KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) 2015-06-16 Miljö- och konsumentnämndens sammanträden är öppna för allmänheten förutom i de delar som avser myndighetsutövning. Det gäller ärenden markerade med * Tid OBS! Torsdagen den 25 juni 2015, kl. 17.00 Plats Kallas Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås Karl-Eric Nilsson (C) Lasse Jutemar (MP) Katrine Andersson (M) Jan-Åke Carlsson (S) Inga-Britt Olsson (M) Andreas Bäckman (SD) Cristina Nichta (S) Marcus Nilsen (FP) Magnus Persson (S) Per Månsson (M) Cecilia Kochan (S) Christian Ekström (M) Märta Edin (V) Alexander Andersson (C) Peter Carlsson (SD) Bim Olsson (MP) Olle Engström (KD) Miljöchef Leif Schöndell Avdelningschef Jonas Edin Avdelningschef Anna Säfsten Avdelningschef Zygmunt Cieslak Avdelningschef Niclas Björkström Johan Linderstad-Mirjam Keskifrantti (Naturvetarna) Roger Johansson (Vision) Anita Persson (V) Ordförande Siw Parhagen Sekreterare Eventuella förhinder att närvara anmäls till Siw Parhagen, el. 033-35 31 80, eller e-post till siw.parhagen@boras.se 1. Mötets öppnande 2. Närvaro
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-06-16 2 (3) 3. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering 4. Fastställande av föredragningslista Information 5. Information om Energi- och klimatstrategin för Borås Stad Handläggare: Susanne Arneborg 6. Information från närboende till vindkraftsparker i Äspered 7. Eventuella föredragningar av ärenden Administration 8. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning t.o.m. maj 2015 Handläggare: Niclas Björkström 9. Boplats Borås Handlingarna läggs ut senare Handläggare: Leif Schöndell Livsmedelskontroll Miljötillsyn 10. Övergripande riktlinjer för tillsyn och prövning enligt skyddsföreskrifter inom Öresjö vattenskyddsområde Handläggare: Therese Jönsson Miljökommunikation 11. Energi- och klimatstrategi för Borås Stad Handläggare: Susanne Arneborg 12. Miljörapport Tertial 1 2015 för nämnder och bolag Handläggare: Johanna Johansson 13. Ansökan om bidrag ur Borås Stads Naturvårdsfond för naturvårdsåtgärder på fastigheten Grimskulla 1:6 Handläggare: Emma Nevander 14. Kurser och konferenser Skrivelser och meddelanden 15. Kommunfullmäktige, beslut om logotyp för Orangeriet
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-06-16 3 (3) 16. Kommunstyrelsen, skrivelse om Intern kontrollplan 2015 samt redovisning av intern kontroll 2014 17. Delegationsbeslut under tiden 1 31 maj 2015 18. Information från förvaltningen - Personalärenden - Viljeyttring Hållbar konsumtion - Övrig information från förvaltningen 19. Övrigt
18 Miljö- och konsumentnämnden INTÄKTER Budget 2015 Utfall maj 2015 3 Avgifter och bidrag 11 951 4 973 3231 Miljötillsyn 5 260 1 468 Miljöfarlig verksamhet, årsavgifter 2 400 864 Köldmedia, årsavgifter 250 2 Miljöfarlig verksamhet, timdebitering 950 76 Vattenskyddsområde, timdebitering 10 0 Verksamheter som orsakar miljöskador 100 14 Enskilda avlopp 400 117 Värmepumpar 150 23 Hälsoskydd, årsavgifter 340 249 Hälsoskydd, timdebitering 150 3 Avgifter, anmälan hälsoskydd och avfall 10 13 Inventering avlopp 500 108 3232 Strålskydd 0 0 3520 Driftbidrag från AMS 0 0 Livsmedelskontroll 3 695 1 396 3234 Årsavgifter 3 470 1 326 3235 Registrering 150 11 Timdebitering 75 59 3520 Driftbidrag från AMS 0 0 Miljökommunikation 770 1 550 3510 Driftbidrag från Staten - Energi- och klimatrådgivning 385 668 3510 Driftbidrag från Staten- Energieffektiviseringsstöd 0 0 3510 Naturvård m.m. 385 0 3520 Driftbidrag från AMS 0 0 3580 EU-bidrag 0 882 Konsument Borås 465 283 3320 Försäljn av verksamh och entrepr till andra kommuner 455 266 3330 Försäljn av verks o entrepr t stat myndigh o inst 5 0 3340 Förs av verks och entr t företag, org o ensk pers 5 0 3510 Driftbidrag från Staten 0 0 3710 Pers.ers. som kom./förv. Uppb i egensk av arb.g 0 18 3280 mfl Övriga intäkter (inkl 3031) 941 275 3790 Övrigt (MISK) 820 0 KOSTNADER 4 Personal -24 747-10 874 40-46 Lönekostnader -23 988-10 534 47 Personalutveckling och personalvård -699-262 5 Material -219-196 51 Inköp av inventarier -75-89 52 Anläggn.- o underhållsmaterial 0-11 55 Livsmedel -12-2 56 Kontorsmaterial, böcker m.m. -111-86 58 Läkemedel, provtagningsmaterial m.m. -15 0 59 Övrig materiel -5-9 6 Tjänster -8 165-2 516 60 Tele, post, tv o datakom -318-164 61 Resor, kurs o konferens förtroendev mfl -82-58 62 Annonser, reklam o information -231-18 63 Kontorsarb, tryck, bindning -85-52 64 Byggn-, anläggn- o underh.tjänster -130-42 65 Konsultationer -1 512-262 66 Driftentreprenader, köp av verksamhet, databehandling -1 060-651 67 Transporter, fordons- och maskinhyror m.m. -300-146 68 Lokal- och markhyror, fastighetsomkostnader -3 800-913 69 Avgifter och övriga tjänster -646-210 7 Bidrag, transfereringar m.m. -220-329 70 Övriga bidrag -220-329 Summa kostnader -33 351-13 915 Nettokostnader -21 400-8 942 Kommunbidrag 21 000 8 750 Resultat -400-192
10-dagars facknämnder, maj 2015 Miljö- och konsumentnämnden Ekonomisk redovisning 2014 2015 Nettoutfall jan-aktuell månad Nämndbudget Periodiserad nettobudget Nettoutfall jan-aktuell månad Avvikelse Prognos avvikelse Miljö- och konsumentnämnden 373 895 373 486-113 Miljöförvaltningen gemensamt 2 836 7 174 2 989 3 279-290 Livsmedelskontroll 59-526 -219 244-463 Miljötillsyn 1 032 1 078 449 1 021-572 Miljökommunikation 2 508 9 990 4 163 2 424 1 739 Konsument Borås 1 508 2 789 1 162 1 487-325 Verksamhetens nettokostnader 8 316 21 400 8 917 8 941-24 Kommunbidrag 21 000 Resultat jfr med kommunbidrag -400-400 Godkänt ianspråktagande av ack. resultat 400 Resultat jfr med tillgängliga medel 0 Verksamhetsmått Miljöförvaltningen gemensamt Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Budget 2015 Utfall Apr 2015 Utfall Maj 2015 Antal ärenden 2 254 1 412 1 687 Antal händelser (Ecos) 8 213 5 533 6 788 Antal delegationsbeslut. 449 320 413 Livsmedelskontroll Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Budget 2015 Utfall Apr 2015 Utfall Maj 2015 Antal livsmedelsverksamheter 758 800 745 745 Antal inspektioner 436 800 317 397 Antal revisioner 50 100 17 21 Antal delegationsbeslut 194 200 133 155 Klagomål 22 45 17 21 Registrering 57 100 40 50 Rapporten omfattar maj 2015. Under perioden fanns det cirka 745 livsmedelsanläggningar registrerade. Under maj har avdelningen för livsmedelskontroll gjort 80 inspektioner (397 inspektioner sammanlagt under 2015) och 4 revisioner (21 revisioner sammanlagt under 2015). Under perioden har det inkommit 4 klagomålsärenden (21 klagomål sammanlagt under 2015). Inte alla klagomål leder dock till en inspektion. Under maj har 10 anläggningar eller tillfälliga verksamheter registrerats (50 registreringar sammanlagt under 2015). Registreringar kan handla om både nya anläggningar och tidsbegränsade verksamheter samt verksamheter som har bytt ägare. Under perioden har 22 delegationsbeslut fattats (155 delegationsbeslut sammanlagt under 2015). Besluten avser till största delen ny riskinklassning och avgifter, men även nya registreringar och sanktioner i olika former. Vi kan konstatera att avdelningen för livsmedelskontroll ligger något efter jämfört med planering under perioden, då det gäller antal inspektioner och revisioner. Orsaken till det är ett stort antal sjukskrivningsdagar under första tertialen på året samt stora problem med data (migrering) och diariesystem Ecos. Miljötillsyn Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Budget 2015 Utfall Apr 2015 Utfall Maj 2015 Antal tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter 183 180 183 183 Antal inspektioner miljötillsyn 151 300 34 60 Antal inspektioner enskilda avlopp 62 200 23 63 Antal inspektioner hälsoskydd 53 100 15 16
10-dagars facknämnder, maj 2015 Miljö- och konsumentnämnden Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Budget 2015 Utfall Apr 2015 Utfall Maj 2015 Antal delegationsbeslut miljötillsyn 65 300 51 78 Antal delegationsbeslut enskilda avlopp 74 200 41 58 Antal delegationsbeslut hälsoskydd 35 100 34 38 Antal delegationsbeslut värmepumpar 59 150 58 80 Antal kundkontakter miljötillsyn 2 122 5 000 1 743 2 345 Antal kundkontakter enskilda avlopp 957 2 500 491 766 Antal kundkontakter hälsoskydd 600 1 500 558 633 Antalet inspektioner under årets första fem månader ligger lägre än förväntad nivå och är även lägre än motsvarande period föregående år med undantag för de enskilda avloppen. Under maj månad har dock antalet inspektioner inom miljötillsyn uppnått förväntad månadsnivå. Det kommer att genomföras flera projekt under året, som bör öka antalet inspektioner väsentligt inom både hälsoskydd och miljötillsyn. Antalet beslutshändelser är jämförbara med föregående år och kan förväntas landa på budgeterad nivå. Med ledning av antalet kundkontakter ser både prestationer och arbetsbelastning ut att vara jämförbara med föregående år. Miljökommunikation Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Budget 2015 Utfall Apr 2015 Utfall Maj 2015 Konsumentkontakter 1 025 5 000 718 752 Informationsaktiviteter. 33 200 24 24 Rådgivningskontakter 300 193 216 Konsumentkontakter och informationsaktiviteter ligger på en något lägre nivå jämfört med föregående år, bland annat beroende på den tid och de resurser inflyttningen till Orangeriet tagit. Administration Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Budget 2015 Utfall Apr 2015 Utfall Maj 2015 Klientkontakter 956 2 500 667 767 Förhandlingsärenden 160 400 157 187 Informationsaktiviteter 37 60 6 7 Antalet pågående ärenden är 251 stycken och vi har avslutat 181 stycken under denna perioden ack. Vi ligger efter på förebyggande / informationsaktiviteter (budget 60 st) eftersom Anneli är ny och Kerstin håller på att sammanfatta alla sina ärenden. Kommentarer Prognos för helåret T.o.m. maj redovisas ett resultat som i stort sett ligger på budget. Inom förvaltningen finns dock stor avvikelser. Inom miljötillsynen är årsavgifterna för köldmedia ännu inte debiterade och utfallet avseende timdebiterad tillsyn är mycket lågt, bl.a. beroende på att flera tillsynsprojekt ligger senare under året. Även när det gäller enskilda avlopp kommer en större del av intäkterna senare under året. Vidare är uppdragsverksamhet inom både miljötillsyn och livsmedelskontroll ännu inte fakturerade. På intäktssidan finns även EU-bidrag för projekten ESCAR och Sinfonia på nästan 900 tkr, vilka till stora delar ska vidarebefordras till andra projektdeltagare. Vidare finns i budgeten lokalkostnader för delårsdrift av Orangeriet, vilka ännu inte har fallit ut. Detta gäller även en stor del av verksamhetsmedlen inom avdelningen för Miljökommunikation. När det gäller Orangeriet finns en osäkerhet kring den slutliga hyresnivån. Detta och att verksamheten för 2015 inte är budgeterad för helårsdrift innebär att förvaltningen redan nu vill påtala vikten av att en revidering av budgeten görs inför 2016 när alla kostnader är kända och att kommunledningen då tillskjuter medel för helårsdrift. I det förslag till preliminära budgetramar för 2016 som förvaltningen tagit del av finns en ökning på 300 tkr med för detta ändamål. Totalt sett bedöms verksamheten i nuläget överensstämma med budget även för hela 2015, varför prognosen läggs på denna nivå.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-06-09 Dnr 2015-1425 Sida 1(4) Therese Jönsson, 033-35 31 34 Therese.jonsson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Övergripande riktlinjer för tillsyn och prövning enligt skyddsföreskrifter inom Öresjö vattenskyddsområde Sammanfattning Den 18 mars 2008 beslutade dåvarande Miljönämnden om övergripande riktlinjer för tillsyn och prövning inom Öresjö vattenskyddsområde. På grund av ändringar i lagstiftning och tillgängligt beslutsstöd finns det ett behov av att uppdatera nämndernas riktlinjer. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att upphäva Övergripande riktlinjer för tillsyn och prövning enligt skyddsföreskrifter inom Öresjö vattenskyddsområde etapp 2, beslutade av Miljönämnden den 18 mars 2008, 53. Miljö- och konsumentnämnden beslutar att anta Miljöförvaltningens förslag till nya riktlinjer för tillsyn och prövning enligt skyddsföreskrifterna inom Öresjö vattenskyddsområde. Ärendet Den 18 mars 2008 beslutade dåvarande Miljönämnden om Övergripande riktlinjer för tillsyn och prövning inom Öresjö vattenskyddsområde. Samma beslut om riktlinjer beslutades också i de övriga två kommuner som berörs av vattenskyddsområdet, Herrljunga och Ulricehamn. Miljöförvaltningarna i Borås, Herrljunga och Ulricehamn har också gemensamt tagit fram handläggarriktlinjer för hur prövning och tillsyn ska bedrivas utifrån skyddsföreskrifterna, dessa bifogas. På grund av ändringar i lagstiftning och tillgängligt beslutsstöd finns det ett behov av att uppdatera nämndernas riktlinjer. De listor över lättrörliga bekämpningsmedel från Kemikalieinspektionen och därefter CKB-listan som Miljöförvaltningarna tidigare tillämpade finns inte längre kvar. Istället avser Miljöförvaltningarna i Borås, Herrljunga och Ulricehamn att tillämpa ett verktyg som heter MACRO-DB. Det är ett scenariobaserat simuleringsverktyg för Miljöförvaltningen POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON 033-35 30 00 FAX 033-35 30 25
Datum 2015-06-09 Dnr 2015-1425 Sida 2(4) bekämpningsmedel i mark som har tagits fram av Centrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Med verktyget kan man genomföra simuleringar av bekämpningsmedelstransport för ett fält och bedöma förluster av bekämpningsmedel till yt- och grundvatten. Verktyget använder sig av två steg, MACRO-DB steg 1 och steg 2. Ifall bekämpningsmedlet inte godkänns att användas i steg 1 finns möjligheten att använda sig av steg 2 där betydligt mer specifika siffror om exempelvis markens egenskaper och klimatet ska fyllas i. I många fall kommer detta att kräva att sökanden använder sig av en sakkunnig för att genomföra detta steg. Utöver MACRO-DB använder vi oss av miljöbalken och utgår alltid från det enskilda fallet. Bedömning kommer att göras tillsammans med resultatet från MACRO-DB och Miljöbalken. Undantag kan komma att göras om sökanden kan ge en godtagbar motivering som stämmer överens med Miljöbalkens syfte för att få använda ett preparat som inte går igenom MACRO-DB steg 1 och/eller steg 2. De delar som berör cisterner (då enbart brandfarlig vätska fast det inte uttryckligen förklarades) i riktlinjerna är i vissa delar inte längre tillämpbara. Samtliga tidsfrister för åtgärder som meddelades i riktlinjerna har löpt ut. Dessutom har Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor 2003:24 uppdaterats med ändringsföreskrift NFS 2009:3. För primär och sekundär skyddszon är 1 i skyddsföreskrifterna hårdare än NFS 2003:24 gällande krav på invallning. Skyddsföreskriften blir därför styrande. Miljöförvaltningen föreslår ett förtydligande av föreskriften på så sätt att det tydligt framgår att invallningen eller annat sekundärt skydd ska rymma hela den lagrade volymen. För hantering av brandfarliga vätskor i tertiär skyddszon är övergångsbestämmelserna i NFS 2003:24 krångliga, vilket gör att det även för erfarna handläggare är svårt att avgöra vad som egentligen gäller. Bland annat på grund av att det fanns en etapp 1 av Öresjö vattenskyddsområde, med annan utformning på vattenskyddsområdet och med andra skyddsföreskrifter än dagens, medför det att det inte längre finns några logiska samband för när sekundärt skydd krävs. För att hålla reda på vad som gäller under de olika tidsperioderna innehåller handläggarriktlinjerna en detaljerad tabell. De cisterner för brandfarlig vätska som oftast medför störst risker för förorening, väldigt gamla cisterner, är dessutom ofta undantagna från kravet på sekundärt skydd i Naturvårdsverkets föreskrift. Miljöförvaltningen finner att det är enklast och tydligast för alla parter att ställa likadana krav för alla typer av kemikaliebehållare i tertiär zon, oavsett när de har installerats och oavsett om de innehåller brandfarlig vätska eller andra kemikalier som är skadliga för ytvattnet och grundvattnet. Skäligheten för att åtgärda invallningar och sekundärt skydd får sedan bedömas i varje enskilt ärende. Miljöförvaltningen fattar då beslut om när bristerna ska åtgärdas. Skälig tid ges beroende på bristens art och om förorening har uppkommit eller riskerar att uppkomma.
Datum 2015-06-09 Dnr 2015-1425 Sida 3(4) Förslag på riktlinjer Bekämpningsmedel I primär och sekundär skyddszon tillåts endast de kemiska bekämpningsmedel som enligt resultat från MACRO-DB steg 1 och 2 kan förväntas förekomma i koncentrationer under 0,1 µg/l. Simuleringskörning i MACRO-DB ska göras för den mest lättgenomsläppliga jordarten inom den i ansökan angivna arealen. Produktvalsprincipen enligt 2 kap. 4 miljöbalken ska tillämpas. För att göra bedömning enligt det enskilda fallet tillämpas 2 kap. 7 miljöbalken, gällande rimlighetsavvägning. Växtnäringsämnen I primär och sekundär skyddszon ska reglerna för känsliga områden enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring (SJVFS 2004:62 med tillhörande ändringar) tillämpas. I primär och sekundär skyddszon ska flytgödsel och urin spridas i växande gröda eller inför vårsådd alternativt inför sådd av höstoljeväxter. I primär och sekundär skyddszon får under perioden november-februari inga gödselmedel spridas. I alla skyddszoner gäller att dispens inte medges för spridning på otillåten tid (i tertiär zon innebär det december-februari). Cisterner, förvaringstankar m.m. Kemikalier och farligt avfall ska i första hand förvaras inomhus. Om förvaring sker utomhus ska förvaringsplatsen vara försedd med nederbördsskydd. I primär och sekundär zon ska förvaringstankar, lösa behållare, cisterner och stationära förbränningsmotorer ha invallning eller annat sekundärt skydd, som är tätt och beständigt mot hanterade ämnen, och rymmer hela den lagrade volymen. Rörledningar ska vara dubbelmantlade eller ha likvärdigt sekundärt skydd. I tertiär skyddszon ska förvaringstankar, lösa behållare, cisterner och stationära förbränningsmotorer ha invallning eller annat sekundärt skydd som rymmer minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens volym. Invallningen eller det sekundära skyddet ska vara tätt och beständigt mot hanterade ämnen. Rörledningar ska vara dubbelmantlade eller ha likvärdigt sekundärt skydd. Om risken för vattentäkten bedöms som likvärdig med hantering inom primär eller sekundär zon kan krav på invallning eller annat sekundärt skydd som rymmer hela den lagrade volymen i undantagsfall ställas. Leif Schöndell Miljöchef Therese Jönsson Miljöinspektör
Datum 2015-06-09 Dnr 2015-1425 Sida 4(4) Bilaga Övergripande riktlinjer för tillsyn och prövning enligt skyddsföreskrifter inom Öresjö vattenskyddsområde etapp 2, beslutade av Miljönämnden 2008-03-18 Handläggarrutiner för handläggning av ärenden inom Öresjö vattenskyddsområde Beslut skickas till Bygg- och miljönämnden i Herrljunga Kommun Miljö- och byggnämnden i Ulricehamns Kommun Länsstyrelsen Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten Borås Energi och Miljö AB
2015-06-15 5 Infiltration och avledning av avloppsvatten, hantering av avfall samt upplag Skyddsföreskrifter för primär, sekundär och tertiär zon A. Anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområden får inte utföras utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men ska uppfylla Miljöbalkens krav. B. Upplag 17 av avfall 18 och förorenade massor 19 som kan utgöra risk för yt- och grundvatten får inte förekomma utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Normalkrav vid tillstånd A. Anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområden får inte utföras utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men ska uppfylla Miljöbalkens krav. Högre funktionskrav ställs för inrättande av avloppsanläggningar inom primär och sekundär zon. B. Upplag av avfall och förorenade massor som kan utgöra risk för yt- och grundvatten får inte förekomma utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Volymgränsen för när det krävs tillstånd för upplag av avfall och förorenade massor samt schaktmassor skulle vara 200 m3, detta gäller inom primär och sekundär zon. Innehållet i massorna måste definieras t.ex. genom provtagning och biläggas ansökan. Definiering motsvarande karakterisering krävs för alla massor. Krav på provtagning om misstanke finns att massorna kan vara förorenad t.ex. om massorna kommer från industrimark eller annan verksamhet som kan ha förorenat massorna. Upplag som kan innebära risk för yt-och grundvatten kan vara sådana där risk för lakning och utläckage finns. Platsen kan vara olämplig, tex för nära till grundvattennivå, vattendrag eller dike samt genomsläppliga jordar. 17 Upplag = Lagringsplats av material, massor, avfall eller liknande. 18 Avfall = sådant som man avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. MB 15:1. 19 Det finns i dagsläget inte några klara definitioner. Vi följer utvecklingen i pågående utredningar. 20
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-06-02 Dnr 2013-280 Sida 1(2) Susanne Arneborg, 033-35 30 11 susanne.arneborg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Energi- och klimatstrategi för Borås Stad Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden godkänner Energi- och klimatstrategin för Borås Stad och skickar den till Kommunstyrelsen för fastställande. Ärendet Miljö- och konsumentnämnden fick i budget 2013 uppdraget att ta fram en energioch klimatplan för Borås Stad. Uppdraget har sedan anpassats till Borås Stads riktlinjer för styrdokument och är numera en strategi. Energi- och klimatstrategin med bakgrundsrapport och Borås Stads miljömål uppfyller lagkravet att varje kommun ska ha en energiplan. Energi- och klimatstrategin har varit ute på remiss och har därefter redigerats. Detta är ett slutgiltigt förslag som efter antagande i Miljö- och konsumentnämnden ska skickas vidare till Kommunstyrelsen. Ärendet har beretts i en politisk styrgrupp bestående av: Tom Andersson (MP), Annette Carlson (M), Anita Persson (V), Karl-Eric Nilsson (C), Per Månsson (M) och Johan Dahlberg (S). Miljöförvaltningens utredning Energi- och klimatstrategin innehåller en framtidsbild, där energi och fysisk planering kopplas ihop. Framtidsbilden har målår 2035 och utgår från arbetet med Borås Stads översiktsplan. I strategin finns också mål för minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering som har målår 2020. Målen tillsammans med beskrivningen av nuläget ger oss ett antal utmaningar för framtidens arbete. Strategierna visar oss hur vi ska möta utmaningarna och närma oss framtidsbilden. Sist i strategin beskrivs hur Energi- och klimatstrategin ska följas upp. Energi- och klimatstrategin med bakgrundsrapporten utgör tillsammans med Borås Stads miljömål den energiplan som lagen om energiplanering kräver att alla kommuner har. Leif Schöndell Miljöchef Susanne Arneborg Energisamordnare Miljöförvaltningen POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON 033-35 30 00 FAX 033-35 30 25
Datum 2015-06-02 Dnr 2013-280 Sida 2(2) Bilaga Energi- och klimatstrategi för Borås Stad Bakgrundsrapport Energi- och klimatstrategi Bilaga 1: Sammanställning av remissvar Bilaga 2: Analys av remissvar Beslut skickas till Kommunstyrelsen
Energi- och klimatstrategi
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: x/x 2015 För revidering ansvarar: XX För uppföljning ansvarar: XX Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag Dokumentet gäller till och med 20XX Illustrationer: Ida Brogren
Innehåll Energi- och klimatstrategi... 5 Framtidsbild 2035 - fokus energi och klimat... 6 Strategier för att nå framtidsbilden... 8 Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil...8 Arbeta med klimatsmart upphandling...8 Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer...9 Minska klimatavtrycket från byggnader...9 Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar och minskade utsläpp av klimatgaser inom näringslivet...10 Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen...10 Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion...11 Skapa förutsättningar för utveckling och innovation...11 Mål... 12 Uppföljning... 14 Så gjorde vi Energi- och klimatstrategin... 15 Energi- och klimatstrategi 3
Vision Borås 2025 Översiktsplan Framtidsbild energi och klimat Strategier Borås Stads miljömål 2013-2016 Mål Inklusive åtgärder Energi- och klimatstrategi 4 Energi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi Vi ska vara en ledande miljökommun! Istäcket i Arktis minskar och glaciärer försvinner. Det är en av många effekter vi idag ser av den globala uppvärmningen. Borås Stad har stora möjligheter att påverka de lokala klimatutsläppen och kan därmed dra sitt strå till den globala stacken och vara en förebild. Borås har länge arbetat för minskade klimatutsläpp och vi kan se resultat i form av en minskning av koldioxidutsläppen från energianvändningen med 40 procent från 1990. Det är vi stolta över, men arbetet med att minska klimatutsläppen behöver intensifieras. Borås Stads organisation minskar sina klimatutsläpp liksom boråsarna. Det visar exempelvis minskningen av oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder med 98 procent. Boråsarna har i hög grad varit delaktiga i arbetet och behövs även i fortsättningen, i allt från klimatsmart konsumtion till ökad produktion av förnybar energi. Arbetet med att ta fram Energi- och klimatstrategin har skett tillsammans med översiktsplanearbetet eftersom energianvändningen är beroende av hur vi bygger i och runt vår stad. En medborgardialog har genomförts på 13 platser i kommunen, för att lyssna av hur boråsarna vill ha framtidens Borås. Borås Stads övergripande dokument Borås 2025 Vision och strategi förtydligas i Energi- och klimatstrategin med åtta strategier som ska leda oss till det klimatsmarta samhället. Energi- och klimatstrategin innehåller en framtidsbild där energi och fysisk planering kopplas ihop. Framtidsbilden har målår 2035 och utgår från arbetet med Borås Stads översiktsplan. I strategin finns också mål för minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering som har målår 2020. Målen tillsammans med beskrivningen av nuläget ger oss ett antal utmaningar för framtidens arbete. Strategierna visar oss hur vi ska möta utmaningarna och närma oss framtidsbilden. Energi- och klimatstrategi 5
Framtidsbild 2035 fokus energi och klimat Borås Stad är en ledande miljökommun som har växt och fortfarande växer. Boråsarna är väl medvetna om hur de kan minska sina klimatutsläpp genom minskad och medveten konsumtion, bra transportval och smart energianvändning. De kommunala förvaltningarna och bolagen är en förebild i arbetet med att effektivisera energianvändningen både för byggnader och transporter. Boråsarna och många andra aktörer i kommunen bidrar i arbetet mot det hållbara samhället. Borås är en tät och funktionsblandad stad. Det ger invånarna möjlighet att lätt transportera sig till fots eller på cykel, eftersom den dagliga servicen finns inom bekvämt avstånd i den egna stadsdelen. Det är nära till det mesta och Borås stadskärna kännetecknas av ett levande stadsliv med bilfria gaturum som fungerar som mötesplatser. Stadslivet med bilfria gaturum finns även i stadsdelarna och i orterna. Förtätningen i orterna har gjort det möjligt att bevara och utveckla service lokalt. Det finns även goda möjligheter att transportera sig med kollektivtrafik mellan orten och Borås tätort. Servicen i orterna har även minskat resorna för de som bor på landsbygden eftersom den dagliga servicen finns lokalt. Kollektivtrafiken är strukturbildande för bebyggelseutvecklingen vilket innebär att bebyggelseutvecklingen och kollektivtrafiken hänger ihop. I strategiska lägen finns det bytespunkter som gör det möjligt att ställa bilen och smidigt transportera sig med buss, cykel eller till exempel elfordon. Det är enkelt att tanka bilen med biogas eller andra förnybara bränslen. Det finns även gott om laddstationer för elfordon. Infrastrukturen för cyklar är sammanhängande och anpassat för att vi mer och mer använder cykeln som transportmedel för både korta och långa sträckor. Digital infrastruktur finns i hela kommunen vilket möjliggör digital service i hemmet, även företagande och distansarbete har blivit enklare. Den digitala infrastrukturen har även ökat kulturutbudet och många bygdegårdar har exempelvis direktsända konserter. 6 Energi- och klimatstrategi
I Borås Stad används framförallt fjärrvärme för uppvärmning. Fjärrvärmen baseras på biobränslen och avfall. Biobränsleandelen i fjärrvärmeproduktionen har ökat. Dessutom tar vi bättre vara på spillvärme. Den lokala elproduktionen har ökat genom en satsning på kraftvärme som till stor del är fossilbränslefri. Elproduktion från vindkraft finns i kommunen. Den småskaliga elproduktionen är betydande eftersom det finns många små elproducenter som satsat på bland annat solceller. Energi- och klimatstrategi 7
Strategier för att nå framtidsbilden Strategierna konkretiserar hur vi ska nå framtidsbilden. Om vi ska nå framtidsbilden behöver vi arbeta tillsammans och avsätta resurser. Varje strategi har huvudansvariga nämnder eller bolag. Ansvaret innebär att nämnden arbetar för att integrera strategin i sin budget och verksamhet. Genom att flera aktörer arbetar kontinuerligt med strategierna kan vi nå framtidsbilden. Borås Stad är drivande i arbetet och involverar medborgare, näringsliv och andra organisationer i arbetet.» Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil Mer än hälften av en familjs koldioxidutsläpp kommer från konsumtion. Borås Stad skapar mötesplatser där hållbarhetsfrågor står i fokus. Där kan man diskutera till exempel hållbar livsstil, stadsutveckling, hållbart resande, klimat, miljö och energi. Genom utställningar, kulturupplevelser, rådgivning och arrangemang på dessa teman kan boråsarna bli delaktiga i utvecklingen av det hållbara Borås och bli medvetna konsumenter. Ansvarig Hållbar konsumtion, energi- och klimatrådgivning, hållbar livsstil Hållbart resande Miljö- och konsumentnämnden Tekniska nämnden Hållbar konsumtion, avfallsminimering Borås Energi och Miljö AB» Arbeta med klimatsmart upphandling och gröna finanser Inom koncernen Borås Stad orsakar konsumtion av varor ett större klimatutsläpp än energianvändningen. Genom att samverka med andra kommuner kan vi utveckla metoder för upphandling som minskar klimatutsläppen från koncernen Borås Stads konsumtion. Genom medvetna ekonomiska placeringar och lån kan kommunkoncernen bidra till en klimatsmart finanssektor. 8 Energi- och klimatstrategi
Ansvarig Klimatsmart upphandling Tekniska nämnden i samarbete med Miljö- och konsumentnämnden Gröna finanser Kommunstyrelsen i samarbete med Miljö- och konsumentnämnden» Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer Genom att inkludera energiplaneringen i översiktsplaneringen kopplas bebyggelseutveckling och energianvändning samman. Klimatsmart fysisk planering innebär att det är lätt för invånarna att göra rätt och leva klimatsmart. För att uppnå detta ska vi förtäta bebyggelsen där det är nära till bytespunkter och sammanhängande cykelnät. Många resande ger tätare turer och gör stråken ännu mer attraktiva. En medveten planering av bebyggelse ökar förutsättningarna för hållbara trafikslag. Ansvarig Hållbar strategisk plan Kommunstyrelsen» Minska klimatavtrycket från byggnader Byggnaders klimatavtryck påverkas av materialval och hur energieffektiv byggnaden är i drift. Vårt byggnadsbestånd kräver mycket energi per kvadratmeter jämfört med nybyggnationer. Klimatavtrycket från byggnader ska minskas genom ett livscykelperspektiv vid nybyggnation och renovering. Ansvarig Minska klimatavtrycket från byggnader Miljö- och konsumentnämnden i samarbete med Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi 9
» Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar och minskade utsläpp av klimatgaser inom näringslivet Minskad energianvändning innebär både minskade klimatutsläpp och minskade kostnader. Energieffektiviseringar har genomförts inom industrin, men det finns fortfarande goda möjligheter för lönsamma investeringar i energieffektivisering i byggnader och processer. Även inom området hållbar logistik finns möjligheter att minska klimatutsläppen. Borås Stads energi- och klimatrådgivning ska nå ut bredare med rådgivning till olika verksamheter i samverkan med andra aktörer inom och utanför den kommunala organisationen. Ansvarig Energieffektivisering och minskade utsläpp av klimatgaser från industrin Hållbar logistik Miljö- och konsumentnämnden i samarbete med Kommunstyrelsen Miljö- och konsumentnämnden i samarbete med Kommunstyrelsen» Skapa förutsättningar för förnybara fordonsbränslen Klimatutsläppen från tunga och lätta fordon har inte minskat sedan 1990. Fordonsbränsle utgör en betydande del av de totala koldioxidutsläppen från energianvändning. Borås Stad ska gynna förnybara bränslen genom att använda dem i den egna fordonsflottan och genom inköp av bilar som använder förnybara bränslen, samt planera en infrastruktur för förnybara bränslen med exempelvis laddning av elbilar. Ansvarig Användning av förnybara bränslen i den egna fordonsflottan enligt Borås Stads Riktlinjer för resor Kartlägga strategiska lägen för förnybara bränslen Installera laddstolpar Tankning av biogas Servicenämnden Tekniska nämnden i samarbete med Kommunstyrelsen Borås Elnät AB Borås Energi och Miljö AB 10 Energi- och klimatstrategi
» Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion Produktion av förnyelsebar energi (exempelvis fjärrvärme, kraftvärme, biogas, solenergi, vindkraft) behöver öka eftersom användningen av fossila bränslen leder till koldioxidutsläpp. Ökad produktion av biobränsle är en utmaning om vi samtidigt ska bevara de biologiska och rekreativa värdena i våra skogar. Borås Stad ska testa metoder för produktion av biobränsle som utvecklar de biologiska och rekreativa värdena. Ansvarig Fjärrvärmeproduktion Kraftvärmeproduktion Biogasproduktion Solenergiproduktion Testa metoder för produktion av biobränsle som utvecklar de biologiska och rekreativa värdena. Borås Energi och Miljö AB Borås Energi och Miljö AB Borås Energi och Miljö AB Lokalförsörjningsnämnden, Miljöoch konsumentnämnden och de kommunala bolagen Tekniska nämnden» Skapa förutsättningar för utveckling och innovation För att klara utmaningen med minskade klimatutsläpp och samtidigt skapa god livskvalitet för människor behöver vi många nya lösningar. Borås Stad ska delta i nätverk där vi tar del av andras erfarenheter och sprider våra egna. Borås Stad och de kommunala bolagen ska utveckla samverkan med lärosäten, andra offentliga aktörer och näringslivet för att stimulera utveckling och innovation. Ansvarig Samverkan och erfarenhetsutbyte Miljö- och konsumentnämnden, Kommunstyrelsen och de kommunala bolagen Energi- och klimatstrategi 11
Mål Borås Stad har anslutit sig till Västra Götalandsregionens mål om en fossiloberoende region 2030. Målet har konkretiserats till en minskning av användningen av fossila bränslen med 80 procent till 2030, jämfört med 2004. Energi- och klimatstrategins mål kompletterar de mål som redan är fastställda i miljömålen. Ett mål handlar om energieffektivisering och ett om minskning av koldioxidutsläpp från energianvändning. De två målen är:» Utsläppen av koldioxid från energianvändning ska minska med 60 procent per invånare från 1990 till 2020.» Energianvändningen ska minska med 30 procent per invånare från 1990 till 2020. Koldioxidutsläpp från energianvändning per invånare Borås har redan minskat sina koldioxidutsläpp per invånare med 40 procent från 1990 till 2011. Målet innebär därför en minskning med ytterligare 20 procent fram till år 2020. 12 Energi- och klimatstrategi
Det är främst koldioxidutsläpp från uppvärmningen som har minskat. Exempelvis har användning av eldningsolja för uppvärmning av bostäder minskat med 98 procent. Användningen av fossila fordonsbränslen är på samma nivå som 1990. Stapeln för 2020 är framtagen genom att uppskatta potentialen för energieffektiviseringar och ökad produktion av förnybar energi. MWh 35 Energianvändningen i Borås Stads geografiska område, per invånare Energianvändningen år 2016 enligt beslutat miljömål 8a. 30 25 20 15 10 5 0 1990 2000 2009 2010 2011 2016 2020 år Energianvändning per invånare. Diagrammet visar energianvändningen per invånare för Borås Stad som geografiskt område. Den höga energianvändningen år 2010 beror på att det året var ovanligt kallt. Energianvändningen har minskat med 13 procent från 1990 till 2011 vilket innebär att vi behöver minska med ytterligare 17 procent till år 2020. Potentialen för energieffektivisering inom olika områden har uppskattats för år 2020. Samman ställningen av energieffektiviseringspotentialen visar att målet för energianvändning år 2020 är rimligt men att det kräver ett fortsatt aktivt energiarbete. Energi- och klimatstrategi 13
Uppföljning Ansvarig förvaltning och bolag ska arbeta in strategierna i sin verksamhet. Hur arbetet med strategierna fortlöper följs upp i samband med uppföljningen av Borås Stads miljömål. Åtgärder som behövs i arbetet med strategierna finns till viss del redan i Borås Stads miljömål 2013-2016. Ytterligare åtgärder tas fram i samband med revideringen av miljömålen. Uppföljningen av målen i Energi- och klimatstrategin integreras i miljömålsuppföljningen. 14 Energi- och klimatstrategi
Så gjorde vi Energi- och klimatstrategin Arbetet med Energi- och klimatstrategins framtidsbild har skett till sammans med det pågående översiktsplanearbetet. Fyra scenarier togs fram för att visa hur ett hållbart samhälle skulle kunna se ut. Fyra scenarier BORÅS 2035? Vi använder småskaliga lösningar Vi bygger tätt Vi bygger glest Vi använder storskaliga lösningar Energi- och klimatstrategi 15
Energianvändningen hänger samman med hur vi planerar. Var vi bygger hus och infrastruktur påverkar hur vi använder energi. Det påverkar även sättet vi kan producera energi. Men hur? Planeringen är komplex! Vi måste ställa svåra frågor, även om vi inte alltid kan svaret. Finns det något rätt svar? Scenarierna har tagits fram av fyrtio medarbetare från flera förvaltningar och bolag. Uppgiften var att visa fyra exempel på hur ett hållbart Borås ska se ut. Scenarierna visar både önskvärd och icke önskvärd utveckling. Framtidsbilden är en mix av de fyra scenarierna med fokus på energianvändning och hur det hänger ihop med bebyggelseutveckling och transportsystem. Scenarierna och framtidsbilden miljöbedömdes utifrån nio hållbarhetskriterier från visionen Borås 2025. Nuläges- och omvärldsanalysen gav oss ett antal utmaningar. Strategierna i Energi- och klimatstrategin har tagits fram för att möta utmaningarna och förverkliga framtidsbilden. En gemensam medborgardialog med pågående översiktsplanearbete genomfördes sommaren 2014 på 13 platser i kommunen. En buss utrustades med information och möjligheter att tycka till om utvecklingen av kommunen. Vid bussen kunde medborgare träffa politiker, fylla i en enkät eller sätta nålar på en karta. Bussen hade även ett klimattest där man kunde testa sina klimatvanor och reflektera över hur man kan leva på ett mer klimatvänligt sätt. Ordmolnen är resultat av enkäten. Ju fler som har svarat ett visst ord ju större text. Energi- och klimatstrategin har varit på remiss. Det har kommit 18 svar från kommunkoncernen och nio från externa organisationer. Remisssvaren var i stora drag positiva. Strategin har till viss del revideras efter remissen. 16 Energi- och klimatstrategi
Vad är bra med Borås? Vad kan bli bättre med Borås? Energi- och klimatstrategi 17
MILJÖFÖRVALTNINGEN POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 TFN 033-35 30 00 E-POST miljo@boras.se WEBBPLATS boras.se/miljo
Energi- och klimatstrategi bakgrund
Illustrationer. Ida Brogren
Innehåll Arbetsmetod...5 Avgränsning...9 Energiplan 2003...9 Energitillförsel 2012...10 Energianvändning 2012...11 Trender lokalt och i världen....11 Energiproduktion... 11 Transporter... 12 Effektiv energianvändning... 13 Klimatutsläpp och byggande... 13 Hållbar konsumtion... 13 Fysisk planering... 14 Energi- och klimatmål...14 Energianvändning och klimatutsläpp 2020...15 Energi- och klimatstrategi bakgrund 3
Det här är en bakgrundsrapport till Borås Stads Energi- och klimatstrategi. I rapporten finns mer information om metoder, trender, nulägesanalys samt en diskussion kring energitillförseln 2020. Arbetet med Energi- och klimatstrategin har letts av en styrgrupp bestående av fyra ledamöter i Miljö- och konsument nämnden Anita Persson (V), Per Månsson (M), Johan Dahlberg (S), Karl-Eric Nilsson (C) samt två kommunalråd Annette Carlson (M) och Tom Andersson (MP). Arbetsgruppen har utgjorts av My-Linda Lorentsson, strategisk samhällsplanerare och Susanne Arneborg, energisamordnare och projektledare. Arbetet med Energi- och klimatstrategin har inspirerats av Energimyndighetens projekt Uthållig kommun. En föreläsningsserie genomfördes inom Uthållig kommun under 2013 där bland annat Ulf Ranhagen, professor på KTH, inspirerade arbetet med att integrera energifrågor och samhällsplanering. Ulf Ranhagen hade dessutom en föreläsning i Borås med deltagare från länet, andra kommuner och en rad förvaltningar och bolag inom Borås Stad. 4 Energi- och klimatstrategi bakgrund
Arbetsmetod Arbetet med Energi- och klimatstrategins framtidsbild har skett till sammans med översiktsplane arbetet. Fyra scenarier togs fram för att visa hur ett hållbart samhälle skulle kunna se ut. Scenarierna miljöbedömdes utifrån nio hållbarhetskriterier tagna från Borås 2025 Vision och strategi. Målområde 7 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt har delats upp på tre indikatorer som är punkterna 7 till 9 nedan. 1. Människor möts generationsmöten, spontana möten, bredd av mötesplatser, delaktighet och inflytande. 2. Barn och unga boendemiljö, inflytande och demokrati, skolan en samlande mötesplats, attraktiva kommunikationer, socialt ansvarstagande. 3. Livskraftig stadskärna social mångfald, levande stad, blandat boende, förtätning, rekreation. 4. Levande landsbygd rikt föreningsliv, datakommunikation, företagsutveckling, blandad bebyggelse, service, rekreation, kollektivtrafik, biloberoende, ekoturism. 5. Företagandet växer kluster, attraktiv företagsetablering, stärk regional kärna, evenemangsstaden. 6. Attraktiva kommunikationer cykel- och promenadstad, kollektiv stadstrafik, knutpunkter, spårbunden kollektivtrafik. 7. Kretsloppsstaden förnybar energi, avfall, återvinning, dagvatten, avloppsvatten. 8. Resurseffektivitet energieffektivt boende, investeringsbehov, energieffektiva transporter, markanvändning, råvaruanvändning. 9. Biologisk mångfald grön infrastruktur, utveckla naturvärden, öppna landskap, stadsnära grönområden. Framtidsbilden är en mix av de fyra scenarierna och visar bebyggelseutveckling med tillhörande transportsystem. Framtidsbilden är gjord med utgångspunkt i den framtidsbild som håller på att tas fram inom arbetet med Borås nya översiktsplan. En analys av nuläget gav oss ett antal utmaningar för att kunna nå framtids bilden. Strategierna i Energi- och klimatstrategin har tagits fram för att möta utmaningarna och förverkliga framtidsbilden. I avsnittet om mål finns både ett långsiktigt mål till 2035, det vill säga samma år som framtidsbilden. Dessutom finns två mer kortsiktiga mål till 2020 så att vi kan stämma av att vi är på rätt väg. Energi- och klimatstrategi bakgrund 5
Fyra scenarier BORÅS 2035? Energianvändningen hänger samman med hur vi planerar. Var vi bygger hus och infrastruktur påverkar hur vi använder energi. Det påverkar även sättet vi kan producera energi. Men hur? Planeringen är komplex! Vi måste ställa svåra frågor, även om vi inte alltid kan svaret. Finns det något rätt svar? Vi använder småskaliga lösningar Vi bygger tätt Vi bygger glest Vi använder storskaliga lösningar Scenarierna har tagits fram av fyrtio medarbetare från flera förvaltningar och bolag. Uppgiften var att visa fyra exempel på hur ett hållbart Borås kan se ut. Scenarierna visar både önskvärd och icke önskvärd utveckling. 6 Energi- och klimatstrategi bakgrund
En gemensam medborgardialog med översiktsplanearbetet genomfördes på 13 platser i kommunen. En buss utrustades med information och möjligheter att tycka till om utvecklingen av kommunen. Vid bussen kunde medborgare träffa politiker, fylla i en enkät eller sätta nålar på en karta. Bussen hade även ett klimattest där man kunde testa sina klimatvanor och reflektera över hur man kan bidra till minskningen av klimatutsläppen. Energi- och klimatstrategi bakgrund 7
BRA JOBBAT BORÅS! Vi har minskat utsläppen av koldioxid med 40 procent sedan 1990. Och oljeuppvärmning av bostäder har minskat med 98 procent. Nu tar vi nya tag. vi måste hjälpas åt. boras.se/energiochklimat Med stora affischer i Borås har vi uppmärksammat den stora minskningen av klimatutsläppen och uppmanat till att fortsätta arbetet. 8 Energi- och klimatstrateg bakgrund
Avgränsning Målen framtagna i Energi- och klimatstrategin omfattar energianvändning till transporter, uppvärmning, el och varuproduktion inom den egna kommun gränsen. Energistatistiken som är kopplad till målen är baserad på Statistiska Centralbyråns energistatistik på kommunal nivå. Energianvändningen från varuproduktion och transporter utanför kommunen är inte inkluderad i målen, däremot behandlas konsumtion av varor i strategierna. Kommunen arbetar med klimatanpassning inom ramen för det kommunala ansvaret för klimatanpassning, men arbetet ingår inte i denna strategi. Detsamma gäller arbetet med försörjningstrygghet. Energiplan 2003 Borås Stads förra energiplan är från 2003. Visionen i planen beskriver ett lång siktigt hållbart samhälle med god livskvalitet. Visionen beskriver även Borås Stad som öppen för nya energitekniska lösningar. Denna Energi- och klimatstrategi bygger vidare på visionen från 2003 genom att beskriva energianvändningen i ett hållbart Borås 2035 och att även i denna strategi betona Borås Stads öppenhet för nya lösningar på energi- och miljöområdet. Planen innehåller delmål inom fyra olika områden till år 2010. Tyvärr finns det inte alltid den statistik som behövs för att utvärdera målen inom området.» Ekologiskt uthålligt energisystem. Många åtgärder har genomförts inom fjärrvärme, spillvärme, närvärme och energieffektivisering i bostäder och lokaler. Oljeanvändningen för uppvärmning har minskat drastiskt under denna period. Även om åtgärderna inte har utförts exakt som beskrivs i Energiplanen så har arbetet lett mot måluppfyllelse.» Ekologiskt uthålligt trafiksystem. Många åtgärder har gjorts för att öka cyklandet och kollektivtrafikresorna. Det har inte gett resultat i form av minskad bilanvändning. En samlad trafikplanering och ett arbete för hållbara transporter behövs.» Frisk luft. Kommunen är ålagd enligt lagkrav att ha kontroll över luften och mäter därför kontinuerligt kvävedioxid, ozon, svaveldioxid och bensen. De senaste åren har halterna av kvävedioxid ökat. Kvävedioxid är kopplat till trafiken. Körsträckorna har inte ökat, så ökningen beror sannolikt på att antalet dieselbilar ökar.» Minskad klimatpåverkan. Fjärrvärmen är till 93 procent baserad på förnybara bränslen eller avfall. Som tidigare nämnts är det på transportområdet som målsättningen inte nås. Förnybara fordonsbränslen har introducerats, men inte i tillräckligt stor omfattning. Energi- och klimatstrategi bakgrund 9
Energitillförsel 2012 I Vision Borås 2025 beskrivs ett Borås som bara använder förnybar energi. Idag är andelen förnybar energi mellan 50-55 procent så vi har fortfarande en lång resa innan visionen är uppfylld. Andelen förnybar energi har historiskt sett ökat, så vi är på rätt väg. I Borås finns ett kraftvärmeverk som drivs på avfall, biobränsle och lite eldningsolja. Kraftvärmeverket producerar el och fjärrvärme. Cirka en tredjedel av avfallet klassas som förnybart och två tredjedelar som icke förnybart. Det är baserat på handel med utsläppsrätter. Det finns ett antal fristående värmeverk som använder biobränsle, el och lite eldningsolja. De senaste åren har en rad satsningar gjorts på solenergi, men tyvärr syns inte det i statistiken än eftersom den utgör under en procent. Biogas produceras av det biologiska avfallet som samlas in i svarta påsar. Biogas produceras även på reningsverket av slam. Biogasen uppgraderas och används som fordonsbränsle. 10 Energi- och klimatstrategi bakgrund
Energianvändning 2012 I diagrammet ses energianvändningen 2012 fördelat på sektorer. Från 2000 och framåt är det främst transportsektorn och sektorn övriga tjänster som har ökat sin energianvändning. Övriga tjänster består av service och handel. Offentlig sektor och hushåll har däremot minskat sin energianvändning. Jordbruk,skogsbruk,fiske 0,7 % Industri, byggverks. 13% Hushåll 30% Offentlig verksamhet 8% Övriga tjänster 16% Transporter 33% Fjärrvärmeanvändningen minskar lite samtidigt som antalet fjärrvärmekunder ökar. Det är ett resultat av energieffektivisering av befintliga hus och att nybyggda hus är mer energieffektiva. Transportsektorn är den mest fossilbränsleberoende sektorn och samtidigt den som ökar mest. Inslaget av förnybara bränslen har ökat marginellt. Trender lokalt och i världen Energiproduktion Priset på solceller har minskat kraftigt de senaste åren och kommer sannolikt att minska ytterligare i takt med att solcellsproduktionen i världen ökar och tekniken förbättras. AB Bostäder i Borås använder en affärsmodell där de kan installera solceller på taket vid nyproduktion av bostäder och sälja vidare elen till hyresgäster. Affärsmodellen innebär att solceller blir lönsamma samtidigt som hyresgästen får ett bra elpris. Om vi i Borås installerar solceller på alla stora tak som vänder åt rätt håll blir solenergiproduktionen 65 000 MWh. År 2013 producerade kommunkoncernen Borås Stad 56 MWh el från solceller. Sveriges vindkraftsproduktion har ökat med 263 procent från 2008 till 2012 och utgör idag 4,4 procent av elproduktionen. I Västra Götaland producerades 1 440 000 MWh år 2012 och det regionala målet för vindkraft är en årlig produktion på 5 000 000 MWh till 2020. Borås Energi- och klimatstrategi bakgrund 11