Maglehem 38:1 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INVID MAGLEHEMS KYRKA. Ylva Wickberg. Arkeologisk förundersökning år 2017 Fornlämning nr 100

Relevanta dokument
Karl 12 ÖVERSIKTLIG ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Erik Johansson. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2018 RAÄ Åhus 23:1.

KV. Finland m.fl. SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID OMLÄGGNING AV V/A LEDNINGAR. Ing-Marie Nilsson & Ylva Wickberg

Åhus 558:6 och 558:31

Sebastian Liahaugen. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 RAÄ Österslöv 80:1. Österslöv 25:5

Rapport 2018:4. Vä 36:9. Arkeologisk undersökning år Ylva Wickberg

Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme

Rapport 2014:25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad.

Rapport 2016:27. Vä 44:4, Vä socken. Arkeologisk undersökning/schaktövervakning Tony Björk

Kristianstad 4:4 Östra Boulevarden Nya Boulevarden

Rapport 2015:44. Västergatan 6. Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2015.

Klockarejorden 1:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING PÅ LYNGSJÖ KYRKOGÅRD ÅR Ylva Wickberg

Dränering av Bjuvs kyrka

Rapport 2017:7. Vanås 3:12. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg

Rosengård 130:401 och Husie 172:256

Elledning vid Bäckaskogs slott

Rapport 2016:42. Åhus 42:268. Åhus socken, Kristianstad kommun Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn

Rapport 2016:6. Norra Vallvägen. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning 2016 Kristianstad socken, stad och kommun.


Renovering av Villie kyrka

Rapport 2016:14. Spritan 5. Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn

Viby 1:3, Gustav Adolf socken


Kvarteret Minerva 24

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.


Bussgata väg 23 väg 119

Kristianstad 4:4, Hästtorget

Rapport 2015:7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson

Rapport 2016:8. Garvaren 10. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2015 Åhus socken, Kristianstad kommun. Fredrik Grehn

Rapport 2014:29. Hyllie 4:2. Arkeologisk utredning steg 2, 2014 Hyllie socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs

Ugerups säteri 3:2 m.fl.

Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4 Kristianstad stad, Kristianstad kommun.

Byte av elanläggningar i Sövde kyrka

Heliga Trefaldighetskyrkan

Rapport 2014:62. Slottsvången 8. Helsingborgs stad och kommun Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson

Rapport 2015:5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning nr 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.


Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

RAÄ Norra Vram 37:1 NORRA VRAMS KYRKOGÅRD. Joakim Frejd. Schaktningsövervakning RAÄ Norra Vram 37:1

RAÄ Kvistofta 93:1 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Joakim Frejd. Schaktningsövervakning Katslösa 8:10 Kvistofta socken Helsingborgs kommun Skåne län

Råvattenledning i norra Åhus

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn

Fjärestads kyrka, Fjärestad socken

KVIINGE 1:46 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Therese Ohlsson

Rapport 2015:41. Röddinge kyrkogård. Fastigheten Röddinge 38:1, Röddinge socken, Sjöbo kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2015

Rapport 2015:17. Bodarps bytomt. Fornlämning nr 18:1 i Bodarps socken, Trelleborgs kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.


Nytt golv i Östraby kyrka

Rapport 2014:41. Yngsjö 14:59 m.fl. Arkeologisk utredning Åhus socken, Kristianstad kommun. Fredrik Grehn

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn

Rapport 2014:63. Slussen 1. Fornlämning nr 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth

Rinkaby 6:2, Rinkaby socken, Kristianstads kommun


Rapport 2014:17. Tivoliparken. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn

Rapport 2015:50. Mellby 17:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Bertil Helgesson

Skansgatan/Fjädergränd i Ystad Arkeologisk förundersökning 2010

Rapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson

Tilläggsyta för väg E22 Sätaröd-Vä

Hjulhamnsgatan, fornlämning 20, Malmö stad

Helsingborg

Kv Minerva 24 i Helsingborg

Påfågeln 13 m.fl., fornlämning nr 6, Ängelholms sn, Ängelholms kn

Rapport 2013:9. Östraby kyrka. Arkeologisk förundersökning i samband med golvomläggning Ing-Marie Nilsson

Fastigheten Färlöv 82:1

Rapport 2012:56. Svanen 3. Malmö stad, Malmö kommun. FU Therese Ohlsson

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg

Med anledning av uppförandet av en utrymningstrappa i anslutning till fastigheten kv. Hovrätten 20 i centrala Kristianstad har Sydsvensk Arkeologi AB

Rapport 2010:41. Generalens Hage 52. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Sankt Gertrud 4, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun

Järnvägen 1:1, Malmö

Rapport 2011:63. St Nicolai kyrka. fornlämning 19 i Trelleborgs stad, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning 2011.

Under golvet i Värö kyrka

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar Joakim Frejd

Ramsåsa 55:1 Ramsåsa kyrka NEDLÄGGNING AV INFILTRATIONS-OCH ELLEDNING

Kristianstad 4:4, Södra Boulevarden

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Rapport 2012:24. Stjärnan 1. Malmö stad, Malmö kommun FU Therese Ohlsson

Rapport 2015:10. Skepparslöv 27:7. Fornlämning Skepparslöv nr 60, Skepparslövs socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning år 2014

Innerstaden 1:14 - Skomakaregatan Fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun

Innerstaden 1:14 - Lilla Torg - och Stjärnan 8, fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun

Vallby 77:1 UTBYGGNAD AV VA-NÄTET

VA-ledning i Christian IV:s gata och Västra Storgatan, fornlämning 93

Innerstaden 1:14 Lilla Torg och Gustav Adolfs Torg, fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun

Åhus, Kristianstad och Vä

Rapport 2012:23. Stävie kyrkogård. Stävie socken, Kävlinge kommun. FU Therese Ohlsson

Kärnan norra 26, Henckelska gården

Skammarp 4:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Fredrik Grehn. Arkeologisk förundersökning 2019 RAÄ Bjärshög 8:1/L1989:1522, RAÄ Bjärshög 10/L1986:2965

Rapport 2012:25. Uranienborg. S:t Ibb socken, Landskrona kommun. FU Therese Ohlsson

Vintrie Park område C1

Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kn Arkeologisk förundersökning 2012

Spruthuset Falun 7:7 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016


Hus i gatan Akut vattenläcka

KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Renovering och dränering av Uppåkra kyrka

Transkript:

Maglehem 38:1 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INVID MAGLEHEMS KYRKA Ylva Wickberg Arkeologisk förundersökning år 2017 Fornlämning nr 100 Maglehem 38:1 Maglehem socken Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:39

Maglehem 38:1

Maglehem 38:1 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INVID MAGLEHEMS KYRKA Ylva Wickberg Arkeologisk förundersökning Fornlämning nr 100 Maglehem 38:1 Maglehem socken Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:39

Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Maglehem 38:1 Arkeologisk schaktningsövervakning invid Maglehems kyrka Ylva Wickberg Arkeologisk undersökningstyp årtal RAÄ fornlämning nr Kvarter/fastighet socken, kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:39 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Maglehems kyrka. Fotograf Fredrik G Larsson Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

Innehåll BAKGRUND 7 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSSITUATION 7 MAGLEHEMS KYRKA 7 SYFTE OCH METOD 8 RESULTAT 9 Schakt 301 9 Schakt 200003 13 Schakt 200008 14 Schakt 200012 14 UTVÄRDERING 15 REFERENSER 17 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 19

Figur 1. Skånekarta med Kristianstad kommun och Maglehem markerat. Figur 2. Utdrag ut Vägkartan. Förundersökningens läge norr om Maglehems kyrka markerat. 6

Sammanfattning I samband med Degeberga Everöd församlings anläggande av ledningar för bergvärme, vatten och el i anslutning till Maglehems kyrka, har Sydsvensk Arkeologi AB utfört en arkeologisk förundersökning. Arbetet gjordes i form av en schaktningsövervakning på och i anslutning till kyrkogården. Dessutom övervakades bortgrävandet av en källargrund från 1930-tal intill nykyrkan. Sammanlagt övervakades fyra schakt, varpå en stenpackning/fundament och tre gravar påträffades. Samtliga gravar fick ligga kvar då man placerade rören över dem eller drog dem runt dem. I östra utfyllnaden av kyrkogården påträffades fyra fragment från tre gravhällar från hög- senmedeltid (1200 1550-tal) respektive senmedeltid/renässans (1500-1600-tal). BAKGRUND Maglehems kyrka och kyrkogård ligger inom området för Maglehems gamla bytomt (fornlämning nr 100:1 i Maglehems socken). Länsstyrelsen i Skåne län beslutade därför att grävarbetet skulle föregås av en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Beslut i ärendet fattades 2017-03-17 (dnr nr 431-5121-2017.) TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSSITUATION Landskapet kring Maglehem är ett öppet, starkt kuperat odlingslandskap med kalkhaltiga sandjordar. Byn ligger i en sydsluttning ned mot Julebodaån. Maglehems kyrka ligger på en liten platå i den nordöstra delen av byn, och kyrkogården omges på de norra och östra sidorna av branta sluttningar ned mot ett dike. Bytomten (Maglehem nr 100:1, figur 3) har endast undersökts mycket sparsamt, vid de undersökningar som gjorts har kulturlager och fynd från förhistorisk tid samt fynd från historisk tid kunnat konstateras (Nilsson 2013). Från bytomten finns även diverse mynt, keramikbitar och järnföremål (fyndsamling, fornlämning nr 95:1, Maglehems socken). Trakten i och kring Maglehem uppvisar en rik och komplex fornlämningsbild, och närmast kyrkogården i öster finns två förhistoriska boplatser registrerade, fornlämning nr 92:1 och 93:1, Maglehems socken (figur 3). Områdena norr, söder och öster om bytomten är generellt sett rika på fornlämningar, med flera registrerade gravplats- och boplatsområden. 400 m nordost om kyrkan har delar av ett grav- och boplatsområde från järnåldern undersökts, fornlämning nr 31:1-4 Maglehems socken (Nagmér 1980). MAGLEHEMS KYRKA Maglehems socken nämns för första gången 1379 (SDHK nr 42790). Kyrkan i Maglehem är från äldre medeltid, och är till största delen bevarad. På 1200-talet uppfördes en romansk kyrka i tegel med rektangulärt långhus och ett smalare och lägre kor. Under senmedeltiden tillfogades ett kvadratiskt torn i väster, som senare har påbyggts på sydsidan. Att tornet är sekundärt i förhållande till långhuset framgår bland annat av att långhusets ursprungliga västfasad, rikt dekorerad med blinderingar och nischer, är synlig inifrån tornvåningen. Korets valv härstammar förmodligen från högmedeltiden. Kyrkan hade tidigare ett vapenhus framför kyrkans sydportal. Detta revs 1832 i samband med att ett nytt vapenhus uppfördes framför tornets västfasad. År 1760 fick kyrkan en stor tillbyggnad på långhusets norra sida (den så kallade nykyrkan). Det lilla förhuset på nykyrkans nordgavel tillkom något senare, år 1765. 1931 installerades centralvärme i kyrkan och värmepannan placerades i ett 7

Figur 3. Utdrag ur FMIS digitala fornminnesregister. Undersökningens läge markerat med pil, fornlämningar som nämns i texten markerade med respektive nr. källarrum som grävdes ut norr om nykyrkan. Nedgången till pannrumet inrymdes i det lilla förhuset framför nykyrkan (Eriksson 1972; Ponnert 1994:16). År 1883 skedde en sista tillbyggnad vid kyrkan då en liten femsidig sakristia tillfogades på korets östsida. SYFTE OCH METOD Förundersökningen utfördes genom schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk Arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena genomfördes med maskin, men arkeologiska lämningar rensades fram med spade och skärslev. Dokumentationen bestod av fotografier, uppmätningsritningar och inmätning med GPS, som senare bearbetats i dokumentationsprogrammet Intrasis. Inga fynd tillvaratogs. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att klargöra fornlämningssituationen inom exploateringsområdet, närmare bestämt att avgöra om det fanns murar, gravar eller andra anläggningar inom det område som berördes av schaktningsarbetena på och intill kyrkogården. 8

RESULTAT Grävarbetena innebar att det sammantaget grävdes fyra schakt i anslutning till Maglehems kyrka; två på kyrkogården norr om kyrkan, ett norr om kyrkogårdsmuren samt ett mellan Maglevägen och västra kyrkogårdsmuren (figur 4). Schakt 301 Schaktet var 8 m långt (N-S riktning), ca 3,5 m brett och 1,3 m djupt. Mot nordost grävdes även schaktet i ett dräneringsschakt från år 2013, vilket då grävts till 0,9 m djup. Nu blev schaktet 0,7 m brett, 9 m långt och 1,3 m djupt (jfr Nilsson 2013). I schaktet påträffades tre skelettgravar i ungefärlig Ö-V riktning. Samtliga framkom i schaktbotten, på ca 1,3 m djup. Från markytan ned till mellan 0,75 och 0,9 m djup fanns påförda/omrörda massor, närmast muren i norr och i schaktets södra del var massorna relativt nyligen omrörda. Kyrkogårdsmuren sticker mer än 2 m ned i fyllnadsmassorna. Fyllningen bestod av sandblandad matjord, krossat tegel, stycken av kalkbruk och närmast norra muren bitar av asfalt. Schaktet var delvis omrört ända ned i botten, och mot botten fanns inslag av människoben. Grav 316 Två m söder om norra kyrkogårdsmuren, på 1,3 m djup framkom en välbevarad grav (figur 4). En komplett brun organisk kistfärgning med järnspik syntes, den var 0,5 x 1,64 m stor i Ö-V riktning. Av kroppen syntes underarmsben i kors strax över bäckenet samt lårben och underben (figur 5). Kroppen tycktes ha fyllt kistan längdmässigt. I höjd med naveln fanns en vit porslinsknapp av 1800-talstyp (figur 5 och 8). I kistan fanns brun humös sand och medan alven bestod av gulbrun sand. Graven bedömdes kunna ligga kvar orörd, och täcktes därför över med 0,15 m av omgivande schaktmassor varpå rören kunde läggas ovanpå. Grav 320 Ca 10 m norr om nykyrkans gavel, på 1,3 m djup framkom ytterligare en grav (figur 4). Den var kraftigt skadad i mittpartiet och bäcken och underarmar saknades, underkroppen var blottad medan överkroppen låg dold (figur 6). Det fanns lite synliga kistrester och spik kring underkroppen. Överliggande massor utgjordes av omrörda/påförda material ända ned till graven, det var nyligen grävda massor. Den synliga delen av graven var 0,4 x 1,1 m stor i Ö-V riktning. Skelettet var mycket kraftigt, från en vuxen individ. Man hade planerat att placera en brunn just där graven låg, men man placerade denna något söder om graven istället. Grav 324 I det tidigare grävda dräneringsschaktet framkom på 1,3 m djup huvudänden av en barngrav (figur 4). Kraniet skadades svårt vid schaktningen. Det syntes en kistfärgning och spik, 0,35 x 0,8 m i NO-SV riktning. Förutom kraniet rensades även vänster överarm och några revben fram (figur 7). Bland kranieresterna fanns ytterligare en porslinsknapp exakt likadan som den i grav 316 (figur 8). I käken fanns tre kindtänder; två mjölktänder och den permanenta 6 årstanden. Bakom denna fanns en ännu ej framväxt permanent tand. Mjölktänderna var mycket slitna. Barnets ålder har sannolikt varit 8 +/- 2 år. Rören placerades norr om graven varför även denna grav kunde ligga kvar. 9

10 Figur 4. Resultat skala 1:250. Bearbetat i Intrasis.

Figur 5. Grav 316. Knapp markerad med pil. Foto från Ö, Ylva Wickberg Figur 6. Grav 320. Foto från S, Y. Wickberg 11

Figur 7. Grav 324. Fotot taget uppifrån, huvudet vänt mot väster. Även denna grav innehöll en porslinsknapp, den ligger under skallresterna. Foto Y. Wickberg. Figur 8. Knappar från grav 314 och 324, efter taget foto lades de tillbaka i gravarna. Foto Y. Wickberg. Gravhällsfragment I den del av schaktet som delvis sammanföll med det år 2013 grävda dräneringsschaktet, samt längst i öster, påträffades fyra delar från tre gravhällar i uppfyllnadsmassor (figur 4, 9 och 10). Ett av fragmenten var framme vid förundersökningen år 2013 (se figur 10, jfr Nilsson 2013). Två av hällarna är från senmedeltid/renässans (1500-tal), eller möjligen början av 1600-talet (munt.medd. Gullbrandsson 2018). De två fragment som är från samma häll kan vara lite äldre, d.v.s. från hög-senmedeltid (år 1200 1550, figur 10). 12

Figur 9. Fragment av gravhäll från 1500-tal eller början av 1600-tal. Foto Y. Wickberg Schakt 200003 Figur 10. De andra tre funna gravhällsfragmenten. Det närmast i bild plockades även fram vid undersökningen år 2013 (jfr Nilsson 2013). De två andra är från samma häll, och är sannolikt äldre än hällarna med text. Foto från NO, Y. Wickberg 13

Figur 11. Stenfundament A200017. Foto uppifrån, F.G. Larsson. Rivningsschakt efter pannrumskällare byggd 1930 (figur 4). Det var omkring 5 x 6 m i N-S riktning, djupet oklart. Schaktväggarna uppvisade en omrörd lagerföljd av brun humös jord. Inga fynd påträffades, endast rivningsmaterial och omrörda massor fanns i schaktet. Schakt 200008 Schaktet grävdes norr om kyrkogårdsmuren, det var 1,8 x 3,8 m i Ö-V riktning och 1,6 m djupt (figur 4). Eftersom muren visade sig gå så djupt (minst två m) behövde man borra sig genom den på ca 1,3 m djup istället för att gå under den. I schaktet påträffades större stenblock 0,6x0,8x0,9 m stora, varav ett par med kalkbruk. Lagerföljden i schaktväggen var åt norr, öster och väster omrörd ända ned i botten, och i schaktväggen åt norr påträffades plast cirka 0,2-0,3 meter från botten, troligen från kyrkans tidigare dräneringsarbeten. Schakt 200012 Schaktet grävdes väster om muren längs den gamla bygatan Maglevägen (figur 4). Hela schaktet ända fram till några meter från västra ingången till kyrkan var både uppgrävt och igenlagt innan arkeologisk personal tillkallades. Därför finns ingen information om eventuella lager eller murrester dokumenterade från denna del. Schaktet som löpte fram till kyrkans västra ingång var 47 m långt, 0,6 meter brett och 0,7-0,8 meter djupt. Fyllningen bestod i huvudsak av 0,1-0,2 meter makadam och 0,6 meter grusig sandig fyllning. Stenfundament 200017 Utanför kyrkans västra ingång framkom på 0,7 m djup tre större stenar, ca 0,3x0,4 meter stora och tätt placerade (figur 4 och 11). Det kan vara rester efter något slags fundament till en byggnad eller mur. Den påminner om den murrest som påträffades vid dräneringsarbetet år 2013 (jfr Nilsson 2013). Den konstruktion som då påträffades var lagd med sten av likartad storlek och djup men den gick i N-S riktning in mot den på 1830-talet tillbyggda västporten. Kanske är det en äldre del av bogårdsmuren som i så fall gjort en 90 gradig vinkling mot väster, eller så är det en del av en okänd byggnad. 14

UTVÄRDERING I kyrkogårdens norra del finns stora mängder påförda/omrörda massor av rivningsmaterial och i något fall asfalt. Det visar att kyrkogårdens topografi tidigare varit mer av en liten kulle mellan bäcken på nordöstra sidan och sydsluttningarna ner mot Julebodaån. Höjden har jämnats ut med rivningsmaterial och fått en plan form och branta sidor. Tre gravar påträffades, de låg på samma djup, 1,3 m från dagens markyta. De innehöll i två fall samma typ av knapp som visar att de är samtida. Knapparna är av en vanlig typ som främst använts under 1800 talet, en liten enkel porslinsknapp som förmodligen suttit i särkar eller skjortor. Gravarna låg under de omrörda/påförda massorna och är grävda före utjämningen av kyrkogården. Gravarna låg glest, inga ytterligare nedgrävningar iakttogs i schakten. Det tyder på att ytan inte använts särskilt länge för begravningar, Det kan dock inte uteslutas det finns fler gravar inom de grävda schakten. Vi föreslog att de påträffade gravhällsfragmenten skulle placeras i kyrkogårdsmuren, men det är möjligt att de återanvänts som fyllnadsmaterial vid återfyllning av schakten. Vid eventuell fortsatt exploatering inom de ovan undersökta schaktytorna med samma djup eller djupare (mer än 0,7 respektive 1,3 m) bör arkeologiska insatser vidtas, eftersom både gravar och stenpackning ligger kvar. Det kan även finnas ytterligare gravar eller andra anläggningar under detta djup. 15

16

REFERENSER Eriksson, H., 1972. Maglehems kyrka genom tiderna. En krönika. Maglehem. Nilsson, I-M. 2013. Maglehems kyrka. Arkeologisk förundersökning 2013. Sydsvensk Arkeologi AB, Rapport 2013:38. Nagmér, R. B., 1980. Stensättning och boplatslämningar från järnåldern, fosfatkartering. Fornlämning 31. Maglehem. Maglehems socken, Skåne. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport UV 1982:5. Ponnert, H., 1994. Maglehems kyrka. Historik-teknisk förundersökning med ut- och invändig skadeinventering. (Arkivhandling i Regionmuseets arkiv, Kristianstad) MUNTLIGA UPPGIFTER Robin Gullbrandsson 2018. Antikvarie Västergötlands museum INTERNET Fornminnesregistret FMIS, Riksantikvarieämbetet. Digital resurs: http://www.fmis.raa.se 17

18

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sydsvensk Arkeologi projektnr: 170014 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-5121-2017 Datum för beslut: 2017-03-17 Län: Skåne Kommun: Kristianstad Socken: Maglehem Fastighet: Maglehem 38:1 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: 6181143.677 Y koordinat: 446870 M ö.h. 60 Fältarbetstid: 2017-03-22 08-28 Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 25 Undersökt yta: 95 m 2 Platschef: Ylva Wickberg Personal: Fredrik G Larsson, Ylva Wickberg Företagare: Degeberga-Everöd församling Tidigare undersökningar: Sydsvensk Arkeologi AB 2013 Fynd: Inga fynd tillvaratagna Dokumentationsmaterial: Ritningar, foton, anteckningar samt Intrasisprojekt finns arkiverat på Regionmuseet Kristianstad 19

20

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE 2018 1. Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år 2016-2017. Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2016. Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning 2017. Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning 2018. Ilona Carlsson. 12. Fjälkinge 189:1. Schaktningsövervakning vid installation av spillvattenledning i Fjälkinge kyrka. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Pia Svensson. 13. Ilstorp 30:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 14. Bunkeflo 7:7 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning, steg 1, 2018. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 15. Vellinge 90:3 m fl. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2016. Therese Ohlsson. 16. Gamla Staden 8:1, Helsingborg socken, Helsingborg kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2016-2017. Ilona Carlsson. 17. Brönnestad 12:1 och 160:1. Ledningsarbeten vid Hovdala slott. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 18. Gamla Lundavägen/Stora Uppåkravägen till Sydöstravägen i Lund. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 19. En senneolitisk kopparyxa. Fältbesiktning 2017 och efterundersökning 2018. Fastighet Hököpinge 68:5. Hököpinge socken, Vellinge kommun, Skåne län. Kristian Brink. 20. Bunkeflostrand 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 21. Läreda 436:6 och 436:20, Hässleholm, Hässleholms kommun. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 21

22 22. Ripa 15:2, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2018. Anders Edring. 23. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 24. Rosengård 130:401 och Husie 172:256. Arkeologisk utredning 2018. Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256, Husie socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink. 25. Vä 2:72. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 26. Fjälkinge 9:6. Fjälkinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 27. Tilläggsyta för väg E22 Sätaröd-Vä. Tullsåkra 1:2 och 2:5, Västra Vram socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2017. Tony Björk. 28. Balsby 114:7. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Kristian Brink. 29. Pilbladet 1. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2014. Åsa Berggren. 30. Kv Revisorn 8, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 31. Vinslöv 129:18, Vinslövs socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk fördjupad förundersökning 2018. Fredrik Larsson. 32. Hammar 10:35 & 9:16, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2016. Sebastian Liahaugen. 33. Yngsjö 4:252, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2018. Erik Johansson. 34. Bäckaskog 1:17, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Sebastian Liahaugen. 35. Elledning vid Bäckaskogs slott, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Sebastian Liahaugen. 36. Österslöv 25:5, Österslöv socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Sebastian Liahaugen. 37. KV. Finland m.fl. Kristianstad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Schaktningsövervakning vid omläggning av ledningar år 2015-16. Ing-Marie Nilsson & Ylva Wickberg. 38. Vinslöv 21:16 m.fl. Vinslöv socken, Hässleholm kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning år 2017. Ylva Wickberg. 39. Maglehem 38:1. Maglehem socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning år 2017. Ylva Wickber

23

DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/varia%202015_9.pdf?seq uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

Maglehem 38:1 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INVID MAGLEHEMS KYRKA I samband med Degeberga Everöd församlings anläggande av ledningar för bergvärme, vatten och el i anslutning till Maglehems kyrka, har Sydsvensk Arkeologi AB utfört en arkeologisk förundersökning. Arbetet gjordes i form av en schaktningsövervakning på och i anslutning till kyrkogården. Dessutom övervakades bortgrävandet av en källargrund från 1930-tal intill nykyrkan. Sammanlagt övervakades fyra schakt, varpå en stenpackning/fundament och tre gravar påträffades. Samtliga gravar fick ligga kvar då man placerade rören över dem eller drog dem runt dem. I östra utfyllnaden av kyrkogården påträffades fyra fragment från tre gravhällar från hög- senmedeltid (1200 1550-tal) respektive senmedeltid/renässans (1500-1600-tal). SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:39