Lars Ericson Wolke 1658 tåget över bält historiska media 3
1658. tåget över bält tidigare utgivning av lars ericson wolke på historiska media Svenska knektar (1995, 1998, 2002, 2004) Svenska frivilliga (1996) Lasse i Gatan (1997, 1999, 2007) Vägen till westfaliska freden (red) (1998) Medborgare i vapen (1999) Stockholms historia under 750 år (2001, 2003) Andra världskriget (red) (2003) Krig och krigsmakt under svensk stormaktstid (2004) Johan III (2004, 2006) Mordet på Gustav III (2005) Trettioåriga kriget (2006) Historiska Media Box 1206, 221 05 Lund info@historiskamedia.se www.historiskamedia.se Historiska Media och Lars Ericson Wolke 2008 kartor Svante Ström omslag Jacob Wiberg omslagsbild Den svenska armén tågar ut över Stora Bält den 6 februari 1658. Målning av Johann Philip Lemke (1631 1711). källa Nationalmuseum tryck ScandBook, Falun 2008 tryckning 1 3 3 4 5 6 7 8 9 10 isbn 978-91-85873-03-6 4
innehåll Förord 7 1 Inledning 9 2 Maktkampen i Östersjöområdet 12 3 Karl X Gustav krigarkungen på Sveriges tron 27 4 Kriget mot Polen 31 5 Kriget mot Ryssland 40 6 Danmark och Sverige sommaren 1657 49 7 Fredrik III teologen på Danmarks tron 53 8 Kriget mellan Danmark och Sverige bryter ut 56 9 Corfitz Ulfeldt en landsförrädare? 67 10 Invasionen av Jylland 73 11 Kriget i Skåne 80 12 Kriget längs västgränsen 88 13 Sjökriget 1657 94 14 Frederiksoddes fall 101 15 Marschen över Lilla Bält 109 16 Natten i Nyborg: beslutet att gå över Stora Bält 127 17 Dagarna som skakade Norden: marschen till Själland 144 18 Fredsförhandlingarna och freden i Roskilde 149 19 Den svenska stormakten i zenit 177 20 Lösrivelseverket och det nya kriget 1658 60 183 21 Varför lyckades det svenska anfallet? 191 22 Eftervärlden och tåget över Bält 196 Referenser 213 Register 222 5
kartor 1 Krigsskådeplats Polen 34 2 Striderna i Finland och Baltikum 44 3 Karl X Gustavs fälttåg från Pommern till Jylland 72 4 Striderna i Skåne och Halland 85 5 Striderna på västkusten 92 6 Stormningen av Frederiksodde 107 7 Tågen över Lilla och Stora Bält 126 8 Sverige före och efter Roskildefreden 176 6
förord Det som skedde under några dagar i månadsskiftet januari februari 1658 var ett risktagande av stora mått, som har gått till historien som tåget över Bält. Svenska trupper gick på isen från Jylland till Fyn och vidare via Langeland, Lolland och Falster till Själland. Resultatet blev den för Sverige så segerrika freden i Roskilde den 26 februari 1658, då Östdanmark genom ett penndrag förvandlades till Sydsverige. Den här boken syftar till att beskriva och analysera händelseförloppet som ledde fram till tåget över Bält och diskutera denna unika militära operation. Hur och varför kunde den ske och varför blev konsekvenserna så omfattande? Detta är en skildring av ett storpolitiskt och militärt vågspel på högsta nivå, där utgången inte på något sätt var given, tvärtom fanns hela tiden risken att ett väderomslag skulle stjälpa hela det svenska projektet att över isbroar hota den danska huvudstaden i ryggen. Under dessa dramatiska dagar, liksom under de månader som föregick dem, var tiden en central faktor. För svenskarna gällde det att inte försitta en dag i onödan utan att hela tiden driva på arméns framryckning innan danskarna hann samla sig till ett ordnat försvar eller andra länder hann fram med militära styrkor till Danmarks hjälp. För Danmark handlade det i motsatt grad om att dra ut på tiden och så långt som möjligt fördröja den svenska framryckningen alternativt det slutgiltiga undertecknandet av den tunga freden, i samma förhoppning om att andra stater, främst Nederländerna, skulle kun- 7
1658. tåget över bält na hinna fram med hjälp och rädda ett Danmark som vacklade på avgrundens rand. Men kampen mot tiden handlade inte bara om mänskliga makter, utan minst lika mycket om vädrets makter. Allteftersom den svenska armén förflyttade sig över de danska öarna blev den alltmer beroende av att isläget bestod. Öppet vatten i de danska Bälten skulle helt plötsligt innebära att den svenska armén var fångad på de danska öarna utan möjlighet att varken rycka vidare framåt eller bakåt. Några få graders förändring av temperaturen kunde snabbt förvandla en potentiell framgång till en stor militär katastrof för Sverige. Det här är berättelsen om det vågspel, om Danmark och Sverige, och inte minst om de människor kungar, diplomater, officerare, soldater, sjömän och civila som på ett eller annat sätt drogs in i det dramatiska händelseförloppet på de danska öarna. Men som all historia, har även historien om tåget över Bält en förhistoria. Den har vi att söka i den djupa dansk-svenska konflikten om makten i Östersjöområdet. Ett särskilt tack till min hustru Madeleine, som med stor skärpa nagelfarit manus. Den här boken tillägnas min lilla dotter Sigrid, som med sina svensk-dansk-norska, och inte minst skånska, rötter personifierar betydligt fredligare kontakter över Öresund och Kölen. Många av hennes förfäder på Jylland, Fyn, Själland och i Skåne, men också i det dåvarande Sverige och Finland samt i det norska Tröndelagen, berördes personligen av de dramatiska händelserna i anslutning till tåget över Bält för 350 år sedan. Fredsförhandlingarna 1658 får ytterligare en släktdimension då Peter Julius Coyet i den svenska förhandlingsdelegationen var Sigrids morfars farfars morfars farfars mormors fars kusin. 8 Stockholm, senhösten 2007 Lars Ericson Wolke
Kapitel 1 inledning Isen knarrade betänkligt under hästarnas hovar och männens fötter medan de tyckte sig skönja det hotfullt mörka och öppna havet på båda sidor om isbältet över Stora Bält natten mellan den 5 och 6 februari 1658. Alltmedan den svenska arméns kolonner rörde sig framåt stänkte smältvattnet kring fötterna och isen visade allt fler tecken på att inte mäkta med trycket av tusentals hästar och soldater. Den svenska armén var mitt uppe i sitt genom tiderna kanske största vågspel, och sällan har uttrycket bära eller brista känts mer relevant. Några tusen svenska kavallerister och drygt 300 fotsoldater ur Kalmar regemente pulsade fram genom issörjan som delvis bidrog till att lysa upp den mörka februarinatten. Flera av dessa soldater hade bara en vecka tidigare sett flera hundra av sina kamrater försvinna i hastigt öppnade isvakar på Lilla Bält. Några korta ångestfyllda skrin och sedan försvann män och hästar mot en kvalfull död i de mörka ishålen. Bara den svenska arméns hårda disciplin och kunskapen om att vägen tillbaka var minst lika farlig, gjorde att marschen kunde fortsätta i god ordning. Nu kände den svenska armén segervittring och det drev på många av soldaterna, inte minst de utländska legosoldaterna som kunde skönja möjligheten av att få plundra i Nordens största och rikaste stad, Köpenhamn. Men innan man nådde så långt väntade en lång och nervpåfrestande natt ute på Stora Bälts is, och på andra sidan vattnet stod den danska armén. För många av soldaterna hade den här historien börjat långt 9
1658. tåget över bält tidigare. I juni 1655 inleddes ett omfattande svenskt angreppskrig mot Polen, ett krig som efter ett par år övergick till krig mot Danmark. Officerarna och soldaterna som nu i februari 1658 strävade fram över isen på Stora Bält hade i många fall varit med ända sedan sommaren 1655. Vi känner många av dem till namnet. Några av dem tillhörde Kalmar regemente. På sommaren 1655 fördes delar av Kalmar regemente till Stettin i det då svenska Pommern för att ingå i den svenska armé som förberedde sig för anfallet på Polen. Männen från socknarna i Kalmar län och i Konga härad i det angränsande Kronobergs län hamnade på det sättet mitt i den europeiska storpolitikens malström. Deras öden delades av soldater från alla delar av det svenska riket. Kalmar regemente deltog under de följande två åren aktivt i det polska kriget. Vid övergången av floden San i mars 1656 var det 300 Kalmarknektar som nattetid lyckades slå en bro över floden, trots att den polska armén stod stridsberedd på andra stranden. Självfallet led smålänningarna förluster därefter. Kalmarsoldater stupade vid San, men också utanför Posen (polska Poznan) i väst, i Krakow i söder och på många andra platser i det vidsträckta polska riket. Den 25 juli bröt Kalmar regemente upp med resten av armén för den långa marsch som skulle föra dem genom Nordtyskland, upp genom Jylland och vidare ut över de danska öarna. I den svenska fästningsstaden Stade utanför Bremen och i Wismar dog Kalmarsoldater. Fänriken Udde Larsson vid kaptenen Anders Silverlods kompani av Kalmar regemente hade som sergeant deltagit i generalen Lennart Torstensons anfall mot Jylland vid årsskiftet 1643 44. Senare under det kriget blev Udde Larsson krigsfånge hos danskarna men utväxlades när freden kom 1645. Nu var han för andra gången på väg mot Danmark i krigiska ärenden, men den här gången hann Udde Larsson från Småland aldrig korsa den danska gränsen. Han avled i Greiffenhagen i det svenska Pommern den 22 september 1657. 10
inledning Men många andra Kalmarsoldater passerade den danska gränsen och fortsatte marschen allt djupare in i Danmark. Enstaka soldater dukade under för sjukdomar i kombination med köld och väta, medan andra stupade i de relativt få strider som ägde rum med den danska armén. Jämfört med de två föregående årens krig i Polen var de svenska förlusterna under det danska fälttåget ganska begränsade. Men självfallet dog och sårades soldater trots det, och familjer i östra Småland liksom i resten av Sverige drabbades av oåterkalleliga förluster. Under en av de sista krigsdagarna i februari 1658 dog också fältväbeln Jöns Gris vid Anders Silverlods kompani av Kalmar regemente. Så tog kriget slut. Den 26 februari 1658 slöts freden i Roskilde. Då låg huvuddelen av den svenska armén på Själland, men för soldaterna var faran ännu inte över. Den starka kyla som burit dem på isbroar över de danska sunden och ända till Köpenhamns portar var också en svår fiende, parad med rödsot och andra sjukdomar. Därför skördades nya dödsoffer i den svenska armén, och naturligtvis också i den danska, även sedan krigshandlingarna hade upphört. Kalmar regemente var förlagt i och omkring Nestved och Slagelse på sydvästra Själland. Den 28 februari, två dagar efter fredens undertecknande, blev här soldaten Lars Nilsson från Grödinge socken i Kalmar län död på Själland som skrivaren noterade i regementets mönsterrulla. Exemplen från Kalmar regemente kan mångfaldigas. Hur kom det sig att alla dessa soldater och hästar hamnade på Själland i februari 1658? Varför kom dödsbuden så tätt till bondstugor och torp i östra Småland och andra delar av det svenska riket denna osedvanligt kalla vinter 1657 58? För att förstå det måste vi backa bandet bakåt i tiden och höja blicken mot storpolitiken. De Kalmarsoldater som i februari 1658 dog i fältlägren i och runt Nestved på Själland gjorde det ytterst på grund av den maktpolitiska rivaliteten mellan Danmark och Sverige. 11