Kv Valsverket 3-5, Eskilstuna Åtgärdsutredning förorenad mark

Antal sidor: 21 Antal bilagor: 1 Kv Valsverket 3-5, Eskilstuna Åtgärdsutredning förorenad mark ESKILSTUNA 2018-10-19 Ulrika Martell, uppdragsledare Matilda Wiberg, kvalitetsgranskare www.structor.se ESKILSTUNA: Bruksgatan 8b, 632 20 Eskilstuna Tel: 016-10 07 60 VÄSTERÅS: Stora Torget 2, 722 15 Västerås Tel: 021-81 45 40 ÖREBRO: Bettorpsgatan 10, 703 69 Örebro Tel: 019-676 26 00, Fax: 019-676 26 29 Säte i Eskilstuna Org.nr: 556622-0736 E-post: fornamn.efternamn@structor.se

2 Sammanfattning Bakgrund Inför eventuell omställning av markanvändningen till bostäder på delar av kvarteret Valsverket 3-5 i Eskilstuna har undersökningar utförts av föroreningar i mark, porluft och grundvatten. En riskbedömning av påträffade föroreningar har utförts och i vissa fall krävs ytterligare utredning för att fastställa riskerna, då utförda undersökningar har utförts utifrån ett annat genomförande av planen. Riskbedömningen har dock resulterat i att riskreduktion för planerad markanvändning krävs för; Skydd mot exponering via intag av jord och hudkontakt med fyllningsjord med arsenik, bly och PAH H. Skydd mot exponering vid inandning av ånga från fyllning och spill av kvicksilver, olja (alifater/aromater C8-C10) och PAH M samt eventuellt klorerade alifater. Ytterligare provtagning av klorerade alifater krävs för att bedömning ska kunna göras. Skydd mot exponering via intag av växter för fyllning med krom och PAH H. Skydd för långtidsexponering av förorening i mark avseende arsenik, kvicksilver, bly, olja samt PAH M och PAH H ska också beaktas. Skydd för markmiljö avseende metaller (utom arsenik och kvicksilver), olja, PAH. För djupare jord än 0,5 m är risken lägre då skyddsobjektet i stor utsträckning saknas. För att med säkerhet visa att inga risker för grundvatten föreligger krävs ytterligare laktester och prover som visar att de generella riktvärdena överskattar risker för grundvatten. Därför bedöms det i det här läget vara motiverat med skydd för grundvatten avseende kobolt, koppar, nickel, bly, zink, aromater C10-C16 samt PAH. Däremot bedöms att skydd för grundvatten kan vara aktuellt för pålning med avseende på olja. Uppdrag och syfte I uppdraget har inte ingått att utföra ytterligare undersökningar utifrån förändrat genomförande. Uppdraget innebär att utföra en åtgärdsutredning för att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att reducera miljö- och hälsoriskerna som identifierats i riskbedömningen till acceptabel nivå för planerad markanvändning. En översiktlig riskvärdering har gjorts där kostnaderna uppskattats översiktligt för de olika åtgärderna och resultatet diskuteras och värderas utifrån för- och nackdelar. För uppdraget har åtgärder i byggnader inte medräknats, dock rekommenderas radontäta byggnader på fastigheten. I kalkyler har kostnader för etablering, stängsel, rivningsarbeten inte tagits med då etablering för husbyggnation och anläggningsschakter kommer att utföras oavsett saneringsåtgärd. Denna rapport gäller för detta specifika uppdrag och får endast återges i sin helhet, om inte annat skriftligen i förväg överenskommits med aktuell uppdragsledare. Åtgärdsalternativ De utredda åtgärdsalternativen är: 0. Nollalternativ inga åtgärder 1. Alternativ 1 MAX-alternativ Schakt och borttransport av förorenad fyllning och spill av olja över PSRV1

3 a. Tillägg insitu behandling/jordtvätt av klorerade alifater i grundvatten b. Tillägg övervakad naturlig nedbrytning av klorerade alifater i grundvatten c. Ingen åtgärd för klorerade alifater i grundvatten. 2. Alternativ 2 Jordtvätt insitu av förorenad fyllning, spill av olja och klorerade alifater i grundvatten till PSRV1 3. Alternativ 3 Schakt och borttransport av förorenad fyllning under nya byggnader och oljeföroreningar samt i övrigt schakt och borttransport för anläggningsschakt över PSRV2 4. Alternativ 4 MIN-alternativ - Schakt och borttransport av massor för anläggningsschakt över PSRV2 Rekommendation Valt åtgärdsalternativ bör uppfylla åtgärdsmålen, varför alternativ 4 inte bedöms vara ett gångbart alternativ. Alternativ 2 bedöms innebära en stor osäkerhet i genomförande och kostnad för att utreda om metoden fungerar när närmare hälften av föroreningar ändå schaktas bort i anläggningsschakt. Utifrån det är utredningskostnaderna inte motiverade. Ytterligare undersökningar rekommenderas för att utreda om åtgärder för klorerade alifater är motiverade och resultatet av det bedöms påverka val av åtgärd. Även ytterligare bedömning om kvarlämnad fyllning inte bedöms utgöra risk för grundvatten och lägre skydd för marklevande organismer kan accepteras där skyddsobjektet till stor del saknas idag kan accepteras ger underlag för att alternativ 3 kan vara det mest optimala alternativ med hänsyn till miljö, ekonomi och teknik. Kostnaden för alternativ 1 uppskattas grovt till 14,5-23 MSEK exkl kostnader för åtgärd av klorerade alifater i grundvatten. Kostanden för alternativ 3 uppskattas grovt till 11,5-18,5 MSEK.

4 Innehåll 1 Inledning 5 2 Uppdrag och syfte 5 3 Objektbeskrivning 6 3.1 Problembeskrivning 6 3.2 Källföroreningar 6 3.3 Spridningsplymer 9 3.4 Förutsättningar för detaljplanen 9 4 Åtgärdsmål och tillämpade riktvärden 10 4.1 Övergripande åtgärdsmål 10 4.2 Behov av riskreduktion för att uppnå åtgärdsmål 11 4.3 Mätbara åtgärdsmål 11 5 Skälighetsbedömning 12 6 Tillgängliga åtgärdstekniker 13 6.1 Allmänt 13 7 Åtgärdsalternativ 17 7.1 Åtgärder för detaljplanen 17 7.2 Nollalternativ 17 7.3 Åtgärdsalternativ 1: Schakt och borttransport av förorenad fyllning och spill av olja över PSRV1 MAX alternativ 17 7.4 Åtgärdsalternativ 2: Jordtvätt, PSRV1 18 7.5 Åtgärdsalternativ 3: Schakt och borttransport under nya byggnader samt oljeföroreningar samt anläggningsschakt på övriga ytor, PSRV2 19 7.6 Åtgärdsalternativ 4: Schakt och borttransport av anläggningsschakt, PSRV2 19 8 Diskussion 20 9 Rekommenderat åtgärdsalternativ 20 10 Referenser 21 Bilagor Bil 1 Riskbedömning

5 1 Inledning Inför eventuell omställning av markanvändningen till bostäder på delar av kvarteret Valsverket 3-5 i Eskilstuna har undersökningar utförts av föroreningar i mark, porluft och grundvatten. Föroreningar av tungmetaller, olja, klorerade lösningsmedel samt cyanid har påträffats. Undersökningarna har utförts utifrån att alla befintliga byggnader utom Hälsohuset i kvarteren skulle rivas och all fyllningsjord skulle schaktas bort för anläggande av källare till de nya bostadshusen. Efter detta har förutsättningarna ändrats till att delar av befintliga industribyggnader i kvarteret kommer vara kvar, men inte användas för bostäder samt att inga källare ska byggas. En riskbedömning av påträffade föroreningar har utförts och i vissa fall krävs ytterligare utredning för att fastställa riskerna, då utförda undersökningar har utförts utifrån ett annat genomförande av planen. Riskbedömningen har dock resulterat i att riskreduktion för planerad markanvändning krävs för; Skydd mot exponering via intag av jord och hudkontakt med fyllningsjord med arsenik, bly och PAH H. Skydd mot exponering vid inandning av ånga från fyllning och spill av kvicksilver, olja (alifater/aromater C8-C10) och PAH M samt eventuellt klorerade alifater. Ytterligare provtagning av klorerade alifater krävs för att bedömning ska kunna göras. Skydd mot exponering via intag av växter för fyllning med krom och PAH H. Skydd för långtidsexponering av förorening i mark avseende arsenik, kvicksilver, bly, olja samt PAH M och PAH H ska också beaktas. Skydd för markmiljö avseende metaller (utom arsenik och kvicksilver), olja, PAH. För djupare jord än 0,5 m är risken lägre då skyddsobjektet i stor utsträckning saknas. För att med säkerhet visa att inga risker för grundvatten föreligger krävs ytterligare laktester och prover som visar att de generella riktvärdena överskattar risker för grundvatten. Därför bedöms det i det här läget vara motiverat med skydd för grundvatten avseende kobolt, koppar, nickel, bly, zink, aromater C10-C16 samt PAH. Däremot bedöms att skydd för grundvatten kan vara aktuellt för pålning med avseende på olja. Förorenad fyllning bedöms förekomma generellt över hela fastigheten och spill från olja och klorerade lösningsmedel fläckvis enligt figur 4.2. Fyllning under byggnader som ska bevaras har inte undersökts, men antas vara av liknande karaktär som utanför byggnader. Inga risker för ytvatten bedöms föreligga. I denna rapport har beräkningarna av platsspecifika riktvärden grundats på Naturvårdsverkets modell beskriven i rapport NV 5976 samt tillhörande beräkningsprogram i excel. Denna rapport beskriver åtgärdsutredning samt översiktlig riskvärdering. Den utförda riskbedömningen som inkluderar underlag för framtagande av platsspecifika riktvärden bifogas som bilaga 1. 2 Uppdrag och syfte Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Glommen Lindberg, Anders Silfverhjelm, utfört åtgärdsutredning utifrån uppdaterad riskbedömning daterad 2018-09-11 och tidigare åtgärdsförslag från 2014. I uppdraget har inte ingått att utföra ytterligare undersökningar utifrån förändrat genomförande.

6 Uppdraget innebär att utföra en åtgärdsutredning för att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att reducera miljö- och hälsoriskerna som identifierats i riskbedömningen till acceptabel nivå för planerad markanvändning. I detta ingår inte åtgärder som innebär sanering eller rivning av byggander. En riskvärdering sker genom att ett potentiellt hälsofarligt ämne genomgår en tvåstegsprocess bestående av riskbedömning och riskhantering. Den första delen, riskbedömningen, är en värderingsfri undersökning av fakta, som resulterar i en objektiv bedömning av ett ämnes farlighet. I riskvärderingens andra del, riskhanteringen, beslutas det vilka förhållningsregler som bör gälla för den möjliga riskfaktorn. I detta övergripande skede har inte en fullständig riskvärdering utförts då åtgärdsförslagen inte är förankrade med beställare eller tillsynsmyndigheten. En översiktlig värdering har gjorts där kostnaderna uppskattats översiktligt för de olika åtgärderna och resultatet diskuteras och värderas utifrån för- och nackdelar. För uppdraget har åtgärder i byggnader inte medräknats, dock rekommenderas radontäta byggnader på fastigheten. I kalkyler har kostnader för etablering, stängsel, rivningsarbeten inte tagits med då etablering för husbyggnation och anläggningsschakter kommer att utföras oavsett saneringsåtgärd. Denna rapport gäller för detta specifika uppdrag och får endast återges i sin helhet, om inte annat skriftligen i förväg överenskommits med aktuell uppdragsledare. I uppdraget har inte ingått att upprätta en anmälan om efterbehandling. 3 Objektbeskrivning För objektbeskrivning och historik se Bilaga 1, Riskbedömning. 3.1 Problembeskrivning För fullständig beskrivning av föroreningssituation, geologiska samt hydrologiska förutsättningar se Bilaga 1, Riskbedömning. Åtgärdsutredningen genomförs med anledning av den risk som bedöms uppstå av förorenad fyllningsjord samt rester från spill av olja i fyllningsjord och lera samt av klorerade alifater i grundvatten vid ombyggnad enligt ny förslagen detaljplan samt i det långa perspektivet om spridning sker från föroreningskällor på angränsande fastigheter. 3.2 Källföroreningar 3.2.1 Fyllning De miljötekniska markundersökningarna för detaljplanen har visat på föroreningshalter i fyllnadsjord av metaller, olja och PAH över generella riktvärdet för KM, men metallhalterna är så pass höga på flera håll att de antas vara farligt avfall vid uppgrävning. Den förorenade fyllnadsjorden kallas även industrifyllning för att inte förväxlas med fyllnadsjord med naturlig sand, grus et.c. Den återfinns generellt från markytan ner till ca 1-1,5m djup och ställvis ner till 2,5 m djup från nuvarande markyta.

7 På flera håll finns även rivningsmaterial som tegel och betong som utfyllnadsmaterial. Det bedöms också ha gett upphov till metallförorening i fyllningen, bland annat kvicksilver. Det är även troligt att gamla bottenplattor, källargolv et.c. finns kvar i de översta metrarna. 3.2.2 Oljeföroreningar Utöver olja/pah förorening i industrifyllningen finns även utsläpp av olja, diesel, eldningsolja i några punkter. Inga höga halter har registrerats med PID-instrument, varför rester av bensin och andra flyktigare föroreningar inte bedöms ha påträffats i större mängder. Ut mot Rademachergatan finns ett förorenat område som antas grovt avgränsad i öst och väst men inte i norr (fastighetsgräns) och inte i syd (byggnad). Källan bedöms vara i anslutning till det förorenade området och kan finnas kvar. Under den stora parkeringen längs Tullgatan visar fyra stickprov på förhöjda halter olja i mark eller grundvatten. Det är oklart om det är ett sammanhängande område eller om det är flera små områden. Källan är oklar, men bedöms finnas i anslutning till de punkter som haft förhöjda halter. Ingen tidigare sanering har utförts här. Olja har påträffats i grundvatten utanför byggnaden på Valsverket 4 (tidigare bensinstation). Det ska ha utförts en sanering för ca 15 år sedan på platsen, men troligen har ingen sanering utförts under byggnaden. Källan, den gamla bensinstationen, är delvis åtgärdad och denna förorening kan därför i huvudsak vara en spridningsplym. Under del av Valsverksbyggnaden (del som avses rivas) och under parkeringen ut mot Kungsgatan har olja påträffats i fyra stickprover i betong, mark och grundvatten. Sanering har utförts fläckvis för ca 15 år sedan, dock ej under byggnaden. Det bedöms därför sannolikt att föroreningen inte längre är sammanhängande. Källan, de gamla bensinstationerna, är delvis åtgärdad och denna förorening kan därför i huvudsak vara en spridningsplym. Det indikeras även förhöjda halter under den stora sammanhängande byggnaden i östra delen, i källardelen. Det är en del som avses rivas. Även där finns avloppsledningar som går ut på gården mellan stora fabriksbyggnaden och kontorshuset på Valsverket 3. Detta har dock inte kunnat bekräftas ytterligare vid utförda undersökningar och utbredningen bedöms därmed som liten. Avgränsning av denna förorening rekommenderas när byggnad har rivits. Figur 3.1 sammanfattar föroreningssituationen avseende olja.

8 Figur 3.1 Föroreningssituation avseende oljeföroreningar från spill/läckage. Röda linjer markerar byggnader som avses kvarlämnas inom detaljplanen. Även byggnaden längst söderut i bilden, korsningen Kungsgatan/Bruksgatan kan bli aktuell att lämna kvar. 3.2.3 Klorerade alifater Klorerade alifater, perklor- och trikloretylen, har påträffats i undersökningar. Det är dock inga höga halter som påträffats och utbredningen antas vara begränsad till nordvästra hörnet av undersökningsområdet. Grundvattentillgången har dock varit låg och det har inte varit möjligt att få ut vattenprover i den utsträckning som förväntats, vilket ökar osäkerheterna i bedömningen. Analyssvar på luftprover under byggnaden visar på detekterbara halter, men stämmer i nivå med vad som uppmätts i grundvatten utanför byggnad. Det bedöms därför vara rimliga halter som påträffats i markens porluft och en trolig nivå för uppmätta halter såväl i grundvatten som i markluft. Klorerade alifater antas ha hanterats på fastigheten och är mest troligt resultat av tidigare verksamhet på platsen. Förekomst av perkloretylen styrker även det antagandet. Det finns dock förorening av samma art på angränsande fastigheter i kv. Vulkanen och lite längre bort kv. Vikingen som delvis har åtgärdats. Det kan inte uteslutas att det är spridning eller påverkan från dessa fastigheter som påträffats. 3.2.4 Övriga ämnen Cyanid påträffas i tydligt förhöjda halter, dock under riktvärden. Det är intill den numera rivna fabriksbyggnaden utmed Tullgatan på Valsverket 5. Området har varit svårundersökt på grund av stor mängd rivningsmaterial.

9 3.3 Spridningsplymer Det finns förorening av klorerade alifater på angränsande fastigheter i kv. Vulkanen och lite längre bort kv. Vikingen som dock båda delvis har åtgärdats. Det kan inte uteslutas att det är spridning eller påverkan från dessa fastigheter som påträffats på Valsverket. Då påträffade halter är relativt låga i grundvattnet och ingen källa har påträffats antas föroreningen i den fortsatta utredningen vara en spridningsplym. Även för oljeföroreningarna som beskrivits ovan antas till del vara spridningsplymer som påträffats. Det har delvis utförts saneringar tidigare där källor som cisterner, ledningar och spill vid tankplatser tagits bort. Oljeföroreningar antas i den fortsatta utredningen vara både källförorening och spridningsplymer. I övrigt bedöms det inte finnas kända föroreningsplymer som kan påverka aktuellt område. 3.4 Förutsättningar för detaljplanen I förslag till detaljplan anges att nybyggnad av flerbostadshus med 6 våningar, hus 1 och hus 2, uppförs utmed Tullgatan och Kungsgatan, se figur 3.2. I hörnet Kungsgatan/Bruksgatan behålls eventuellt befintlig byggnad om det kan passas in mot nybyggnaden på ett bra sätt. I annat fall rivs även den byggnaden. I byggnaderna blir det centrumverksamhet/handel i bottenplan och bostäder i övrigt. Byggnaderna uppförs med platta på mark som pålas. Anläggningsschakt för grundläggning av byggnaderna antas utifrån uppgift från beställaren vara 1,5 m från blivande markyta. Utmed Rademachergatan uppförs 2 plans radhus, hus 4a-c, som också grundläggs med platta på mark som pålas. Anläggningsschakt för grundläggning av byggnaderna antas generellt vara 1,5 m från blivande markyta. Hus 3 uppförs som 1-2 plans förskola med tillhörande gårdsyta. Även här antas grundläggning med platta på mark som pålas. Anläggningsschakt för grundläggning av byggnaderna antas generellt vara 1,5 m från blivande markyta. För markytor mellan byggnader anläggs körytor, gångytor och grönytor. Anläggningsschakt för dessa ytor antas generellt vara max 0,5 m från blivande markyta utifrån uppgifter från beställaren. Ingen höjdsättning på befintlig och blivande markytor har funnits tillgänglig som underlag till denna åtgärdsutredning. Nybyggnad och markytor ska dock anpassas till befintliga byggnader och därför har höjd på befintlig och blivande markyta antagits vara detsamma. Befintliga byggnader, BEF I och BEF II i figur 3.2., ska enligt planen iordningsställas för garage i två plan samt förrådsytor och cykelparkering. Inga åtgärder för sanering av byggnader eller rivning av byggnader för att kunna genomföra planen har medräknats. Den streckade byggnaden utmed Bruksgatan i figur 3.2 avses styckas av och bilda en egen fastighet och kommer inte beröras av den nya detaljplanen. Marken runt om byggnaden, som delvis också kommer ingå i den avstyckade fastigheten, avses dock iordningsställas med asfalterade ytor. Denna del antas ingå i åtgärder för att uppfylla detaljplanen och omfattas av denna åtgärdsutredning.

10 Figur 3.2 Skiss daterad 2018-05-29 över planerade byggnader för Valsverket 3-5 som ligger till grund för denna riskbedömning. 4 Åtgärdsmål och tillämpade riktvärden 4.1 Övergripande åtgärdsmål Åtgärdsmål är de miljö- och hälsomål som sätts med hänsyn till de risker ett förorenat område medför och med hänsyn till vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De övergripande åtgärdsmålen anger vilken funktion område ska ha efter åtgärder samt vilka skyddsobjekt som finns. Som övergripande åtgärdsmål för fastigheterna Valsverket 3, 4 och 5 anges: Området ska kunna användas för bostäder samt kontor och handel. Eskilstunaån ska inte utsättas för en oacceptabel påverkan av föroreningar från området

11 Detaljerade åtgärdsmål: Barn, vuxna och äldre ska alla kunna vistas och bo på fastigheterna utan att olägenheter ska uppstå på grund av markföroreningarna. Påverkan från området på grundvatten och Eskilstunaån ska inte öka och i möjligaste mån minimeras. 4.2 Behov av riskreduktion för att uppnå åtgärdsmål Enligt genomförd riskbedömning uppkommer behovet av riskreduktion för; skydd mot exponering via intag av jord och hudkontakt med fyllningsjord skydd mot exponering vid inandning av ånga skydd mot exponering via intag av växter skydd för långtidsexponering av förorening i mark skydd mot spridning av förorening i mark till grundvatten skydd för markmiljö 4.3 Mätbara åtgärdsmål För att kunna bedöma om åtgärdsmålen uppnås används beräknat riktvärde i kolumnen längst till höger i bilaga 3 till riskbedömningen som finns i bilaga 1. Mätbara åtgärdsmål bör finnas först och främst för de ämnen som påträffats i halter som kräver riskreduktion enligt riskbedömningen. Naturvårdsverket anger att olika riktvärden inom samma område helst ska undvikas, men för att belysa vilka risker som finns med eventuella kvarlämnade föroreningar har en djupindelning använts för att skydd för markmiljön på större djup än 0,5 m inte bedöms vara motiverad för att uppnå åtgärdsmålen. Åtgärdsmål som använts i fortsatta åtgärdsutredningen presenteras i tabell 4.1. Tabell 4.1 Mätbara åtgärdsmål för ämnen i mark (mg/kg TS). Ämne KM Mätbart åtgärdsmål 0-0,5 m djup PSRV 1 Mätbart åtgärdsmål >0,5 m djup PSRV2 Arsenik 10 10 10 Barium 200 200 3 000 Kadmium 0,8 4,0 10 Kobolt 15 20 40 Krom 80 80 1 000 Koppar 80 80 800 Kvicksilver 0,25 0,40 0,40 Nickel 40 70 80 Bly 50 200 250 Vanadin 100 100 800 Zink 250 250 1 500

12 Ämne KM Mätbart åtgärdsmål 0-0,5 m djup PSRV 1 Mätbart åtgärdsmål >0,5 m djup PSRV2 alifater >C8-C10 25 25 25 alifater >C10-C12 100 100 250 alifater >C12-C16 100 100 1 000 alifater >C16-C35 100 100 2 500 aromater >C8-C10 10 10 80 aromater >C10-C16 3 3,0 30 aromater >C16-C35 10 10 18 PAH, summa L 3 3,0 10 PAH, summa M 3,5 4,0 4,0 PAH, summa H 1 2,5 8,0 trikloreten 0,2 0,30 0,30 tetrakloreten 0,4 0,70 0,70 5 Skälighetsbedömning Åtgärdsutredningen har utförts på det sätt som bedöms vara mest optimalt med hänsyn till miljö, ekonomi och teknik. Ekonomi: Kostnaden för det valda alternativet måste ställas i relation till den miljövinst som uppnås med åtgärden. Till exempel är ett dyrt alternativ som endast för med sig en kortsiktig minskning av miljörisk eller endast marginellt reducerar utläckage av föroreningar olämpligt. Teknik: Tekniken skall finnas på marknaden och vara godkänt för sitt användningsändamål. Det skall vara teknisk genomförbart och anpassat för platsens förutsättningar. Miljö: Åtgärden skall på ett godtagbart sätt minska eller i vilket fall som helst ej förvärra situationen för både de kort- och långsiktiga miljöriskerna med entreprenaden. Det eventuella utläckaget orsakat av genomförd entreprenad av metaller, olja och andra föroreningar skall upphöra eller reduceras till nivåer som är acceptabla. Åtgärden skall i så liten grad som möjligt bidra till ökade utsläpp av emissioner som bidrar till global påverkan.

13 6 Tillgängliga åtgärdstekniker 6.1 Allmänt Föroreningar på fastigheten består i huvudsak av 3 olika delar; metall-, olje- och PAH förorenad fyllning i mark oljeförorening från spill i mark och mark/grundvatten klorerade alifater i grundvatten Enligt åtgärdsportalen (www.atgardsportalen.se) finns flera åtgärdsmetoder för reducering de olika föroreningarna som påträffats i mark och grundvatten. De åtgärdstekniker som tas upp här ska ge riskreducering för en eller flera av de olika aktuella föroreningarna. 1. Schakt och borttransport 2. Jordtvätt (in-situ) 3. Pumpning och behandling/borttransport av grundvatten (in-situ/ex-situ) 4. Air-sparging (in-situ) 5. Kemisk oxidation (in-situ) 6. Biologisk behandling (in-situ) 7. Termisk behandling (in-situ) 8. Fytosanering (in-situ) 9. Övervakad naturlig nedbrytning (in-situ) Alternativ 1 är användbar åtgärdsmetod för förorenad fyllningsjord som inte ligger under byggnader som ska behållas. Det är även en gångbar metod för riskreducering av oljeförorening orsakat av spill/läckage. Metoden bedöms inte vara lämplig för åtgärd av klorerade alifater i grundvatten. Alternativ 2-6 avser behandling av organiska föroreningar (olja, PAH, klorerade alifater) och bygger på att det är en relativt porös jord som tillåter vätska att passera med en viss hastighet genom jordmatrisen. Alternativ 2 kan även användas för metallförorenad jord. I fyllningsjorden bedöms jorden vara permeabel och metoderna kan fungera utifrån det. Det är dock inte en homogen jord så metoderna kan vara svåra att beräkna och utvärdera. Underliggande lera där delar av oljeföroreningen bedöms finnas bedöms dock vara så pass tät att det inte finns bra förutsättningar att lyckas med dessa åtgärder där. Dessa metoder bedöms därför endast vara tillämpbara på oljeförorening i fyllningsjord. Metoderna är även främst avsedda för behandling av källzoner och är därmed inte fullt ut lämpliga för behandling av diffusa föroreningar av olja i mark och markvatten och klorerade alifater i grundvattnet. Alternativ 3 används främst som skyddsåtgärd och bör inte användas i första hand. Alternativ 6 innebär att en levande bakteriekultur i vätskeform sprids i marken genom injektering eller naturlig gradient. Bakterierna som används i metoden dör vid fri-fas förorening, vilket kan förekomma vid vissa delar av oljeförorenade områdena. Metoden kan vara lämplig för restförorening av olja och klorerade alifater i grundvatten. Alternativ 7 är avsedd för behandling av organiska föroreningar och innebär att jord och grundvatten i källområde värms upp och förångas där föroreningar sugs i gasfas till markytan för behandling. Det finns olika metoder som antingen fungerar bäst på antingen lågpermeabel jord eller permeabel. Metoden används främst för att behandla källzoner som inte bedöms vara möjliga att efterbehandla till fastställda åtgärdsmål med andra och kanske mindre kostsamma behandlingsmetoder. Denna metod fungerar bäst på lågpermeabel jord. Block, betong som finns i fyllning utgör hinder för

14 installation av ventilationsbrunnar. Metoden bedöms möjlig att åtgärda oljeföroreningar med på Valsverket, men är inte övriga föroreningar. Alternativ 8 innebär att en växtsammansättning som är optimerad för upptag av de olika föroreningarna etableras och därefter skördas från platsen. Metoden kan användas för metaller, klorerade alifater och lättflyktiga oljeföroreningar. Växtsanering ger normalt sett endast en effekt i rotzonen och är inte ett alternativ för behandling av hela föroreningen. Det är en långsam saneringsmetod som inte bedöms lämplig på platsen. Alternativ 9 kan användas i kombination med andra åtgärder för övervakning av nedbrytning av organiska ämnen som restförorening av oljeförorening och klorerade alifater i grundvatten. För riskreduktion finns även inneslutning och tätskärmar samt andra tekniska skyddsåtgärder. Det som kan vara lämpligt i kombination med andra åtgärder är; 10. Barriär/inneslutning av förorening 11. Radonlösning på byggnader Användning av andra vertikala eller horisontella tätskärmar har inte utretts vidare då det finns tillgänglig metod för massreduktion. Radonlösning på byggnader kan dock användas i kombination med andra åtgärder. Sammanfattningsvis finns följande tillgängliga tekniker eller kombinationer av dem för mass- och riskreduktion; Schakt och borttransport (metaller, PAH, olja) Jordtvätt in-situ (metaller, PAH, olja) Övervakad naturlig nedbrytning (klorerade alifater i grundvatten, restförorening av olja) Radonlösning på byggnader (flyktiga ämnen) Alternativ 4-6 kan vara möjliga för behandling av delar av föroreningen. Då alternativ 2 kräver i stort sett samma förutsättningar så kommer endast alternativ 2 att utredas vidare i denna åtgärdsutredning, då denna metod även kan hantera metallföroreningar. Alla dessa metoder kan vara möjliga att använda för olika delar av föroreningen men för att utreda om dessa metoder är tillämpbara på platsen i det här läget krävs ytterligare utredning. Alternativ 7 är en relativt dyr metod som lämpar sig bäst på en källförorening och kommer inte utredas närmare. Alternativ 8 bedöms inte tillämpbar. Åtgärdsförslag som anses lämpliga i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv, samt genomförbara både ekonomiskt och tekniskt, kombineras och formuleras till konkreta åtgärdsalternativ i stycke 7 Åtgärdsalternativ. 6.1.1 Schakt och borttransport Schakt och borttransport av all förorening bedöms inte vara möjlig, då delar av föroreningar antas vara inbyggda under befintliga byggnader som ska behållas och klorerade alifater finns i grundvatten på stort djup. Övriga föroreningar bedöms möjliga att åtgärda med denna metod. I samband med planerade byggnationer kommer även delar att omfattas av anläggningsschakt för grundläggning av byggnader, nya ledningar och anläggning av gårdsyta mellan byggnader och berörs därmed oavsett föroreningshalt av schakt. För dessa massor krävs inga andra åtgärder.

15 Föroreningar som kvarlämnas efter anläggningsschakt kan reduceras genom fortsatt schakt, saneringsschakt, eller någon annan åtgärdsteknik. Fördelen med schakt är att den innebär en säker massreducering då föroreningen helt eller delvis tas bort. Markhinder i form av rivningsrester, betong och block kan lättare hanteras när de blottläggs i schakten och risken att inneslutna föroreningar mellan block eller i betong kvarlämnas vid en schakt är mindre än vid andra typer av åtgärder. För att minska kostnader kan även sortering av massor utföras så att större stenar och betongrester som inte är förorenade kvarlämnas. Nackdelen är att befintliga byggnader och markkonstruktioner som närliggande gator hindrar schakten. Djupare schakt kräver spontning eller släntlutningar som inte ger risk för ras. Släntlutningarna gör ofta att föroreningar behöver kvarlämnas. Spontning förhindrar schaktväggskontroll och ger en osäkerhet i vad som kvarlämnas. Metoden är användbar för metall- och PAH förorenad fyllning samt även oljeföroreningar i fyllning och lera som inte ligger under byggnader som ska behållas. Metoden fungerar ej för klorerade alifater i grundvatten. 6.1.2 Jordtvätt in-situ Enligt åtgärdsportalen.se injekteras det vid jordtvätt in-situ vatten, lösningsmedel och/eller ytaktiva ämnen i de förorenade jordlagren. Ofta används en blandning av vatten och tensider, eventuellt med tillsats av hjälplösningsmedel. Syftet är att öka föroreningarnas löslighet och därigenom extrahera föroreningarna från jordmatrisen. Extraktet uppsamlas genom pumpning, antingen av grundvatten (vid tillämpning i mättad zon) eller av markvatten/tvättvätska (vid tillämpning i omättad zon). Metoden är i första hand avsedd för behandling av källzoner och kan tillämpas både i mättad och omättad zon. Metoden fungerar bäst i homogena formationer med måttlig till hög permeabilitet, där stora vätskevolymer kan transporteras genom det förorenade området under relativt kort tid. Sand- och grusjordar, liksom kraftigt uppsprucken berggrund, bedöms vara lämpliga geologiska miljöer. En reningsanläggning lokaliseras på markytan och kan utgöras av t.ex. en koalescensavskiljare i kombination med filter av aktivt kol. Andra exempel på reningsmetoder är luftinjektering/stripping eller bioreaktorbehandling. I reningsanläggningen separeras den extraherade föroreningen från tvättvätskan. Tvättvätskan kan därefter återinjekteras till det förorenade området och därigenom återanvändas i tvättprocessen. Exempel på vanligt förekommande tvättvätskor är avjonat vatten, tensider, alkoholer, organiska lösningsmedel, syror, baser, oxidationsmedel och komplexbildare. Vid extraktion av metaller tillämpas även oxidation/reduktion, ph-justering, komplexbildning och olika jonbytesprocesser. Tvättvätskor med innehåll av metaller behandlas i allmänhet med kemisk fällning, flockning/sedimentation eller flotation. Efter avslutad behandling måste även de lösnings- eller tvättmedel som använts i processen omhändertas. Behandlingstiden varierar vanligen mellan ett par månader till några år. För att metoden ska fungera måste en betydande andel av föroreningen (>80 %) föreligga i fri fas eller vara bunden till jordpartiklar. Den är heller inte lämplig i täta jordar som lera eller där heterogeniteten är stor. I områden där fyllning består av stor andel rivningsmaterial, block och betong bedöms effektiviteten därför vara låg. Metoden kan eventuellt användas för metaller, PAH och olja i fyllning. För olja som trängt ner i lera bedöms metoden inte fungera. För att bedöma fullt ut om metoden fungerar krävs en provsanering/projektering av åtgärden. Åtgärden är svår att kostnadsbedöma utan den provsaneringen, då val av extraktionsmedel och vilket utbyte man får är avgörande för kostnaden. I det här fallet, med så många olika föroreningar, krävs dessutom olika extraktionsmedel.

16 Det ska även beaktas de lösningsmedel som tillsätts att åtgärdsmål och kontroll även omfattar dessa ämnen så att de inte kvarlämnas på platsen. Det är tveksamt om metoden är tekniskt genomförbar på platsen och hur stor reduktion som kan uppnås är också oklar. Det är dock en metod som potentiellt kan fungera för samtliga påträffade föroreningar och kvalificerar sig därmed som ett åtgärdsalternativ. Det är dock möjligt att använda metoden på del av förorening i området. Om denna metod fungerar kan även andra in-situ metoder för organiska ämnen vara aktuella. 6.1.3 Övervakad naturlig nedbrytning Övervakad naturlig självrening inkluderar en rad naturligt förekommande processer som under rätt betingelser reducerar föroreningsinnehållet av organiska ämnen i jord och grundvatten. Begreppet naturlig självrening inbegriper utöver biologiska och kemiska nedbrytningsprocesser, även fysikaliska processer som utspädning, fastläggning och förångning. I ett första skede krävs en noggrann undersökning för att klarlägga om de naturliga processer som förekommer i det förorenade området verkligen bidrar till lägre föroreningshalter, alternativt minskad rörlighet/mobilitet hos ingående föroreningar på grund av t.ex. fastläggning. I det här fallet finns tecken på att nedbrytning skett, men det är inte undersökt eller konstaterat att fullständig nedbrytning sker. I ett uppföljningsskede krävs provtagnings- och analysinsatser för att verifiera att den naturliga nedbrytningen inte avstannar eller för att säkerställa att föroreningshalterna fortlöpande reduceras till följd av t.ex. fastläggning eller förångning. Massreduktion uppnås, men den är mycket långsam jämfört med aktiva behandlingsmetoder. Lång tid krävs normalt för att uppsatta åtgärdsmål ska uppnås. Hydrogeologiska och geokemiska förhållandena kan förändras med tiden och leda till ökad mobilitet och/eller försämrade förutsättningar för nedbrytning. Metoden används i första hand på plymområden och kan därmed med fördel användas i kombination med andra metoder. Metoden kan rekommenderas för klorerade alifater i grundvatten samt eventuellt på restförorening av olja i markvatten. 6.1.4 Byggtekniska åtgärder Radonsäkert byggande finns som begrepp i byggbranschen och innebär de högsta kraven mot inläckande jordluft. För användning av metoden på andra gaser än radon krävs att de tätningsmetoder som används är kemikaliebeständiga mot den aktuella föroreningen, dvs förstärkta genomföringar i betongplatta ska vara utförda med tätningsmaterial som inte kemiskt bryts ner av VOC-förorening. Radonsäkert utförande kan rekommenderas som extra säkerhetsåtgärd i ett område med restförorening av VOC som klorerade alifater, PAH och lätta oljefraktioner. För det aktuella området finns flera föroreningskällor på angränsande fastigheter med klorerade alifater som oavsett åtgärd i dagsläget på den aktuella fastigheten kan ge påverkan, om än i liten omfattning, i framtiden. Radonsäkert byggande rekommenderas därför oavsett åtgärd och kommer inte utvärderas ytterligare. Utöver kostnader för själva anläggningen av den radonsäkra grunden kommer kostnaden för genomföringar i platta såsom el, ventilation och VVS att stiga. I och med detta har en uppskattning om en total merkostnad på 200 kr/m2 bottenplatta för radonsäkert utförande gjorts. I driftskedet tillkommer eventuellt även kostnad för kontrollprogram.

17 7 Åtgärdsalternativ 7.1 Åtgärder för detaljplanen De utredda åtgärdsalternativen är: 5. Nollalternativ inga åtgärder 6. Alternativ 1 MAX-alternativ Schakt och borttransport av förorenad fyllning och spill av olja över PSRV1 a. Tillägg insitu behandling/jordtvätt av klorerade alifater i grundvatten b. Tillägg övervakad naturlig nedbrytning av klorerade alifater i grundvatten c. Ingen åtgärd för klorerade alifater i grundvatten. 7. Alternativ 2 Jordtvätt insitu av förorenad fyllning, spill av olja och klorerade alifater i grundvatten till PSRV1 8. Alternativ 3 Schakt och borttransport av förorenad fyllning under nya byggnader och oljeföroreningar samt i övrigt schakt och borttransport för anläggningsschakt över PSRV2 9. Alternativ 4 MIN-alternativ - Schakt och borttransport av massor för anläggningsschakt över PSRV2 7.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att detaljplanen inte genomförs och ingen byggnation eller omställning till känslig markanvändning genomförs. Markytan är i huvudsak hårdgjord och nyttjandet av marken är lågt, då de flesta verksamheter är avflyttade. Vissa bostäder finns i hörnet Kungsgatan/Bruksgatan och kontorsverksamhet i Hälsohuset finns. Risk för exponering bedöms som låg, men risk för exponering av flyktiga ämnen i befintliga byggnader bedöms kvarstå. Risk för grundvatten avseende framförallt oljeföroreningar kvarstår och risk för spridning av metaller kan inte uteslutas. Risk för markmiljö på platsen kvarstår. 7.3 Åtgärdsalternativ 1: Schakt och borttransport av förorenad fyllning och spill av olja över PSRV1 MAX alternativ 7.3.1 Allmänt Alternativet innebär att all förorenad fyllningsjord schaktas och transporteras bort och återfyllning sker med rena massor. Utöver det tas även lera som är förorenad med oljeförorening bort med schakt och borttransport. Föroreningsdjupet är satt till 1-1,5 m generellt med på vissa håll ner till 2,5 m djup. Generellt antas fyllningsdjupet vara 1,5 m i genomsnitt över hela ytan. Oljeföroreningar bedöms förekomma generellt ner till 2,5 m. Oljeföroreningarna är inte klart avgränsade men för denna åtgärdsutredning har antagits att 70% av oljeförorenade ytan ligger under blivande nya byggnader. Schakt är tekniskt möjligt att utföra utanför byggnader som ska behållas. Mot dessa byggnader antas att en schaktslänt behöver behållas för att undvika ras och även ut mot angränsande gator bedöms att en schaktvinkel på ca 1:1 krävs. Vid större schaktdjup kan spontning krävas, vilket en geoteknisk utredning får avgöra. För schaktdjup på maximalt 2,5 m har antagits att ingen spontning krävs. Volymberäkningar i det här skedet har dock utgått ifrån vertikala schaktslänter.

18 Denna åtgärd bedöms reducera oljeförorening och förorenad fyllning till ca 85-90%. Förorening under befintliga byggnader lämnas. Kostnad för schakt, borttransport och återfyllning av saneringsschakt, inklusive byggledning, miljökontroll, inmätning och rening av 1000 m 3 länshållningsvatten uppskattas grovt till 14,5-23 MSEK om ca 30% antas vara farligt avfall, FA (motsvarande 10 000 ton). Denna åtgärd bedöms uppfylla åtgärdsmålen fullt ut om åtgärd för klorerade alifater i grundvatten genomförs. Om inga åtgärder för klorerade alifater utförs krävs ytterligare undersökningar för att visa att åtgärdsmålen uppnås. 7.3.2 Tillägg In-situ behandling av klorerade alifater i grundvatten Jordtvätt har beskrivits som ett alternativ för behandling av alla föroreningar på fastigheten, men det finns flera in-situ metoder som bygger på samma förutsättningar som kan vara bättre lämpade för just klorerade alifater i grundvatten, t.ex. air sparging eller kemisk oxidation. Ett vanligt scenario vid kemisk in situ-behandling är att minst ett par injektioner av oxidationsmedlet utförs inom loppet av 3-6 månader. Däremellan sker uppföljande provtagning och analys för att klarlägga behandlingseffekten. Kostnaderna för kemisk oxidation varierar inom ett relativt brett intervall beroende av bl.a. val av oxidationsmedel, antalet injektionsrör/injektionspunkter, behovet av säkerhetsarrangemang i samband med injektionen av oxidationsmedlet, antalet injektionsomgångar samt vald injektionsmetod (direktinjektering är i regel mindre kostsamt än injektion via förinstallerade grundvattenrör). För att säkerställa att metoderna kan användas krävs ytterligare utredning och pilotförsök. Pilotförsök bedöms kosta omkring 500 kkr. Riskreduktion bedöms initialt kunna uppnås till ca 70%, men på lång sikt antas att föroreningen bryts ner till 100%. 7.3.3 Tillägg övervakad naturlig nedbrytning av klorerade alifater i grundvatten Metoden fungerar väl som massreduktion i plymområde där nedbrytning har påbörjats spontant. Så bedöms fallet vara på Valsverket, dock har det inte utretts om fullständig nedbrytning till eten sker eller om nedbrytning stannar upp vid sista steget VC: Tid för genomförande är ofta många år, i vissa fall decennier. Kostnaden som helhet är därmed svår att beräkna. Initialt är dock kostnaden ett par hundra tusen för installation av kontrollbrunnar och provtagningsprogram kostar sannolikt mellan 50-100 000 kr/år. På lång sikt bedöms riskreduktion med denna metod vara 100%. 7.3.4 Ingen åtgärd för klorerade alifater Ingen åtgärd för klorerade alifater ger egentligen varken större eller mindre riskreduktion än med övervakade naturlig nedbrytning. Däremot uppnås en kontroll i alternativ med övervakad naturlig nedbrytning som på så sätt säkerställer riskerna. Ur riskreduktionssynpunkt är detta därför ett sämre alternativ. Det innebär dock inte några kostnader. 7.4 Åtgärdsalternativ 2: Jordtvätt, PSRV1 Metoden kan eventuellt användas för metaller, PAH och olja i fyllning. För olja som trängt ner i lera bedöms metoden inte fungera. För att bedöma fullt ut om metoden

19 fungerar krävs en provsanering/projektering av åtgärden. Åtgärden är svår att kostnadsbedöma utan provsaneringen, då val av extraktionsmedel och vilket utbyte man får är avgörande för kostnaden. I det här fallet, med så många olika föroreningar, krävs dessutom olika extraktionsmedel. För att metoden ska fungera måste en betydande andel av föroreningen (>80 %) föreligga i fri fas eller vara bunden till jordpartiklar. I fyllningsjorden är stor andel förorening bundet till jordpartilar och fri-fas förorening av olja förväntas. Metoden är relativt oprövad i Sverige och en pilotundersökning för att projektera åtgärd förväntas kosta minst omkring 0,5-1 MSEK. Tillkommer gör ändå kostnad för anläggningsschakt på ca 9-13 MSEK. Riskreduktion med anläggningsschakten uppskattas till ca 40-50% baserat på mängd fyllning som tas bort. Kostnad för anläggningsschakten har enligt alternativ 4 uppskattats till 9-13,5 MSEK som tillkommer utöver kostnad för jordtvätten. Jordtvätten förväntas behandla resterade föroreningar till ca 70%, vilket ger en total riskreduktion på 80-90%. Det bedöms innebära att åtgärdsmålen uppnås i sin helhet. 7.5 Åtgärdsalternativ 3: Schakt och borttransport under nya byggnader inklusive oljeföroreningar samt anläggningsschakt på övriga ytor, PSRV2 Alternativet innebär att all förorenad fyllningsjord schaktas och transporteras bort under byggnader. Utöver det tas även lera som är förorenad med oljeförorening bort med schakt och borttransport och återfyllning sker i dessa områden. På övriga ytor sker endast anläggningsschakt i översta 0,5 m. Till skillnad från alternativ 1 så kvarlämnas förorenad fyllning mellan byggnader generellt på nivå 0,5-1,5 m djup. Denna åtgärd bedöms reducera oljeförorening och förorenad fyllning till ca 60-70%. Ingen åtgärd för klorerade alifater i grundvatten utförs. Kostnaden uppskattas mycket grovt till 11,5-18,5 MSEK. Denna åtgärd bedöms eventuellt inte uppfylla åtgärdsmålen beroende på vilka halter i fyllning som kvarlämnas. Ytterligare undersökningar för att visa att åtgärdsmålen uppnås krävs. 7.6 Åtgärdsalternativ 4: Schakt och borttransport av anläggningsschakt, PSRV2 Alternativet innebär att all förorenad fyllningsjord schaktas och transporteras bort under byggnader förutsatt att det inte ligger djupare än 1,5 m. På övriga ytor sker endast anläggningsschakt i översta 0,5 m. Till skillnad från alternativ 1 så kvarlämnas förorenad fyllning mellan byggnader generellt på nivå 0,5-1,5 m djup och eventuellt även under byggnader på nivå 1,5-ca 2,5 m. Denna åtgärd bedöms reducera oljeförorening och förorenad fyllning till ca 40-50%. Ingen åtgärd för klorerade alifater i grundvatten utförs. Kostnaden uppskattas mycket grovt till 9-13 MSEK. Denna åtgärd bedöms inte uppfylla åtgärdsmålen med hänsyn till att oljeföroreningar kommer att kvarlämnas. I övrigt gäller som för alternativ 3 att beroende på vilka halter i

20 fyllning som kvarlämnas så kan åtgärdsmålen uppfyllas. Ytterligare undersökningar för att visa att åtgärdsmålen uppnås krävs. 8 Diskussion Med åtgärdsalternativ 1 uppnås åtgärdsmålen med säkerhet i kombination med radonsäkert byggande som skyddsåtgärd för klorerade alifater i grundvatten. Ytterligare undersökning krävs för att kontrollera om åtgärdsmålen uppnås för klorerade alifater i luft och huruvida åtgärder för klorerade alifater i grundvatten är motiverade. Om kompletterande luftmätningar inte tyder på att det finns källförorening på fastigheten är motivet för fysisk reduktion i grundvattnet mindre motiverat då det finns källor angränsande fastigheter som kan återkontaminera fastigheten. Med alternativ 2 bedöms också åtgärdsmålen uppnås i sin helhet, däremot är det oklart om metoden kan användas på aktuell plats. Då nära hälften av föroreningarna bedöms åtgärdas genom anläggningsschakten, kvarstår en minskar volymen som ska behandlas med denna metod. Dock krävs samma projektering och pilotförsök, då samtliga typer av föroreningar kvarstår att åtgärda. Metoden blir därför förhållandevis dyr. Totalkostnaden är svår att uppskatta men avviker sannolikt inte stort från alternativ 1 som bedöms ge en något större riskreduktion. Alternativ 3 innebär begränsade åtgärder och föroreningar kvarlämnas på ytor som inte bebyggs. Ingen åtgärd för klorerade alifater i grundvatten utförs. Denna åtgärd bedöms eventuellt inte uppfylla åtgärdsmålen beroende på vilka halter i fyllning som kvarlämnas. Ytterligare undersökningar för att visa att åtgärdsmålen uppnås krävs. Riskreduktionen är ca 25% lägre än för alternativ 1 och kostnaderna ca 20% lägre. Alternativ 4 innebär ytterligare begränsade åtgärder där oljeföroreningar kommer att kvarlämnas. Åtgärdsmålen bedöms inte uppfyllas med denna åtgärd. I övrigt gäller som för alternativ 3 att beroende på vilka halter i fyllning som kvarlämnas så kan åtgärdsmålen uppfyllas. Ytterligare undersökningar för att visa att åtgärdsmålen uppnås krävs. Riskreduktionen är ca 50% lägre än för alternativ 1 och kostnaderna ca 40% lägre. 9 Rekommenderat åtgärdsalternativ Valt åtgärdsalternativ bör uppfylla åtgärdsmålen, varför alternativ 4 inte bedöms vara ett gångbart alternativ. Alternativ 2 bedöms innebära en stor osäkerhet i genomförande och kostnad för att utreda om metoden fungerar när närmare hälften av föroreningar ändå schaktas bort i anläggningsschakt. Utifrån det är utredningskostnaderna inte motiverade. Ytterligare undersökningar rekommenderas för att utreda om åtgärder för klorerade alifater är motiverade och resultatet av det bedöms påverka val av åtgärd. Även ytterligare bedömning om kvarlämnad fyllning inte bedöms utgöra risk för grundvatten och lägre skydd för marklevande organismer kan accepteras där skyddsobjektet till stor del saknas idag kan accepteras ger underlag för att alternativ 3 kan vara det mest optimala alternativ med hänsyn till miljö, ekonomi och teknik.

21 10 Referenser NATURVÅRDSVERKET (2002): Bedömningsgrunder för miljökvalitet Metodik för inventering av förorenade områden. NV rapport 4918, Stockholm. NATURVÅRDSVERKET (2009a): Riktvärden för förorenad mark. NV rapport 5976, Stockholm. NATURVÅRDSVERKET (2009b): Riskbedömning av förorenade områden. NV rapport 5977, Stockholm. SPI (2011): SPI REKOMMENDATION Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, Stockholm. Svenska Geotekniska Föreningen (2004): Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar. Rapport 1:2004, Linköping. WHO (2005): Guidelines for drinking water enligt www.who.int/en/

Bilaga 1 Bil 1 Riskbedömning