285 I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar. Dessa möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas uppgifter om mervärdeskatter i olika länder. Sammanfattning Konsumtion Priser och prisutveckling på livsmedel är en fråga av hög rang i den livsmedelspolitiska debatten i olika länder. I tabell 20.1 visas livsmedelsutgifterna andel av den samlade privata konsumtionen i olika länder inom EU och en del andra länder år 2000. Tabellen visar att sydeuropeiska länder som t.ex. Portugal, Grekland och Spanien har betydligt högre livsmedelandelar än övriga EU-länder. För Nederländerna, Storbritannien och Sverige var livsmedelsutgifternas andel av den samlade privata konsumtionen lägst inom EU. För Sverige redovisas 8,0 % av den individuella privata konsumtionen bestå av livsmedelskonsumtion, vilket kan jämföras med EU-genomsnittet, 9,9 %. Sverige, Finland och Irland har i kvantitativa termer den lägsta konsumtionen av livsmedel inom EU räknat per invånare. Sverige har framför allt en låg konsumtion av kött och bröd och spannmålsprodukter där genomsnittet för EU var närmare 30 % högre än i Sverige år 2000 (tabell 20.2 och figur 20A). Konsumtionen i kg per person, har av Eurostat, tagits fram för vissa animalieprodukter. Redovisning sker i kapitel 13 (tabell 13.10). Det framgår av tabellen att Sverige vad avser nöt- och kalvkött har en med EU-genomsnittet likvärdig konsumtion, 21 kg per person år 2001. I fråga om övriga köttprodukter har vi som regel en betydligt lägre konsumtion än inom EU. Exempelvis var konsumtion av griskött i Sverige 35 kg och av fjäderfäkött 14 kg 2001. Motsvarande genomsnittet för EU var 43 respektive 21 kg. Prisnivåer Livsmedelspriserna var år 2000 omkring 21 procent högre i Sverige än inom EU. Sverige hade genomgående högre priser än EU. Största skillnaderna mellan de svenska priserna och EU:s var för alkoholhaltiga drycker, 54 %. Även för bröd- och spannmålsprodukter var prisskillnaden stor, ca. 36 %. Av de nordiska länderna hade endast Finland lägre priser än Sverige, ca 10 % (tabell 20.3). Den allmänna prisnivån i Sverige var 2000 13 % högre än genomsnittet för OECD-länderna. Prisskillnaden var betydligt större tidigare under 1990-talet, exempelvis 47 % år 1990 och 40 % 1996 (tabell 20.4). Prisutveckling Sedan 1996 har de svenska livsmedelspriserna liksom för EU stigit med 11,2 %. Inom EU har Grekland och Irland haft den kraftigaste ökningen av livsmedelspriserna, ca 25 %. Av samtliga länder har Storbritannien och Tyskland haft den långsammaste prisutveckling på livsmedel med ca. 6 %. Den allmänna prisutvecklingen har i Sverige varit något långsammare än inom EU, 9,7 respektive 10,9 %. (tabell 20.5 och figur 20B).
286 Mervärdeskatter Sverige har tillsammans med Danmark den högsta basskattesatsen för moms inom EU, 25 %. Sverige kommer dock först på tredje plats när det gäller livsmedelsmoms. Här är den svenska skattesatsen 12 % som kan jämföras med Danmarks 25 % och Finlands 17 %. I Europaperspektiv är dock livsmedelsmomsen ändå hög i Sverige. Högst livsmedelsmoms i övrigt inom EU har Österrike, 10 %. För resterande länder varierar skattesatsen mellan 0 % (Storbritannien) och 8 % (Grekland). Många länder inom EU har högre moms på alkoholhaltiga drycker än på övriga livsmedel. Nästan genomgående ligger den på basskattesatsens nivå, dvs. för Sveriges del på 25 %. Om statistiken Allmänt Paritetstal för köpkraft För att jämföra den ekonomiska aktivitetsnivån i olika länder används vanligen något mått som baseras på bruttonationalprodukten per capita. Detta mått räknas sedan om till en gemensam valuta för att medge jämförelser. De kraftiga svängningarna i valutakurser under senare år har dock gjort att en direkt omräkning utifrån kurserna på olika valutor inte speglar faktiska förändringar i köpkraft och ekonomisk aktivitetsnivå inom enskilda länder. I syfte att åstadkomma ett mer rättvisande mått på köpkraften i olika länder genomför bl.a. OECD och Eurostat beräkningar av paritetstal för köpkraft (Purchasing Power Parities, PPP). En köpkraftsparitet mellan två valutor definieras som kvoten mellan de belopp som i respektive land behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i de båda länderna. PPP kan beräknas för enskilda varor, varugrupper och större aggregat av poster, t.ex. BNP. Två olika metoder Köpkraftspariteterna redovisas genomgående enligt två olika grupperingar. Den ena är den som tillämpas i FN:s system för nationalräkenskaper (SNA, System of National Accounts). Den andra tillämpas i FN:s projekt för internationella jämförelser (ICP, International Comparison Project). Metoderna skiljer sig åt främst vad beträffar behandlingen av offentlig konsumtion. I ICP-klassifikationen har den offentliga sektorns utgifter för sådana tjänster som hushållen konsumerar individuellt dragits av från offentlig konsumtion och lagts till hushållens individuella konsumtion. I det följande sker redovisning både utifrån ICP- och SNA-klassifikationen. Den förra lämpar sig bäst vid jämförelser av hushållens totala förbrukning medan den senare skall användas då man vill jämföra vad hushållen köpt. Köpkraftsparitetsundersökningar Sverige deltog i det av OECD administrerade PPP-projektet under perioden 1985 1990. Uppgifter lämnades om medelpriser avseende de olika produktområden, som ingår i BNP. Redan vid denna tid administrerade EU:s statistiska kontor (Eurostat) motsvarande beräkningar för EU:s medlemsstater samt för vissa andra länder. Sedan 1991 ingår Sverige i det av Eurostat administrerade projektarbetet. Köpkraftsparitetsundersökningarnas kvalitet bestäms till stor del av de internationella specifikationerna och metodlösningarna. Av stor vikt är att uppnå och vidmakthålla en enhetlig tillämpning av de lösningar som valts. Undersökningarna anses i de här avseendena numera vara tämligen väl etablerade. För volymindexberäkningarna anses den allvarligaste felkällan vara brister i jämförbarhet mellan nationalräkenskapernas klassificeringar i olika länder. För prisjämförelser är huvudproblemet att jämförbarheten påverkas av olikheter i varusortiment, t.ex. kvalitetsolikheter. Skillnader i de jämförda produkternas representativitet för konsumtionen i respektive land kan likaså verka snedvridande på resultaten. Vid jämförelser för små produktgrupper kan också urvalsfelen vara besvärande. Sammanfattningsvis ger beräkningar av
287 köpkraftspariteter möjligheter att jämföra olika länder i första hand vad avser konsumtion och prisnivåer. Konsumtion I tabell 20.2 visas konsumtionsvolymer per invånare i olika länder varvid EU-15 satts till 100. Eftersom jämförelsen baseras på reala värden i internationella priser uttrycker indextalen skillnader i konsumerade kvantiteter. Avvikelserna från 100 anger hur mycket mindre eller större i procent som konsumtionen av en viss livsmedelsprodukt är i ett visst land jämfört med EU-15. I tabell 13.10 i kapitel 13 redovisas konsumtionen i kg per person av vissa animalieprodukter. Statistiken baseras på varubalansberäkningar och är i princip ingen paritetstalsprodukt. Prisnivåer Relationen köpkraftsparitet/växelkurs ger uttryck för ett lands dyrhet i förhållande till ett annat land. Prisnivåindexdefinieras som kvoten mellan paritetstalet och växelkursen och talar om hur många enheter av den valda jämförelsevalutan som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i respektive länder. Om t.ex. en chokladkaka i Norge kostar 10 norska kronor och motsvarande kaka i Sverige 15 svenska kronor blir köpkraftspariteten 15/10=1,5. Om vi på ett växlingskontor får betala säg 130 svenska kronor för 100 norska kan växelpariteten uttryckas som 130/100=1,3. Vi får alltså betala mer för chokladkakan i Sverige än vad som är motiverat med tanke på växelkursen. Prisnivåindex blir 1,5/1,3 *100=115, dvs. chokladkakan är 15 % dyrare i Sverige än i Norge. I tabell 20.3 anges med indextal hur mycket priserna på olika livsmedel avvek från EU-15:s i olika länder år 1999. Som komplement till redovisningen av prisnivåerna i tabell 20.3 visas i tabell 20.4 hur skillnaderna i allmän prisnivå mellan olika länder inom OECD utvecklats sedan 1990. Redovisningen avser de år under 1990-talet för vilka OECD genomfört paritetstalsberäkningar. Prisutveckling Ett av Maastricht-fördragets s.k. konvergenskrav för medlemskap i den europeiska monetära unionen (EMU) är prisstabilitet. För att kunna avgöra om de olika EU-länderna uppfyller detta konvergenskrav krävs att konsumentprisutvecklingen kan jämföras mellan olika länder. Detta nödvändiggör en harmonisering av de olika ländernas konsumentprisindex. Med 1996 som basår beräknas i detta syfte i Sverige, liksom i övriga länder, en ny index Harmoniserad Index för Konsumentpriser (HIKP) vars uppbyggnad bestäms i enlighet med indexens framtida användning som mått på inflationen uppfattad från ett centralbanksperspektiv. Nuvarande konsumentprisindex beräknas även fortsättningsvis och publiceras parallellt med den nya indexen. I tabell 20.5 jämförs den allmänna konsumentprisutvecklingen och prisutvecklingen för livsmedel enligt HIKP för EU-länderna samt Norge och Island. Annan publicering Eurostat redovisade varje år partitetstalsberäkningarna i en särskild rapport, senast i Purchasing power parities and related economic indicators Results for 1998 Eurostat, 2000 Edition. Resultat för senare år har endast publicerats elektroniskt. Tabellerna 20.1 20.3 baseras därför på uppgifter hämtade från EUROSTATS databas CIRCA dokumenten daterade, december 2002. Uppgifterna i tabell 20.3 kan även hämtas från SCB:s databaser som är tillgängligt kostnadsfritt på SCB:s webbplats www.scb.se under Priser och konsumtion. Uppgifterna i tabell 20.4 har hämtats via personligt meddelande från OECD. Uppgifterna i tabell 20.5 grundas på statistik publicerad av SCB i Statistiska meddelan-
288 den PR 15 SM 03 01 Konsumentprisindex 1830 2002. Indextalen publiceras även av Eurostat. Uppgifter om mervärdeskatter i olika länder (tabell 20.6) redovisas varje år av EU-kommissionen i en särskild promemoria, senast i VATrates applied in the member states of the community. Situation at 1st May 2002. (DOC/ 2908/2002-EN). Det påpekas att den är baserad på uppgifter som lämnats av medlemsländerna och att kommissionen inte kan garantera för riktigheten i uppgifterna. Det senaste dokumentet finns publicerat på kommissionens webbplats http://europa.eu.int/comm/.
289 Figur 20A Indextal för hushållens individuella konsumtion per invånare i reala värden till internationella priser för EU-länderna och vissa andra länder 2000 (EU-15=100) Indices of real value per head of individual consumption by households at international prices for EU-countries and some other countries Cypern... Luxemburg... Island... Schweiz... Italien... Österrike... Spanien... Frankrike... Tyskland... Grekland... EU-15... Norge... Belgien... Portugal... Danmark... Storbritannien... Nederländerna... Sverige... Finland... Irland... Polen... Livsmedel, alkoholfria drycker 0 25 50 75 100 125 150 175 Luxemburg... Island... Österrike... Schweiz... Norge... Storbritannien... Danmark... Tyskland... Italien... Nederländerna... Belgien... EU-15... Frankrike... Sverige... Irland... Finland... Cypern... Spanien... Portugal... Grekland... Polen... Privat konsumtion Källa: Eurostat. 0 25 50 75 100 125 150 175 Index
290 Figur 20B Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) 2002 för EU-länderna samt Norge och Island (1996=100) Harmonized index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and Norway and Iceland Grekland... Island... Irland... Nederländerna... Portugal... Luxemburg... Spanien... Frankrike... Danmark... EMU... Belgien... Finland... Italien... EU-15... Sverige... Norge... Österrike... Tyskland... Storbritannien... Livsmedel och alkoholfria drycker 100 105 110 115 120 125 130 Grekland... Island... Irland... Portugal... Nederländerna... Spanien... Norge... Italien... Danmark... Luxemburg... Finland... EMU... EU-15... Belgien... Sverige... Österrike... Frankrike... Storbritannien... Tyskland... Källa: Eurostat. Totalindex 100 105 110 115 120 125 130 Index
291 Tabell 20.1 Fördelning av hushållens individuella privata konsumtion i nominella värden för EU-länderna och vissa andra länder 2000, procent Distribution of the individual private consumption by households at nominal values for EU-countries and some other countries ICP-klassificering Livs- Bekläd- Bostad, Övrigt Total indi- Andel medel nadsar- bränsle, viduell pri- av och tiklar och elström vat kon- BNP, alkoholfria skor sumtion % drycker Sverige 8,0 3,5 18,9 69,6 100 67,3 Belgien 9,2 3,6 16,6 70,6 100 67,5 Danmark 8,5 3,3 18,6 69,6 100 64,6 Finland 9,1 3,2 18,1 69,6 100 62,7 Frankrike 10,6 3,7 18,6 67,1 100 68,5 Grekland 17,1 11,0 21,2 50,8 100 75,4 Irland 9,2 5,9 17,0 67,9 100 56,2 Italien 12,1 7,8 16,3 63,8 100 71,7 Luxemburg 8,6 5,8 12,9 72,7 100 50,4 Nederländerna 7,7 4,3 14,9 73,1 100 62,0 Portugal 15,0 6,4 8,9 69,7 100 73,7 Spanien 15,0 6,4 13,9 64,8 100 69,1 Storbritannien 7,8 4,8 14,6 72,8 100 77,3 Tyskland 8,8 4,8 17,9 68,5 100 69,8 Österrike 10,4 5,4 15,6 68,6 100 68,4 EU-15 9,9 5,1 16,6 68,3 100 70,3 Cypern 23,5 9,5 9,6 57,4 100 77,1 Island 12,8 4,6 13,6 69,0 100 75,1 Norge 10,3 3,9 13,2 72,5 100 55,6 Polen 16,8 3,7 19,5 60,0 100 71,8 Schweiz 10,6 3,6 20,1 65,7 100 67,2 Källa: Eurostat.
292 Tabell 20.2 Indextal 1 för hushållens individuella konsumtion per invånare i reala värden till internationella priser för EU-länderna och vissa andra länder 2000 (EU-15=100) Indices of real value per head of individual consumption by households at international prices for EU-countries and some other countries ICP-klassificering Privat kon- Livssum- medel, Livstion alkohol- medel Bröd, Kött Fisk Mjölk, Oljor Frukt, Andra fria spann- ost, och grön- livsdrycker måls- ägg fetter saker, medel pro- potadukter tis EU-15 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Belgien 102 96 94 106 100 84 76 74 93 95 Danmark 108 92 88 81 80 68 108 87 70 130 Finland 87 83 82 80 78 66 107 70 79 82 Frankrike 99 103 103 87 123 118 105 85 94 88 Grekland 72 101 107 79 126 131 118 227 111 45 Irland 91 79 77 82 92 41 57 73 78 81 Italien 102 112 114 124 110 130 105 191 123 71 Luxemburg 142 126 127 122 158 74 134 126 118 95 Nederländerna 102 90 89 93 67 55 96 68 96 131 Portugal 73 93 96 111 90 167 72 133 112 39 Spanien 81 105 107 77 117 232 92 131 128 49 Storbritannien 110 90 89 89 81 53 81 68 106 108 Sverige 98 86 85 71 71 99 108 78 95 88 Tyskland 107 101 99 120 92 47 112 50 74 155 Österrike 112 108 104 104 94 32 136 102 96 137 Cypern 82 168 165 149 217 104 130 195 229 75 Island 122 121 108 113 100 195 110 90 56 175 Norge 110 97 92 65 86 183 99 71 67 131 Polen 41 61 63 46 78 23 56 76 64 81 Schweiz 110 114 112 103 75 46 164 81 162 124 1) Indextalen återspeglar enbart volymskillnader mellan de olika länderna eftersom omräkning med paritetstal eliminerat skillnaderna i prisnivå mellan länderna. 2) Uppgifterna för alkoholhaltiga drycker är inte alltid jämförbara mellan länder beroende på olikheter i hur dessa drycker behandlas i respektive länders nationalräkenskaper. Källa: Eurostat.
293 Tabell 20.2 (forts.) Alko- Alko- To- Reshol- hol- bak taufria halt- rangdryc- iga er, ker dryc- caféer, ker 2 hotell EU-15 100 100 100 100 Belgien 116 131 80 62 Danmark 129 140 102 65 Finland 87 127 65 63 Frankrike 102 105 83 84 Grekland 31 42 184 118 Irland 98 96 118 141 Italien 92 48 92 105 Luxemburg 126 296 580 125 Nederländerna 101 89 92 74 Portugal 65 81 112 78 Spanien 84 56 146 182 Storbritannien 103 90 77 121 Sverige 87 82 103 64 Tyskland 116 165 105 67 Österrike 158 81 115 162 Cypern 195 110 167 137 Island 246 96 91 76 Norge 152 90 66 71 Polen 38 63 63 12 Schweiz 132 206 137 108
294 Tabell 20.3 Prisnivåindex 1 för total privat konsumtion samt för olika livsmedel 2000 för EUländerna och de nordiska länderna (EU-15=100) Comparative price levels for total private consumption for different foodstuffs for EU-countries and the nordic countries (EU-15=100) SNA-klassificering Privat kon- Livssum- me- Bröd, Kött Fisk Mjölk, Oljor Frukt, Andra tion del spann- ost, och grön- livsmåls- ägg fetter saker, medel pro- potatis dukter EU-15 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Belgien 100 101 100 104 116 112 106 91 97 Danmark 121 127 131 133 107 106 123 136 140 Finland 116 111 124 101 91 106 115 119 126 Frankrike 102 110 111 109 113 109 112 110 111 Grekland 79 88 88 68 83 101 113 95 117 Irland 108 105 105 97 84 117 94 113 109 Italien 89 97 98 93 99 108 95 92 100 Luxemburg 96 107 103 108 109 99 112 120 97 Nederländerna 100 92 82 107 90 91 79 89 96 Portugal 72 85 82 78 112 93 95 72 111 Spanien 83 86 106 77 82 88 98 81 95 Storbritannien 118 107 96 107 111 118 96 112 108 Sverige 128 121 136 119 103 114 119 118 138 Tyskland 100 98 96 110 111 83 95 106 86 Österrike 97 104 105 106 124 95 111 107 106 Island 131 166 170 168 104 172 144 203 164 Norge 129 154 159 154 111 161 142 161 171 1) Indextalen speglar hur prisnivåerna i respektive länder i reala värden förhöll sig till motsvarande värde för EU-15. 2) Uppgifterna för alkoholhaltiga drycker är inte alltid jämförbara mellan länder beroende på olikheter i hur dessa varor behandlats i respektive länders nationalräkenskaper. Källa: SCB, Konsumentprisindex och Eurostat.
295 Tabell 20.3 (forts.) Alko- Alko- To- Reshol- hol- bak taufria halt- rangdryc- iga er, ker dryc- caféker 2 er, hotell EU-15 100 100 100 100 Belgien 108 93 93 100 Danmark 137 121 132 108 Finland 123 171 117 114 Frankrike 87 98 103 97 Grekland 97 87 64 98 Irland 108 164 146 110 Italien 92 90 88 94 Luxemburg 94 84 68 94 Nederländerna 90 95 85 81 Portugal 94 71 61 76 Spanien 70 70 58 86 Storbritannien 125 156 202 134 Sverige 129 154 145 193 Tyskland 102 80 91 86 Österrike 95 92 88 90 Island 165 246 150 168 Norge 148 224 220 135
296 Tabell 20.4 Prisnivåindex för total privat konsumtion för OECD-länderna 1990, 1993 och 1996 2000 Comparative price levels for total private consumption 1990 1993 1996 1997 1998 1999 1 2000 OECD 100 100 100 100 100 100 100 Australien 103 86 96 97 86 87 82 Belgien 111 103 113 104 106 100 89 Danmark 147 135 139 132 124 119 108 Finland 164 109 129 124 124 117 103 Frankrike 112 110 124 110 110 103 90 Grekland 81 79 89 87 83 80 71 Irland 104 93 103 102 105 101 96 Island 143 124 119 119 122 120 117 Italien 106 89 95 93 89 85 79 Japan 131 163 152 145 144 160 171 Kanada 106 91 80 83 84 83 87 Korea 68 70 80 75 57 66 72 Luxemburg 100 98 111 105 101 96 86 Mexico 54 70 49 57 60 64 73 Nederländerna 108 106 114 101 99 95 89 Norge 156 125 139 138 129 124 114 Nya Zeeland 90 78 96 98 79 77 68 Polen 28 42 53 54 53 49 48 Portugal 68 74 81 76 75 71 64 Schweiz 147 138 153 138 137 130 120 Slovakien 30 37 37 39 35 37 Spanien 102 87 91 85 85 81 74 Storbritannien 97 91 97 109 113 109 105 Sverige 147 122 140 131 129 123 113 Tjeckien 27 33 43 41 44 42 41 Turkiet 56 55 47 48 53 51 58 Tyskland 117 116 123 111 109 102 88 Ungern 42 44 45 46 45 41 USA 92 90 88 95 98 98 102 Österrike 115 112 120 111 105 99 86 1) I jordbruksstatistisk årsbok 2002 publicerades actual consumption, benchmark year 1999. Källa: OECD.
297 Tabell 20.5 Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) för EU-länderna samt Norge och Island (1996=100). Vissa huvudgrupper Harmonized index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and Norway and Iceland. Selected categories of foodstuffs Livsmedel och Alkoholhaltiga Restaurang och logi Totalt alkoholfria drycker drycker och tobak 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 Sverige 107,4 111,2 114,7 115,8 110,0 114,5 107,6 109,7 Belgien 109,5 112,0 111,3 113,1 111,3 116,2 109,0 110,7 Danmark 110,6 113,0 109,9 110,6 114,2 116,7 110,7 113,4 Finland 108,4 111,7 109,9 111,8 113,4 117,1 109,8 112,0 Frankrike 111,7 114,7 117,7 123,5 110,1 114,4 106,3 108,3 Grekland 119,9 126,8 135,4 144,9 135,2 144,2 120,1 124,8 Irland 119,6 123,7 127,7 134,8 124,5 133,3 116,0 121,5 Italien 107,5 111,4 114,6 117,0 116,3 121,5 110,9 113,8 Luxemburg 112,2 116,6 115,3 121,2 111,2 115,9 109,9 112,1 Nederländerna 113,5 117,8 120,1 125,7 118,2 126,4 113,8 118,3 Portugal 115,5 117,2 119,4 125,3 117,2 123,8 114,2 118,4 Spanien 109,7 114,8 131,0 138,5 120,0 126,6 112,8 116,8 Storbritannien 104,5 105,3 126,2 128,5 119,5 123,6 106,9 108,3 Tyskland 105,3 106,1 108,0 112,3 109,7 113,6 106,5 107,9 Österrike 107,5 108,8 108,4 112,7 110,3 113,4 106,9 108,8 EU-15 108,5 111,2 117,2 121,4 115,5 120,5 108,7 110,9 EMU-12 109,0 112,1 114,5 119,3 114,3 119,5 108,8 111,2 Island 121,5 126,5 127,9 138,2 125,1 133,7 117,3 123,5 Norge 111,3 109,5 135,8 134,8 118,5 123,5 113,0 113,9 EU-15 samt Island och Norge 108,5 111,2 117,3 121,5 115,6 120,5 108,7 110,9 Källa: Eurostat.
298 Tabell 20.6 Mervärdeskattesatser inom EU den 1 maj 2002, procent VAT rates in EU-countries at 1st May 2002, per cent Sverige 1 Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Livsmedel 2 12 6 25 17 5,5 8 0 4 25 12 19,6 4,3 10 21 12,5 21 Drycker Spritdrycker 25 21 25 22 19,6 18 21 20 Vin 25 21 25 22 19,6 18 21 20 Öl 25 21 25 22 19,6 18 21 20 Mineralvatten 12 21 25 17 5,5 8 21 20 Läskedrycker 12 21 25 17 5,5 8 21 20 Fruktjuice 12 21 25 17 5,5 8 21 20 Restaurang 3 25 21 25 22 19,6 8 12,5 10 18 Basskattesats 4 25 21 25 22 19,6 18 21 20 1) För folköl och lättöl i livsmedelsbutik är skattesatsen 12,0 %. 2) Vid differentierad livsmedelsmoms gäller de lägre skattesatserna baslivsmedel i enlighet med de avgränsningar av varugruppen som gjorts i respektive land. 3) Högre skattesatser tillämpas i vissa länder för restauranger av lyxkaraktär. 4) I en del länder är skattesatsen lägre i vissa regioner. Källa: EU-kommissionen. Tabell 20.6 (forts.) Luxem- Neder- Portugal Spanien Storbri- Tyskland Österrike burg länderna tannien Livsmedel 2 3 6 5 4 0 7 10 12 7 17,5 16 17 Drycker Spritdrycker 15 19 17 16 17,5 16 20 Vin 12 19 12 16 17,5 16 20 Öl 15 19 17 16 17,5 16 20 Mineralvatten 3 6 12 7 17,5 16 20 Läskedrycker 3 6 5 7 17,5 16 20 Fruktjuice 3 6 5 7 17,5 16 20 Restaurang 3 3 6 12 7 17,5 16 10 20 Basskattesats 4 15 19 17 16 17,5 16 20