Lördag 23 februari 2002 kl 15.00 Matinéserien Berwaldhallen Konsertmästare: Jannica Gustafsson Evgenij Svetlanov, dirigent Dmitri Makhtin, violin Maria Fontosh, sopran Ernest Chausson (1855-1899) Poème för violin och orkester op 25 Poème de l Amour et de la Mer op 19 -La Fleur des eaux -Interlude -La Mort de l Amour PAUS Symfoni B-dur op 20 -Lent, Allegro vivo -Très lent -Animé Konserten spelas in! Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet även tekniskt. Här har du som konsertbesökare möjlighet att hjälpa till. Försök undvika att hosta. Om det är nödvändigt, gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att stänga av personsökare, digitalklockor samt mobiltelefoner!! Fotografering och bandinspelning i salongen är inte tillåten. Beräknad sluttid, 16.50 3
Tempo, balans, klangfärg, rytm, och naturligtvis känsla. I Sveriges Radios Symfoniorkester finns en svindlande musikalisk kreativitet samlad i en enda stor klangkropp. De över hundra medlemmarnas såväl individuella som kollektiva kompetens gör de musikaliska möjligheterna i princip outtömliga och inspirerar varje år dirigenter, musiker och solister till unika prestationer. har sitt ursprung i "Waldimirs orkester" (Radiotjänst Dansorkester) som bildades 1936 och som 1948 antog namnet Radioorkestern. Orkestern utvidgades successivt under första delen av 1960-talet för att 1967 i och med sammanslagningen med den dåvarande Underhållningsorkestern bli en ensemble på över 100 musiker under namnet Sveriges Radios Symfoniorkester. Sedan dess har orkestern utvecklats under internationellt kända och starka dirigentprofiler som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt, Esa-Pekka Salonen och Evgenij Svetlanov till en ensemble i världsklass. Nu får den unge österrikaren Manfred Honeck förvalta arvet, och som tidigare bidrar 1:e gästdirigenten Mark Wigglesworth till den höga nivån på orkesterns prestationer. Dessutom besöker varje år ytterligare några av världens främsta solister och dirigenter orkestern och bjuder publiken på sina tolkningar ur en repertoar som spänner över 4 flera musikaliska stilar och sekler. Musik som de förmedlar till sin publik inte bara vid de många konserterna på hemmascenen Berwaldhallen, utan också genom sin omfattande turnéverksamhet och de många konserter som sänds i radio och TV. Orkestern har alltid tagit ett särskilt ansvar för nyskriven musik och uruppför årligen ett antal nya verk av både svenska och utländska kompositörer. Något som fått orkestern att utveckla en alldeles särskild förmåga att tolka samtidens musikaliska strömningar.
Evgenij Svetlanov Direkt efter examen i dirigering och komposition vid Moskvakonservatoriet, engagerades Evgenij Svetlanov som dirigent vid Bolsjojteatern i Moskva. 1963, 35 år gammal, blev han dess chefdirigent. Två år senare utsågs han till ledare för dåvarande Sovjetunionens statliga symfoniorkester, med vilka han gjorde omfattande internationella turnéer. I dag är Svetlanov en världsdirigent och mycket eftersökt gäst vid de stora orkesterinstitutionerna. 1992 blev Svetlanov chefdirigent och konstnärlig ledare för Residentie-orkestern i Haag och han är dessutom förste gästdirigent för Philharmonia Orchestra. Tillsammans med de stora londonorkestrarna har han flera gånger gett sig ut på turné och gjort ett flertal grammofoninspelningar, där naturligtvis den ryska musiken dominerar. Sedan 1977 har han regelbundet gästat och mellan åren 1997 och 2000 var han orkesterns chefdirigent. Svetlanov brukar betecknas som den ende dirigent som spelat all existerande rysk orkestermusik. Hans inspelningar ger ett representativt tvärsnitt av hans repertoar, bl a symfonier och andra orkesterverk av Rachmaninov, Borodin, Tjajkovskij, Rimskij-Korsakov och Glazunov. Med har han gjort flera skivinspelningar, bl a Alvféns andra symfoni, Bergakungen och Sjostakovitjs Symfoni nr 7. Tillsammans med Greta Erikson har han spelat in Stenhammars andra pianokonsert. 5
Dmitri Makhtin 6 Dmitri Makhtin är född i S:t Petersburg 1975. Han började sin musikundervisning som fyraåring för sina föräldrar, båda professionella violinister. När han var sex år började han på Musikkonservatoriet för särskilt begåvade barn. 1989 vann han första pris i Nationella tävlingen för unga violinister i Novossibirsk i Ryssland. Det ledde till att han fick flera inbjudningar till att både ge solokonserter och att vara solist tillsammans med de filharmoniska orkestrarna i S:t Petersburg och Novssibirsk. 1990 fick Makhtin ett stipendium från den amerikanska stiftelsen Young Musicians vilket innebar konserter i New York, San Fransisco, Los Angeles och Dallas samt framträdanden i TV. 1992 flyttade Makhtin till Holland för att fortsätta sina studier. Sen dess har han vunnit en rad prestigefyllda tävlingar, bl.a. Premio Paganini 1994 och Sibeliustävlingen 1995. Han har samarbetat med dirigenter som Evgenij Svetlanov och Leonard Slatkin och har spelat med flera av de största orkestrarna i Holland, Frankrike och Ryssland. Makhtin har en bred repertoar. Han har t.ex. spelat Prokofjevs första Violinkonsert med les Solistes Européens du Luxembourg och Bruchs Violinkonsert på Théâtre des Champs-Èlysées i Paris. Förutom att framträda som solist spelar Dmitri Makhtin gärna kammarmusik i olika konstellationer.
Maria Fontosh Våren 2001 gjorde Maria Fontosh en sensationell debut på Kungliga Operan i rollen som Rosina i Barberaren i Sevilla, som bl a sändes i Sveriges Television. Därefter följde Musettas parti i La Bohème. Hösten 2002 väntar Tatjana i Eugene Onegin med Glyndebourne Touring Opera och därefter Fiordiligi i Così fan tutte och Adina i Kärleksdrycken på Frankfurtoperan. Maria Fontosh debuterade sommaren 1999 i Niccolò Jomellis intermezzon De blåsta rivalerna och Kortspelarna på Vadstenaakademien. Hon har även sjungit Musetta i La Bohème på Finska Nationaloperan och Pamina i Trollflöjten på Confidencen. Som konsertsångerska har Maria Fontosh framträtt med soloaftnar i Sverige, Finland och Ryssland, och givit konserter bl.a. i Berwaldhallen och med Kungliga Filharmoniska Orkestern. Våren 2002 kommer hon att sjunga Liù i Puccinis Turandot konsertant med Concertgebouworkestern och Riccardo Chailly, samt sopranpartiet i Szymanowskis Stabat Mater med Monte Carlo Filharmoniska Orkester. Maria Fontosh är född i Ukraina och uppvuxen i Ryssland. I Sverige har hon studerat vid Musikkonservatoriet i Falun, Kungliga Musikhögskolan och vid Operahögskolan i Stockholm, där hon alltjämt studerar. Maria Fontosh har hedrats med en rad stipendier, t.ex. Hugo Alfvénstipendiet, Confidencens vänners stipendium och Kungliga Musikaliska Akademiens större stipendium för utlandsstudier. 7
Ernest Chausson Ernest Chausson (1855-1899) växte upp i en överbeskyddad tillvaro. Hans båda äldre syskon dog vid 6 och 22 års ålder, så hans föräldrar var extra försiktiga med sin yngste son. Därför fick han inte gå i skolan utan undervisades privat hemma, något som i hög grad formade hans framtid. Chaussons lärare månade om hans kulturella bildning, de läste och diskuterade litteratur och poesi, gick på konserter och utställningar och ägnade timmar åt Paris många konstmuseer. När Chausson var 15 år blev han introducerad i några av de många privata salonger där författare, poeter, musiker och konstnärer träffades och umgicks. I stället för jämnåriga kamrater kom Chausson därmed tidigt att umgås med mycket äldre människor. En av hans närmaste vänner blev den 20 år äldre konstnären Odilon Redon. De blev vänner för livet, förenade i en passion för musiken, särskilt den av Beethoven och Schumann. De musicerade också tillsammans, Redon på piano och Chausson på violin. Chausson drogs till alla konstarter. Han hade konstnärliga talanger, vilket en kvarvarande skissbok med vackra pasteller vittnar om. Han var också skicklig med orden, vilken man kan se bl a av det libretto han själv skrev till sin opera Le Roi Arthus. Han skrev också en roman 8 som han dock kasserade. Familjen ville att han skulle läsa juridik och han tog sin examen 1876. Först därefter fick han sina föräldrars tillåtelse att ägna sig åt konsten, och då valde han musiken. 1877 skrev han sin första sång och två år senare började han studera vid musikkonservatoriet i Paris för Jules Massenet. Massenet såg i Chausson en stor talang och rekommenderade honom att söka Prix de Rome. Men Chausson fick inte priset, och han bestämde sig för att sluta för Massenet redan efter ett år. Han fortsatte därefter sina studier för César Franck, vars stil och temperament passade honom bättre. I en mening hade Chausson det gott ställt i livet. Han behövde aldrig arbeta för sin försörjning eftersom hans pappa hade arbetat ihop en ordentlig förmögenhet. Han var lyckligt gift med en kvinna som stöttade och inspirerade honom livet igenom och tillsammans fick de fem barn. De bodde i ett fantastiskt hus fullt av konst och vackra möbler där de höll salong för sina vänner Degas, Renoir, Rodin, Mallarmé, Gide, Franck, Duparc, D Indy, Debussy... Alla Paris betydande konstnärer fanns där. Samtidigt led Chausson av en livslång depression. Han föll ofta in i melankoli och var introvert och
Ernest Chausson Poème för violin och orkester självrannsakande. Jag var sorgsen utan att förstå varför, men fast övertygad om att jag hade bästa tänkbara skäl för att vara det, skriver han i ett brev. Hans självkritik var djup och genomgående. Han tog också starka intryck av Symbolisterna, den litterära rörelse som hade spleen och världsleda som central känsla. De isolerade sig med en poesi som blev så ogenomtränglig att få kunde ta den till sig. En känsla av utanförskap var central i Chaussons liv, sällskapslivet till trots. Chausson dog mitt i livet, 44 år gammal. Han var på väg till järnvägsstationen tillsammans med sin äldsta dotter för att möta sin hustru och de övriga barnen, när han ramlade på cykeln och krossade huvudet. Han dog omedelbart. Stilistiskt hamnar Chaussons musik någonstans mellan läraren César Franck och gode vännen Claude Debussy. I början av sin kompositionsbana tog Chausson stora intryck av Richard Wagner, men han insåg snart att det inte var rätt väg för den franska musiken utan hävdade tvärtom att en av- Wagnerifiering är nödvändig. Han skrev bl a 35 sånger, två orkestersånger, operan Le Roi Arthus, symfoniska dikten Viviane, symfonin i B-dur, kammarmusik och en del sakrala verk. Poème är kanske Chaussons mest spelade och bäst kända verk. Han skrev det på ovanligt kort tid, från april till juni 1896. Som vanligt tvivlade han dock på sitt verk och han var helt oförstående inför jublet vid uruppförandet. Jag kan inte komma över det, var hans kommentar när han lämnade konserthuset i Köln. Stycket är tillägnat den store violinisten och gode vännen Eugène Ysaÿe. Det var också han som uruppförde det 1897. Han spelade verket igen en vecka efter Chaussons död, och skrev till familjen:...och jag, som var bland de första att förstå, älska och beundra denne intime musiker, vilken allvarlig och milt melankolisk poet han var jag blev i dag desto mer rörd över tanken på att vara den förste efter hans död att lägga ner all min konstnärliga själ i ett av hans verk, vars rena skönhet kommer att speglas över er alla. Poème är baserad på en novell av den ryske författaren Turgenev, som heter Le chant de l amour triomphant, alltså Den triumferande kärlekens sång, vilket säger något om styckets idéinnehåll. 9
Ernest Chausson Poème de l Amour et de la Mer Poeten Maurice Bouchor var en av Chaussons nära vänner och en av dem som ofta fanns hemma hos familjen när poeter, konstnärer och musiker samlades. Han ägnade sig åt att översätta gammalfranska, Shakespeare och buddhistiska dikter och satte upp marionetteater. Stilistiskt hör han till symbolisterna med ett språk fullt av melankoliska, lite svårgripbara bilder. Symbolisterna försökte odla ett språk där ordens klang och valör fick ett egenvärde utöver deras betydelse. Det gjorde texterna ofta svårbegripliga och suggestiva. Poème de l Amour et de la Mer komponerades mellan 1882 och 1890 och reviderades 1893. För att publiken lättare skulle förstå innehållet i sångerna tänkte sig Chausson från början följande underrubriker: 1. Föraning Möte Farväl. 2. På havet- Glömska- Avsked. Det är alltså ingen lycklig kärlek det rör sig om utan melankolisk, längtande, passionerad kärlek beskriven mot en naturlyrisk bakgrund med doftande syrener, rullande vågor och vidsträckta silverstränder. 10 Ernest Chausson Symfoni B-dur op 20 Chausson avskydde larmet i Paris och reste därifrån så ofta han kunde. Han var flera gånger i Bayreuth för att lyssna på Wagner. Han reste till Spanien, Italien eller ut på den franska landsbygden. Symfonin är till stora delar skriven på landet, i Cibourre i södra Frankrike dit Chausson reste för att få ro att börja komponera sin symfoni. Han tvekade och tvivlade, som alltid, men var samtidigt övertygad om att en symfoni var det slutgiltiga testet på om han var en riktig tonsättare eller bara en miniatyrist. I flera brev kan man följa hans kamp. Vid ett tillfälle fastnar han på en enda takt och kommer inte vidare: Tänk dig, jag slutade för en stund sen...för tjugonde gången i dag. Så är det varje dag. Jag vågar nästan inte gå upp på morgnarna...jag har jobbat som en slav och har fastnat på en takt! Jag kan inte sluta... inte göra något annat...och inte gå vidare. Så jag hatar den...det värsta är att det jag håller på att skriva är väldigt bra...det är till och med för bra för mig. Jag hade en fin början och nu flyter jag omkring utan att kunna fortsätta eller ge upp... Symfonin uruppfördes 1891 på Société Nationale med tonsättaren själv på dirigentpulten. Symfonin blev välvilligt mottagen av publiken men avfärdad av kritikerna. Katarina Lindblad
Violin I Ulf Forsberg 1:e konsertmästare Bernt Lysell 1:e konsertmästare Kjell Lysell 1:e konsertmästare Jannica Gustafsson Alt 1:e konsertmästare Ulrika Jansson 2:e konsertmästare Lars Stegenberg Christian Bergqvist Per Sporrong Leander Belladestino Alexandra Kramer Aleksander Migdal Olle Markström Gunnar Eklund Torbjörn Bernhardsson Lena Röjder Åsa Hallerbäck Thedéen Hanna Göran Per Hammarström Stanka Simeonova Svein Harald Martinsen Violin II Per Sandklef Torsten Nilsson Tore Jonsen Anders Nyman Eva Jonsson (tjl) Bo Söderström Tomas Andersson Jan Isaksson Ann-Marie Lysell (tjl) Veneta Zaharieva Blendulf (tjl) Saara Nisonen Öman Roland Kress Renate Klavina Martin Stensson Paul Waltman Frida Hallén Annette Mannheimer (vik) Dag Alin (vik) Roger Jonsson (vik) Viola Lars Arvinder Håkan Olsson Ingegerd Kierkegaard (tjl) Mikael Sjögren Leopold Rapoport Håkan Roos Mona Bengtsson (tjl) Hans Åkesson Kristina Arvinder (tjl) Elisabeth Arnberg Ranmo Tony Bauer Ann Christin Ward Karin Dungel (vik) Annette Maxe (vik) Åsa Karlsson (vik) Catharina Skoog (vik) Cello Ola Karlsson, solocellist Jan-Erik Gustafsson, solocellist Ulrika Edström, Alt solocellist Helena Nilsson Staffan Bergström Kjell Bjurling Peter Molander Per Blendulf Johanna Sjunnesson Jana Boutani Åsa Strid Kontrabas Entcho Radoukanov Ingalill Hillerud Robert Röjder Martin Bergstrand Jan Dahlkvist Carina Sporrong Maria Johansson Peter Lysell Flöjt Tobias Carron Susanne Hörberg Anu Jämsä (även piccolaflöjt*) Per-Olof Sköld (även altflöjt*) Oboe Bengt Rosengren Ulf Bjurenhed Bo Eriksson (även engelskt horn*) Björn Uddén Klarinett Kjell-Inge Stevensson Niklas Andersson Dag Henriksson (även ess-klarinett*) Mats Wallin (även bas-klarinett*) Fagott Henrik Blixt Maj Widding Olle Eriksson (även kontrafagott*) Fredrik Ekdal (vik) Valthorn Hans Larsson Ivar Olsen Susan Sabin Tom Skog Rolf Nyquist Bengt Ny Trumpet Mark Schrello Joakim Agnas Mats-Olov Svantesson Torben Rehnberg Trombon Mikael Oskarsson Christer Torgé Göran Brink John Lingesjö (tjl) Mikael Lundqvist (vik) Tuba Lennart Nord Puka och Slagverk Tomas Nilsson Jan Huss Seppo Asikainen Mats Nilsson Pelle Jacobsson (vik) Harpa Lisa Viguier Piano Mårten Landström *Huvudansvarig för biinstrument 11
Kommande konserter Mars 2002 On 6/3 To 7/3 Fr 8/3 Fr 15/3 Gästspel Orchestra Filharmonica della Scala Riccardo Muti, dirigent Rossini: Uvertyr Willhelm Tell Stravinskij: Divertimento ur Féens kyss Beethoven: Symfoni nr 3, Eroica Onsdag 6 mars kl 19.00 Berwaldhallen Biljetter: 150-695:- fr 18/2 Torsdagsserien Manfred Honeck, dirigent O Olsson: Symfoni Torsdag 7 mars kl 19.00 Berwaldhallen Biljetter: 40-170:- fr 18/2 Evenemangsserien Radiokören Manfred Honeck, dirigent Bruckner: Adagio för stråkorkester Bruckner: Motetter för kör a cappella O Olsson: Symfoni Fredag 8 mars kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 18/2 Klassikerserien Mark Wigglesworth, dirigent Christine Brewer, sopran Schönberg: Verklärte Nacht Wagner: ur Ragnarök Fredag 15 mars kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 25/2 Lö 16/3 Matinéserien Mark Wigglesworth, dirigent Christine Brewer, sopran Schönberg: Verklärte Nacht Wagner: ur Ragnarök Lördag 16 mars kl 15.00 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 25/2 Må 18/3 Intima serien Grigory Sokolov, piano Haydn: Sonat in F dur Haydn: Sonat i D dur Haydn: Sonat i moll Komitas: Sex danser för piano Prokofiev: Sonat nr 7 i b-moll op. 83 Måndag 18 mars kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter: 195:- fr 25/2 To 21/3 Torsdagsserien Mark Wigglesworth, dirigent Beethoven: Uvertyr Egmont Sjostakovitj: Symfoni nr 15 Torsdag 21 mars kl 18.00 Berwaldhallen Biljetter: 40-170:- fr 4/3 To 22/3 Evenmangsserien Mark Wigglesworth, dirigent Brigitta Svendén, sopran Beethoven: Uvertyr Egmont Mahler: Lieder eines fahrendes Gesellen Sjostakovitj: Symfoni nr 15 Fredag 22 mars kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 4/3 On 27/3 Favoritserien Andreas Hanson, dirigent Musorgskij: Natt på Blåkulla Copland: Appalachian Spring Blomdahl: Adagio ur Vaknatten Rimskij Korsakov: Uvertyr Rysk påsk Onsdag 27 mars kl 18.00 Berwaldhallen Biljetter: 40-170:- fr 11/3 12