Utbildningsinspektion i Södermalmsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Kristinehamns kommun Södermalmsskolan F 6 Dnr 53-2005:3225 Utbildningsinspektion i Södermalmsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Södermalmsskolan F 6 den 4 och 5 april. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Södermalmsskolan F 6, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Södermalmsskolan f6 intervjuades lärare, elever, övrig personal och ledning samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga klasser och grupper. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Beskrivning av skolan Södermalmsskolan F 6 Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 118 Förskoleklass 41 Grundskola 230 Södermalmsskolan F 6 (fritidshem, förskoleklasser och grundskola 1 6) är ett eget rektorsområde i Centrala skolområdet. På skolan finns också en särskolegrupp samt integrerade elever. Dessa delar behandlas i kommunrapporten. Centrala skolområdet består av Gustavsbergsskolan, Jakobsbergsskolan, Södermalmsskolan F 6, Södermalmsskolan 7 9 och förskolorna i området. Skolan består av 4 paviljonger från 1900- talets början med ett arbetslag i varje paviljong. Skolan ligger centralt i Kristinehamn tillsammans med Södermalmsskolan 7 9. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Södermalmsskolan F 6 och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Enligt inspektörernas bedömning ges eleverna i förskoleklassen och skolan möjlighet till utveckling och lärande och en bra grund för fortsatt skolgång På skolan finns fungerande arbete för att skapa goda relationer och minska mobbning och kränkande behandling. Vid inspektionstillfället råder det en god och trygg stämning samt ett öppet bemötande elever emellan och mellan elever och personal. Eleverna anser att skolan är trygg och att de incidenter som ändå händer tas omhand på ett bra sätt av de vuxna på skolan. Skolan har ett väl utvecklat arbete kring barn i behov av stöd. Södermalmsskolan F 6 har ett mycket väl utvecklat, systematiskt och fungerande kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen kan tjäna som ett föredöme. Kvalitetsredovisningen har personalen på skolan, under ledning av skolans rektor, arbetat med under en lång tid och är en mycket bra beskrivning av skolans arbete men den innehåller även utvärderingar och många förslag på åtgärder för utveckling. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolan bör i högre utsträckning följa upp och analysera kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen samt låta dessa analyser ligga till grund för utvecklingen av undervisningen. - Skolans arbete med normer och värden bör i högre utsträckning följas upp och analyseras. - Elevernas kunskaper om skolans mål behöver förbättras. 2

- Skolan bör förbättra sitt arbete med att ge eleverna inflytande och ansvar över lärandet samt öka elevernas möjligheter till att delta i demokratiska processer. - Den pedagogiska verksamheten behöver analyseras eftersom den är av varierande kvalitet. - Samverkansformer mellan fritidshem och skola bör utvecklas. - Utformningen av elevens val bör förändras så att det bättre svarar mot grundskoleförordningens krav. - Tillgång till och användningen av datorer i grundskolans undervisning bör förbättras. - Skolan måste undersöka behovet av studiehandledning. Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Enligt inspektörernas bedömning ges eleverna i förskoleklassen möjlighet till utveckling och lärande och en bra grund för fortsatt skolgång även om samarbetet med årskurs 1 behöver förbättras i någon grupp. Även i förskoleklasserna utvärderas barnens utveckling bland annat med hjälp av en så kallad hjälpreda där företrädesvis de sociala delarna diskuteras. Skolan har flera olika system för att informera elever och föräldrar om elevens skolgång och lärande men kunskapsuppföljningen är till största delen koncentrerad till ämnena svenska, engelska och matematik. Ett systematiskt arbete saknas när det gäller uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen även om det finns exempel på arbeten och annat som utvärderats. Som exempel får eleverna i årskurs 5 skatta sin egen förmåga i ett flertal ämnen. Lärarna känner sina elever och anser sig ha kunskaper om elevernas utveckling, trots att detta inte alltid dokumenteras. Det gäller även de generella kunskapskvaliteter som skall eftersträvas. Personalen kan visa exempel på att eleverna utvecklat sina förmågor att exempelvis samarbeta och ta ansvar men detta finns inte dokumenterat och diskuteras inte i termer av resultat. Enligt personalen kommer arbetet med individuella utvecklingsplaner medföra att diskussionen kring resultat blir tydligare. Ännu är inte de individuella utvecklingsplanerna kända av eleverna. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Dokumentationen är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Ett arbete för att skapa en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev har påbörjats på skolan. Inspektörerna vill framhålla att från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. I matematik, svenska och engelska genomförs de nationella ämnesproven och används som ett led i bedömningen av elevernas måluppfyllelse. Resultaten i de nationella proven vid Södermalmsskolan F 6 för årskurs 5 visar att år 2005 3

uppnådde 83,7 procent av skolans elever målen i ämnesproven för svenska. 86,0 procent uppnådde målen för matematik och 88,4 procent uppnådde målen för engelska. Skolan har gjort en analys av resultatet av de nationella proven. I analysen konstateras bland annat att barnen överlag är stressade när proven kommer, att resultaten inte skiljer sig mellan svenska barn och barn med utländsk bakgrund mm. Utifrån dessa analyser diskuteras undervisningen och på vilket sätt undervisningen fortsättningsvis skall förändras för att nå en högre måluppfyllelse i matematik, svenska och engelska. Eleverna ges viss möjlighet att arbeta i demokratiska former. Det finns elevråd, klassråd och eleverna har möjlighet att få vara representanter i brukarrådet på skolan. Vid inspektionstillfället fanns inga elever representerade i brukarrådet. Se även avsnittet Bedömning av verksamheten. Personalen kan ge flera exempel på att eleverna har inflytande och ansvar över verksamheten i stort och över det egna lärandet. Som exempel ges elevernas egen planering, utvecklingssamtal, läxor m.m. Något av arbetslagen har efter önskemål från eleverna diskuterat och justerat innehållet i delar av undervisningen. Intervjuer med elever och lärare samt observationer visar dock att inflytandet i klassrummet begränsas till att eleverna ibland får bestämma när de skall göra vissa uppgifter. Inspektörerna bedömer att elevinflytandet behöver utvecklas samt att elevernas kunskaper om skolans mål behöver förbättras. En förutsättning för att eleverna skall kunna få ett verkligt inflytande är att de har kunskaper om utbildningens mål. Inspektionen visar att eleverna vid skolan har liten kunskap om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna även om kunskaperna, enligt skolans kvalitetsredovisning, ökat de senaste åren. Skolan gör varje år en elevenkät i årskurs 5. Enkäten visar att eleverna fått tillfälle att, vid något tillfälle, vara med och planera någon del av undervisningen. Enkäten visar också att eleverna anser att de vuxna på skolan lyssnar på dem. Det finns också exempel på att elever, som har särskilda insatser knutna till sig, i möten med rektorn får berätta hur de ser på insatserna. På skolan finns fungerande arbete för att skapa goda relationer och minska mobbning och kränkande behandling. Vid inspektionstillfället råder det en god och trygg stämning samt ett öppet bemötande elever emellan och mellan elever och personal. Eleverna anser att skolan är trygg och att de incidenter som ändå händer tas omhand på ett bra sätt av de vuxna på skolan. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Eleverna har, enligt skolans kvalitetsredovisning, flera möjligheter att delta i demokratiska former och ges därmed möjlighet att tillsammans med personal behandla frågor av gemensamt intresse. 4

Elevrådet sammanträder regelbundet och behandlar frågor som eleverna väcker i klassråden. Vid de elevrådsmöte och klassrådsmöten som inspektörerna närvarade diskuterades en blandning av regelfrågor och önskemål om nya leksaker. På klassråden diskuterades mest regler som antagligen finns men inte efterlevs. På det elevråd som följer efter det att klasserna haft klassråd får varje klass redovisa någon eller några frågor från den egna klassen. Eftersom tiden är knapp och gruppen stor består klassrådet av redovisning av ett begränsat antal frågor men inga åtgärder. Vad som händer med de frågor som inte redovisas är oklart. De elever som inspektörerna pratar med var osäkra på elevrådets och klassrådens roll, de ansåg att åtminstone elevrådet var mest för skolans skull och inte för elevernas inflytande. Eftersom få frågor följs upp och alla frågor inte behandlas blir syftet oklart för eleverna. Sättet att organisera elevrådet gör också att helt orealistiska önskningar blandas med ordningsregler som inte följs och synpunkter på personals bemötande utan att frågorna på annat sätt följs upp. Vid besöket var just elevrådet den grupp elever som var störst, i alla andra situationer var det färre elever per lärare. Det i kombination med att gruppen består av elever från samtliga klasser gör det svårt att leda och styra upp mötet. Trots detta har elevrådet försökt ta upp diskussioner kring skolans verksamhet utifrån en broschyr om elevrätt men detta har, enligt ansvarig lärare, varit svårt. Inspektörerna anser sammantaget att elevernas möjligheter till att delta i demokratiska processer bör förbättras. Intervjuer och observationer visar också att eleverna inte har möjlighet till ansvartagande i ett vidare begrepp det vill säga att lärarna tillsammans med eleverna planerar och utvärderar undervisningen och förbereder eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Som tidigare nämnts har detta b.la. att göra med elevernas kunskaper om målen för skolan. Det framkommer också att de olika arbetslagen och de olika lärarna ger eleverna olika förutsättningar till ansvar och inflytande. Skolan bör därför, enligt inspektörernas bedömning, förbättra sitt arbete med att ge eleverna inflytande och ansvar över lärandet. Vid inspektionstillfället höll personalen på skolan att uppdatera sin arbetsplan. Utifrån de dokument som finns att tillgå ligger skolans mål och planering i linje med nationella mål och riktlinjer. Matematikplanen som exempel, inleds med matematiktankar där det tydligt framgår att planen utgått från målen i den nationella kursplanen och att planen inte skall uppfattas som en checklista som skall bockas av utan som ett stöd i hur lärarna skall hjälpa barnen att nå målen. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vid inspektionstillfället hade Södermalmsskolan ett handlingsprogram mot kränkande behandling. Inspektörerna noterar att flera av undervisningssituationerna ger eleverna stimulans och utmaningar med möjlighet att arbeta på olika sätt. Under inspektionen noterar inspektionsteamet också exempel på pedagogiskt arbete som inte 5

kan anses vara helt i linje med läro- och kursplanernas mål. Skolans uppdrag är enligt Lpo 94 att främja lärande och det förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp och om vad som är viktig kunskap idag och i morgon och om hur kunskapsutveckling sker. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten behöver analyseras eftersom den är av varierande kvalitet. När det gäller fritidshemmens uppgift att komplettera skolans pedagogiska verksamhet finns det inget uttalat mål. Fritidshemmens personal arbetar ofta även i klassen, men som exempel har fritidspersonalen endast i något fall en uttalad uppgift att konkretisera och att praktiskt omsätta teoretiska resonemang till praktisk verksamhet. Inspektörerna bedömer att det pedagogiska arbetet på fritidshemmen behöver utvecklas och att samarbetsformer mellan fritidshemmen bör utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Skolan har ett väl utvecklat arbete kring barn i behov av stöd. Arbetet regleras i en elevstödsplan som dels innehåller en ledardeklaration dels en vision kring arbetet men också organisationsbeskrivning, ansvarsfördelning, utdrag ur lagar och förordningar, beskrivning av elevhälsoteam, beskrivning av den särskilda verksamheten fyren, beskrivning av musikterapi, flera olika handlingsplaner mm. Planen är till viss del tänkt som en uppslagsbok men den innehåller även stöd för hur personalen skall arbeta. Intervjuer och observationer visar att verksamheten fungera så som det beskrivs i planen. Alla inblandade är väl förtrogna med skolans sätt att arbeta med barn i behov av stöd. Som exempel kan nämnas fyren och musikterapi. I fyren arbetar personalen med social träning, grundläggande färdighetsträning mm men också med att kartlägga elever, ge stöd till lärare, deltar vid utvecklingssamtal samt som samtalspartner till arbetslagen i elevstödsfrågor. Enligt lärarna på skolan fungerar elevstödet mycket bra och de elever som är i behov av stöd får kvalificerat stöd. Varje elev i behov av stöd har ett åtgärdsprogram som läraren ansvarar för men där Fyrens personal kan konsulteras. Arbete utvärderas och de som arbetar med barn i behov av stöd uppmanas att ifrågasätta verksamheten för att vidareutveckla den. De barn som ansetts behöva individuell musikterapi har fått det. Musikterapi är ett sätt att stärka läs- skriv- och matematikinlärning. De barn som fått musikterapi har förbättrat sin motorik, stabilitet i kroppen, handfattning, koncentrationsförmåga mm. Skolan har, som tidigare nämnts, flera olika sätt att utvärdera lärandet. Enligt eleverna får de relativt kontinuerligt återkoppling i undervisningssituationerna men även här skiljer det sig åt mellan arbetslagen och lärarna. Något arbetslag har ett mer välutvecklat system för återkoppling men ett annat återkopplar muntligt t.ex. när eleverna arbetat klart ett arbetsområde. Alla arbetslag har rutiner för hur ett utvecklingssamtal förbereds och genomförs. I samband med utvecklingssamtalet diskuteras elevernas prestationer men någon systematisk uppföljning och analys av de samlade kunskapsresultaten eller utvärdering av elevernas utveckling mot läroplanernas mål att sträva mot finns inte. Södermalmsskolan F 6 har i övrigt ett mycket väl utvecklat, systematiskt och fungerande kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen kan tjäna som ett föredöme. Kvalitetsredovisningen har personalen på skolan, under ledning av skolans rektor, arbetat med under en lång tid och är en mycket bra beskrivning av skolans arbete men den innehåller även redovisning och analys av måluppfyllelse och resultat och många förslag på åtgärder för utveckling. Även själva arbetet med kvalitetsredovisningen har utvärderats och trots det stora engagemanget konsta- 6

terar personal och ledning att arbetet kan utvecklas. Samtlig personal som intervjuats bekräftar att kvalitetsarbetet på skolan är mycket levande och att alla varit delaktiga i arbetet. Kvalitetsredovisningen uppfattas av alla som skolans gemensamma ansvar och bidrar till ett levande kvalitetsarbete är därmed ett högst levande dokument. En utveckling som ses är att dokumentet kan bli mer tillgängligt för allmänheten. Redan idag finns det att tillgå på skolans hemsida men enligt rektorn kan en förkortad version kanske ökar intresset från föräldrarna att delta i arbetet. Enligt både personal och elever är rektorn väl förtrogen med verksamheten och är en stark pedagogisk ledare som lyfter pedagogiska frågor. Rektorn har också förmågan, enligt personalen, att ta tag i problem och det händer saker. Inspektörerna bedömer att rektorn är förtrogen med verksamheten. Skolområdets rektorer, förskolechefer och skolområdeschef möts varannan vecka för informationsutbyte och gemensamt lärande. Samtliga ledningspersonal i kommunen träffas en gång per månad och ibland oftare tillsammans med förvaltningschefen. Enligt rektorn är ansvarsförhållandet mellan skolområdeschef och rektor tydligt och organisationen är ett stöd för rektorn. Rektor har ekonomiskt ansvar och befogenheter att anpassa verksamheten efter elevernas behov vilket inte minst syns i arbetet med barn i behov av stöd. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande f örutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Skolan har rutiner för att inventera elevers behov av modersmålsundervisning. En stor del av de elever som har behov av modersmålsundervisning i kommunen går på Södermalmsskolan F 6 och 7 9. Rektor för Ölmeskolan/Strandskolan har som en arbetsuppgift att samordna modersmålsundervisningen i kommunen. Under förutsättning att lärare kan rekryteras och att gruppen är tillräckligt stor erbjuds alla som har rätt till det modersmålsundervisning. Svenska som andraspråk ges som alternativ till svenska men de lärare som ansvarar för svenska som andraspråk efterlyser mer samarbete med 7 9 enheten men även ett ökat samarbete med dem som undervisar i svenska. Överhuvudtaget önskar personalen ett ökat samarbete med 7 9 enheten. Elevens val läggs ut på schema från och med årskurs 3. Elevernas möjlighet till fördjupning och breddning är något begränsat. Enligt både elever och lärare var utbudet bättre tidigare. Inspektörernas bedömning är att elevens val kan utvecklas. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Samtliga lärare är, enligt rektorn, behöriga och undervisar till största delen i de ämnen de är utbildade för. Inspektörerna bedömer att lärarnas formella kompetens är god. I något fall arbetar 1 7 lärare som klasslärare vilket kan innebära att läraren saknar behörighet i exempelvis matematik. Inspektörernas bedömer att eleverna har tillgång till böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. Däremot är datorutrustningen inte ändamålsenlig. Datorerna är 7

få, dåligt underhållna och de flesta har låg kapacitet. De kan därför inte användas i undervisningen förutom i några fall. Användandet är också beroende på vilken inställning den undervisande läraren har till datorer. Personalen är också kritisk till den bristande supporten. Inspektörerna bedömer att tillgång till och användningen av datorer i grundskolans undervisning bör förbättras. I en organisation som bygger på att arbetslagen organiseras utifrån sin placering i fyra olika hus är det lätt att det blir fyra skolor i en. Personalen ser både fördelar och nackdelar med denna organisation men uttrycker ett behov av mer samarbete. En del av de skillnader som bland annat eleverna påtalat när det exempelvis gäller regler kan bero på denna problematik. Delar av kompetensutvecklingen beslutar ledningen för området eller kommunen om. Det kan gälla en gemensam inriktning för den kompetensutveckling som skall genomföras, men det finns även utrymme för skolan eller enskilda lärare att genomföra insatser på egen hand. Skolan avsätter resurser motsvarande cirka 500 kronor per anställd och läsår för kompetensutveckling vilket personalen inte anser räcker till en bra kompetensutveckling. Utöver dessa medel disponerar rektorn en summa som används till gemensam fortbildning. Personalen anser dock att rektorn är positivt inställd till kompetensutveckling och beviljar de utbildningar som ligger i linje med skolans behov av utveckling. Datum Ort 2006-11-14 Göteborg Kjell Ahlgren Ulla-Britt Norin 8