Intressanta fynd av storfjfrrilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998

Intressanta fynd av storfjfrrilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998 GORAN PALMQVIST Palmqvist, G.: Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998. [Remarkable records of Macrolepidoptera in Sweden 1998.1 - Ent. Tidskr. l2o (l-2): 59-74. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x. This is the 26'h consecutive annual report on interesting finds and provincial records of Macrolepidoptera in Sweden. The weather in spring was variable but in the end of April the warmth came and lasted several weeks with some short interruptions. In June establishing of a low pressure in Scandinavia, which lasted the whole summer, resulted in mainly cool and rainy weather with a short spell of warmth in end of July. From the beginning of September the warmth with prevailing SE winds came to southern and the middle parts of Sweden and lasted to the end of the month. The rest of the autumn was mainly cool. Among the many interesting re-finds this season, belonging to the native fauna, were Eulithis pyropata, MeLanthia procellata, Mythimna albipuncta and Xestia atrata. The threatened butterfly Mellicta britomartis was found on a few new sites. However, many individuals of the endangered butterfly Euphydryas maturna were found dead, probably due to the poor weather conditions. With the warmth and SE winds, in the end of April, started the immigration to Sweden of Vanessa atalanta and Autographa gamma. In the end of May one Macroglossum stellatarum was seen. Large numbers of Cynthia cardui and one Agrius convolvuli appeared as migrants in June. In connection with a short spell of warmth, in the end of July, one Orthonama obstipata, one Eilema griseola and two Cucullia fraudatrix were caught. With the warm weather and prevailing SE winds starting the last days of August many migrants like Colias crocea, Rhodometra sacraria, Agrius convolvuli, Acherontia atropos, Macroglossum stellatarum, Hyles lineata, Nycteola asiatica, Luperina zollikoferi, Spodoptera exigua, Heliothis armigera and Protoschinia scutosa came. The last observed migrant was Peridroma sauciain November. This report also deal with the sibling species Leptidea reali, pre,tiously confused with Leptidea sinapis and found widespread in Sweden. Specimens, including the Linnaean type-specimen of sinapis, are figured as well as the genitalia. Including Leptidea reali the total number of Macrolepidoptera found in Sweden is 1078. The latest information and the present status ofsome endangered species in Sweden is also given. The classification is according to Catalogus Lepidopterorum Sueciae (1994). G. Palmqvist, Sjdsavtigen 133, S-124 55 Bandhagen, Sweden. Inledning Denna flrliga sammanstdllning river intressanta storfjiirilsfynd dr den 26:e i fdljd som publicerats i Entomologisk Tidskrift. Systematik och nomenklatur fdljer "Catalogus Lepidopterorum Sueciae" (Svensson et al. 1 994). Den fcirsta delen av irsrappoften behandlar arter nya fdr landet, sdllsynta, migrerande eller i civrigt intressanta fynd. I denna del har ziven arternas svenska namn medtagits (Svensson & Palmqvist 1990). Avslutningsvis ftiljer en frirteckning civer nya landskaps- och lappmarksfynd. Ordningsfoljden iir densamma som i "Catalogus" men auktorsnam- 59

Gdran Palmqvist nen har utelamnats. Rapportcirernas namnkoder iir uppstiillda enligt ZOO-TAX (Cederholm 1978, l99l ). F6r iildre fynd anges aftalet i texten eller fdrkortat efter namnkoden. Det iir gliidjande att si minga rapportdrer (c:a 80) medverkat ocksfl detta 6r. Deirutdver har Nils Ryrholm gitt igeno.m Tage Allegirds, Sriren Berggrens och Stig Overbys samlingar som f6rvaras pi Umei universitet. Bland annat hittade Nils en lista civer nya landskapsfynd som Sciren Berggren sammanstdllt frin Allegirds samling, men som han inte hann publicera pi grund av sin ovdntade och fdr tidiga dcid. Dessa uppgifter om nya landskapsfynd redovisas diirfrjr i denna sammanstiillning. Ldmna utf<irliga uppgifter om fynd med lokal, antal ex, datum och dvriga uppgifter som kan vara av intresse. Samtliga rapporter arkiveras och blir ett viktigt dokument fdr framtida faunistiska understikningar. Trots 6rets omfattande sammanstiillning kan naturligtvis inte samtliga rapporterade fynd redovisas. Hdr kan dock piminnas om de regionala fjiirilssammanstdllningar som publiceras av de entomologiska lokalfcireningarna. Fjallfjarilarna presenteras sedan nflgra ir tillbaka mer detaljerat i en sdrskild artikel (Ryrholm & Ohlsson 1999). Den som har tillgflng till internet kan besrika "Swedish Lepidoptera" med adress http://www.fcom.se/ butter.htm. Frin denna hemsida kan du sedan liinka vidare till bl.a. aktuella fyndrapporter meddelanden och andra ldnders fjiirilshemsidor. I denna rapport har liksom tidigare flera rtidlistade arter kommenterats (se Ehnstrtim et al. 1993). Frir dessa har inom parentes hotkategori angetts. Artfaktabladen till dessa rcidlistade after finns tillgiingliga pi Artdatabanken i Uppsala och kan bestdllas diirifrfln. Nigra av arterna har presenterats riversiktligt med hjiilp av den information jag haft tillhanda. I sidana fall harjag ej skrivit ut alla de medverkande rapportdrernas namnkoder. Alla som bidragit med rapporter iir dock neimnda i ZOO- TAX listan i slutet av irsrapporten. Aterfynden av orangebandad parkmdtare (E u I i t h i s py ro p at a), kl em ati sfdltm atar e (M e la n - thia procellata) (larvfynd) och vitpunkterat griisfly (Mythimna albipuncta) dr speciellt intressanta eftersom de talar fdr att de iir bofasta. Ent. Tidskr. l2o (1999) Arter som frirra 6ret ndstan helt saknades, t.ex. metallflyna (Autographa- arterna), har 6ter visat sig (fr Palmqvist 1998). Efter flera irs efterforskningar har dntligen Haralds fjallfly (Xestia atrata) blivit iterfunnen. En av Sveriges mest hotade fjiirilsarter, veronikandtfj aril (Mellicta britomartis), har gliidjande blivit funnen pfl nya lokaler. Diiremot tycks den bl<ita och kyliga sommaren haft mycket negativa konsekvenser f6r bokniitfjail (Euphydras maturna) med flera fynd av doda fjiirilar, fcirmodligen exemplar som ddtt av sviilt. Speciellt gynnsamma viiderfcirhillanden fcir immigration med vdrme och S-SO luftstrbmmar intrriffade under viren-fdrsommaren och sdrskilt senare i september med fynd av flera intressanta migrerande fjiirilsarter (se nedan). Den enda nya arten fcir landet 6r Leptidea reali, en dubbelart till skogsvitvinge (Leptidea sinapis). Denna civerraskande upphckt visar med all tydlighet att iiven bland en sidan vrilkiind grupp som dagfjiirilarna finns fortfarande arbete kvar att gcira som krdver insamlingar och beldggexemplar. Antalet klinda storfjiirilsarter dr nu i Sverige 1078. Aven forlsdttningsvis tas rapporter om intressanta fynd tacksamt emot, helst fdre mitten av januari. Rapportdrer som anmtiler fynd for fcirsta gingen uppmanas att ange adress och fcidelseir fcir att lettare mdjliggdra en sdker identifiering med ZOO-TAX kod. Vdderutvecklingen 1998 Inledningen pi iret blev mild och fuktig med mycket nederbdrd. Landets sridra delar fick fortsatt milt i februari medan det i norr tidvis var mycket kallt. Frirsta halvan av mars gav rejiil kyla i hela landet och i slutet av minaden dominerade milda SV vindar friimst i Sydsverige. I bdrjan av april Sterkom vintern med extrema miingder snci i mellersta och norra Gdtaland. Den kyliga och nederbdrdsrika perioden varade till 20 april di det 6ter blev varmare i hela landet. Avslutningen pi april gav SO vindar och fcirsommartemperaturer i scidra Sverige. Efter en varrn fcirsta maj friljde 6ter kyligt viider. Frin mitten av minaden blev det flter varmt. I slutet av minaden kom kylan tillbaka med rekordsena sncifall i norra Norrland. Sydsverige hade en 60

Ent. Tidskr. 120 (1999) varm pingsthelg. Kylan frin norr rbrde sig sakta sdderut och juni blev sval och regnig. Det 169- trycksomride som etablerade sig i juni 6ver Skandinavien kom envist att ligga kvar hela sommaren. Detta medfdrde att det svala och regniga vddret fortsatte i juli med undantag frir norra Norrland som i nordvrist var varmare och torrare dn normalt. Aven i augusti dominerade det ostadiga och svala vridret med svira 6versvdmningar pi en del hill i Norrland. September inleddes med ett hrigtryck och SO vindar och sensommarvdrme som gav temperaturer pfl civer 20 grader i Mellansverige 2l-22 september. Ldngst i norr kom vintern med snri redan i mitten av m6naden. Frin bcirjan av oktober blev det mycket ostadigt med stora nederbcirdsmdngder. I november blev det kallare, en av seklets kallaste novemberminader. Vintern kom dock av sig i december och vddret kom att kiinnetecknas av regn med civersviimningar friimst i Vdstsverige och extrema sndfall i Giivle- omridet med c:a 1,5 m snri 4-6 december. Sammanfattningsvis blev flret en halv grad varmare iin normalt men med fi varma dagar over 25 grader och till f<iljd av det ofta mulna vddret smi skillnader i temperatur mellan natt och dag. Tabellviirden och ytterligare sammanstilllning av vdderiret 1998 lzimnas av Eggertsson Karlstrcim (1999). Fenologi, migration och extragenerations- {iur Arets fcirsta kliickta fjiiril tycks vara gre fjddermdtare (Apocheima pilosaria), som noterades ll.2 ph Ol, Arontorp (BZZS). Under den milda perioden i borjan av januari observerades pi Oland en del aktiva civervintrande nattflyn och plattmalar (BZZS).I Ha, Vindrarp sigs 21.2 flera ex av grigul frostmatare (Agriopis marginarla) (KURS). Med det milda vzidret frin mitten av mars till bcirjan av april fl6g de tidiga virmiitarna i Syd- och Mellansverige. Arternas uppfadande under sommaren prdglas av det ostadiga vddret med fcirsenade och utdragna flygtider frir vissa, sdrskilt de dagflygande arterna. Avslutningsvis pi flret noteras att trots det vinterlika vddret i november fl6g fortfarande allmrin frostfjai\ (Operophtera brumata) p& Oland si sent som 19.12 (KDVS). Storfjiirilar i Sverige 1998 Med vdrmen och SO vindar, nidde oss i slutet av april och i maj de forsta migrerande arterna, nrimligen amiraler (Vanessa atalanta), dropptecknat metallfly (Macdunnoughia confusa), gammafly (Autographa gamma) och kommajordfly (Agrotis ipsilon) liksom ett ex av stor dagsvdrmare (M ac ro glo s s um s te llat ar um) i slutet av maj. I fdrsta hiilften av juni bdrjade dessutom tistelfjarilar (Cyntia cardui) visa sig i antal. En Skervindesvdrmare (Agrius convolvuli) pitriiffades ocksi under denna period. Under den tillfzilliga viirmebciljan denna sommar som ridde i slutet avjuli i Sydsverige togs en vandrarefziltmatare (Orthonama obstipata) pfl Viistkusten och askgrfl lavspinnare (Eilema griseola) i Skine samt gribokapuschongfly (Cucullia.fraudatrrx) bide pi Oland och i Skine. I samband med att ett stabilt hdgtryck vrixer in kring minadsskiftet augusti- september med varma SO vindar bdrjade migranter upptrzida mer frekvent fram till slutet av mflnaden. Arter som antriiffades under denna period dr rcidgul hdfjaril (Colias crccea), svavelgul lingbensmatare (Rhodometra sac raria), ikervindesvdrmare (Ag ri us conv olv u- /i), dddskallesvdrmare (Acherontia atropo.s), vitribbad skymningssvdrmare (Hyles lineata), stor dagsviirm are (M ac ro glo s s um s t ellata r u m), bredvingad silgfotsllipare (Ny cteola as iaticct), Zol I i kofers n attfl y (Lup e rina zo ll ikofe r i), smal - vingat ldvfly (Spodoptera exigua), brunaktigt kndlfly (Heliothis armigera) och svartfliickigt kndlfly (P rotoschinia scutosa). F6rmodligen utgrir fynden av vinkelbandat ordensfly (Catocala nupta),itminstone i Halland och Uppland, och brungult nrisselfly (Abrostola triplasia) migrerande exemplar. Det g6tfulla upptridandet av svartfliickigt glansfly (Neustrotia candidula) i juni och augusti iir svirtolkat men skulle kunna hiirstamma frin en inhemsk population. De sista noterade migranterna Ar ett par exemplar av vittofsjordfly (Peridroma saucia) i oktober och november. En utfrirligare rapport civer migrerande fjiirilar (bide stor- och smflfjlirilar) dr sammanstdlld av Nils Ryrholm och finns utlagd pi tidigare nzimnda fj iirilshemsida "Swedish Lepidoptera" pi internet. Trots den svala sommaren kan nigra arter ha hunnit med en andra generation. I Tab. I redovisas endast ett urval av dessa. Eftersom flyg- 6l

Gdran Palmqvist Ent. Tidskr. l2o (1999) Tab. l. Fynd av storficirilsarter i Sverige 1998 vilka representerar en partiell andra generation. Reords of species of Macrolepidoptera with a partial second generation in Sweden 1998. Art Ochropacha duplaris, bj rirkblekmaskspinnare Antal ex I Datum 20.9 Lokal Sm, Kalmar Rapportiir LTSS Discoloxia blomeri, Blomers miitare I 22.9 Vs, Lindesberg ELHS Cabera pusaria, snrivit streckm?itare 1 25.9 Ol, Bejershamn BZZS Dendrolimus pini, tallspinnare I t2-19.9 Sd, Torti PGAS Smerinthus ocellata, videsviirmare 1 16.9 Ol, Bejershamn BZZS Lathoe populi, poppelsvirmare 1 I 12.9 12-19.9 Ol, Bejershamn Sci, Torti BZZS PGAS Notodonta dromedarius, bjdrktandvinge 1 10.t0 S6, Trosa LJRS Notodonta z.iczac, piltandvinge 1 3-2'7.10 S<i, Torci PGAS Pheosia tremula, pilporslinsvi nge I 24.9 Ol, Runsbiick LTSS Eilema complana, mdrkgr6 lavspinnare 2 l 20.9-2.t0 20.9-2,10 So, Tort) Sci, St. Vika PGAS PGAS Eilema deplana, nankingul lavspinnare 1 26.9 Ol, Runsbiick LTSS Deltote uncula, grikantat glansfly I 26.9 Ol, Runsb?ick LISS tiderna fcir flertalet andragenerationsdjur sammanfaller med den fina immigrationsperiod vi hade i september torde det vara omojligt att avgdra om de dr kliickta i landet eller mcijligen rmmlgranter. Intressanta fynd och observationer Sesia apiformis, allmzin poppelglasvinge. Ja, Hucksjciisen I hona 15.8.1948, enda exemplaret frfln omridet sedan insamlingarna pflborjades 1939. Nordligaste inlandsfyndet i landet (ERNS). Sesia bembecformis, bilgetinglik glasvinge (hotkategori hrinsynskrdvande). Sk, Hagestads 62

Ent. Tidskr. 120 (1999) mosse 3 nykliickta hanar 17.7. Med en hona hdrstammande frfln Belgien lockades dessa hanar fram mellan kl 1000-1200, trots att honan b6rjade locka redan kl 0800. Under ett mer normalt 6r borde det ha varit fdr sent pi sdsongen fdr flygande exemplar (RYRS). Synanthedon spheciformis, rovstekellik glasvinge. Feromonlockade hanar pi olika platser i Dalarna kom mellan kl c:a 1030 och 1600. Mellan kl I 100-1300, som angetts vara den locktid som giiller for spheciformis (pers. medd. Nils Ryrholm), kom ddremot inga hanar (RPLS). Pyrgus alveus, kattunvisslare (hotkategori hiinsynskriivande). Ytterligare ett fynd frfln viistra Sverige: Ds, Rigg[rd I exl6.7, infingad liings en grusvdg nara ett stcirre hygge (FZMS). I Grinduga-trakten scider om Gdvle var arten mindre siillsynt iin normalt och ett flertal ex togs och observerades i ir, bland annat under Sveriges entomologiska fdrenings irsmdtes exkursion (KJCS,RYRS m.fl.). Siillsynt och lokal i landet utom Gotland. Leptidea reali Reissinger, 1989. Arten beskrevs frin 6stra Pyrenderna i Frankrike, i en fciga kiind icke periodisk tidskrift, som lorkovicii av Rdal (1988). Till ftljd av att artnamnet tidigare anveints inom sliiktet Leptidea (Leptidea duponcheli lorkovici Pfeiffer, I 932) blev detta en ogiltig homonym. Reissinger (1989) som publicerade en artfista Over vlstpalearktiska Pieridae observerade detta och namngav p6 nytt anen till reali. Hdr i landet blev tidigt framlidne Erik von Mentzer intresserad av denna nybeskrivna art och bescikte typlokalen bide l99l och 1992. Det visade sig snart att reali's forekomster inte var begrrinsade till Frankrike utan arten konstaterades frin flera ldnder i Europa bl. a. Sverige (Lorkovic 1993, Mazel & Leestmans 1996, Tolman & Lewington 1997). Eftersom Erik planerade ett stcirre arbete om artproblematiken och artens utbredning i Sverige och Europa var tanken att vdnta med att ta upp den i dessa flrslistor tills arbetet var publicerat. Som underlag fcir denna presentation av reali i Sverige har jag haft tillging till Eriks efterldmnade material. Habituellt skiljer sig fcirsommargenerationen av sinapis frin reali i fdljande (Fig. I -3 och 4-6 ndsta uppslag): hanarnas apikalfliick dr hos sinapis mer grflaktig, hos reali innehflller apikalfldcken mer ^rt'i:::;';':::;' "* svarra pigmenr och och ofta har vingribborna Cu 1 och Cu 2 i vingens utkant mrirka fjiill som bildar tydliga linjer (som regel ej sfl tydligt hos sinapis). Fdr honornas del dr den gri apikalfliicken tydligare och mer utbredd hos reali, ofta har sinapis honoma endast gri fiiill i anslutning till vingribborna niira vingspetsen. Hos sommargenerationen (Fig. 7-9 och l0-12 ndsta uppslag) zir utseendeskillnader mellan hanarna smfl: m6jligen iir apikalfldcken hos sinapls mer diffust avgrdnsad medan apikalfliicken hos reali dr svart iinda ut mot vingfransarna och ser mer fyrkantig ut. Hos honorna dr skillnaden driremot stor: sinapis honan iir niistan helt vit med endast svag antydan till apikalfliick. Fig. l0 visar en hane av L. reali frin typomridet i Frankrike, Pyr6n6es Orientales. Genitalierna iir tydligt atskilda (Fig. I 3- l6 ndsta uppslag): hos reali dr aedeagus och ductus bursae betydligt lengre dnhos sinapis. Likaledes dr saccus ldngrehos reali. Jiimfcirelse av utvecklingsbiologin iir diligt undersrikt men smdrre skillnader hos pupporna har rapporterats (Lorkovic 1993). Det fdrefaller som gulvial (Inthyrus pratensis) dr den viktigaste vdrdvdxten fdr reali (Lorkovic 1993). Der ta styrks av en tidigare studie av iiggliiggning hos"sinapis" (Wiklund 1977) i olika habitat. Pi iingsmark lade " sinapis" niistan uteslutande aggen pi gulvial medan i skogsmark valde honorna uteslutande gokiirt (l,othyrus linifolius) fdr Ziggliiggning. Det fcjrefaller som sinapis fdredrar skogsmark med mindre gliintor, skogsvdgar och dylikt medan reali dr bunden till iingsmarker eller mer oppna ytor. Frigan om hur skilt valet av habitat iir, och i vilken utstrdckning arterna fcirekommer tillsammans, iir dock otillfredstiillande kiint. Bide fiilt- och experimentella underscikningar av Lorkovic (1993) tyder pi att korsningsbarridrer fcireligger bl.a. i uppvaktningsbeteendet. Si vin kdnt dr inga hybrider mellan arterna piriiffade.vad gdller valet av vtirdvrixt mflste det fdr sinapis del i norra delarna av Sverige vara nigonting annat dn gcikdrt, eftersom denna viixt eir mycket lokal eller saknas ddr (Mossberg et al. 1992). Flygtiderna tycks fcir reali vara nflgot tidigare iin sinapis, frin bcirjan av maj till in i juni. L. sinapis flygtid startar en-tvfl veckor senare och kan 63

Gdran Palmqvist Ent. Tidskr. 120 (1999) r= U - -! I { Fig. I - 12. Leptidea, habitus, naturlig storlek (natural size). - Fdrsta raden (f rsr row) I -3. Skogsviwinge.(Wood White), I*ptidea sinapis, ( fdrsommargenerationen I st generation). -Andra raden ( second row) 4-6. Angsvitvinge (Rial's Wood White), Leptidea reali, fdrsommargenerationen ( I st generation). - Tredje raden (third row) 7-9. Skogsvininge (Wood White), I*ptidea sinapis, sommargenerationen (2 nd generation). - Fjrirde raden (fourth row) l0-12. Angsvitvinge (Rdal's WoodWhite), Leptidea reali, sommargenerationen (2 nd generation). - l. hane (male), To, Kuokso 26.6.1974 leg. E. von Mentzer - 2. hane (male), Dr Hii,ssle 23.6.1997 leg. G. Palmqvist. - 3. hona (female), Dr Hdssle 23.6.1997 leg. G. Palmqvist. - 4. hane (male), An, Arnes 24.6.1998 leg G.Palmqvist. - 5. hane (male), Sm, Solnehult 16.6.1996 leg. G. Palmqvist. - 6. hona (female), Sd, Erikslund, Tyresta 13.6.1995 leg. G. Palmqvist. - 7. hane (male), Sd, Rdby, Rt;nd 29.7.1971 leg. P.-E Biicklin. - 8. hane (male), Sd, St. Vika 29.7.1997 leg. G. Palmqvist. - 9. hona (female), Sd, Rdby, Riinii 2.8.1971 leg. P-E. Bdcklin. - 10. hane (male) Frankrike, Pyrindes Orientale, Mont l,ouis 15.7.1991 leg. E. von Mentzer - ll. hane (male), Up, Ella, Niisby 1.8.1976 leg. E. von Mentzer - 12. hona (female), Sd, Rdby, Riinii 29.7.1971 leg. P-E. Bdcklin. Foto: G. Palmqvist. I*ptidea, habitus. vissa flr sracka sig in till bdrjan av juli. Bida sinapis enutbredningsomtackerinstrirredelen arternas sommargenerationer flyger i senare de- av landet utom de sydligaste delama av Sk6ne len av juli och in i augusti. Arternas utbredning i och fjiillomridena. Frin fiiilltraktema fdreligger landet dr f.n. inte helt klarlagd. I fcirteckningen dock ett par fynd frfln To, Abisko 18.7 och2o.1. civer nya landskapsfynd (se nedan) har endast 1972 (Henriksen & Kreutzer 1982) och Kuokso belagda uppgifter tagits med. For sinapis del har 26.6.1974 (MTZS). Den hittills kiinda utbredrapportcirerna utelamnats (utom fdr To), medan ningen for reali stracker sig frfln" Smiland, for reali dessa iir omnamnda. Som framgir har Oland, Gotland till Viisterbotten och Asele lapp- 64

Ent. Tidskr. 120 (1999) Storfjiirilar i Sverige 1998 Fig. l3-14. Leptidea, genitalier hanar (males). - 13. 6v e rs t ( abov e ) Leptidea sinapis. - I 4 unde rs t ( b e low ) Leptidea reali. ae = aedea7us, sc = saccus. Foto: H. Hellberg. Genitalia of Leptidea, males. mark. I Mellansverige tycks reali pit minga hflll vara den klart dominerande arten. Eftersom det funnits vissa oklarheter kring arttillhdrigheten av Linnes typdjur visas exemplaret som ar en typisk sinapis (Fig. l7). Som svenskt passande namn for reali fcireslis cingsvininge. Pontia daplidice, grdnfliickig kilfjiiril (hotkategori sflrbar). Ett ytterligare fynd som kompletterar frirra 6rets rapport: Go, Miistermyr I ex 16.7.1997 (FZMS) (Palmqvist 1998). Fynd av arten i flr pi Gotland begrdnsas till Stinga och Miistermyr dar arten noterats relativt fitaligt i juli och b6rjan av augusti (EQTS). Colias hyale, ljusgul hdfjaril (hotkategori siillsynt), har endast rapporterats i I ex, Sk, L<iderup 19.8 (FAZS,KDVS). Colias crocea, nidgul h0taril. Endast ett fynd Fig. l5-16. I*ptidea, genitalier honor (females). - 15. vrinster (left) Leptidea sinapis. -16. I*ptidea reali, hdger (right). db = ductus bursae. Efter Lorkovic 1993. Genitalia of Leptidea, females. After Lorcovic 1993. Fig. 17. Skogs,t'itvinge, Leptidea sinapis (Linnaeus, 1758), typdjuret i Linnds samling. Foto: Martin Honey, British Museum The Wood White, I*ptidea sinapis (Linnaeus, 1758), The type-specimen in the Linnaean collection in London. 65

Gdran Palmqvist frin Ha, Halmstad, Grcitvik 12.9 (ASJS). Gonepteryx rhamni, citronfjiiril, antraffad i Nb, Tdre, Bjumisstrdsk i mitten av juli (LKHS). Nordligaste fyndet i landet. Danaus plexippus, monark. I Vg, Gdteborg 14.8.1997 sigs en blombesdkande plexippus ptt niira hill utanfdr Operan (JSES). Detta fynd iir det andra rapporterade frin landet och ligger tidsmdssigt tidigare dn det exemplar som sigs i Sk, Falsterbo 19.8.1997 (Palmqvist 1998). Aven om dessa tvi fynd sammanfaller i tiden iir det svirt att helt sdkert avgcira om dessa exemplar iir resultatet av en spontan invandring. Det ligger fdrstis niira till hands att misstiinka, att eftersom Gdteborg dr en stor hamn fdr containertransport, exemplaret dtir kan vara infdrt t.ex. via frukttransporter frfln Syd- och Mellanamerika. Att defta ar mdjligt visas av att ett ex iir tunnet i Vg, Hisingen, Alvsborgshamnen l7.l1.1988, ur en container frin Sydamerika (MG-S enl. ELHS). I Gdteborg och Stockholm finns f.n. dessutom de enda tvfl fjiirilshusen i Sverige och i bida dessa fcirekommer plexippus. Hos de europeiska populationerna i Spanien och pi Kanarie0arna tir de ljusa fldckarna i vingspetsen gulvita medan exemplar frin den amerikanska kontinenten har helt vita fldckar (Kauri Mikkola muntl. medd.). Skulle nflgot mer friflygande exemplar visa sig i Sverige vore det spdnnande att studerajust denna detalj, ifall det nu skulle rdra sig om migrerande exemplar. Apatura irjs, stor skimmerfjiiril (hotkategori szillsynt). Ett ex frin Sk, Bistad 5.7.1993, funnen ddd, troligen pikdrd av bil, inliimnad pi Naturhistoriska Museet i Giiteborg av K. Seeberg (enl. ELHS). I Sk, Klagshamnsudden tycks arten inte ha frirekommit lika allmiint i ir jiimfcirt med tidigare ir. Dessutom funnen pi en ny lokal vid Stensoffa 3 ex 23.7 (O. Havle enl. WMAS). Vanessa atalanta, amiral. De tidigaste fynden frfrn Sm, Orsjri l..ex 2S.4 (FAZS) och Kalmar lex 6.5 (LISS), Ol, Runsbiick I ex 2.5 (LISS) och Up, Ingani I ex 10.5 (JLAS). Frin slutet av maj och i juni upptriidde atalanta relativt allmdnt i Syd- och Mellansverige. Flera obs av iiggliiggande honor. Ldngre norrut iir ftiljande fynd kiinda: An, Solleftei I ex 15.6 (FPLS), Vb, Brattfors I ex24.6 (EQTS,PGAS), Lu, Aralibti Ent. Tidskr. 120 (1999) I ex 20.7 (FAZS,JHES), To, Masungsbyn I ex 27.6 (EQTS,PGAS). I juli antriiffades larver pfl minga platser i scidra delen av landet. Under ftirstahalvan av augusti tycks fynd av atalantasaknas. Frin slutet av minaden fram till btirjan av oktober fltig den relativt allmdnt, fcirmodligen med pflspiidning av ytterligare invandrande exemplar. Cynthia cardui, tistelfjiiril, har ocksi haft en p6- taglig migration i landet detta 6r. De fdrsta cardui siktades de forsta dagarna i juni i sodra Sverige. Arten spred sig snabbt tiver landet och iir observerad pi minga platser i fiiilltrakterna som Hr, Hamrafjiillet I ex 8.7 (TBOS), To, Kiruna 3 ex 28.6 (FAZS,JHES), Karesuando I ex 28.6 (EQTS,PGAS), Piiltsa 2 ex 29.6 (EQTS, PGAS), Bjtirkliden I ex7.7 (KAHS). Intressant att notera iir all cardui fl6g niistan kontinuerligt under perioden juni-sept. Mtijligen kan det diliga vddret till del fcirklara den utspridda flygtiden. I slutet av augusti och under september cikar dock antalet observationer vilket antyder kliickning av inhemska djur och ytterligare inflygning. Arascnia levana, kartfjiiril. Arten har pfr Hofterups mosse. Alstorp i Skine flugit mycket rikligt dels i en virgeneration i maj och sedan frin mitten av juli till mitten av augusti i sommargenerationen. C lo s s iana c ha r i c I e a, arkti sk piirlemorfjiiril, pitrziffades i samband med inventering av fjiirilsfaunan i Lu, Padjelanta nationalpark, inom ett begrdnsat omride pi Sierkatjikkfls NO-sida i mer dn 100 ex under tiden 23-28.1 (FAZS, JHES). Frin Lu iir arten si vitt kiint bara antrdffad en gflng tidigare 1960, vid Skierfe (JBKS). Tre larver hittades i To, Besses 13.7 under fcirpuppning fldstade pfl kantljung (Cassiope tetragoraa). Dessa kliickte 23.7 (FAZS). M e I I i c ta b r itomart i s, veronikandtfjiiril (hotkategori sirbar), iir idag en av de mest hotade fjiirilsarterna i Sverige genom en klar minskning i numerdr och utbredning (se Artfaktablad, Andatabanken). Genom ett projektarbete gdllande arten utfdrdes ett riktat scikande pi de klassiska lokalerna i norra Kalmar lin. Trots detta kunde den ej iterfinnas dar (EFAS). Artens fdrmodligen individrikaste fdrekomst i landet ligger i ett omride norr om Millemilasjdn i SmAland. En ge- 66

Ent. Tidskr. 120 (1999) nomfcird linjetaxering som grund gav en uppskattad populationsstorlek drir pi c:a 500 individer (Eliasson 1999). Gladjande nog har britomartis uppteckts pi nya lokaler. I Og. Sandkulla, Rinna socken, flera l0- tal individer pi en areal av c:a2ha frfln 7-20.1.De blomrika iingsmarkerna rir omviixlande torra, sandiga och fuktiga och hyser en rik fjhrilsfauna i rivrigt med arter som smal sprritad bastardsv rirm are ( Zy g ae - na oste rodensis) och bredbriimad bastardsveirmare (2. lonicerae). FOr ndrvarande tycks inget hot mot lokalen direkt f<ireligga dfl omrfldet ej betas och ej heller har skogsplanteras (EGQS). Denna lokal ligger c:a 5 km NO Trehcirna ddr arten verkar utgingen sedan 1995 (Palmqvist 1997). Efter ett mycket srikande efter britomartis si har Goran Ripler funnit den pi flera nya lokaf er: Vs, Fagersta, Brifors 3 ex 5-9.1.1997, Dr, Ludvika, Dagkarlsboberget 1 ex 28.6.1991, Sriderbeirke, Hemshyttan I ex 4.7.1997, Sciderbzirke, Heden 1 ex 4.1.1997 (RPLS). Fornyade underscikningar 1998 gav fdljande resultat: Vs, Brifors 6 ex 17-21.7, Brflfors, Igeltjiirnen c:a 30 ex 21.7, Brflfors, Bjursdtra c:a l0 ex 21.7, Brifors, Bistorp I ex 26.7. PA en av platserna NV om Brifors har intensivt firbete troligen fitt arten att fcirsvinna dzirifrfln. Genom fdrstielse och tillmcitesgiende, fr6n lantbrukaren Erik Brate, har dngen inhdgnats. Frirhoppningsvis sker en iterkolonisering av denna ring. Platser frir rivriga fynd iir yngre granplanteringar, hyggen och dikesrenar, alltsa biotoper i snabb succession (RPLS). Eup hydryas maturna, bokniitfjiiril (hotkategori akut hotad), har haft det srimsta reproduktionsiret sedan 1987. Det mulna och regniga viidret fcirstcirde artens flygning totalt. Frin Vdstmanlands- lokalerna rapporteras om flera frrischa ex som dcitt av svzilt (ELHS). C o e no ny mp ha he ro, brun grdsfj riril (hotkategori hdnsynskrdvande), Aterfunnen i Gii, Torsiker, Stenbdck (ny lokal) 9 ex3.l (EAAS,FKIS). Fdrsta fynden under 1990-talet i Gdstrikland. Thecla betulae, bjcirksnabbvinge. Vg, Skara I ex 22.8, arten ovanlig i detta omride (JMKS). Dr, Ludvika 2 ex 16.8 och 4.9, frirmodligen ej antriiffad i Dalarna sedan 1948, d5 ett fynd finns frfln Vikmanshyttan, leg. Elis Dahlgren (RPLS). Nordstrcim et al ( 1955) anger ett lildre fynd frin Falunsomdetnordligas:"'r''::;:i^:^t:':rfr; slttn (Prunus spinosa) nir inte si lsngt norrut (Mossberg etal 1992), men andra Prunus-arter (iiven odlade) anges ocksi kunna anvdndas liksom undantagsvis bjcirk (Betula) (Henriksen & Kreutzer 1982, Poter 1997). Arten har en liknande utveckling i Giistrikland. Fore 1995 var betulae inte observerad sedan 1940- talet. Frin 1995 de tvi ex togs i Trdsken-trakten fcireligger friln 1997 mer dn 50 fynd. Exemplar har ocksi antriiffats i Bzickebro i veistra Grivle och Szitra. Den bhsta lokalen i Trcisken-omridet dr Grinduga, diir arten fl6g pi en gammal slfltterdng med mycket tistlar omgiven av hiigg (Prunus padus) (KJCS). Lycaena helle, violett guldvinge (hotkategori hdnsyn skriivande). Efter m in ga frirsrik lyckades det dntligen att finna arten i Hr, Duvberget vid Sveg 30-31.5. Populationen verkade vara relativt liten, men mcijligen berodde detta pi att det var i bcirjan av flygperioden. Detta dr ytterligare en indikation ph att helle finns kvar hiir och var pa fzibovallar och liknande kulturmarker i Norrlands inland (KJCS,RYRS). S c o I it ant ide s o r io n, fet6rtsbl6vinge (hotkategori sirbar). Efter flera irs arbete i Vg, Halleberg och Hunneberg lyckades det dntligen att iterfinna arten i ett ex 29.5 vid rasbranterna pi cistsidan av Hunneberg (FZMS). Drepana binaria, eksikelvinge (hotkategori siillsynt), har flter haft ett bra flygir i Skine med tlertal fynd frfln Trirringe lund, Hagestad och Sandhammar- omridet. Frin Oland bekreiftar ytterligare fynd frin Ottenby lund 1 ex 1.6 (FAZS, LTSS) och 2 ex ll.9 (FAZS,KDVS) att aften er bofast ddr. Hemistola biliosata, smaragdgrcin lundmdtare (hotkategori hdnsynskriivande). Vg, Frdmmestad, Nossebro I ex 30.5.1992 (Jack Karlstrcim), fdrmodligen det frirsta i Vg sedan 1800-talet, troligen f<ire 1850 av "Edgren enl. Wallengren" i Lampas katalog (enl. ELHS). Cyc Lop hora porata, brunvattrad gcirdelmdtaren (hotkategori siillsynt). Fynd av arten ar begriinsade till Sandhammar-omr6det i Skine: I ex 7.8 (FAZS,HEYS,KDVS), 2 ex 16.8 (KDVS), 2 ex r7.8 (EQTS,LGOS). Rhodometra sacraria, svavelgul lflngbensmiitare, ett ex Ha, Halmstad, ristra stranden 12.9 67

Gdran Palmqvist (ROAS). Det sjefte svenska fyndet, senast funnen 1987 (Palmqvist 1988). Orthonama obstipata, vandrarefiiltmetare. Ett anmiirkningsviirt tidigt fynd: Bo, Lane Ryrs Holme, Uddevalla I ex 24.7 (PHNS). Catarhoe rubidata, rcidbandad fdltmeitare (hotkategori akut hotad). En hona Sk, Kiimpinge 21.7 (WMAS). Arten dr inte rapporterad fran Skine p6 etskilliga decennier. Eulithis pyropata, orangebandad parkmdtare. Under perioden 18-26.7 antriiffades 6 hanar pa Go, Sundre, Barshagen (EQTS,GAMS,IMBS). Melanthia procellatd, klematisfdltmdtare. Efter att arten blivit funnen ny frir landet i Sk, Falsterbo i 1 ex 12.8.1996 (Palmqvist 1997, Wedelin 1998) har flera efterscikningar i omridet gjorts utan framging. I samband med ljusfingst 6-7.9 i Falsterbo undersciktes ett antal klematisbuskar varvid ett antal larver av tvfl typer hittades. F6rutom larver av den allmiinna svartgtirdlad strimmiitare (Horisme tersata) si fanns ddr ocksi procellata-larver, som var tydligare tecknade med framfrjr allt analsegmentens ryggteckning mdrkare i jiimfcirelse med tersata. Senare di larverna fcirpuppades framtrddde ocksi tydliga cremasterskillnader mellan arterna (se Forster & Wohlfahrt l98l) (OAOS,WMAS). Efter tips insamlades ytterligare c:a 15 larver i Falsterbo 24.9 (BZZS,FAZS). Enligt uppgifter frin Danmark tas de flesta flygande procellata genom h6vning med pannlampa (WMAS). Dtt procellata i Sverige fcirekommer inne i Falsterbo samhiille pi klematis i anslutning till triidgirdar, gator och gingvrigar uppmanas till stor forsiktighet och hrinsyn vid insamling ddr. Eftersom populationen fdrmodligen zir liten dr dven en viidjan om begriinsade insamlingar av denna arf befogad. E up it he c ia e genaria, lindmalmzitare (hotkategori htinsynskrdvande). Up, Uppsala, Husbyborg 2 ex 2.7 (KJCS). Ar tillsammans med fynden frin Dr, Ludvika 1989 (Palmqvist 1990) de nordligast kdnda i landet. E up ithe c i a s e I inata, kirskfl lmalmiitare (hotkategori siillsynt). Ett ytterligare ex har framkommit vid genomging av zildre insamlat material: Sk, Sandhammaren, i buskaget mot Rubus-markerna, N. Hammarskolds hus 8.7.1975 (KSMS). Overraskande har dnnu ett fynd blivit kiint, nilm- Ent. Tidskr. 120 (1999) ligen I ex Backikra 28.1 1996 (GUSS). Detta talar frir att selinata trots allt finns kvar i Sandhammar-omridet. Fynd av arten har saknats i Sverige sedan 1989 (fr Palmqvist 1976 och 1990). Eupithecia millefoliata, backmalmiitare (hotkategori siillsynt). Sk, Lrjderup 3 ex 9.7 (RYRS), Lomma I ex 16.7 (WMAS), Kiimpinge I ex 21.7 (WMAS),Arl6v 1ex2l.7 (WMAS), Kivik 2 ex 27.7 (SVNS), Lomma, 7 larver 24.9 (THMS) och nflgra larver i bdrjan av oktober (WMAS), Gessie I larv 25.9 (WEDS), Nybrostrand 7 larver 26.9 (WEDS), Backikra 2larver (parasiterade) 18.10 (LJRS), Malm6, Riseberga c:a 50 larver (PNGS). Arten har minskat dramatiskt sedan fcirra irets rekordnoteringar (Hyd6n 1998, Palmqvist 1998). Aploc e ra praefo rmata, stor taggmatare. Endast ett fynd kdnt detta 6r: Up, Osthammar, Sddercikulla I ex 7.8 (HYDS). N o t ho c as i s s e rtata, brunbandad lobmeitare (hotkategori akut hotad). Sk, Skliralid ett stort antal ex skakades ned frin smitreid 19.9 (JHES, JMLS) och frir fcirsta gingen funnen utanfcir Skiiralid i Kigertid, Axelvold 2 ex 23.9 (K. Johansson enl. WMAS). Apochemia hispidaria, taggig vintermeitare. En hane funnen 30.3 pa en villatomt i Sci, Eskilstuna (GAtvtS). Nordligaste fyndet i landet. E r io g as te r arbus c ulae, dviirgbj drkspinnare. To, Krokvik, Kiruna k:n, en larvkoloni funnen 12.7.1996 (LKHS). (se Ryrholm & Ohlsson 1 998) Agrius convolvuli, ikervindesviirmare. Funnen i 100- talet ex, det tidigaste i Sk, Kullaberg t hona 13.6 (FAZS,JHES) vilket antyder tidig inflygning ijuni och mrijligheter till larvutveckling i Sverige. Fynden i dvrigt dr koncentrerade i tiden frin slutet av aug till slutet av sept enligt ftiljande rapporter; Alnarp I ex L9 (FROS), Hagestad I ex 18.9 (G. Karlsson enl. WMAS), Lciderup I ex 19.9 (KJCS,RYRS), Nybrostrand I ex 2l- 26.9 (ORDS), Borby strand I ex 2l-26.9 (ORDS), Bunkeflostrand 1 ex 22.9 (M. Svensson enl. WMAS), Bl, Scilvesborg 3 ex mitten av sept (enl. BEFS), Sm, Kalmar I ex i slutet av aug (LTSS), Vristervik 2 ex 8.9 (EFAS), Viixjd 7 ex l5-17.9 (EKIS), Vaxjd 3 ex (M. Peterson enl. JMKS), Ot, NasUy 1 ex 4-8.9 (BZZS), Girdby 68

Ent. Tidskr. 120 (1999) l0 ex I 1.9 och c:a l0 ex 14.9 (FAZS), Arontorp 2 ex 15.9 (BZZS), Runsbdck I ex 15.9 (LISS), Haga Park 3 ex 16.9 och 4 ex 17.9 (SLES), Mdckleby, Ddrby c:a 30 ex 23.8-26.9 (KAHS), Go, Klinte 3 ex 30.8 GATS), Sundre, Hallbjiins 1 ex 17.9 (KJCS,RYRS), Hamra 3 ex 13.8-16.9 (KJCS,RYRS), Vg, Axvall 2 ex 6.9,2 ex 7.9, I ex 18.9 (JMKS), Sci, Oxeldsund I ex 28.8 (FANS), Eskilstuna I ex 7.9 och I ex 21.9 (GAMS), Trosa I ex9.9,l ex 10.9, I ex 13.9 och I ex 22.9 (LJRS), Torci I ex 19.9 (PGAS), Vagnhiirad l0-tal ex i mitten av sept (HGNS, LGOS, LJRS), Vs, Fagersta I ex 19.9 (WEDS) och nordligast Me, Kovland, Bjiirme I ex i btirjan av sept (M-B. Lieddn enl. LLVS). Acherontia atropos, dddskallesviirmare. Ett ex 12.9, hittades sittande pi en trddstam i en villatriidgard, Bl, Nettraby, Karlskrona. Efter mycket nzirginget beskidande skrdmdes fjiirilen och fl<ig iviig (enl. BEFS). Hemaris tityus, svdvfluglik dagsviirmare (hotkategori hrinsynskriivande), fdr fdrsta gingen funnen i Hr, Sveg, Duvberget 4 ex 30-31.5. Uppenbarligen hade arten en fast population hiir under 1997-98. Troligen iir denna nyetablerad dven om det inte kan uteslutas att den funnits hdr tidigare di tidigare fcirscik att finna arten hiir oftast fcirsvflrats av diligt viider (KJCS,RYRS). H e ma ri s fuc ifornis, humlelik dagsviirmare. Ett exemplar av en dagsvdrmare, med st6rsta sannollkhetfuciformis, observerad pi ndra hill under ett par minuter dfl den sviivande civer blommor bl a Pelargonia i en blomrabatt i en villatriidgird i Pi, Arvidsjaur 24.7 (Lars Sellbom). Eftersom exemplaret inte 6r helt slikert bestdmt kan det inte registreras som ett nytt fynd ftir Pite lappmark. M ac ro g los s um ste llatarum, stor dagsviirmare. Og, Geti, ett ex 30.5, flygande p6 niira hill i brantema av Kolmflrden (LLVS) och Sk, Hofterups mosse, Alsto.p, 31.8, ett ex observerades flygande under eftermiddagen (ARNS) Hyles lineata, vitribbad skymningssviirmare. Sm, ViixjO, ett ex 17.9 infingades pi tobak (Nicotiana) (EKIS). Mycket siillan sedd immigrant i Sverige. N o t o do nt a t o rv a, asplandvin ge. Go, Norrlanda, Hammars I ex 14.7.1993 (BJOS). Fyndet iir gjort samtidigt med fynd av Cloroclystis w-ata, Eilemagriseolar"nrrlr,,,'lr*lr::;::,':;r',t:: ket antyder att det rdr sig om ett tillf?illigt migrerande exemplar (se Ryrholm 1994). Lymantria dispar, ldvskogsnunna (hotkategori sirbar). Endast en imago rapporterad: Ol. Arontorp ll.8 (BZZS). Ett par fynd av larver vid Algutsrum 27.6 samt ett larvfynd frln 1977 (Christoffer Fiigerstrdm) betyder att dispar fortfarande har permanenta populationer pi Oland. Arten har under senare flr haft ett migrationsartat upptrddande i sydcistra Sverige. Pelosia muscerda, punkterad lavspinnare (hotkategori hdnsynskrdvande). Utanf0r Skine, diir arten har flera fcirekomstomriden, endast rapporterad frfln Ol, Ottenby lund 6 ex 2.8 (FAZS). Mycket talar fdr att den ocksi iir bofast i Ottenby lund. Eilema griseola, askgri lavspinnare. Sk, Hagestads naturreservat I ex 2l.7 (Fred Ockruck enl. RYRS), troligen ett migrerande exemplar. Lithosia quadra, stor lavspinnare (hotkategori siillsynt). Har fcirmodligen detta ir varit bosatt pi Oland, friimst di de norra delarna vilket fiiljande fynd indikerar: Trollskogen mer iin 100 ex 3-30.8 (FAZS,HEYS,GUSS,LJRS), flera lokaler norra Ol, flera l0-tal ex i borjan av aug GBOS), Arontorp 1 ex 7.8 (BZZS),N. M0ckleby, Dtirby I ex 2-13.8 (KAHS). Fdrutom Oland ett tillfzilligt fynd Sk, Hagestad 30.7 (Fred Ockruck enl. RYRS). Ett faktum som stcider tanken pi en fast dliindsk population ar att trots sedvanlig insamlingsinsats pi scidra Gotland noterades ddr inte ett enda ex detta ir (KJCS,RYRS). Acerbia alpina, nordisk igelkottspinnare, 6r pitriiffad pfl den klassiska lokalen pi Nissuntjflrros SV-sida, c:a 100 kokonger bide kliickta och okliickta 26.6-29.6 (BJOS,FAZS,JHES,SVNS, WCMS,ACHS). Imagines (2 hanar,2 honor) p6- triffade ll.7 nara toppen pi Nissuntjino och 3 ex flygande pi dagen 13.7 (BZZS,FAZS, GUSS). Catocala nupta, vinkelbandat ordensfly. Sk, Rinkaby I ex 8.9 (SVNS), Ha, Eldsberga I ex 8.9 (LNYS), Halmstad; Piarp 1 ex 22.9 (LNYS), Ol, Runsblick I ex 24.9 (LTSS), Bejershamn 7 ex 19.9-12.10 (BZZS), Niisby I ex 19.9-l2.lo (BZZS), N. Mdckleby, Drirby 6 ex 12.9-9.10 (KAHS), Go, Sundre flera lokaler 4 ex 17.9-6.1I (KJCS,KJKS,RYRS), Up, Hhver0 69

Gdran Palmqvist I ex 26.9 (TSSS). Ar mcijligen bofast pfl Oland och Gotland. Ovriga fynd torde med stor sakerhet utgtiras av migranter. Catocala sponsa, vigbandat ordensfly (hotkategori hdnsynskriivande). I landets nordligaste f0- rekomstomride fdreligger fdljande fynd: Up, Ridmansci, Strdmsborg 2 ex 5-26.9 (ELHS, KJCS,RYRS), Up, Osthammar, Sdderdkulla, 2 larver 18.6, funna i sista larvstadiet med hjiilp av pannlampa pi ekgrenar c:a2-2,5 m 6ver marken (HYDS). N e u s t rotia c andidula, svartfl 6ckat gl ansfl y (hotkategori siillsynt). Sm, Vdstervik, Borgd 3 ex l0-l 3.6 (BZZS,EFAS,GUSS), Ol, Trollskogen, Grankullavik I ex 14.8 (FAZS,LJRS). Gitfull art som upptrdder sporadiskt oftast enstaka, mdjligen bofast fdr ndrvarande. Nycteola asiatica, bredvingad sdlgfotsldpare. Funnen i Stminstone 75 ex, vilket zir den stcirsta klnda invandringen ett enstaka flr. Tidigare rekord dr frin 1995 (Palmqvist 1996). Exemplaren iir f6rdelade enligt f6ljande: Sk, Ldderups strandbad I ex 6.9 (M. Svensson enl. WMAS) och I ex 27.9 (HTIS), Nybrostrand I ex7-12.9 och I ex 13-16.9 (ORDS), Borrby strand 2 ex 15-11.9 och 2 ex 2l-26.9 (ORDS), O. Hoby, Spraggehusen 2 ex 13-19.9 (KJCS, RYRS) och t ei-zo-21.9 (KJCS,KJKS,RYRS), Atstorp, Hofterups mosse I ex 24.9 (WEDS), Ravlunda skjutfiilt 2ex26.9 (OAOS), Maglehem I ex26.9 (OAOS), Bl, Mjallby, Sillniis 3 ex 8.9 (PEBS) och I ex 14.9 (BEFS), Ha, Eldsberga I ex23.9 (LNYS), Halmstad, Sndstorp 1 ex 23-25.9 (AHRS), Vindrarp I ex 23.9 och I ex 26.9 (KURS). Yttra Berg, Giillared I ex 22-25.9 (AHRS), Sm. Viixjd I ex 20.9 (EKIS). Kalmar I ex 10.10 (UISS), Ol, Ottenby I ex I1.9 (FAZS, KDVS), N. Mcickleby, Dtirby 2 ex 7-12.9 (KAHS), Runsbdck I ex 12.9 och 2 ex 13.9 (LISS), Gflrdby, I ex 14.9 (FAZS), Bostorp I ex 14.9 (FAZS), L. Fr<i I ex 13.9, I ex 16.9, I ex 17.9 och I ex 27.9 (KDVS), Go, Sundre, Hallbjiins 2 ex 17.9 (KJCS,RYRS) och 2 ex 18.9-6.11 (KJCS,KJKS,RYRS), Vg, Ljunghem 8 ex 15.9 och I ex 23.9 (FHDS), Sri, Trosa 1 ex 22.9 (LJRS), Up, Ridmansd, Strdmsborg 3 ex 5-26.9 (ELHS,KJCS,RYRS), Uppsala, Husbyborg l4 ex 14-21.9 (KJCS), Vr, Vdse 3 ex 10.9 (PENS), Dr, Brovallen, Krylbo I ex 19.9 (ACHS), Ga, Ent. Tidskr. 120 (1999) Sandviken, Arsunda 4 ex 12.9-3.10 (KJCS). Autographa gamma, gammafly. Det fdrsta exemplaret fcir iret rapporteras frfln Ol. Runsbdck 29.4 (LISS). Frin btirjan av juni tycks en sttirre inflygning ske med fynd pi minga platser i stidra Sverige. En spridning norrut dokumenteras av fdljande fynd: An. Arnes 2 ex 24.6 (EQTS. PGAS), An. Ramsele 3 ex 3.6-15.7 (AEPS. ATTS), To, Nissuntjlno 2 ex 28.6 (FAZS, JHES). Fcirst i samband med den immigration som noteras frin slutet av augusti och i september visar sig gamma 6ter frekvent i Sydsverige Abrostola triplasia, brungult ndsselfly (hotkategori siillsynt). Det stora antalet fynd och spridningen av dessa talar fcir en migration. F6ljande fynd iir kiinda: Sk, Gisldv I ex 19.8 (SVNS), Ha, Eldsberga 1 ex 21.9 (LNYS), Ol, Trollskogen I ex 4.8 (FAZS), Bejershamn I ex 3.8, I ex 22.9 och 3 ex 25.9 (BZZS), L. Frd 4 ex 13.9 (KDVS), Runsbtick I ex 15.9 (LTSS), Ddrby I ex 15.9 (LISS), N. M<jckleby, Ddrby 5 ex l2-18.9 (KAHS), Skarpa- Alby I ex 21.9 (JHES), Arontorp I ex 22.9 (BZZS), Karum 2 ex 27.9 (FOUS), Sti, St. Vika, Nyniishamns k:n I ex 30.8-l 1.9 (PGAS), Bjcirkbacken, Viisterljung I ex 17.9 (LGOS),,Gti, Giivle, Engesberg I ex 12.9-6.10 (FYKS,KJCS). Frin Gotland rapporteras ett stort antal fynd fr6n slutet av september till brirjan av oktober (KJCS,RYRS) Abrostola aesclepiadis, tulkdrtsfly. I Tage Allanders fiiirilssamling satt tvi felbestdmda exemplar tillsammans med grcinvitt niisselfly (Abrostola tripartita). Dessa djur 6r etiketterade "Me Tynderci 9.7 1974" respektive "Me Tynderci 9.6 197 5". I civrigt fanns det inga aesclepiadis i hans samling. Nils Ryrholm:s fcirsta tanke var att djuren mflste vara feletiketterade eftersom tulkcirt (Vincetoxicum hirundinaria) saknas ldngs Norrlandskusten. Vid kontroll i en iildre regional flora visade det sig dock att Gunnar Adlerz i brirjan av 1900 talet planterade in tulkdrt pi stadsberget i Sundsvall och att viixten ddrefter brett ut sig pi denna lokal. Eftersom Tynderci ligger mindre iin l0 kilometer frfln stadsberget kan det ju inte uteslutas att det har funnits eller mcijligen finns en population av tulkrinsflyet diir. Acronicta tridens, treuddtecknat aftonfly (hotkategori hiinsynskriivande). Ett par fynd utanfcir 70

Ent. Tidskr. 120 (1999) artens fcirekomstomreden i landet: Go, Sundre, Barshage I ex 12.8 (KJCS) och I ex Sci, To16, Herrhamra I ex21.1-9.8 (PGAS) Cryphia dome,stica, blekgult lavfl y (hotkategori hiinsynskrdvande). En anmzirkningsviird rikli g flygning rapporteras frin Go, Ostergarn 21.7 de 2 I exemplar noterades (EQTS,IMBS). P h Lo go p ho ra me t i c ulo s a, tandfl y. Har f<irekommit relativt allmzint under hosten i Syd- och Mellansverige. Intressant dr ocksi fynd av larver i Vs, Norberg 25.7 (WEDS). Frigan dr om metic'ulosa har permanenta populationer i Mellansverige. Flera observationer tyder pi att den 6kat sedan brirjan 1990- talet i Mellansverige. Photedes brevilinea, rotstreckat strifly, har riven i 6r antrdffats allmrint i Sk. Gessie-omridet i ftirsta hdlften av augusti. Luperina, zollikoferi, Zollikofers nattfly. Sk, Maglehem 1 ex 26.9 (OAOS). Senast funnen i landet fcirra 6ret (Palmqvist 1998). Spodoptera exigua, smalvingat ldvfly. Ol, Karum I ex 20-25.9 (FOUS). Har pitriiffats flrligen under senare 6r. Athetis lepigone, gribrunt kiirriingsfly. I Tage Allanders fjiirilssamling satt en felbestiimd hona tillsammans med Athetis palustris nordiskt kdrriingsfly. Djuret dr ettiketterat "Me Soriker 7.8 1955"(RYRS). Arten togs ny ftir landet 1946 i Vb, Bjurdklubb (Nordstrrim 1941) Cucullia fraudatrix, grabokapuschongfly. Sk, Nybrostrand I ex 19-23.7 (ORDS) och Ol, L. Frci I ex 29.7 (KDVS). Fcirmodligen migranter, men fdrra 6rets larvfynd av arten pa 01, Gflrdby, utesluter inte kkickta djur pa platsen. (Palmqvist r 998). Cucullia praecana, nordiskt kapuschongfly (hotkategori hrinsynskrtivande). Sk, Svarte c:a l0 larver 8.8 (FAZS,HEYS), Vellinge 2 larver 10.8 (WMAS), Maglehem I larv 15.8 (OAOS), c:a 50 larver mellan Svarte och Smygehuk 19.8 (FAZS,KDVS) och 7 larver 1.9 (BZZS,KDVS). Lithophane lamda, bligritt triifly. Bo, Lane Ryrs Holme 2 ex25.4 (PHNS). Hadena compta, vitbandat nejlikfly. Sm, Eksjr) I ex 19.7 (EKIS). Torde vara det ftirsta exemplaret utanfcir Skine pi m6nga flr. Mytimna albipuncta, vitpunkterat griisfly Sk, Hagestad I ex22.8 (JHES,JMLS) och I ex 18.9 (G. Karlsson enl, WMAS), Nybrostrand I ex l0-12.8, t ex, -20.e."^t'i't:' ;';;:;'i:ffil Borrby strand 2 ex 12-'18.8, I ex 31.8-6.9, 1 ex 10-12.9,2 ex 15-11.9, I ex, 18-20.9 och 6 ex 2l- 26.9 (ORDS), 6. UoUy, Spraggehusen I ex 13-19.9 och I ex20-21.9 (KJCS,KJKS,RYRS), L6- derup, Strandbadsflsen I ex 19.9 (KJCS, RYRS) och 4 ex 20.9-18.11 (KJCS,zuKS, RYRS), L6- derup, Jdrahusen 2 ex 20.9-27.9 (KJCS,KJKS, RYRS), Lciderups strandbad I ex 21.9 (HTIS), Hagestad 2 ex 22.9 (SIRS,THMS). Fynden i Skine talar f<ir att arten nu zir bofast drir. Dessutom funnen pi Ol, Bejershamn I ex ll.9 (BZZS), Runsbrick 2 ex 15.9 (UISS) och L. Frci I ex24.9 ( KDVS ) frirmodligen som migranter. Mythimna pudorina, rcidgritt griisfly. Sm, Viistervik, Borgci I ex30.6-12.7 (EFAS,FOUS). Ett av de nordligare fynden i Sverige. Pe ridroma sauc ia, vi ttofsjordfly. Sk, Lriderup, Jrirahusen I ex 19.9-28.11 (KJCS,KJKS, RYRS), Borrby strand I ex 23-31.l0 och I ex 7- r3.11(ords) Euxoa specie.s, vetejordfly. Denna allmdna art har sedan en tid saknat anveindbart namn p.g.a. att typexemplaret av tritici (L, 176 l) visat sig civerensstdmma med crypta (Dadd, 1927) (Mikkola & Honey 1993). FOr den art som tidigare kallats tritici har Michael Fibiger fdreslagit E nigrofusca (Esper, 1788) som giltigt namn (Karsholt & Stadel Nielsen 1998). Noctua janthina, violettgritt bandfly dr en art under spridning. Bl, Torhamn, Sibbaboda I ex 1.8 (LISS), Ol, Trollskogen 3 ex i aug (FAZS), N. M6ckleby, Dorby I ex 12.9 (KAHS). Pi sddra Gotland fflngades ett tiotal ex 13.8-16.9 (KJCS, RYRS) (fr Palmqvist 1998). Noctua janthe, brunviolett bandfly. Bo, Hcigisa, Bjbrlanda I ex 20.8 (PHNS). Det nordligaste fyndet pfl Viistkusten. Xestia atrata, Haralds fjallfly. Hr, Funeisberget 1 hane3l.7-23.8 (KJCS,RYRS). Det tredje svenska exemplaret (se Ryrholm 1995) och fjiirde i Europa. Detta exemplar flcig tydligen tillsammans med de rivriga Xe,stia- arterna, som upptrddde flera veckor frirsenade i frirsta hrilften av augusti. Fyndet iir giort i en urskogsliknande barrskog vilket brir indikera att arten finns bofast nigonstans i trakten. Heliothi.s armigera, brunaktigt knrilfly. Ol, L. Frci I ex 16.9 (KDVS), Niisby I ex 12-14.9 7t

Gi)ran Palmqvist (BZZS), Go, Sundre, Hallbjiins 2 ex 17.9-6.11 (zucs,kjks,ryrs), 56, Trosa I ex 18.9 (LJRS). Migrant som antriiffats irligen under senare er. Protoschinia scutosa, svartflzickigt knrilfly, lir ocksfl exempel pfl en art som..antaffats irligen under senare flr. Arets fynd: Ol, Eriksrire I ex 15.8 (FOUS), Niisby I ex 12.9 (BZZS), Skarpa- Alby 2 ex 21.9 (JHES), Karum I ex 27.9 (FOUS), Go, Sundre, Suders 1 ex 17.9-6.11 (KJCS,KJKS,RYRS), Vg, Axvall I ex 15.9 (JMKS). Nya landskapsfynd- och lappmarksfynd 168 Thleporia borealisyr (PENS 77) - 172 Bruandia norvegica Hs (SVNS) - 1124 Hesperia comma Me (AGDS 6l) - 1730 Leptidea sinapis Sk, Bl, Sm, Ol, Go, Og, Vg, Bo, Ds, Nii, Sii, Up, Vs, Vr, Dr, Gii, Me, Ja, Vb, Nb, To (MTZS 74, Henriksen & Kreutzer 82) - l73o a L. reali Sm (BEFS,HHLS,MTZS, PGAS), Ol (BEFS), Go (EQTS,KJCS), og (SVNS), Ve GYRS), Bo (RYRS,SVNS), Ds (EQTS), Na (HHLS), St (BONS,EQTS,HHLS,MTZS, PGAS), Up (EQTS, HHLS,MTZS,TSSS), Vs (MTZS), Vr (BSOS,PENS), Ga (KJCS), Me (AGDS enl. RYRS), An (AGDS, EQTS,PGAS), Ja (KJCS), Vb (BSOS enl. RYRS), As (BSOS enl. RYRS) -1742 Gonepteryx rhamni Nb (LKHS) - 1743 b Danaus plexippus Vg (MG-S 88 enl. ELHS, JSES 97) - l9o9 Orthonama obstipatabo (PHNS) - 1916 Xanthorhoe quadrifasiata Hr (KJCS, RYRS) - 1936 Anticlea derivata Dr (ACHS) - 1945 Eulithis mellinatayb (BSOS 87 enl. RYRS) - 1947 E. pyraliata Na (SEHS) - l95o Chloroclysra siteratu An (PFLS) - 1958 Thera firmata Hr (KJCS,RYRS) - 1966 Electrophaes corylata Me (AGDS 58) - 1991 Epirrita christyiyr (PENS) - 2035 Eupithecia assimilara Jii (ERNS ) -2058 E. lariciatayb (SVNS) - 2071 Aplocera plagiata Me (AGDS 78) - 2072 Aplocera efformata Bo (PHNS) - 2088 Acasis viretata Me (AGDS 16) -2l0l ltame loricariayr (BZZS,FAZS) - 2715 Ennomos autumnaria An @FLS) - 2130 Apocheima hispidaria S<i (GAMS) - 2133 Lycia pomonaria Me (AGDS 78) - 2139 Agriopis aurantiaria An (PFLS) - 2'l4l Erannis defolariaria Me (AGDS 67) - 2178 Eriogaster arbusculae To (LKHS 96) - 2187 PhyLlodesma ilicfolia JA (ERNS 39) - 2194 Agrius convolvuli Hr (Per Hrigvall 97 enl. RYRS & KJCS) - 22Ol Hemaris tityus Hr (KJCS,RYRS) - 2218 Noto- Ent. Tidskr. l2o (1999) donta torva Go (BJOS 93) - 2283 Spilosoma luteayr (PENS 83) - 2300 Rivula sericealis Me (AGDS 75) - 2304 Schrankia costaestrigalrs Bl (PEBS) - 2325 Callistege rn I Hr (KJCS, RYRS) - 2348 Nycteola asi- AtiCA HA (KURS, LNYS,AHRS), Vg (FHDS), Si' (LJRS), Dr (ACHS) - 2350 Diachrysia /a/ri Nb (SVNS) - 2355 Plusia festucae Me (AGDS 46), Ja (ERNS 39) - 2356 P. puhami Ja (ERNS) - 2370 Abrostola asclepiadis Me (AGDS 74 enl. RYRS) - 2406 Ipimorpha subtusa Jii (ERNS) - 2433 Apamea scolopacina Gd. (KJCS) - 2442 Mesapamea didyma Me (AGDS 50 enl. RYRS) - 2478 Hoplodrina octogenaria Me (AGDS 52) - H. blanda Hr (KJCS,RYRS) - 2490 Athetis lepigone Me (AGDS 55 enl. RYRS) - 2501 Cucullia umbratica Me (AGDS 77) - 2518 Brachionycha nubeculosa Me (AGDS 52) - 2522 Lilhophane socia An (PFLS) - 2525 L. lamda Bo (PHNS) - 2551 Agrochola nitida Vr (PENS) - 2579 Sideridis albicolongs (JOJS 79),- 2597 Hadenacon- /asa Hr (KJCS,RYRS) - 2599 H. bicruris Vr (PENS) - 2599a H. capsincola Vr (PENS), Me (AGDS 5l enl. RYRS) - 2632 Euxoa obelisca Vr (PENS) - 2634 a E. eruta Sm (PENS), Ol (PENS), Vr (PENS) - 2643 Agrotis ipsilon Me (AGDS 71 enl. RYRS), - 2660 Noctua janthe Bo (PHNS) -2678 DiarsiaJloridaMe (AGDS 5l enl. RYRS) - 2713 Protoschinia scutosa Ve (JMKS) Rapporttirer AEPS= Peder Andr6n, AGDS= Tage Allegird, ARNS= Sten- Arne Andersson, ASJS= Bdrje Andersson, ATTS= Ulla Britt Andrdn, BEFS= Christer Bergendorff, BJOS= Jan Olov Bjiirklund, BONS= P-E Bcicklin, BPOS= Per Olof Bengtsson, BSOS= Stiren Bergren, BZZS= Per Erik Betzholtz, BABS= Bengt Ake Bengtsson, DJOS= Jdrgen Dahldn, EFAS= Stefan Ekroth, EGQS= Gtiran Engqvist, EKIS= Bruno Enekvist, ELHS= Claes Eliasson, EQTS= Hikan Elmquist, ERNS= Harald Eriksson, EAAS= Asa Eriksson, EATS= Betel Enekvist, FAZS= Marcus Franz6n, FHDS= NiIs Forshed, FKIS= Krister Frid, FOUS= Marcus Forslund, FPLS= Per Frederiksen, FROS= J<irgen Frohmark, FYKS= Ingemar Fryklund, FZMS= Mats Franzon, FANS= Johan Fiirnstrand, GUSS= Bertil Gunarsson, GAMS= Mats Garlin, HEYS= Benny Henriksson, HGNS= Gciran Hagerum, HHLS= Hans Hellberg, HTIS= Bertil Hallmer, HYDS= Nils Hyddn, IMBS= Lars Imby, JBKS= Hans 12

Ent. Tidskr. l2o (1999) Jdrbeck, JCAS= Anders Jacobsson. JGAS= Gunnar Johansson, LGOS= Griran Liljeberg, JHES= Henrik Jeansson, JLAS= Lars- Ak" Junron, JMLS= Mikael Jeansson, JOJS= Jan Jonasson, KAHS= Hans Karlsson, KDVS= Dave Karlsson, KJCS= Clas Kiillander, KJKS= Karl K?illander. KSMS= Peter Koch- Schmidt, KURS= Lars Kullmar, LJRS= Jesper Lind, LKHS= Hans Lindmark, LLVS= Lars Olof Lieddn, LNHS= Henrik Llnd, LNYS= Ronny Lindman, LTSS= Mats Lindeborg, MG-S= Naturhistoriska museet i G<iteborg, MTZS= Erik von Mentzer, OAOS= Anders Ohlsson, PEBS= Bert Petterson, PENS= Carl-Ake Pettersson, PGAS= G<iran Palmqvist, PHNS= Hans Petersson, PNGS= Gunnar Persson, ROAS= Anders Robertsson, RPLS= Griran Ripler, RYRS= Nils Ryrholm, SEHS= Peter Streith, SIRS= Ingvar Svensson (Staffanstorp), SJTS= Jan Sjtistedt, SLES= Lennart Sanded, SNTS= Thure Svensson, SVNS= Ingvar Svensson (Osterskiv), TBOS= Bjtirn Torstenius, THMS= ErikTham, TSSS= Stig Torstenius, WCMS= Bengt Wickholm, WEDS= Bengt Wendel, WMAS= Magnus Wedelin, ACHS= Christer Agren, AKMS= Per- Magnus Ahr6n, ords= Jan Olof Orddn Tack Ett varmt tack till alla rapport<irer som mdjligglort denna sammanstiillning. Ett siirskilt tack riktas till Nils Ryrholm, Clas KZillander, Mats Lindeborg och Magnus Wedelin frir vhrdefulla synpunkter pe manuset. Genom Stig Torstenius ftirsorg fick jag tillging till Erik von Mentzers efterlzimnade material, angiende Leptidea reali, vilket jag tackar frir. Slutligen ett stort tack till Hans Hellberg och Martin Honey frir hjalp med bilderna. Litteratur Cederholm, L. 1978. Namnkoder - ett frirslag till enhetliga personangivelser inom biologin. - Ent. Tidskr.99: 135-141. Cederholm, L. 1991. Svenska Zoolog-listan. Stencil. Zoologiska Museet i Lund. Eggertsson Karlstrrim, C. 1999. Vzider och vatten. En tidning frin SMHI - viideriret 1998. Ehnstrcim, B., Gdrdenfors, U. & Lindelciw, A. tgg:. Rridlistade evertebrater i Sverige. Uppsala. (Databanken f6r hotade arter). Storfjdrilar i Sverige 1998 Eliasson, C.U. 1 999. Veronikaniitfjiirilen (M e llicta britomartis). Biologi och utbredning norr om Millemilasjtin, Nybro komm un. Rapport I 999 : l. Milj cikontoret, Nybro kommun. Forster, W. & Wohlfart. T. A. 1981. Die Schmetterlinge Mitteleuropas. Spanner (Geometridae). Franckh'sche Verlagshandlung. Stuttgart. Henriksen, H.J. & Kreutzer, L 1982. Skandinaviens dagsommerfugle i naturen. Skandinavisk Bogforlag. Odense. Hyddn, N. 1998. Eupithecia millefoliata (Geometridae) i NV Europa 1940-1998. - Ent. Tidskr. tt9(2):65-76. Karsholt, O. & Stadel Nielsen, P. 1998. Revideret katalog over de danske Sommerfugle. Entomologisk Forening og Lepidopterologisk Forening. K<ipenhamn. Lorkovic, Z. 1993. Leptidea reali Reissinger 1989 (=lorkovicii Real 1988), a new European species (Lepid., Pieridae). - Nat.croat 2 (1): l-25. Mazel, R. & Leestmans, R. 1996. Relations biog6ographiques et taxonomiques entre Leptidea sinapis et L. reali Reissinger en France, Belgique et rdgions limotrophes (Lepidoptera: Pieridae). - Linneana Belgica XV no 8: 317-328. Mikkola, K. & Honey, M. 1993. The Noctuoidea (Lepidoptera) described by Linnaeus. - Zoological Journal of the Linnean Society 08: I 03- I 69. Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den nordiska floran. Wahlstrrim & Widstrand. Nordstrcim, F. 1947. Frir svenska faunan nya fiiirilar jiimte nigra andra. - Opusc. Ent.XVll: 159-172. Nordstrrim, F., Opheim, M. & Valle, K.J. 1955. De fennoskandiska dagfj iirilamas utbredn i n g. Lu nd. C. W K. Gleerup. Palmqvist, G. 197 6. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1975. - Ent. Tidskr. 97 43-44. Palmqvist, G. 1988. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1987. - Ent. Tidskr. I 09: 59-64. Palmqvist, G. 1990. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1989. -Ent. Tidskr. I I l: 6l-68. Palmqvist, G. l99t.intressanta fynd av storf,iirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996. - Ent. Tidskr. ll8(l):11-27. Palmqvist, G. 1998. Intressanta fynd av storfjdrilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1997. - Ent. Tidskr. tt9 (r): t3-27. Porter, J. 1997. The Colour Identification Guide to Caterpillars of the British Isles (Macrolepidoptera). Viking. Rdal, P. 1988. Lepidoptdres nouveaux principalment Jurassiens. - Mdmoires de Comitd de Liaison pour les Recherces Ecofaunistiques dans le Jura. Publication ap6riodique. Mdmoire No 4: 17-24. 73

Gdran Palmqvist Besancon Ryrholm, N. 1994. Intressanta fynd av storfjlirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1993. - Ent. Tidskr. t15 (t-2):37-44. Ryrholm, N. 1995. Intressanta fynd av storfjririlar (Macrolepidoptera) i Sverige 1994. - Ent. Tidskr. 116 (1-2):31-45. Ryrholm, N.& Ohlsson, A. 1998. Intressanta fynd av fjallfjarilarisverige 1997.- Ent. Tidskr. 119 (l): 41-45. Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1999.Intressanta fynd av fjallfjarilar i Sverige 1998. - Ent. Tidskr. 120 ( I - 2):43-53. Svensson, I. & Palmqvist, G. 1990. Ftirteckning 6ver svenska fjiirilsnamn. Stockholm (Naturhistoriska Ent. Tidskr. 120 (1999) Riksmuseet & Entomologiska Fdreningen). Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, C. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Fdreningen). Tolman, T. & Lewington, R. 1997. Butterflies of Britain & Europe. Collins Field Guide. Harper Collins Publishers. Wedelin, M. 1998. Tre fijr Sverige nya storfjarilar (Macrolepidoptera) funna i Falsterbo. - Ent. Tidskr. I 19 (l):29-34. Wiklund, C. 1977. Oviposition, feeding and spatial separation of breeding and foraging habitats in a population of Leptidea sinapis (Lepidoptera). - Oikos 28: 56-68. Copenhagen. En bok om Siciliens klubbhornsbaggar - Pselaphidae Sabella, G. 1998. Pselafidi di Sicilia. Museo Regionale di Scienze Naturali, Via Giolitti, 36, I-10123 Torino, Italien. 415s. ISBN 88-86041-21-7. Pris 140 000 Lire + porto. Den hzir boken behandlar Siciliens klubbhornsbaggar och baserar sig pfl fdrfattarens egna insamlingar under mer dn l5 irs ftiltstudier samt revision av tillgiingligt museimaterial. Antalet arter funna pi Sicilien uppgflr hdrmed till 82 ftjrdelade pi 30 olika sleikten. Av dessa dr 12 arter och l7 skikten representerade i den svenska faunan. Boken [r skriven pfl italienska med en kortfattad sammanfattning pfl engelska. Bestiimningsnycklar finns till tribus, skikten och arter, och dessa rir skrivna b6de pi italienska och pi engelska. Varje sliikte dr illustrerat med en fdrenklad habitusbild och i minga fall har svarskilda arter illustrerats med teckningar av genitalierna eller andra viktiga artkaraktrirer pfl tergiter eller sterniter. Frir varje art finns en bibliografi med referenser till originalbeskrivningar samt arbeten ddr sicilianska fynd omnrimns, en lista pi alla klnda fynd samt en prickkarta, som visar dessa fynd. I ett kapitel (endast pi italienska) diskuteras den sicilianska Pselaphid-faunans sammansattning och biogeografi. Boken avslutas frirutom Pselafidi di Sicilia av den obligatoriska litteraturlistan med ett bildgalleri om ett 40-tal fiirgbilder som visar olika naturtyper pi Sicilien. Tyvdrr dr bildtexterna endast pi italienska. Fdr svenska skalbaggssamlare 6r vdl den hdr boken av mindre intresse men fdr de som dven samlar material frin Medelhavsomredet kan boken vara intressant med minga habitusbilder och bestrimningsnycklar pi engelska. Roy Danielsson 74