KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (8) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 25 juni 2008 i mål nr UM 804-08, se bilaga (Migrationsverkets ärende nr SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 1. Med bifall till överklagandet upphäver migrationsdomstolens dom, utom såvitt avser ersättning till det offentliga biträdet, och fastställer Migrationsverkets beslut. 2. fastställer ersättning åt som offentligt biträde till 5 408 kr, varav 4 326 kr för arbete och 1 082 kr för mervärdesskatt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 09:00 16:00
KAMMARRÄTTEN Sida 2 YRKANDEN M.M. Migrationsverket yrkar att med ändring av migrationsdomstolens dom fastställer verkets beslut att avslå ansökan om uppehållstillstånd. Till stöd för överklagandet anför verket i huvudsak följande. Regeringens uttalande i propositionen Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier (prop. 2005/06:129) bör tolkas så att försörjningen ska visas vara tryggad för hela den planerade studietiden och inte för den tid ansökan avser. Oavsett detta har endast visat att han förfogade över 33 600 kr under perioden den 1 augusti 2006 till den 30 juni 2007. Han har således inte visat att han under denna period hade tillgång till de i Migrationsverkets föreskrifter, om försörjningskravet för utomnordiska gäststuderande som inte omfattas av EES-avtalet (MIGRFS 4/2006), stipulerade 73 000 kr för tio månader under ett år. För det fall man godtar uppgift om hans tvillingbrors död så är det endast tiden efter broderns död i mars 2007 som kan förklara de bristande studieresultaten. Att inte tog några poäng dessförinnan är alltjämt utan godtagbar förklaring. Det framgår av Migrationsverkets utlänningshandbok att kraven på en mastersutbildning oftast förutsätter förkunskaper i engelska språket och det konstateras vidare att en student på denna nivå inte belastas med ett nytt undervisningsspråk. Kravet på studieresultat ska fastställas till 18,75 högskolepoäng (European Credit Transfer System, ECTS) per termin under första året och 22,5 högskolepoäng per termin därefter, vilket motsvarar de krav som Centrala studiestödsnämnden (CSN) ställer på en svensk student för fortsatt studiebidrag. Det högre kravet bör ställas på samtliga studenter som ansöker om uppehållstillstånd för studier som bedrivs på engelska språket. Kraven för en utländsk student som studerar
KAMMARRÄTTEN Sida 3 på svenska språket ska följa tidigare praxis (Utlänningsnämnden Vägledande beslut UN 103-92). har i sitt hemland studerat på universitet i åtta år och måste förutsättas ha sådana kunskaper i engelska språket att han obehindrat kan tillgodogöra sig allt studiematerial under utbildningen. Det är Migrationsverkets uppfattning att det är den period för vilken studenten senast beviljades uppehållstillstånd som utgör grunden för prövningen vid en ansökan om ytterligare uppehållstillstånd för studier. I undantagsfall kan det finnas skäl att bedöma studieresultaten genom att göra ett snitt på antalet poäng per termin. Det måste också finnas utrymme för att bedöma högskolepoäng som tagits efter det att studentens uppehållstillstånd löpt ut vid exempelvis omtentamen eller s.k. uppsamlingstentor. ansökte om uppehållstillstånd i juni 2007 och han kompletterade inte sin ansökan med uppvisande av uppnådda högskolepoäng innan Migrationsverket fattade sitt beslut i januari 2008. Migrationsdomstolen har begränsat sin prövning till att avse två terminer som förlöpt efter verkets beslut. Detta saknar stöd i förvaltningsrättsliga principer och kan inte heller vara ett övergripande syfte med Rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete (hädanefter studentdirektivet). Det är riktigheten i det överklagade beslutet som är föremål för migrationsdomstolens prövning och omständigheter som inträffade därefter kan inte anses falla inom processramen utan ska med hänvisning till instansordningsprincipen istället anhängiggöras genom att en ny ansökan ges in till prövningsmyndigheten. Med beaktande av att bytt studieinriktning två gånger sedan hans arbetsgivare beviljade honom tjänstledighet ifrågasätter Migrationsverket även studieavsikt.
KAMMARRÄTTEN Sida 4 bestrider bifall till Migrationsverkets talan samt yrkar att migrationsdomstolens dom fastställs. Till stöd för sin talan anför i huvudsak följande. Det förelåg visserligen initialt brister avseende hans studieresultat men av tidigare uppgivna skäl kunde han inte koncentrera sig på sina studier. Utöver tidigare redovisade högskolepoäng har han under augusti 2008 erhållit ytterligare 7,5 högskolepoäng och han räknar med att erhålla ytterligare 7,5 högskolepoäng under oktober 2008. Vidare kan det inte vara rimligt att han i förväg uppvisar medel för flera års studier eftersom hans anhöriga måste ha möjlighet att införskaffa de medel som krävs. DOMSKÄL Av 5 kap. 10 utlänningslagen (2005:716) följer att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier, besök eller för att bedriva näringsverksamhet. För att en utlänning som befinner sig i Sverige och ansöker om fortsatt uppehållstillstånd för studier ska få sitt tillstånd beviljat krävs att det föreligger vägande skäl för förlängning av vistelsetiden i enlighet med 5 kap. 19 utlänningslagen. Av 5 kap. 23 första stycket samma lag framgår att regeringen får meddela närmare föreskrifter om uppehållstillstånd för studier. Regeringen har med stöd av bemyndigandet meddelat föreskrifter i 4 kap. 5 utlänningsförordningen (2006:97). Vid bedömningen av om det föreligger vägande skäl i enlighet med 5 kap. 19 utlänningslagen, för det fall ansökan avser uppehållstillstånd för studier, ska bl.a. beaktas huruvida kriterierna i 4 kap. 5 utlänningsförordningen är uppfyllda.
KAMMARRÄTTEN Sida 5 Tryggad försörjning och återresa I 4 kap. 5 utlänningsförordningen föreskrivs att en utlänning som har för avsikt att studera i Sverige och som har antagits till högskoleutbildning här ska beviljas uppehållstillstånd för studietiden om han eller hon har sin försörjning under studietiden och sin återresa tryggad genom egna medel, stipendium eller på annat liknande sätt. Kravet på tryggad försörjning innebär att försörjningskravet ska anses uppfyllt om den gäststuderande kan visa att han eller hon förfogar över minst 7 300 kr per månad under tio månader av ett år (MIGRFS 4/2006, se även prop. 2005/06:129 s. 59). Härutöver måste som ovan nämnts studenten även visa att han eller hon har återresan tryggad. Med studietiden får enligt s bedömning avses tiden för vilken uppehållstillstånd söks för de ifrågavarande studierna. Att försörjningen ska vara tryggad innebär att medel ska vara tillgängliga i nära anslutning till början av studietiden (se även MIG 2007:21). Godtagbara framsteg i studier Av 4 kap. 5 utlänningsförordningen framgår kravet att en utlänning måste göra godtagbara framsteg i sina studier för att kunna beviljas uppehållstillstånd för den aktuella studietiden. Formuleringen godtagbara framsteg i sina studier har sin förebild i artikel 12.2 b i studentdirektivet där det framgår att det ankommer på den enskilda medlemsstaten att avgöra vad som utgör godtagbara framsteg i studier. I prop. 2005/06:129, s. 61 f., som låg till grund för införlivandet av studentdirektivet, hänvisas bl.a. till Migrationsverkets utlänningshandbok som refererar till äldre praxis beskriven i delbetänkandet Invandringspolitiken Bakgrund (SOU 1982:49 s. 166). Det betänkandet bygger i sin tur i denna del på verkets anvisningar från år 1979 avseende hur
KAMMARRÄTTEN Sida 6 många poäng som en person som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd för studier bör ha uppnått i samband med sina tidigare studier. Av denna praxis framgår att en student måste, enligt det tidigare poängsystemet, uppnå 10 poäng under första året, 15 poäng under andra året och 20 poäng under tredje och följande år. Med nuvarande högskolepoängsystem motsvarar detta 15 högskolepoäng (ECTS-poäng) under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. I a. prop. s. 63 anges att Migrationsverkets praxis innebär att lägre studieresultat kan godtas exempelvis p.g.a. sjukdom. Lagstiftaren har inte funnit anledning att i författning ändra eller förtydliga de krav på resultat i fråga om den sökandes tidigare studier som sålunda i praxis har ansetts nödvändiga för en förlängning av uppehållstillståndet. Enligt s uppfattning saknas skäl att nu frångå denna praxis. Migrationsdomstolen finner i överensstämmelse därmed att erforderliga högskolepoäng som regel ska ha uppnåtts under den studieperiod som respektive uppehållstillstånd avser. Detta innebär att de högskolepoäng som uppnåtts under det senaste uppehållstillståndet ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier vid prövning av fortsatt uppehållstillstånd för den därefter följande studieperioden. Undantag bör emellertid kunna göras om högskolepoäng uppnås exempelvis genom omtentamen i nära anslutning till tidpunkten då uppehållstillståndet löpt ut. Domstolen anser det också rimligt att visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat undantagsvis godtas. För detta bör dock krävas att dessa omständigheter har varit ägnade att påverka studieförmågan i sådan grad, att studieresultatet kan antas vara en följd av detta. Migrationsverket anför att i samband med bedömningen av om fortsatt uppehållstillstånd för studier ska beviljas bör kravet på studieresultat för samtliga studenter som bedrivit studier på engelska språket likställas med de krav som ställs upp av CSN för erhållande av studiemedel. Migra-
KAMMARRÄTTEN Sida 7 tionsverkets argumentation och tillämpning av aktuella bestämmelser ger dock inte uttryck för att det ska göras en individuell bedömning och att hänsyn bör tas till exempelvis de sökande som inte har engelska språket som modersmål. Författningsstöd saknas också för att generellt tillämpa olika praxis beroende på om studierna bedrivs på engelska eller svenska. Tidigare studier bör, enligt s uppfattning bedömas enligt samma princip oavsett på vilket språk de har bedrivits. studier ska således bedömas såsom beskrivits ovan utan avseende på studiespråk. Vägande skäl för förlängning av vistelsetiden har först drygt sju månader efter det att hans uppehållstillstånd löpt ut uppvisat att han förfogar över 73 223 kr. Han kan således inte anses ha uppvisat medel i nära anslutning till början av studietiden och har därför inte uppfyllt kraven om tryggad försörjning och återresa som uppställs i 4 kap. 5 utlänningsförordningen. noterar vidare att inte erhållit några högskolepoäng under tiden han innehade uppehållstillstånd för läsåret 2006/2007. Han har inte heller uppnått högskolepoäng i nära anslutning till tidpunkten då hans uppehållstillstånd löpte ut. anför i denna fråga att hans broders dödsfall ledde till att han inte kunde koncentrera sig på sina studier och att detta förklarar hans initialt bristande studieresultat. finner, i likhet med Migrationsverket, att broderns dödsfall i vart fall inte kan förklara bristande studieresultat fram till mars 2007. finner således att vad anfört som förklaring till sitt lägre studieresultat inte medför att han kan anses ha gjort godtagbara framsteg i sina studier. Sammanfattningsvis har inte visat att han haft försörjning under studietiden. Inte heller kan han anses ha gjort god-
KAMMARRÄTTEN Sida 8 tagbara framsteg i sina studier. Det föreligger därför inte vägande skäl för förlängning av uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 19 utlänningslagen. Migrationsdomstolens dom ska därför upphävas, utom såvitt avser ersättning till det offentliga biträdet, och Migrationsverkets talan ska bifallas. Ersättning till offentligt biträde Ett offentligt biträde har enligt 5 lagen (1996:1620) om offentligt biträde och 27 rättshjälpslagen (1996:1619) rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med hänsyn till uppdragets art och omfattning samt med tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer. har yrkat ersättning för sammanlagt sex timmars arbete. Med hänsyn till uppdragets art och omfattning finner att hon får anses skäligen tillgodosedd med ersättning för fyra timmars arbete. Domen får inte överklagas (16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen). kammarrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd referent föredragande