Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2015-2017 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2017 till 84 miljarder SEK, en ökning med 1 procent. Importen ökade till 145 miljarder SEK, en ökning med 2 procent. Diverse livsmedel, kaffe, oljor och fetter samt mejeriprodukter är produktgrupper som ökat mest i exportvärde 2017. Produktgrupper som ökat mest i importvärde 2017 är mejeriprodukter, kaffe, frukt och grönsaker, oljor och fetter, diverse livsmedel samt drycker. Norge fortsätter att vara Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel och exporten dit uppgick 2017 till 9 miljarder SEK, en ökning med 5 procent. Rapport 2018:28 1
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2015-2017 Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2015-2017. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Inledningsvis beskriver vi rapportens upplägg samt insamling av uppgifter. I det andra kapitlet presenterar vi på en mer övergripande nivå utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2017. I det tredje kapitlet beskriver vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder. I det fjärde kapitlet redovisar vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på en mer detaljerad nivå. I det femte kapitlet presenterar vi Sveriges handel med prydnadsväxter som inte ingår i sammanställningen över den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Avslutningsvis redovisas i det sjätte kapitlet Sveriges handel med förädlade livsmedel. Rapporten som publiceras årligen är resultatet av det behov som finns både internt och externt att snabbt och enkelt få en uppfattning om Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel med olika ländergrupper, länder, varugrupper, produktgrupper och produkter. Statistikenheten 2018-11-23 Författare Lars-Anders Strandberg Daniel Persson
Sammanfattning Mellan 2016 och 2017 ökade värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med 1 procent till 84 miljarder kronor och importen ökade med 2 procent till 145 miljarder kronor. Som jämförelse ökade värdet av Sveriges totala varuexport och varuimport med 10 respektive 9 procent, mellan 2016 och 2017. Värden och kvantiteter för 2017 är preliminära. Exporten består främst av fisk, diverse livsmedel, spannmål och drycker. Dessa produktgrupper står för 72 procent av den totala livsmedelsexportens värde. Produktgrupper där exportvärdet tydligt har ökat är diverse livsmedel, kaffe m.m., oljor och fetter samt mejeriprodukter. Den produktgrupp som minskat tydligast är fisk. Norge är den viktigaste exportmarknaden följt av Danmark, Frankrike, Polen, Finland, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Italien och Nederländerna. Importen består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker, kaffe m.m. samt mejeriprodukter. Dessa produktgrupper står för 78 procent av den totala livsmedelsimportens värde. Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland är de viktigaste avsändningsländerna. Man ska dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är därför något överskattad i statistiken i förhållande till importen från tredje land. En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport som höjer både export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordbruksvaror och livsmedel är norsk fisk. Under 2017 exporterade Sverige förädlade livsmedel för 42 miljarder kronor och importerade för 78 miljarder, vilket resulterar i ett underskott som är mindre än i handeln med jordbruksvaror och livsmedel som helhet. Sveriges största produktgrupp för export av förädlade livsmedel är diverse livsmedel med ett exportvärde på 8,0 miljarder kronor. Andra viktiga produktgrupper är beredda fisk- och skaldjursprodukter, drycker, beredningar av spannmål samt kaffe m.m. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men några viktiga varor är beredda fisk och skaldjursprodukter, beredda produkter av kött, vilt och fågel samt drycker.
Summary Between 2016 and 2017, the value of Sweden s exports of agricultural products and food increased by 1 percent to SEK 84 billion and imports increased by 2 percent to SEK 145 billion. By comparison, the value of Sweden s total exports and imports of goods increased by 10 and 9 percent respectively, between 2016 and 2017. Values and quantities for 2017 are preliminary. Exports mainly consist of fish, various food products, cereal and cereal products, and beverages. These product groups account for 72 percent of the total value of food exports. Product groups with a significant increase in export value are various food products, coffee etc., oils and fats and dairy products. The product group that decreased the most is fish. Norway is the most important export market followed by Denmark, France, Poland, Finland, Germany, Spain, Great Britain Italy and The Netherlands. Imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, beverages, coffee etc. and dairy products. These product groups account for 78 percent of the total value of food imports. Norway, Denmark, the Netherlands and Germany are the most important countries of dispatch. However, one should bear in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is various fruit and vegetables sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are somewhat overestimated in the data compared with imports from third countries. A certain part of the trade that is included in the official trade statistics is re-export, which increase both the export and import figures. Such a product in the Swedish trade statistics for agricultural products and food is Norwegian fish. In 2017, Sweden exported processed food products for SEK 42 billion and imported for SEK 78 billion, which results in a deficit that is smaller than for agro-food trade as a whole. Sweden s largest product group for exports of processed food products is various food products with an export value of SEK 8.0 billion. Other important product groups are processed fish products, beverages, processed cereals and coffee etc. Imports are more evenly distributed among various product groups, but some important goods are processed fish products, processed products of meat, game and poultry and beverages.
Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Rapportens upplägg... 1 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC... 1 1.1.2 Ländergrupper... 2 1.1.3 Tabellernas form och innehåll... 2 1.1.4 Import och export... 3 1.1.5 Disposition... 3 1.2 Insamling av uppgifter... 4 2 Handelsutveckling... 6 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2017... 6 2.2 Sveriges exportutveckling under 2017... 7 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel... 8 2.2.2 Export till olika ländergrupper... 8 2.2.3 Viktiga exportmarknader... 9 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling... 10 2.3 Sveriges importutveckling under 2017... 13 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport... 13 2.3.2 Import från olika ländergrupper... 13 2.3.3 Viktiga avsändningsländer... 14 2.3.4 Olika produkters importutveckling... 15 3 Fördelning på ländergrupper och länder...18 3.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder... 18 3.2 Sveriges handel med EU-28...22 3.3 Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland...38 3.4 Sveriges handel med övriga OECD-länder...43 3.5 Sveriges handel med övriga länder... 51 4 Fördelning på produktgrupper...66 4.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper...66 4.2 Sveriges handel med levande djur (SITC 00)...68 4.3 Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)...70 4.4 Sveriges handel med mejeriprodukter och ägg (SITC 02)...75 4.5 Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03)...80 4.6 Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04)...84 4.7 Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05)...89 4.7.1 Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter...89 4.7.2 Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m...94 4.8 Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06)...99 4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)...102
4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08)...106 4.11 Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09)...108 4.12 Sveriges handel med drycker (SITC 11)... 112 4.13 Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12)... 116 4.14 Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22)... 118 4.15 Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4)...120 5 Sveriges handel med prydnadsväxter... 122 5.1 Export av prydnadsväxter...122 5.2 Import av prydnadsväxter...122 6 Sveriges handel med förädlade livsmedel... 126 6.1 Export av förädlade livsmedel...126 6.2 Import av förädlade livsmedel...127 Bilaga 1 Indelning av statistiska nummer i produktgrupper... 137 Bilaga 2 Statistiska nummer i produktgrupper: förädlade livsmedel... 139
1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015-2017. Den statistik som vi presenterar är en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB 1 ) och källa till alla figurer och tabeller är: SCB, egen bearbetning. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom statistiken kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man få en indikation på hur olika politiska beslut, multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som vi valt är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är prydnadsväxter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har vi inte inkluderat prydnadsväxter i redovisningen av den totala 1 Justeringar i SCB:s databas kan ha gjorts efter att vi hämtat information. Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmarks statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41, 42 och 43. 1
handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med prydnadsväxter redovisar vi istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med förädlade livsmedel. Med förädlade livsmedel avses livsmedel som kräver ingen eller endast liten ytterligare förädling före försäljning, se vidare i inledningen av kapitel 6 för en utförligare beskrivning. Vilka livsmedel vi räknar som förädlade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen använder vi beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga 1. 1.1.2 Ländergrupper Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-28. Detta är de 28 länder som utgör EU från och med den 1 juli 2013. Storbritannien beslutade genom en folkomröstning i juni 2016 att lämna EU (BREXIT) och begärde i mars 2017 utträde ur EU. Storbritannien kommer troligtvis att lämna EU i mars 2019. Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland. Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Chile, Island, Israel, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA. Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabeller redovisar vi värdet 3 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisar vi bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisar vi följaktligen ingen kvantitet, vilket vi markerar med en asterisk inom parentes (*). I de fall då vi redovisar kvantiteter är enheten ton. För levande djur och drycker använder vi emellertid enheterna styck respektive 1 000 liter. För starksprit är enheten 1 000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värdet/ kvantiteten är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2015 och 2016 redovisar vi definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2017 redovisar vi preliminär statistik. 3 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, det vill säga varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 2
1.1.4 Import och export I rapporten använder vi begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avser vi med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder. 1.1.5 Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2017. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till total varuhandel och Danmarks, Finlands och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 3 presenterar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisar vi en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015-2017 fördelad på ett stort antal länder. Därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under 2017. Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC. Därefter följer en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under 2017. Vidare redovisar vi handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-28 redovisar vi handeln med samtliga länder var för sig, medan vi enbart redovisar handeln med Sveriges viktigaste handelspartners för övriga grupper. Kapitel 4 redovisar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-28, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisar vi vilka länder Sverige handlade mest med under 2017. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Vi redovisar både värde och kvantitet. I vissa fall redovisar vi både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att vi redovisar importen i en c-tabell och exporten i en d-tabell. Kapitel 5 presenterar Sveriges handel med prydnadsväxter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. 3
Kapitel 6 redovisar handeln med förädlade livsmedel. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas med en redovisning av värdet på importen och exporten för samtliga varugrupper. 1.2 Insamling av uppgifter Uppgifter till handelsstatistiken samlas in på två olika sätt. Uppgifter om handel med länder utanför EU hämtas från tulldokument. För handeln med andra EU länder behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en totalundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. Fr.o.m. 2015 gäller nya tröskelvärden för att lämna uppgifter till Intrastat (handel med andra EU-länder). Tröskelvärdet för utförsel är oförändrat på 4,5 miljoner kronor, medan tröskelvärdet för införsel har höjts från 4,5 miljoner kronor till 9,0 miljoner kronor 4. Intrastatuppgifterna samlas in månadsvis. Uppgifter från företagens momsdeklarationer ligger till grund för uppgiftsskyldigheten i undersökningen. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, det vill säga den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln på grund av bortfall. Med bortfall räknas här dels den handel som saknas på grund av bortfall men även den saknade handel som utgörs av de företag som hamnar under tröskelvärdena. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. Det höjda tröskelvärdet för införsel innebär att färre företag än tidigare nu behöver rapportera in sina uppgifter till SCB vilket leder till ökade skattningar för bortfallet, som i sin tur bidrar till en ökad osäkerhet på detaljnivå. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 5. I det material Jordbruksverket bearbetar finns inga sådana korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2017 innebär detta att 5,6 miljarder kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper 6. Detta motsvarar 6,1 procent av det skattade totala värdet för importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU under 2017. För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 2,0 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under 2017. Teoretiskt skulle exempelvis importen från Danmark kunna vara allt från 0 till 5,6 miljarder kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). På grund av att inhämtningssättet av data från SCB ändrats har en större andel av exporten och importen belagts med sekretess. Detta betyder i sin tur att andelen handel som inte kan fördelas per varugrupp nu är större än tidigare. Den handel med andra EU länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU 28. 4 SCBs beskrivning av statistiken utrikeshandel med varor 2015, 2015-05-18. 5 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 6 Denna handel redovisas som ej varufördelad EU-handel i kapitel 4. 4
Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige, redovisas varan som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisar vi avsändningsland för importen från andra EU-länder medan vi redovisar ursprungsland för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till länder utanför EU och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2.c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. Rapporten tar inte hänsyn till att en viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport. Vidareexport höjer export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken är norsk fisk. Det är viktigt att ha detta i åtanke när vi analyserar och drar slutsatser från den officiella handelsstatistiken. Utöver vidareexporten finns det även andra aspekter, till exempel de alltmer globala produktionskedjorna, som har kommit att göra handelsstatistiken mer svårtolkad. 5
2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och 4. 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2017 Sverige är nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2017 uppgick underskottet i handeln till 60,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med drygt 1,9 miljarder kronor jämfört med 2016 (se figur 1). Exkluderas fisk i handeln ligger underskottet på drygt 54,3 miljarder kronor 2017, vilket var en ökning med närmare 1,8 miljarder kronor jämfört med 2016. Underskottet har ökat varje år under jämförelseperioden med undantag för 2010. Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2017 överskott i handeln med produktgrupperna diverse livsmedel, spannmål och spannmålsprodukter samt tobak och tobaksvaror. För övriga produkter är värdet av importen betydligt högre än värdet av exporten. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även i handeln med exempelvis kött, fisk, mejeriprodukter, kaffe m.m., drycker, oljor och fetter samt djurfoder har vi betydande underskott. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen som helhet är negativ. Exempel på en sådan produkt är starksprit. Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel består framförallt av underskott i handeln med EU-28 och Norge. Under 2017 var underskottet närmare 26,9 miljarder kronor i handeln med EU-28, en ökning med närmare 4,9 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till närmare 28,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med närmare 2,9 miljarder kronor sedan 2016. När det gäller importen från EU-28 ska man ha i åtanke att 6
denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-28 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2017 ett underskott i handeln med ett antal EU-länder. Underskottet var särskilt stort i handeln med Nederländerna (11,6 miljarder kronor), Danmark (8,7 miljarder kronor) och Tyskland (7,6 miljarder kronor). Sverige har däremot relativt stora överskott i handeln med Finland (3,2 miljarder kronor), Polen (2,6 miljarder kronor), Portugal (2,5 miljarder kronor), Frankrike (2,5 miljarder kronor), Storbritannien (1,6 miljarder kronor), USA (1,3 miljarder kronor) och Litauen (1,2 miljarder kronor). 2.2 Sveriges exportutveckling under 2017 Värdet av Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med strax över 1 procent under 2017, från 82,7 till 83,7 miljarder kronor, se tabell 2.1. Exkluderas fisk ökade exportvärdet med drygt 7 procent. Den värdemässiga exporten av jordbruksvaror och livsmedel har minskat från 6,9 till 6,4 procent av den totala varuexporten, under motsvarande period 7. Värdet av Sveriges totala varuexport ökade med närmare 10 procent under 2017, medan värdet av exporten av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med strax över 1 procent. Exportökningen under 2017 beror till största delen på att den värdemässiga exporten av produktgrupperna diverse livsmedel, kaffe m.m., oljor och fetter, mejeriprodukter, tobak, kött och djurfoder ökade med 3,1 miljarder kronor. Exporten av fisk har däremot minskat med drygt 2,3 miljarder kronor. 7 SCBs Statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2017, i löpande priser, 2018-02-27. 7
2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att främst Danmark men även Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet 2017 var strax över 164 miljarder svenska kronor för Danmark och strax under 105 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till 15 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk. Om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, drygt 9 miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 2.2.2 Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-28 var i det närmaste helt oförändrad under 2017 jämfört med 2016. Exporten till EU-28 uppgick 2017 till närmare 64 miljarder kronor, vilket betyder att 76 procent av exporten av jordbruksvaror och livmedel går till dessa länder, se tabell 2.1 och figur 3. Exporten till EU-28 ökade tydligast för produktgrupperna kaffe m.m., diverse livsmedel, oljor och fetter samt mejeriprodukter (1,7 miljarder kronor). Exporten minskade tydligt för produktgruppen fisk (närmare 2,4 miljarder kronor). Tabell 2.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2012 2017 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Export (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 EU-28 1) 41 626 45 524 49 256 55 477 63 619 63 663 Övriga CÖE-länder + Ryssland 1 037 1 163 1 112 781 1 012 1 270 Övriga OECD-länder 12 724 13 462 14 102 14 654 14 456 15 094 Övriga länder 2 884 3 261 3 911 4 126 3 642 3 692 SUMMA 58 271 63 410 68 381 75 038 82 729 83 718 1) Exportvärdena för EU-28 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Under 2017 exporterade vi jordbruksvaror och livsmedel till länder som inte är EU-medlemmar för närmare 20,1 miljarder kronor, se tabell 2.1, en ökning med drygt 0,9 miljarder kronor jämfört med 2016. Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU. Strax över 47 procent av den exporten gick till Norge och närmare 15 procent till USA. Närmare 5 procent av exporten gick dessutom till Ryssland, drygt 3 procent till Kina och närmare 3 procent till Kanada och Oman. Exporten till Norge ökade med drygt 5 procent medan exporten till USA minskade med drygt 2 procent. Tobak och tobaksvaror, spannmål, djurfoder samt kaffe m.m. svarade för de största värdemässiga exportökningarna till Norge. Värdet av exporten av vodka (som främst går till USA) minskade med närmare 1 procent 2017. För USA:s del kan en värdemässig minskning med närmare 10 procent noteras. De senaste sex åren, från 2012-2017, har den svenska jordbruksexportens värde totalt ökat med närmare 44 procent. Exporten till EU-28 har ökat med närmare 53 procent samtidigt som exporten till övriga ländergrupper ökat med drygt 20 procent under samma period (se figur 3). 8
Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-28 och länder utanför EU, 2012-2017 (miljarder kronor) 2.2.3 Viktiga exportmarknader Under 2017 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Norge, Danmark, Frankrike, Polen, Finland, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Italien och Nederländerna. USA var under inledningen av 2000 talet den viktigaste svenska exportmarknaden men har sedan dess passerats av tio länder. Värdet av exporten till Norge ökade, som tidigare nämnts, med drygt 5 procent 2017. Exporten till Danmark ökade med närmare 11 procent medan exporten till Frankrike minskade med närmare 3 procent. Exporten till Polen minskade med drygt 28 procent medan exporten till Finland ökade med närmare 10 procent. Vidare ökade exporten till Tyskland och Spanien med drygt 10 respektive drygt 14 procent medan exporten till Storbritannien minskade med drygt 12 procent. Avslutningsvis minskade exporten till Italien med drygt 3 procent medan exporten till Nederländerna ökade med närmare 3 procent. För Danmarks del beror exportökningen främst på att produktgrupperna kaffe, frukt och grönsaker, spannmål, fisk och mejeriprodukter ökat med närmare 650 miljoner kronor medan exportminskningen till Frankrike kan härledas till att produktgruppen fisk minskat med 470 miljoner kronor. Den tydliga exportminskningen till Polen kan nästan uteslutande härledas till att produktgruppen fisk, minskat med strax över 2,5 miljarder kronor. Vidare beror exportökningen till Finland främst på att produktgrupperna kaffe och fisk ökat med närmare 340 miljoner kronor medan exportökningen till Tyskland till stor del beror på att produktgrupperna fisk och kött ökat med strax över 290 miljoner kronor. Exportökningen till Spanien beror främst på att produktgruppen fisk ökat med närmare 550 miljoner kronor medan exportminskningen till Storbritannien beror på att produktgruppen fisk minskat med 710 miljoner kronor. Avslutningsvis beror exportminskningen till Italien främst på att produktgruppen frukt och grönsaker minskat med strax över 160 miljoner kronor medan exportökningen till Nederländerna bland annat kan kopplas till att produktgrupperna oljor och fetter samt fisk ökat med närmare 200 miljoner kronor. 9
Tabell 2.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2016 och 2017 Bestämmelseland Export (mkr) Bestämmelseland Export (mkr) 2016 1) 2017 1) 1 Norge 8 968 1 Norge 9 455 2 Polen 8 809 2 Danmark 8 365 3 Frankrike 7 628 3 Frankrike 7 404 4 Danmark 7 565 4 Polen 6 310 5 Storbritannien 5 702 5 Finland 6 187 6 Finland 5 640 6 Tyskland 5 833 7 Tyskland 5 284 7 Spanien 5 078 8 Spanien 4 438 8 Storbritannien 4 994 9 Italien 3 559 9 Italien 3 441 10 Nederländerna 3 064 10 Nederländerna 3 151 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan 1995. SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 1 739 mkr 2016 och 2 034 mkr 2017. 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan 2016 och 2017. Värdet av exporten ökade mest för följande produktgrupper; diverse livsmedel (827 miljoner kronor), kaffe m.m. (608 miljoner kronor), oljor och fetter (536 miljoner kronor), mejeriprodukter (456 miljoner kronor), tobak och tobaksvaror (249 miljoner kronor), kött (223 miljoner kronor) och djurfoder (200 miljoner kronor). Exporten minskade tydligast för fisk (drygt 2,3 miljarder kronor). Sett över en längre tidsperiod, 2009-2017, har exportvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper. Den klart största ökningen nominellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (drygt 20 miljarder kronor motsvarande 132 procent). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling nominellt sett är diverse livsmedel, spannmål, kaffe m.m., tobak, oljor och fetter, drycker samt frukt och grönsaker. Procentuellt sett har produktgruppen tobak och tobaksvaror ökat mest (337 procent). De största produktgrupperna i jordbruksexporten under 2017 var fisk, diverse livsmedel, spannmål och drycker, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för strax över 60 miljarder kronor eller 72 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för närmare 43 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Exporten till EU-28 domineras av fisk och fiskprodukter (55 procent), följt av diverse livsmedel (8 procent) samt spannmål (8 procent). I exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen diverse livsmedel (19 procent), följt av drycker (19 procent), spannmål (15 procent) samt tobak och tobaksvaror (11 procent), se vidare i kapitel 3. 10
Tabell 2.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2009-2017 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper enligt SITC Export (mkr) 1) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 00 Levande djur 194 160 143 216 203 235 168 212 242 01 Kött och köttvaror 1 957 1 954 1 866 1 888 1 891 1 856 2 063 2 002 2 225 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 3 130 3 234 3 153 3 199 4 032 4 299 3 584 3 344 3 800 15 408 19 031 18 736 19 657 23 501 26 483 31 100 38 148 35 810 5 888 6 105 6 419 7 089 6 704 7 612 8 552 8 047 8 013 05 Frukt och grönsaker 2 686 2 812 2 912 3 219 2 917 2 746 3 035 3 463 3 578 06 Socker, sockervaror m.m. 1 436 1 280 1 097 1 220 1 487 1 481 1 483 1 721 1 676 07 Kaffe, te, kakao m.m. 3 313 3 533 3 744 3 735 3 896 4 104 4 253 4 440 5 048 08 Djurfoder 997 1 174 1 225 1 459 1 777 1 638 1 567 1 558 1 758 09 Diverse livsmedel 5 717 6 001 6 645 6 702 7 192 8 075 8 156 8 211 9 038 11 Drycker 6 425 6 329 6 146 6 473 6 422 6 397 7 295 7 336 7 419 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 507 559 600 1 405 1 537 1 649 1 790 1 967 2 216 123 195 140 211 247 143 247 201 279 4 Oljor och fetter 1 595 1 386 1 556 1 797 1 604 1 663 1 743 2 079 2 615 SUMMA 49 377 53 754 54 381 58 271 63 410 68 381 75 038 82 729 83 718 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Övriga varor ** 10,5% Frukt och grönsaker 4,3% Mejeriprodukter och ägg 4,5% Kött och köttvaror 2,7% Fisk, kräft- och blötdjur 42,8% Kaffe, te, kakao m.m. 6,0% Drycker 8,9% Spannmål och varor därav 9,6% Diverse livsmedel* 10,8% Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2017 fördelad på produktgrupper enligt SITC * Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,3 %), socker och sockervaror (2,0 %), djurfoder 2,1 %), tobak och tobaksvaror (2,6 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,3 %) samt oljor och fetter (3,1 %). 11
På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna (tabell 2.4). Mellan 2016 och 2017 minskade laxens andel av den totala exporten från drygt 34 till närmare 31 procent, medan vodkans andel i det närmaste var oförändrad på strax under 5 procent av värdet av den totala exporten. Hel laxfisk var fortsatt den klart största exportprodukten till EU-28 under 2017 men minskade värdemässigt med strax över 10 procent jämfört med 2016. Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax 8. Övriga fiskfiléer och fiskkött kommer på andra plats i listan, följt av torkad, saltad och rökt fisk. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-28 under 2017 var Frankrike, Polen, Spanien, Italien, Portugal, Storbritannien och Litauen. Andra viktiga exportprodukter till EU-28 var övriga livsmedel (bland annat smörblandningar), olika slags bakverk och bröd, flytande margarin och andra beredningar av fett samt övriga jästa drycker såsom cider. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga tobaksvaror (snus till Norge), övriga livsmedel, flytande margarin och andra beredningar av fett, olika slags bakverk och bröd, samt mjölk- och gräddpulver. Tabell 2.4 Stora svenska exportprodukter 2016 2017 till EU och länder utanför EU Stora exportprodukter 2016 (mkr) 1) Stora exportprodukter 2017 (mkr) 1) Till EU Till EU Hel laxfisk 28 468 Hel laxfisk 25 604 Övriga fiskfiléer och fiskkött 3 317 Övriga fiskfiléer och fiskkött 3 335 Torkad, saltad eller rökt fisk m.m. 2 506 Torkad, saltad eller rökt fisk m.m. 2 562 Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) 1 623 Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) 1 710 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 290 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 413 Övriga jästa drycker, till exempel cider Flytande margarin och andra beredningar av fett 1 236 Flytande margarin och andra beredningar av fett 1 028 Övriga jästa drycker, till exempel cider 1 283 1 177 Hel torsk 878 Hel torsk 1 052 Vodka 867 Vodka 961 Vete 857 Rostat kaffe 900 Till länder utanför EU Till länder utanför EU Vodka 3 110 Vodka 2 990 Övriga tobaksvaror 1 865 Övriga tobaksvaror 2 089 Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) Flytande margarin och andra beredningar av fett 1 605 Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) 901 Flytande margarin och andra beredningar av fett 1 772 Övriga bakverk, bröd m.m. 889 Övriga bakverk, bröd m.m. 946 Mjölk- och gräddpulver 761 Mjölk- och gräddpulver 934 Vete 645 Hund- och kattmat i detaljhandelsförpackning Hund- och kattmat i detaljhandelsförpackning 1 117 582 539 Övriga oljor och fetter 451 Malt 412 Malt 425 Övriga oljor och fetter 400 Chokladberedningar (block, kakor, pulver m.m.) 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 399 8 Se På tal om jordbruk och fiske Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?, 2016-10-27. 12
2.3 Sveriges importutveckling under 2017 Värdet av Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel ökade med strax över 2 procent under 2017, från 141,7 till 144,6 miljarder kronor, se tabell 2.5. Exkluderas fisk ökade importvärdet med drygt 5 procent. Importen av jordbruksvaror och livsmedel har minskat från 11,7 till 11,0 procent av den totala varuimporten mellan 2016 och 2017 9. Värdet av Sveriges totala varuimport ökade med närmare 9 procent under 2017, medan värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med strax över 2 procent. I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till 2,9 miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen: mejeriprodukter, kaffe m.m., frukt och grönsaker, oljor och fetter, diverse livsmedel och drycker. 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer ser man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är betydligt större än motsvarande import till Norge och Finland. Siffrorna måste naturligtvis sättas i relation till ländernas folkmängd. Värdet av den danska importen 2017 uppgick till närmare 108 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var strax över 64 miljarder kronor för Norge och närmare 48 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare. 2.3.2 Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-28 uppgick 2017 till 90,5 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 63 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.5. Värt att observera är att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU, bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom merparten av den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer hälften av vår jordbruksimport från EU-28 från Danmark, Nederländerna och Tyskland. Värdet av importen från EU-28 ökade med närmare 6 procent under 2017 jämfört med 2016. Nominellt sett ökade importen för samtliga produktgrupper undantaget levande djur och djurfoder. Dessa grupper ökade med mellan 2 och 15 procent. Levande djur och djurfoder minskade nominellt sett med 23 respektive 1 procent. 9 SCBs Statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2017, i löpande priser, 2018-02-27. 13
Tabell 2.5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2012 2017 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Import (mkr)* 2012 2013 2014 2015 2016 2017 EU-28 1) 68 005 71 310 74 612 80 900 85 611 90 533 Övriga CÖE-länder + Ryssland 424 609 536 463 534 754 Övriga OECD-länder 25 616 30 303 33 723 38 840 45 783 43 135 Övriga länder 9 232 8 114 9 080 10 111 9 772 10 196 SUMMA 103 278 110 337 117 951 130 314 141 700 144 618 1) Importvärdena för EU-28 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppgick 2017 till 54,1 miljarder kronor, se figur 5, varav 67 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Närmare 71 procent av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är spridd över ett antal länder: de främsta avsändningsländerna är USA med 3 procent, Kina och Brasilien med strax över 2 procent samt Thailand, Turkiet, Malaysia och Schweiz med strax över eller drygt 1 procent vardera. Figur 5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-28 och länder utanför EU, 2012 2017 (miljarder kronor). 2.3.3 Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2017 var Norge (38,3 miljarder kronor), Danmark (17,1 miljarder kronor), Nederländerna (14,8 miljarder kronor) och Tyskland (13,4 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för närmare 58 procent av det svenska importvärdet. Mellan 2016 och 2017 minskade importen från Norge med strax under 6 procent. Importen från Norge utgjordes till närmare 95 procent av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från 14
Danmark ökade med drygt 4 procent. Den värdemässiga importen från Danmark ökade tydligast för produktgrupper såsom mejeriprodukter, oljor och fetter samt diverse livsmedel medan produktgrupperna fisk samt frukt och grönsaker minskade tydligast. Importen från Nederländerna ökade med strax över 6 procent. Från Nederländerna kan tydliga värdemässiga ökningar noteras för produktergrupper såsom mejeriprodukter, frukt och grönsaker samt oljor och fetter medan produktgruppen djurfoder minskade mest. Importen från Tyskland till Sverige ökade med närmare 7 procent. Produktgrupper såsom mejeriprodukter, frukt och grönsaker, diverse livsmedel, kaffe m.m. och kött kan noteras för tydliga värdemässiga ökningar. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2017 var USA, Kina, Brasilien och Thailand. Importen från USA minskade med närmare 14 procent under 2017. Importen från Kina och Brasilien minskade med drygt 1 procent vardera medan importen från Thailand minskade med drygt 2 procent. Importen från USA domineras av drycker, frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter) samt diverse livsmedel. Importen från Kina består främst av fisk, kräft- och blötdjur samt frukt och grönsaker medan importen från Brasilien nästan uteslutande utgörs av kaffe och kött. Importen från Thailand är mer jämt fördelad över ett antal produktgrupper såsom diverse livsmedel, frukt och grönsaker, fisk, kräft- och blötdjur, spannmål (mestadels ris) samt kött. 2.3.4 Olika produkters importutveckling Av tabell 2.6 framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2016 och 2017 ökade importvärdet mest för mejeriprodukter, kaffe m.m., frukt och grönsaker, oljor och fetter, diverse livsmedel, och drycker som tillsammans ökade med närmare 4,3 miljarder kronor. Räknat i procent ökade importen för dessa produktgrupper med drygt 6 procent jämfört med 2016. Sett över en längre tidsperiod, 2009-2017, har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper undantaget levande djur. Förutom fisk är det frukt och grönsaker, mejeriprodukter, kaffe m.m., kött, drycker, spannmål samt oljor och fetter som nominellt sett ökat mest. Procentuellt är det oljefrön och oljehaltiga nötter samt fisk som ökat mest. 15
Tabell 2.6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2009 2017 fördelad på produktgrupper enligt SITC* Produktgrupper Import (mkr) 1) enligt SITC 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 00 Levande djur 394 227 173 170 268 166 271 347 268 01 Kött och köttvaror 9 816 9 888 10 811 11 794 12 171 11 558 12 645 13 037 13 278 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 6 799 7 054 7 294 7 797 8 527 9 233 8 968 9 080 10 364 19 872 23 512 23 562 24 520 29 223 32 502 37 374 44 568 42 376 4 838 4 509 4 977 5 453 5 606 6 049 6 644 7 067 7 299 05 Frukt och grönsaker 16 833 16 592 16 192 17 141 17 719 19 116 22 397 23 112 23 789 06 Socker, sockervaror m.m. 2 330 2 201 2 241 2 148 2 614 2 535 2 677 2 868 3 047 07 Kaffe, te, kakao, mm 6 838 7 689 8 862 8 626 7 480 8 219 9 341 9 670 10 370 08 Djurfoder 3 451 3 097 3 298 3 579 3 787 3 763 3 824 4 229 4 295 09 Diverse livsmedel 6 367 6 080 6 306 6 593 7 120 7 368 7 673 7 648 8 210 11 Drycker 8 777 8 384 8 691 8 799 9 280 9 827 10 949 11 510 11 919 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 1 288 1 276 1 535 1 079 1 313 1 568 1 363 1 765 1 834 546 694 897 976 921 941 1 118 1 097 1 220 4 Oljor och fetter 4 002 3 944 4 528 4 603 4 309 5 106 5 071 5 702 6 350 SUMMA 92 151 95 147 99 367 103 278 110 337 117 951 130 314 141 700 144 618 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 16
Övriga varor ** 11,8% Spannmål och varor därav 5,0% Fisk, kräft- och blötdjur 29,3% Diverse livsmedel* 5,7% Mejeriprodukter och ägg 7,2% Kaffe, te, kakao m.m. 7,2% Drycker 8,2% Kött och köttvaror 9,2% Frukt och grönsaker 16,4% Figur 6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2017 fördelad på produktgrupper enligt SITC. * Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,2 %), socker och sockervaror (2,1 %), djurfoder (3,0 %), tobak och tobaksvaror (1,3 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,8 %) och oljor och fetter (4,4 %). De värdemässigt största produktgrupperna för importen under 2016 var fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker, kaffe m.m. samt mejeriprodukter (figur 6). Tillsammans utgjorde dessa produkter drygt 78 procent av importen. På mer detaljerad nivå ser man att de största importvarorna sett till värde var hel laxfisk, övriga fiskfiléer och fiskkött samt vin (tabell 2.7). Importen av hel laxfisk har ökat mest (27 procent) följt av övriga bakverk och bröd (15 procent), övrig ost (12 procent), torkad, saltad och rökt fisk (8 procent), övriga fiskfiléer och fiskkött (4 procent), vin, ej mousserande (3 procent) och orostat kaffe (1 procent). Importen av övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) har minskat mest (10 procent) följt av övrigt styckat griskött (2 procent) och benfritt nötkött (1 procent). Detta avser värdet. Ser man till volymen minskade exempelvis importen av hel laxfisk med 5 procent medan importen av övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) ökade med 3 procent. Tabell 2.7 Stora produkter i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel 2016 2017 Stora importprodukter 2016 1) (mkr) Stora importprodukter 2017 1) (mkr) Hel laxfisk 28 980 Hel laxfisk 26 152 Övriga fiskfiléer och fiskkött 5 596 Övriga fiskfiléer och fiskkött 5 767 Vin, ej mousserande 5 061 Vin, ej mousserande 5 050 Benfritt nötkött 3 568 Övrig ost (bland annat hårdost) 3 690 Övrig ost (bland annat hårdost) 3 079 Benfritt nötkött 3 602 Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) 3 004 Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) Orostat kaffe 2 986 Orostat kaffe 3 257 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 613 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 828 Övrigt styckat griskött 2 396 Övriga bakverk och bröd 2 647 Övriga bakverk och bröd 2 386 Övrigt styckat griskött 2 459 1) Endast insamlat värde kan redovisas för importen från EU-länder. Detta innebär att all faktisk import inte redovisas i tabellen. 3 310 17