1975-2002. Fuktproblem bör ha inneburit att många badrum har renoverats även om dessa inte rapporterats som moderniserade. Fönster Huvuddelen av husen byggdes med tvåglasfönster. Snabbvuxet, poröst virke användes i stor utsträckning. Fördjupat underhåll med aluminiumbeklädnad av träfönster har förekommit. Omkring 40.000 lägenheter har bytt ut sina fönster mot treglas fönster och uppskattningsvis lika många har renoverats, klätts med aluminium eller reparerats. Fasader Husen har vanligtvis relativt god värmeisolerande förmåga. Fasad- eller takrenoveringar verkar inte ha utförts i någon större omfattning. Statistiken är emellertid bristfällig och mycket kan ha åtgärdats utan att ha registrerats. En tredjedel av husen byggdes med helt eller nästan helt plana tak med invändig takavvattning och det är främst dessa som inneburit problem. Ca 55.000 lägenheter beräknas ha genomfört takrenovering och för flertalet har tilläggsisolering gjorts. Omkring 50.000 lägenheter beräknas ha förnyat sitt fasadytskikt och omkring 70 procent av dessa har tilläggsisolerats. Balkonger De flesta lägenheter från denna tid fick balkonger eller uteplats på mark. En hel del av de balkonger som finns kan ha brister i utförandet, exempelvis för ytligt placerad armering, som påskyndar behovet av underhåll. Totalt beräknas det ha byggts omkring 700.000 balkonger och av dessa kan ca 650.000 ha behov av renovering. Ventilation Närmare tre fjärdedelar av husen byggdes med fläktstyrd ventilation. Under åren 1975-2002 har uppskattningsvis 75.000 lägenheter fått förbättrad ventilation, men även dessa kan behöva uppgraderas. Gårdar/tomtmark Torftiga gårdar är en av bristerna i beståndets bostadsområden. Större åtgärder kan beröra ungefär 500 000 lägenheter. Hissinstallationer Flertalet hus med fem våningar eller mer byggdes med hiss redan från början. Det förekommer även att hus med fyra våningar fick hiss installerad. Hisskrav gäller för ca 695 000 lägenheter. I 370 000 lägenheter kan hissinstallation bli aktuell.