Vårdbehov i Västra Götaland Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 2016-03-15 Koncernavdelning data och analys Feb 2016 http://analys.vgregion.se
Sammanfattning Göteborg Den yngsta befolkningen i länet, vilket påverkar resursbehovet av hälso- och sjukvård. Cirka 26.000 fler personer 65 år eller äldre år 2030. Högre andel i befolkningen med riskabla alkoholvanor än i övriga områden, men andelen har minskat. Lägre andel med litet intag av frukt/grönt, fetma, högt blodtryck, men andelen med fetma har ökat. Andel dagligrökare har minskat. Lägre andel med två eller flera riskfaktorer. Barn med diabetes: SU når målet för ögonbottenundersökningar, men inte för blodtryckskontroll. Cirka 500 fler besök på SU år 2030 förväntas, och det kommer att behövas cirka 50 fler ögonbottenundersökningar år 2030 vid SU. Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom: Patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom har ökad dödlighet, behandlas i lägre grad med relevanta läkemedel och har högre somatisk slutenvårdskonsumtion. Sambandet gäller i hela länet och det är viktigt att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik. Stroke: Akutvården fungerar i stort sett bra på SU, men andel som fått blodtryckssänkande behandling är låg. Det finns brister och stor förbättringspotential i den sena vårdkedjan när patienten lämnat sjukhus. Ingen enhet på SU når måttlig måluppfyllelse avseende tillgodosedda behov tre månader efter utskrivning. Till följd av åldrande befolkning förväntas drygt 300 fler strokefall år 2030 i Göteborgs nämndområde, såvida inte strokeincidensen fortsätter att sjunka. Asylsökande: Största antalet asylsökande sedan andra världskriget. Göteborgs och Västra nämndområde har tagit emot lägst antal asylsökande och nyanlända i länet i förhållande till sin folkmängd. Asylsökandes andel av besök i vården är liten, men har ökat till följd av ökat antal asylsökande. Cancer: Arbetet med standardiserade vårdförlopp pågår för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet i regionen. Svårigheter att följa per HSN. Äldre: Områden där VGR inte når måluppfyllelse är tex fördjupad läkemedelsgenomgång och variationen mellan vårdcentraler är mycket stor. Högst andel oplanerade återinskrivningar bland äldre i Göteborgs nämndområde. Psykisk ohälsa: Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är klart högre i Göteborg än i de mindre kommunerna. Det är vanligare med självmordstankar i de nordöstra stadsdelarna. Barn: Göteborg har högst andel barn som bor med bara en förälder. Högst andel barn i ekonomisk utsatthet i Göteborg i länet, var sjätte barn. Stor variation mellan kommuner i andel 6-åringar med kariesfrihet, klart lägst andel i Angered och Östra Göteborg. Stor variation mellan kommunerna i andel spädbarn som utsätts för tobaksrök i hemmet, högst andel i nordöstra delarna och på västra Hisingen. Lägre andel som når gymnasiebehörighet i nordöstra stadsdelarna och Lundby. Livsvillkor: Göteborg har högst andel barn som bor med bara en förälder. Göteborg har lägst andel med gymnasiebehörighet, lägst i Östra Göteborg, Angered och Lundby. Medellivslängd: Stor variation mellan stadsdelarna i förväntad återstående medellivslängd. De skillnader i medellivslängd som finns mellan stadsdelarna i Göteborg kvarstår högt upp i åldrarna. 2
Syfte Öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland. Underlag som belyser förväntad utveckling över tid av hälsan i befolkningen och faktorer som påverkar hälsan och behovet av hälso- och sjukvård. Identifiera områden där det finns utrymme för hälso- och sjukvården att bidra till en mer jämlik hälsa. 3
Områden Barn med diabetes Bill Hesselmar, Kristina Narbro Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Jarl Torgerson, Anna Kjellström Personer med stroke Bo Palaszewski, Anna Kjellström Asylsökande Anna Kjellström, Bo Palaszewski, Zina Cherigui Cancer Jarl Torgerson Äldre Bill Hesselmar, Anna Kjellström Livsvillkor (Göteborg) Barbara Rubinstein Medellivslängd (Göteborg) Barbara Rubinstein Psykisk ohälsa Barbara Rubinstein För mer information: Verksamhetsanalysen, vårdbehovsrapporter, nämndpresentationer, fördjupade analyser: http://analys.vgregion.se Hälsoläget: www.vgregion.se/halsolaget Kontaktperson: anna.kjellstrom@vgregion.se Barn Barbara Rubinstein, Göran Henriksson 4
Andel av befolkningen 65 år eller äldre 2014 Lägst andel 65 år eller äldre i Göteborg Källa: SCB och Göteborgs stad 5
0-6 Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland per åldersgrupp 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 13% Andelen 65 år eller äldre i befolkningen förväntas öka i alla HSN. 7-17 18-44 45-64 65-79 80-w 50% 22% 13% 2015 2030 Antal personer 65 år eller äldre 2014 samt förväntad förändring 2030 Norra 60 800 +10 600 Västra 65 300 +16 300 Göteborg 82 700 +26 300 Södra 44 600 +9 000 Östra 58 500 +10 300 VG 312 000 +73 000 7% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 23% 10% 25% 19% I VG ökar andelen från 19 procent av befolkningen år 2014 till 21 procent år 2030. 21% 15% 17% 21% 23% 23% 21 Norra 22 Västra 23 Göteborg 24 Södra 25 Östra Västra Götaland 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 25% 19% 21% 6 Källa: SCB och Västra Götalandsregionens befolkningsprognos
Riskfaktorer för förtida död Göteborgs HSN Högre andel än länet Riskabla alkoholvanor Stora variationer inom Göteborg! Lägre andel än länet Lågt intag frukt och grönt Fetma Högt blodtryck Två eller fler riskfaktorer Norra Västra Göteborg Södra Östra VG Antal respondenter 12 758 10 051 9 361 7 119 13 059 52 348 Stillasittande fritid 17% 14% 16% 15% 14% 15% Dagligrökare 11% 8% 10% 12% 10% 10% Litet intag frukt/grönt 27% 24% 24% 25% 26% 26% Riskabla alkoholvanor 14% 14% 17% 13% 13% 15% Fetma 16% 14% 12% 16% 17% 14% Diabetes 7% 5% 5% 6% 7% 6% Högt blodtryck 23% 19% 18% 22% 21% 20% Två el fler riskfaktorer för förtida död* 32% 26% 27% 30% 29% 29% Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt/grått=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot VG p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 7
Andel med två eller fler riskfaktorer (%) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Två eller fler riskfaktorer* för förtida död (självskattad) -spridning mellan kommuner/stadsdelar per HSN Norra HSN Västra HSN Göteborgs HSN Södra HSN Östra HSN VG 32% 26% 27% 30% 29% 29% Störst spridning i Göteborg i andel med två eller fler riskfaktorer - Lägst i Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda, Centrum - Högst i Angered * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 0 1 2 3 4 5 6 7 Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2015 8
Förändring över tid, Göteborgs HSN Göteborg 2007 2011 2015 Stillasittande fritid 16% 16% 16% Daligrökare 14% 13% 10% Litet intag frukt/grönt 24% 25% 24% Riskabla alkoholvanor 20% 20% 17% Fetma (>=30) 10% 12% 12% Två eller flera riskfaktorer* 28% 29% 27% Andel dagligrökare resp med riskabla alkoholvanor har minskat sedan 2011. Andel med fetma har ökat sedan 2007. Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot 2015 p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 9
Bakgrundsinformation Livsvillkor Medellivslängd Barn Psykisk ohälsa www.vgregion.se/halsolaget www4.goteborg.se/prod/g-info/statistik.nsf 10
11
Livsvillkor Uppväxtvillkor och Utbildning Sysselsättning Social miljö Ekonomiska villkor Kultur och delaktighet 12
13 Göteborg har högst andel barn som bor med bara en förälder
100% Gymnasiebehörighet 2015 90% 80% 70% 78% 79% 83% 88% 86% 60% 50% 40% 30% 20% Lägst andel gymnasiebehöriga i Göteborg 10% 0% GÖTEBORGSNÄMNDEN NORRA NÄMNDEN SÖDRA NÄMNDEN VÄSTRA NÄMNDEN ÖSTRA NÄMNDEN KÄLLA : SIRIS 14
Låga och sjunkande andelar med några undantag (Centrum, Lundby och Angered har något högre andelar än 2014) 15
16 Ungdomar 16-25 år som varken arbetar eller studerar.
Socialt kapital förtroende, normer och nätverk som möjliggör att tillsammans agera mer effektivt för att uppnå gemensamma mål 17
Andel personer, 16-84 år, med lågt socialt kapital 2015 29% 28% 29% 27% 27% 27% 26% 27% 26% 23% 22% 25% 25% 24% 26% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män 18
Andel personer, 16-84 år, med lågt socialt kapital 2015 ANGERED ÖSTRA GÖTEBORG 39% 40% NORRA HISINGEN 32% LUNDBY VÄSTRA HISINGEN ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 28% 28% 28% CENTRUM MAJORNA-LINNÉ ÖRGRYTE-HÄRLANDA VÄSTRA GÖTEBORG 24% 23% 22% 22% 19
Arena för Tillväxt är en icke vinstdrivande organisation som ägs av ICA, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting. Arena för Tillväxt bidrar till lokalt och regionalt tillväxtarbete genom att främja samverkan mellan privata och offentliga aktörer, kunskapsförmedling och processtöd. 20
21 Källa HPLV
Andel personer, 16-84 år, som känner sig otrygga ute 2015 36% 38% 36% 34% 34% 24% 24% 22% 21% 20% 12% 11% 8% 8% 7% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET Flerfaldigt vanligare bland kvinnor. SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET 22
Andel personer, 16-84 år, som känner sig otrygga ute 2015 ANGERED 31% ÖSTRA GÖTEBORG VÄSTRA HISINGEN 28% 28% NORRA HISINGEN VÄSTRA GÖTEBORG LUNDBY ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 26% 24% 24% 23% MAJORNA-LINNÉ ÖRGRYTE-HÄRLANDA 20% 20% CENTRUM 17% 23
Andel personer, 16-84 år, som drabbas av ekonomisk stress 2015 14% 14% 13% 12% 13% 11% 10% 12% 11% 9% 9% 8% 11% 12% 10% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET 24
Andel personer, 16-84 år, som drabbas av ekonomisk stress 2015 ANGERED 21% ÖSTRA GÖTEBORG 19% MAJORNA-LINNÉ 16% LUNDBY VÄSTRA HISINGEN ÖRGRYTE-HÄRLANDA NORRA HISINGEN ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO CENTRUM VÄSTRA GÖTEBORG 13% 13% 12% 11% 11% 10% 9% 25
83% Andel röstande i riksdagsvalet 2014, av alla röstberättigade 85% 86% 88% 87% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET Källa: Valmyndigheten 26
Andel röstande i riksdagsvalet 2014, av alla röstberättigade VÄSTRA GÖTEBORG MAJORNA-LINNÉ ÖRGRYTE-HÄRLANDA CENTRUM ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO LUNDBY NORRA HISINGEN VÄSTRA HISINGEN 85% 84% 83% 83% 83% 81% 80% 77% ÖSTRA GÖTEBORG 70% ANGERED 65% Källa: 27
Andel personer, 16-84 år, som deltar i studiecirkel 2015 35% 38% 32% 33% 31% 29% 31% 35% 27% 33% 37% 30% 31% 33% 29% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET 28
Andel personer, 16-84 år, som deltar i studiecirkel 2015 MAJORNA-LINNÉ 43% ÖRGRYTE-HÄRLANDA CENTRUM LUNDBY 39% 39% 38% VÄSTRA GÖTEBORG ÖSTRA GÖTEBORG NORRA HISINGEN ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO VÄSTRA HISINGEN ANGERED 33% 33% 32% 32% 31% 31% 29
Andel personer, 16-84 år, som deltar i föreningsmöten 2015 28% 30% 30% 27% 27% 32% 34% 33% 31% 31% 28% 28% 34% 31% 38% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män 30
Andel personer, 16-84 år, som deltar i föreningsmöten 2015 MAJORNA-LINNÉ 34% VÄSTRA GÖTEBORG CENTRUM LUNDBY ÖRGRYTE-HÄRLANDA ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO VÄSTRA HISINGEN NORRA HISINGEN ÖSTRA GÖTEBORG 30% 30% 30% 30% 28% 28% 27% 26% ANGERED 20% 31
Andel personer, 16-84 år, som besöker teater/bio 2015 65% 68% 61% 58% 60% 54% 56% 50% 52% 64% 68% 61% 55% 60% 51% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män 32
Andel personer, 16-84 år, som besöker teater/bio 2015 CENTRUM MAJORNA-LINNÉ ÖRGRYTE-HÄRLANDA 76% 80% 79% ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO VÄSTRA GÖTEBORG LUNDBY 68% 68% 66% VÄSTRA HISINGEN NORRA HISINGEN ÖSTRA GÖTEBORG 53% 56% 60% ANGERED 38% 33
Andel personer, 16-84 år, som går på konstutställning 2015 28% 31% 25% 21% 21% 17% 17% 13% 13% 20% 23% 17% 16% 18% 14% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män 34
Andel personer, 16-84 år, som går på konstutställning 2015 MAJORNA-LINNÉ 49% CENTRUM 41% ÖRGRYTE-HÄRLANDA 35% LUNDBY VÄSTRA GÖTEBORG ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 25% 28% 27% ÖSTRA GÖTEBORG VÄSTRA HISINGEN 18% 20% NORRA HISINGEN 15% ANGERED 10% 35
Andel personer, 16-84 år, som deltar i sociala nätverk på internet 2015 53% 53% 53% 48% 44% 46% 45% 42% 42% 51% 52% 49% 45% 47% 43% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män 36
Andel personer, 16-84 år, som deltar i sociala nätverk på internet 2015 CENTRUM 66% MAJORNA-LINNÉ 64% ÖRGRYTE-HÄRLANDA 60% LUNDBY 57% ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 52% ÖSTRA GÖTEBORG 50% VÄSTRA GÖTEBORG 48% VÄSTRA HISINGEN 46% NORRA HISINGEN 46% ANGERED 35% 37
Andel personer, 16-84 år, med relativ social isolering 2015 11% 8% 8% 8% 9% 8% 8% 8% 9% 6% 6% 7% 8% 8% 9% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män 38
Andel personer, 16-84 år, med relativ social isolering 2015 ANGERED 20% ÖSTRA GÖTEBORG VÄSTRA HISINGEN NORRA HISINGEN 9% 10% 12% LUNDBY ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO VÄSTRA GÖTEBORG 6% 7% 7% ÖRGRYTE-HÄRLANDA 5% CENTRUM MAJORNA-LINNÉ 3% 3% 39
Den stora variationen mellan stadsdelarna i Göteborg i - livsvillkor - socialt kapital - social delaktighet innebär ökade krav på lokal anpassning av hälso- och sjukvården och de hälsofrämjande insatserna så att man ökar förutsättningar för jämlik hälsa och vård på lika villkor. 40
41 Medellivslängd
42
43 Förväntad återstående medellivslängd vid 0 år, kvinnor i Göteborg, 2008-2012
44 Förväntad återstående medellivslängd vid 0 år män i Göteborg, 2008-2012
Återstående medellivslängd 2008-2012 Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné Askim- Frölunda- Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Göteborg Västra Götaland riket Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 0 år 77 82 76 81 80 84 80 84 78 82 80 84 81 84 79 83 78 83 79 83 79 83 80 83 80 83 20 år 58 62 56 61 60 64 60 65 58 63 60 64 62 65 59 64 58 63 60 63 59 64 60 64 60 64 40 år 39 42 37 42 41 44 40 45 39 43 41 44 42 45 40 44 39 44 41 43 40 44 41 44 41 44 60 år 21 24 19 24 23 26 22 26 21 25 23 26 24 26 22 25 21 25 22 25 22 25 22 25 22 25 80 år 7 9 7 9 8 10 8 10 7 9 8 10 8 10 8 10 8 10 8 9 8 10 8 10 8 10 45
46 De skillnader i medellivslängd som finns mellan stadsdelarna i Göteborg kvarstår högt upp i åldrarna
Barn Barnfattigdom Rökare i hemmiljön Kariesfrihet Psykisk ohälsa Tillgång till hälsodata 47
48 Högst andel i Göteborg
Med ekonomiskt utsatta avses personer som lever i ett hushåll som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige, räknat per konsumtionsenhet. Klart högst andel i Göteborg. Källa Öppna jämförelser, SKL VÅRDBEHOV I VÄSTRA GÖTALAND 49
Födda 2013 0-4 v, mor röker Födda 2013 0-4 v, far röker Födda 2013 8 månader, mor röker Födda 2013 8 månader, far röker Mycket stora skillnader mellan stadsdelarna. 10 gånger vanligare med rökande spädbarnsförälder i Angered än i Centrum-Majorna-Linné. 50
Andel kariesfria 2015 72% 77% 76% 84% 79% 36% 39% 43% 43% 38% GÖTEBORG NORRA SÖDRA VÄSTRA ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET NÄMNDOMRÅDET NÄMNDOMRÅDET NÄMNDOMRÅDET 6-åringar 19-åringar 51
MAJORNA-LINNÉ ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO ÖRGRYTE-HÄRLANDA VÄSTRA GÖTEBORG CENTRUM LUNDBY NORRA HISINGEN VÄSTRA HISINGEN ÖSTRA GÖTEBORG ANGERED Andel kariesfria 6-åringar 2015 47% 51% 84% 82% 80% 78% 78% 77% 75% 74% Endast hälften av 6-åringarna i Angered och Östra Göteborg är kariesfria. 52
Vård pga neuropsykiatriska tillstånd, 10-24 år Vård pga depressiv episod, barn 10-14 år Antal per 100 000 invånare 10-24 år Antal per 100 000 invånare 10-24 år Vård pga ångestsyndrom, 10-24 år Vård pga depressiv episod, 10-24 år Antal per 100 000 invånare 10-24 år Antal per 100 000 invånare 10-24 år Kraftigt ökande trend av psykiatriska tillstånd både i riket och i Västra Götaland 53
Barndataförekomst Fysisk hälsa Psykisk hälsa Psykosocialt Levnadsvanor Tandhälsa Livsvillkor Åldersgrupper Längd/vikt vaccinationsstatus Språk, hörsel, syn, utveckling Neuropsykiatriska tillstånd olycksfall sömn Huvudvärk magont välbefinnande nedstämdhet koncentrationssvårigheter Depressiva episoder självskadediagnoser Trivsel i skolan mobbning Kostvanor Fysisk aktivitet ANDTS kariesförekomst riskbarn Små ekonomiska resurser Upplevda svårigheter Uppväxtmiljö (passiv rökning m.fl.) 0-5(6) (6)7-9 10-12 12-15 16-19 20-24 Grönt = tillgång till heltäckande data; gult = bristfällig kvalitet eller dålig täckning; rött = ingen tillgång på data. 54
Barn Nästan vart fjärde barn i Göteborg bor ihop med en ensamstående förälder Vart sjätte barn bedöms vara ekonomiskt utsatt I de nordöstra stadsdelarna och på Västra Hisingen är det en stor andel spädbarn som utsätts för tobaksrök i hemmiljön Barn i de nordöstra stadsdelarna har betydligt sämre tandhälsa än barn i övriga stadsdelar Många ungdomar i de nordöstra stadsdelarna och i Lundby uppnår inte gymnasiebehörighet Trots samarbetet med Göteborgs stad finns det fortfarande stora luckor när det gäller tillgången till data om barns och ungdomars hälsa 55
Psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Självmordstankar Psykiatrisk sjuklighet Konsumtion av sömn- och lugnande medel 56
Andel personer, 16-84 år, med nedsatt psykiskt välbefinnande 2015 23% 20% 17% 16% 19% 19% 14% 15% 11% 17% 20% 14% 15% 19% 12% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET Fler kvinnor än män bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande är klart högre i Göteborg än i de mindre kommunerna. 57
58
Andel personer, 16-84 år, med självmordstankar 2015 6% 7% 6% 5% 6% 5% 5% 5% 5% 6% 5% 5% 4% 5% 5% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET Ingen större skillnad mellan könen trots relativt stor skillnad när man studerar fullbordade självmord. 59
Betydligt högre andel i Nordost, gäller även rapporterade självmordsförsök. 60
61
62
63
64 Lägre andelar i stadsdelar med många utlandsfödda.
Psykisk ohälsa Andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande är klart högre i Göteborg än i de mindre kommunerna. Fler kvinnor än män bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande, får psykiatriska diagnoser i sjukvården och konsumerar sömn- och lugnande mediciner. Det är vanligare med självmordstankar i de nordöstra stadsdelarna 65
Källor Ensamstående föräldrar SCB + Göteborgs Stad Ekonomisk utsatthet barn Öppna Jämförelser, SKL Unga i utanförskap - Öppna Jämförelser, SKL Röstande i riksdagsval Valmyndigheten och Göteborgs Stad Medellivslängd - SCB Ekonomisk utsatthet äldre - Öppna Jämförelser, SKL Rökning bland föräldrar- Barnhälsovården Västra Götaland Psykiatriska tillstånd - VEGA 66
67 Barn med diabetes
Barn med diabetes Cirka 1200 barn i VGR behandlas varje år för diabetes De flesta har typ 1-diabetes vilket innebär livslång behandling med insulin Incidensen (nyinsjuknandet) har inte ökat de senaste 5 åren, men antalet barn med diabetes kommer att öka p.g.a. befolkningsökning Blodsockerkontrollen är god, samtliga kliniker i VGR har resultat i nivå med eller bättre än rikssnitt Användandet av insulinpump och kontinuerlig vävnadssockermätning kommer att öka. Alla förskolebarn och 70% av de äldre barnen kommer troligen att ha insulinpump inom de närmsta åren. 68
Barn med diabetes, komplikationsscreening Komplikationsscreening omfattar ögonbottenundersökning och kontroll av blodtryck och njurfunktion från och med 10 års ålder. Målet är att minst 80% av barnen genomgått ögonbottenundersökning de senaste 3 åren. Totalt når VGR målet 2014, men det finns inomregionala variationer. SU har 2014 85% kontrollerade och når därmed målet. 69
Barn med diabetes, komplikationsscreening För blodtryck och njurfunktionskontroll är målet 80% kontrollerade per år. Målet för blodtryckskontroll nåddes inte helt 2014, men VGR totalt är i nivå med riket. Andelen kontrollerade vid SU är något lägre än i riket. Stor inomregional spridning i andelen njurfunktionskontrollerade 2014, 29% (NU- NÄL) till 82% (SÄS-Borås). Endast en klinik når målet 2014, men alla utom en är i nivå med eller över rikssnittet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Blodtryckskontroll 2012 2013 2014 SÄS-Borås SU SkaS-Lidköping SkaS-Skövde NU-NÄL NU-Uddevalla Riket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Njurfunktionskontroll 2012 2013 2014 70
Barn med diabetes, prognos Barn med diabetes bör kontrolleras på specialistmottagning var tredje månad. Vid dålig diabeteskontroll rekommenderas tätare kontakter. P.g.a. befolkningsökning beräknas det bli cirka 500 fler besök vid SU 2030 jämfört med idag. 71
Barn med diabetes, prognos Ögonbottenundersökning Det kommer att behövas cirka 25% fler undersökningar 2030 jämfört med 2015. Insulinpump Användandet av insulinpump har ökat de senaste åren. Inom de närmsta åren bör 75% av barnen med diabetes ha insulinpump. Andelen med insulinpump 2014: SU 54% VGR 53% Riket 50% 72
Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom 73
Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom I Västra Götaland, i alla HSN, liksom i riket i övrigt, har patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom (diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke) Ökad dödlighet Lägre grad av behandling med relevanta läkemedel Högre konsumtion av somatisk slutenvård Detta jämfört med psykiskt friska med samma sjukdomar 74
Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Det är väl känt att individer med allvarlig psykisk sjukdom har en livsstil som ökar risken för medicinska komplikationer. De Röker oftare Dricker mer alkohol Har sämre kostvanor Har lägre grad av fysisk aktivitet än personer som inte lider av psykos/bipolär sjukdom. 75
Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Överdödligheten, översjukligheten och den medicinska underbehandlingen vid samtidig allvarlig psykisk sjukdom är ett sjukvårdsproblem här och nu. Det viktiga är att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik att ge vård på lika villkor Det kräver ingen sofistikerad ny teknik eller betydande nyrekrytering av personal. 76
77 Stroke
Viktigt i strokevården God tillgång till vårdplatser på särskild strokeenhet Hög andel reperfusionsbehandlade (propplösande+mekanisk) Bra fungerande vårdkedja akutvård, öppenvård, hemsjukvård 78
Måluppfyllelse per sjukhus 2014 Indikator Täckningsgrad Uppföljda tre Direktintag på månader efter strokeenhet stroke Sväljförmåga testad Reperfusionsbehandlade Trombocythämmande behandling Antikoagulerande behandling Blodtryckssänkande behandling Statinbehandling Tillgodosedda behov öppenvård Uppföljning i efter utskrivning Patientgrupp ICD10 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I63 I63, ej I48 I63, I48 <80år I61, I63, I64 I63 I61, I63, I64 I61, I63, I64 Hög måluppfyllelse 92 90 90 95 15 90 70 80 75 75 90 Måttlig måluppfyllelse 85 85 80 90 10 85 55 70 65 60 80 Alingsås 97 99 83 100 9 97 >70 84 87 88 89 Borås (SÄS) 89 92 88 70 15 96 >70 79 84 60 89 Kungälv 89 83 87 95 10 92 >70 77 67 60 79 NÄL 91 79 68 93 7 91 >70 77 66 57 82 SkaS Skövde 91 98 79 99 9 88 >70 79 71 68 74 SkaS Lidköping 91 94 91 90 19 88 >70 83 48 55 60 Östra 86 85 92 93 92 >70 80 83 53 89 Mölndal 86 96 88 97 89 62 82 72 55 86 Sahlgrenska 86 85 86 96 12 87 >70 69 68 50 79 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse 79
Måluppfyllelse Sahlgrenska Indikator Täckningsgrad Uppföljda tre Direktintag på månader efter strokeenhet stroke Sväljförmåga testad Reperfusionsbehandlade Trombocythämmande behandling Antikoagulerande behandling Blodtryckssänkande behandling Statinbehandling Tillgodosedda behov öppenvård Uppföljning i efter utskrivning Patientgrupp ICD10 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I63 I63, ej I48 I63, I48 <80år I61, I63, I64 I63 I61, I63, I64 I61, I63, I64 Hög måluppfyllelse 92 90 90 95 15 90 70 80 75 75 90 Måttlig måluppfyllelse 85 85 80 90 10 85 55 70 65 60 80 Östra 86 85 92 93 92 >70 80 83 53 89 Mölndal 86 96 88 97 89 62 82 72 55 86 Sahlgrenska 86 85 86 96 12 87 >70 69 68 50 79 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse Akutvården fungerar i stort sett bra Låg andel blodtryckssänkande behandling på Sahlgrenska Brister finns i den sena vårdkedjan, ingen enhet når måttlig måluppfyllelse avseende tillgodosedda behov tre månader efter utskrivning 80
Prognostiserat antal strokevårdtillfällen Antal vårdtillfällen 2014 Förväntat antal fler vårdtillfällen 2030 Göteborgs HSN 1 183 +330 Västra Götaland 4 123 +1 230 81
Faktorer av betydelse framtida utveckling av stroke Informera befolkning om påverkbara livsstilsfaktorer vilka är av betydelse för risken för strokeinsjuknande Ny AKUT strokekampanj för att få fler patienter att känna igen symptom för att öka chansen till reperfusionsbehandling
83 Asylsökande
Definitioner Flykting - Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU: regler är flykting någon som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Asylsökande - En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd och som inte har fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Nyanländ En person som har fått uppehållstillstånd i Sverige, blivit kommunplacerad och fått svenskt personnummer. Under två år kan en nyanländ ansöka om etableringsersättning. Alla asylsökande beviljas inte uppehållstillstånd Kommunmottagen - "Som nyanländ kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga." Inskriven i migrationsverkets mottagningssystem tolkas som asylsökande Ensamkommande barn - Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. LMA kort - LMA = Lagen om Mottagande av Asylsökande: En tillfällig handling med foto som utfärdas av Migrationsverket, den visar att innehavaren är asylsökande i Sverige och därmed berättigad till vård enligt gällande bestämmelser. 84
Hälso- och sjukvård flyktingar Asylsökande har rätt till vård som inte kan anstå och till hälsoundersökningar Asylsökande barn (under 18 år) har rätt till samma vård som folkbokförda barn Vårdgivarna ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande via statlig schablonersättning När en asylsökande fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerad ersätts vårdgivarna inom ordinarie ersättningsmodeller År 2016 finns ett statsbidrag för att ersätta vårdgivarna för tillkommande vårdbehov Samordning av hälso- och sjukvårdsfrågor i VGR via regional samordnare Fördjupad analys av vårdbehov planeras 85
Antal asylsökande, riket 1984-2015 Syrien 2011 - Antalet flyktingar påverkas av väpnade konflikter i världen. Balkankonflikten 1992-95 Kuwait 1990 Iran Irak 1980-88 Afghanistan 2001 - Irakkriget 2003 - Största antalet flyktingar till Sverige år 2015 sedan andra världskriget Andra faktorer som naturkatastrofer etc inte lika betydelsefulla. 86
Fördelning asylsökande resp kommunmottagna Kommunmottagna 2015 (nyanlända) Boende inskrivna i mottagningssystem 2015-12-31 (asylsökande) Procentuell ökning folkmängd Ensamkommande barn Kommunmottagna+ inskrivna aldrig haft HSN Totalt uppehållstillstånd Kommunmottagna Norra 2 231 120 6 608 0,8% 3,3% Västra 635 92 3 353 0,2% 1,1% Göteborg 2 116 202 5 742 0,4% 1,5% Södra 1 102 65 3 855 0,5% 2,3% Östra 1 763 115 6 273 0,7% 3,1% VG 7 847 594 25 831 0,5% 2,1% En mindre andel kommunmottagna och asylsökande i Göteborg och Västra HSN i relation till folkmängden, jämfört med i övriga HSN. Källa: migrationsverket 87
88 Stor variation mellan kommuner Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Töreboda kommunmottog år 2015 störst antal nyanlända i länet förhållande till sin folkmängd Mellerud, Götene, Karlsborg, Töreboda, Gullspång har kommunmottagit och/eller asylsökande i störst antal i förhållande till sin folkmängd. Kommunerna i Västra nämndsområdet och Göteborg har mottagit lägst antal i förhållande till sin folkmängd. Källa: migrationsverket N Bengtsfors N Dals-Ed N Färgelanda N Lysekil N Mellerud N Munkedal N Orust N Sotenäs N Strömstad N Tanum N Trollhättan N Uddevalla N Vänersborg N Åmål V Ale V Alingsås V Härryda V Kungälv V Lerum V Lilla Edet V Mölndal V Partille V Stenungsund V Tjörn V Öckerö G Göteborg S Bollebygd S Borås S Herrljunga S Mark S Svenljunga S Tranemo S Ulricehamn S Vårgårda Ö Essunga Ö Falköping Ö Grästorp Ö Gullspång Ö Götene Ö Hjo Ö Karlsborg Ö Lidköping Ö Mariestad Ö Skara Ö Skövde Ö Tibro Ö Tidaholm Ö Töreboda Ö Vara Procentuell ökning av folkmängden 141231 per kommun 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Kommunmottagna 2015 NORRA VÄSTRA Kommunmottagna och inskrivna 2015 GÖTEBORG SÖDRA ÖSTRA
Asylsökandes andel av besök i vården Västra Götaland Asylsökandes andel av besök i vården En liten andel av det totala antalet besök i vården En växande andel av besök i såväl primärvård som specialiserad vård 89
90 Cancer
Cancer Generellt sett är överlevnaden efter cancersjukdom inte annorlunda i VGR än i riket Väntetiderna är lika långa i VGR som i riket och generellt sett alltför långa Det finns skillnader i medicinskt utfall/utförda medicinska åtgärder mellan VGR och riket Dessa frågor hanteras inom arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 91
Cancer Redovisningen av cancerdata i Öppna jämförelser och Verksamhetsanalysen är ofta inte nedbruten längre än till landstingsnivå Cancersjukvården i VGR är helt/delvis (beroende på diagnos) centraliserad till vissa sjukhus. Allt sammantaget gör detta uppföljning per HSN komplicerad 92
Cancer Standardiserade vårdförlopp (SVF) är en statlig satsning om 500 MSEK/år (2015-2018) för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet RCC Väst leder VGRs arbete, utförarna står för genomförandet, KLG är styrgrupp, HSS fattar beslut om handlingsplaner och fördelning av budgetmedel (70 MSEK/år) Satsning på personalförsörjning inom radiologi, patologi, onkologi samt på vårdförloppskoordinatorer och förbokade tider på röntgen, operation och strålning, liksom information till och utbildning av primärvården 93
94 Äldre
Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården, 75 år och äldre Regionalt mål Ingen hälso- och sjukvårdsnämnd når det regionala målet Statistiskt säker skillnad inom regionen lägre nivå i HSN- Östra Stor spridning mellan de olika Vårdcentralerna inom varje HSN Källa http://munin.vgregion.se/ 95
Olämpliga läkemedel till äldre dygnsdoser per 100 listade, 75 år och äldre Ingen statistiskt säker skillnad mellan olika HSN i regionen Stor spridning mellan de olika Vårdcentralerna inom varje HSN Källa http://munin.vgregion.se/ 96
Äldre - Indikatorer där resultaten i VGR är sämre än mål/riket Mått VGR-resultat sämre än regionalt mål eller riksgenomsnitt Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården 75 år och äldre* VGR 47 % (regionalt mål 65 %) Återkommande slutenvård i livets slutskede VGR 8,9% (riket 8,2%) Utskrivningsklara patienter på sjukhus (Vårddagar per 1000 invånare) VGR 186 dagar (riket 110) Palliativ vård - brytpunktssamtal VGR 53,1% (riket 56,1%) Palliativ vård munhälsobedömning sista levnadsveckan VGR 37,9% (riket 44,5%) Palliativ vård smärtskattning sista levnadsveckan VGR 25,7% (riket 35,1%) Användning av antiinflammatoriska läkemedel till äldre VGR 3,1% (riket 2,7%) Användning av antipsykotiska läkemedel till äldre (75 år och äldre) VGR 2,7% (riket 2,3%) Lämpliga sömnmedel till äldre VGR 60% (riket 61,2%) *2015 ökad ersättningen för hembesök ökat. Från 2016 ökad målrelaterade ersättningen och ny indikator införs för samordnad individuell plan (SIP). Källa Öppna jämförelser 97
Äldre - Indikatorer där resultaten i VGR når mål/riksgenomsnitt Mått VGR-resultat som når regionalt mål eller riksgenomsnitt Trycksår i sluten vård VGR 13,7% (riket 13,6%) Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar, av patienter 65 år och äldre, med vissa utvalda sjukdomar VGR 10,2% (riket 10,4%) Palliativ vård vid behovsmedicin med opiater mot smärta VGR 92,8% (riket 92,4%) Tio eller fler läkemedel samtidigt, till äldre VGR 10,5% (riket 10,3%) Basbehandling vid hjärtsvikt VGR 59,8% (riket 59,3%) varken VGR eller riket når mål (65%) Källa Öppna jämförelser 98
14% Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar 65 år eller äldre per HSN (diagnosspecifik återinskrivning Socialstyrelsen) 12% 10% 9,1% 8,4% 9,8% 9,3% 8,0% 9,0% 8% 6% 4% 2% 0% Norra Västra Göteborg Södra Östra VG 2008kv4-2009kv3 2009kv4-2010kv3 2010kv4-2011kv3 2011kv4-2012kv3 2012kv4-2013kv3 2013kv4-2014kv3 2014kv4-2015kv3 En minskande trend i de flesta nämndsområden senaste åren. Källa vega 99
http://analys.vgregion.se www.vgregion.se/halsolaget 10 0