Att skriva sin rapport Jan Thim
Innehåll Innehåll i rapporten Referenser och att referera Att skriva för rätt forum Det vetenskapliga skrivandet
Innehåll i rapporten
Vad ska vara med? (Viktigt med ett bra flöde i rapporten) Försättsblad + nåt extra Sammanfattning / Abstract Introduktion Bakgrund till projektet Motivering och syfte Problemformulering Översikt Ditt bidrag, vad man ämnar göra
Vad ska vara med? Teori / tidigare arbete Vad som gjorts tidigare inom projektområdet Förklarande teori för att hjälpa upp läsaren till en nödvändig förståelsenivå Metod / modell Hur har man gjort sin undersökning? Vilken vetenskaplig metod har använts? Hur utvärderar man resultatet? Implementering / Design / Produktion Det praktiska man har gjort
Vad ska vara med? Resultat De faktiska resultaten från undersökningen Felkällor Slutsats Hur bra blev undersökningen? Vad visade den? Diskussion Kunde man gjort på något annat sätt? Finns det kvar saker att göra? Referenslista Bilagor
Formella krav för högskoleexamen (ska avspeglas i examensrapporten) Mål enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse: För högskoleexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Färdighet och förmåga: För högskoleexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt: För högskoleexamen skall studenten visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.
Checklista för examensarbetesrapporten Som ett stöd finns en checklista, så man kan kolla att alla formella krav uppfylls. Gå igenom checklistan under rapportskrivandefasen.
Referenser och att referera
Hur många referenser ska man ha? Det finns ingen tumregel, men minst 2!! Vid ett icke uppenbart påstående om hur något är bör man ha en referens Ex: 32% av alla musikproducenter i Sverige är kvinnor [1]. Ex: Jorden är rund. (ingen referens)
Hur används referenser? Kan vara olika format i olika sammanhang, två exempel här: en undersökning som visar att en boll till största delen är rund (K.Kula et al, 2015). Referenser Kalle Kula, Christine Boll, The ball is round, Journal of spheres, vol 7, 2015. en undersökning som visar att en boll till största delen är rund [1]. Referenser [1] Kalle Kula, Christine Boll, The ball is round, Journal of spheres, vol 7, 2015. [2]
Vad är en bra referens? Det handlar mest om trovärdighet, och här finns det en gräns i vetenskapligt material: Material som undergått review av andra forskare (peer review) är trovärdigt, ex. journalartikel Material som vem som helst lagt upp utan granskning (kan fortfarande vara användbart) är betydligt mindre trovärdigt, ex. Wikipedia Det kan vara svårt att veta hur mycket granskning ett material genomgått, ex. konferensartikel eller en bok
Att skriva för rätt forum
Mallar och specialanvisningar Ta reda på format och mallar för det forum du ska skriva för. Hur ska bilder och bildtexter infogas/bifogas? Finns det en maxmängd på antalet sidor? Ska referenser skrivas på ett speciellt sätt? Bokmärken och hyperlänkar ska peka rätt! Keywords? Etc etc
Vilken vetenskaplig / teknisk nivå ska jag lägga mig på? Vilken läsare är det jag skriver för? Vilka förkunskaper har läsaren?
Det vetenskapliga skrivandet
Hur börjar jag? Man måste ha en vetenskaplig frågeställning och en metod för att besvara denna. Viktigt att man tänker igenom frågeställningen så man är säker på att den går att besvara. Litteraturstudien bör komma tidigt i projektet, men man behöver inte nödvändigtvis skriva den det första man gör. Börja där det känns naturligt. Oftast är det introduktionen eller implementationen man börjar med. Skriv resultatdelen innan slutsatsen. Skriv Abstract/Sammanfattning sist Revidera därefter titeln (om möjligt).
När börjar jag skriva i projektet? Alternativ 1: Börja skriva i mitten eller mot slutet av projektet, när resultaten är klara. + Idéerna har hunnit mogna, så man vet vad man ska skriva. + Man kan skriva mera i ett flöde, eftersom alla frågor är besvarade. - Man kan råka i tidsbrist eftersom man börjar sent - Väntar man ut resultaten för länge är det inte säkert man hinner skriva klart i tid. Alternativ 2: Börja skriva i början av projektet. + Man sprider ut skrivandet över tid, så man inte får panik i slutet. + Man skriver medan det man gjort är fräscht i minnet. + Det klarnar vad som saknas i projektet medan man skriver. - Idéer mognar över tid, så man får gå tillbaka och skriva om lite mer. - Rapporten riskerar att bli lite osammanhängande man får gå tillbaka och skriva om lite.
Var ska jag lägga tonvikten? Ta ett steg tillbaka från projektet och tänk igenom: Vad är det viktigaste resultatet? Vad är intressantast för läsarna? Vad är nyheten? Det är lätt att man skriver mycket om det man lagt mycket tid på. Inte säkert att det är det som är intressantast att läsa om.
Vad möter läsarna först? (förutom titeln) Oftast när man läser en rapport eller artikel börjar man med att läsa: 1. Abstract 2. Slutsats Därför blir dessa kapitel viktigast att slipa på. Är dessa bra och intressanta för läsaren läser de resten av rapporten, annars inte.
Sammanfattning av det viktigaste Få in en bra struktur och ett bra flöde Bra referenser är viktigt Rätt mall och rätt läsarforum Lägg tonvikten i texten rätt Slipa mest på Abstract och Slutsats