YTTRANDE Vårt dnr: 2015-10-23 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar att en regional fysisk planering såsom kommittén föreslår endast i begränsad omfattning kommer att kunna bidra till att lösa de grundläggande systembrister som lett fram till dagens situation med en utbredd bostadsbrist och en låg rörlighet på bostadsmarknaden, stöder förslaget att det i alla län ska bedrivas en regional fysisk planering av den aktör som redan har ansvar för regional utveckling och regional infrastruktur, eller av landstinget där länsstyrelsen fortfarande har det regionala utvecklingsansvaret, förutsätter att planerings- och samordningsansvaret för en obligatorisk regional fysisk planering i hela landet endast ges till regionala självstyrelseorgan och att planeringen inte är bindande utan endast vägledande, anser vidare att en förutsättning för en sådan planering är att den kan anpassas till skiftande regionala förutsättningar och att uppgiften att bevaka den mellankommunala samordningen inte längre ska utgöra en statlig uppgift, vill understryka vikten av att en regional planering inte leder till en ökad byråkrati som riskerar att ytterligare förlänga planeringsprocessen avstyrker av den anledningen förslagen om att en regional fysisk planering fortsatt ska vara kopplad till PBL:s andra kapitel om allmänna intressen samt att länsstyrelsen, efter samråd om ett regionalt fysiskt program och innan det antas, ska avge ett särskilt granskningsyttrande över programmet föreslår vidare att bestämmelsen om länsstyrelsens granskningsyttrande ersätts med en bestämmelse om att länsstyrelsen, när det regionala självstyrelseorganet så begär, vid ett tillfälle ska avge ett samlat och bindande besked som redovisar statens avvägningar och prioriteringar inom de områden planeringen berör, tillstyrker förslaget att den ansvariga aktören för regional fysisk planering ska överta länsstyrelsens uppgift att lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen och svara för en årlig analys av bostadsmarknadsläget i länet under förutsättning att erforderliga resurser tillförs för uppgiften, tillstyrker förslagen om att länsstyrelsens uppgifter rörande den mellankommunala samordningen upphävs, att regeringen inte ska ha möjlighet att överpröva Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se
2 (6) ett regionalt fysiskt program samt att regeringens möjlighet att meddela planföreläggande för att samordna användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner upphävs, tillstyrker förslaget att regeringen regelbundet och minst en gång under varje mandatperiod bör besluta om en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning som redovisas i en skrivelse till riksdagen, tillstyrker förslaget att regeringen bör inrätta ett forum (med representanter för den regionala och kommunala nivån samt andra aktörer som regeringen anser är berörda) som får i uppdrag att behandla bostadsförsörjningsfrågor och fysisk planering utifrån ett framtidsperspektiv, att tillföra kunskap och att sätta frågan i ett internationellt sammanhang. Synpunkter Utgångspunkter, problemanalys och slutsatser SKL ser det som särskilt angeläget att staten nu, mot bakgrund av det extraordinära läge Sverige befinner sig i, tar sitt ansvar för att skapa robusta förutsättningar för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning för alla. En tydlig nationell inriktning som har förutsättningar att bestå över tid och strategier som förmår att bidra till ökad verkningskraft behövs. Brist på förutsägbarhet, tydlighet, samordning och strategiskt agerande från statligt håll försvårar för kommuner och privata aktörer att skapa stabila förutsättningar för bostadsförsörjning och hållbar utveckling. SKL delar i stort kommitténs utgångspunkter, problemanalys och slutsatser. Samhällsplaneringen måste bygga på funktionella samband såsom lokala arbets- och bostadsmarknader, gemensamt ansvarstagande för bostadsförsörjningen mellan stat, regioner, kommuner och marknad (i enlighet med vad SKL:s särskilda programberedning för ökat bostadsbyggande tidigare framfört) samt flernivåstyrning där rätt nivå ges möjlighet att fatta rätt beslut. Samtidigt är det angeläget att inte tillskapa nya planeringsformer som leder till en ökad byråkratisering, till en maktförskjutning bort från den lokala nivån och som inte bidrar till att lösa de stora samhällsutmaningarna. En regional fysisk planering såsom kommittén föreslår får inte leda till en ökad byråkratisering eller förskjutning av ansvar och befogenheter mellan kommun- och regionnivå utan ska ses som ett komplement till den fysiska planering som idag bedrivs i kommunerna och som innehållsmässigt ges sin utformning utifrån vad kommunerna och det regionalt planeringsansvariga organet gemensamt ser som angeläget att belysa ur ett strategiskt och regionalt perspektiv. Däremot vill SKL framhålla att en sådan regional fysisk planering endast i mycket begränsad omfattning kommer att kunna bidra till att lösa de grundläggande systembrister som lett fram till dagens situation med en utbredd bostadsbrist och en låg rörlighet på bostadsmarknaden.
3 (6) SKL instämmer i bedömningen att kraven på bostadsförsörjning och hållbar utveckling bättre kan tillgodoses genom ökad samverkan och samordning mellan berörda planeringsslag och mellan kommunal, regional och nationell nivå. SKL vill här särskilt lyfta fram den under senare år förändrade rollen för de regionala självstyrelseorganen att i större utsträckning främja den regionala och lokala utvecklingen och dessa organs förbättrade förmåga till att bedriva dialog, samspela med andra aktörer och göra avvägningar mellan olika mål, allmänna intressen och sektorer med erforderlig kompetens och resurser. I en sådan kontext kan en ändamålsenlig och väl förankrad regional fysisk planering som samverkar med andra planeringsslag öka förutsägbarheten och investeringsviljan hos de byggherrar och byggföretag som ska förverkliga den kommunala planeringen för bostadsförsörjning. Hur ser dagens samhällsplanering ut SKL delar kommitténs uppfattning att dagens samhällsplanering präglas av bristande samordning där de olika planeringsslagen inte stödjer varandra, vare sig i regelverken, tidsmässigt eller när det gäller genomförandet. SKL noterar att samtliga aktörer, trots brist på samordning framhåller betydelsen av varandra. SKL vill i sammanhanget påpeka att det från förbundet tidigare framförda förslaget till regeringen om att pröva s.k. intentionsavtal mellan stat och region enligt finsk förebild just syftade till att föra samman tillväxt-, infrastruktur-, kollektivtrafik-, markanvändnings- och bostadsförsörjningsfrågor för förbättrad funktionalitet och ökad genomförande- och konkurrenskraft. Kommitténs studier och utvärderingar Kommittén konstaterar att bostadsförsörjningsfrågan inte uppmärksammas i tillräcklig grad på regional nivå, vilket kan härledas till de regelverk som styr transportinfrastrukturplaneringen, kollektivtrafiken och det regionala tillväxtarbetet. Staten bedöms ha en mycket ambivalent roll, där det ingår att ge stöd, råd, verka för, granska och styra fysisk planering genom bland annat 100 nationella mål, planer och liknande styrdokument. SKL delar i stort kommitténs slutsatser i denna del och vill särskilt understryka vikten av att komma till rätta med statens oförmåga att samordna, prioritera och göra avvägningar mellan de statliga intressena samt bistå med stöd och underlag. Detta för att på regional, delregional och lokal nivå bättre kunna väga samman strukturella frågor för att möta ett samhälles grundläggande behov och åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Planeringssystem och ansvarsförhållanden måste anpassas till detta. Samhällsförändringar och problembilder SKL delar kommitténs analys av de problem och utmaningar som samhällsplaneringen brottas med och ser utifrån detta fördelar i att tillskapa en demokratiskt förankrad strategisk fysisk utvecklingsplanering på regional nivå som kan komplettera
4 (6) och stödja det regionala och lokala utvecklingsarbetet. SKL ser att detta också väl går i linje med ambitionerna att tillskapa väl fungerande regioner som kan vara motorer för hållbar utveckling i ett regionernas Europa och som kan möta medborgarnas krav på bland annat en god hälso- och sjukvård och kollektivtrafik i hela landet. Fysisk planering och bostadsförsörjningsfrågor på regional nivå SKL accepterar en ny lag om regional fysisk planering i alla län. SKL har under utredningsarbetet framfört att om en lagreglering aktualiseras så bör denna ske genom tillskapandet av en ny lag om regional fysisk planering som tydligt är skild från PBLsystemet som gäller alla län och där ansvaret åvilar den folkvalda församlingen på regional nivå, det regionalt ansvariga utvecklingsorganet alternativt landstinget. Det är glädjande att kommittén framhåller att den nya planeringen måste få utgå från förhållandena i respektive län och därför med nödvändighet måste kunna få olika uttryck, olika innehåll och olika omfattning geografiskt. Det framgår också att kommittén inte ser några hinder för att, såsom till exempel sker i Stockholmsregionen, föra samman den fysiska planeringen med infrastrukturplaneringen och det regionala utvecklingsprogrammet. Utifrån detta anser SKL att det är direkt olämpligt att, så som kommittén föreslår, åter koppla en sådan ny regional planeringsform till plan- och bygglagen och dess bestämmelser om allmänna intressen i 2:a kapitlet och processuella regler för statens uppföljning och tillsyn genom länsstyrelsernas försorg. Det tillkommande ansvaret för ansvariga aktörer för en regional fysisk utvecklingsplanering måste ses som ett led i att myndigförklara regionerna såsom i de flesta övriga EU-länder och förutsätter att resurser och kompetens tillförs bland annat från länsstyrelserna och att länsstyrelsens roll renodlas till att förhålla sig till de statliga intressena och statens mål, planering och program och att förse regionala självstyrelseorgan och kommuner med planeringsunderlag. Härutöver behöver det nya systemet med regional fysisk planering utformas så att det är i denna planering samordning och sammanvägning av de kommunala översiktsplanerna sker och inte tvärtom! Det är också av avgörande vikt att kommunerna ges en särställning som medagerande aktörer i planeringsarbetet från programmering till färdigt program. Det vore synnerligen olyckligt om det tillkommer en strikt planhierarki som riskerar att motverka ett arbetssätt som kommittén förordar med Göteborgs- och Skåneregionen som förebild och som SKL ser som eftersträvansvärt. Statens och kommunernas roller SKL tillstyrker kommitténs förslag om upprättande av en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning och inrättande av ett forum som får i uppdrag att behandla bostadsförsörjningsfrågor och fysisk planering i en bättre förankrad nationell politik som baseras på en utvecklad dialog med olika samhällsorganisationer. SKL ser det också som välkommet och angeläget att länsstyrelsernas roll i samhällsplaneringen förändras till att i större utsträckning vara stödjande och att samordna och
5 (6) tydliggöra de statliga intressena på regional nivå. Att länsstyrelserna skulle ges uppgiften att som det heter slutligt granska det regionala fysiska programmet framstår däremot utifrån detta som såväl ologiskt som ett steg tillbaka i en icke önskvärd riktning. Istället bör det ansvariga organet för den regionala fysiska planeringen under arbetet med att ta fram det regionala programmet kunna begära ett skriftligt besked från länsstyrelsen som samlat redovisar statens avvägningar och prioriteringar inom de områden planeringen berör. Länsstyrelsen ska endast kunna yttra sig vid ett tillfälle och beskedet bör vara bindande. SKL är positiv till kommitténs förslag att den ansvariga aktören för regional fysisk planering ska, som underlag för en sådan planering, samla in kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning samt överta länsstyrelsens uppgift att lämna kommunerna råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen och ha en samlad överblick över bostadsförsörjningssituationen i respektive region. Med förändringen följer förbättrade förutsättningar att sätta in uppgifterna i ett större planeringssammanhang och att föra upp bostadsförsörjningen på den regionala politiska agendan. SKL konstaterar att förslaget inte innebär någon förändring av ansvarsfördelningen mellan kommuner och regionala självstyrelseorgan, planering för bostadsförsörjning kommer även framledes främst vara en kommunal angelägenhet. SKL förutsätter att erforderliga resurser tillförs den ansvariga regionala aktören för uppgifternas fullföljande. Kommitténs förslag att frånta staten genom länsstyrelserna uppgiften att tillse att frågor som rör användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt och att förlita sig på att kommunerna i en dialog med ansvariga regionorgan själva kan borga för att denna samordning sker är, enligt SKL:s bestämda uppfattning, en grundläggande förutsättning för en reformering i den riktning kommittén förordar. Konsekvensanalys SKL förutsätter att staten vid en förändring av planeringsansvaret såsom kommittén beskriver tillför resurser till landsting och kommunala samverkansorgan för tillkommande arbetsuppgifter. Ikraftträdande och genomförande SKL delar kommittén bedömning att det är lämpligt med ett ikraftträdande för en ny lag om regional fysisk planering tidigast 2019 utifrån de skäl kommittén anför. Vad beträffar planeringen och det fysiska programmet så finns det anledning att anta att genomförandet kommer att ske i olika takt och utifrån skilda utgångspunkter i olika delar av landet. I ett antal regioner finns redan idag väl utvecklade samarbetsformer och arbete av det slag kommittén efterlyser bedrivs framgångsrikt på flera håll, främst i storstadsområdena. För att kunna förvänta sig att det finns antagna fysiska program i alla regioner är det rimligt att räkna med en arbetsinsats motsvarande en mandatperiod
6 (6) om ett sådant program ska kunna ges ett värdefullt innehåll och en god förankring. Metodstöd och erfarenhetsutbyte kommer att vara viktigt under uppbyggnadsfasen och de berörda statliga myndigheterna förväntas ha en aktiv roll liksom förbundet i ett genomförandeskede. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande Reservation lämnades av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, se bilaga.
RESERVATION Styrelsen 2015-10-23 Reservation från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Vi anser att den regionala planeringen endast ska omfatta de utpekade områdena transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik och därmed utgöra underlag för kommunernas bostadsplanering.